Hur skriva en uppsats

Transkript

1 Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för Skogsekonomi Handledare: X X Hur skriva en uppsats Camilla Widmark

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problem Syfte Dispositionen av en uppsats Disposition Praktiska frågor Citat och referens Referens Citat Käll- och litteraturlista Styckesindelning Tabeller, diagram och figurer Teckensnitt och layout Annat att tänka på när man skriver uppsats Litteratur Källkritik Interaktion med handledaren Sammanfattande kommentarer Lästips Käll- och litteraturlista Bilagaor (finns ej i detta arbete, visas enbart som exempel) Bilaga 1 Bla, bla, bla... Bilaga 2 Blaa, Blaa, Blaa...

3 1. Inledning 1.1. Problembakgrund Flera studenter har under årens lopp frågat efter en mall för att skriva PM. Det finns många olika metoder att ta till när man ska skriva akademiskt och alla har olika modeller att gå efter. För att underlätta skrivandet är det bra om en metod kan användas, men att alla olika akademiska inriktningar skulle kunna enas om en mall är nära nog en utopi. Ska en uppsats skickas in till en tidskrift till exempel så har alla tidskrifter en egen mall som man får följa, så det viktiga är att lära sig följa en mall i sitt skrivande. Det viktiga för en författare är, oavsett för vem eller inom vilket ämne som han eller hon skriver, att hålla sig till samma regler och vara konsekvent. På det sättet lär sig läsaren snabbt författarens skrivsätt och kan lätt förstå innehållet i arbetet. Det finns inga rätt eller fel, huvudsaken är att det tydligt framgår vad som menas Syfte Syftet med detta arbete är att ge en mall för hur ett PM kan vara utformat. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur en referens ges, hur citat kan användas och hur en referenslista kan vara utformad. 2. Dispositionen av en uppsats Detta kapitel beskriver hur ett PM kan läggas upp med olika kapitel. Tänk på att låta innehållet i PMet styra hur upplägget ska se ut, men vissa delar bör alltid finnas med i en uppsats, dessa delar markeras med en *. 2.1 Disposition Innehållsförteckning* Här listas alla rubrikerna i arbete. Vanligast är att man har nummer på varje kapitel och underkapitel för att underlätta om man till exempel vill 1

4 referera till ett särskilt kapitel. Se exempel på innehållsförteckningen i detta PM. Bilagor ska också tas upp i en innehållsförteckning. Vanligt är också, om man har många tabeller, diagram eller figurer, att göra en förteckning över dem också. Notera också att innehållsförteckningen INTE har något nummer som de övriga kapitlen har. 1. Inledning* Denna del inleder arbetet och ska locka läsaren att läsa arbetet och bli intresserad av dess innehåll. Ibland har man underrubriker i inledningen, men det är inte obligatoriskt. I längre arbeten är det vanligare än i ett kort arbete. 1.1 Problembakgrund* Här beskrivs problemet. Varför är det intressant att skriva en uppsats i ämnet? 1.2 Syfte* Här begränsas arbetet till att gälla ett litet område som du ska undersöka. Ett syfte ska vara mer inriktat på själva problemet. I diskussionen och slutsatserna ska man koppla tillbaka till syftet och se till att det ÄR uppfyllt. Det vill säga, har man gjort det man förutsatte sig i början att göra. 1.3 Avgränsning* I denna del visas om några avgränsningar har gjort för att undersöka problemet. Exempel på avgränsningar är undersökt tidsperiod, undersökt material osv. Detta avsnitt kan, liksom syfte och problembakgrund, vara en del av inledningen. 2. Teori* I detta kapitel beskrivs de olika teorier som används i uppsatsen. Ofta är det tal om litteraturgranskning. Här kan också fakta som är relevant för problemet beskrivas. Teorier är till exempel att vatten fryser till is då det 2

5 är under 0 grader, eller hur styrmedel fungerar i samhället, eller teorier om hur olika saker förhåller sig till varandra. 3. Metod* Här beskriver författaren vilka metoder som har använts i undersökningen. Vilka problem finns med metoden och hur kan den påverka resultatet. Finns det viktiga val som författaren måste göra för att undersöka sitt problem. Det är viktigt att göra läsaren uppmärksam på de olika val som författaren gjort. Vill man gå djupare in i metoden finns olika metoder att tillgå, så som kvalitativ och kvantitativ metod, induktion eller deduktion. För detta krävs att man tränger djupare in i de olika metoderna och sätter sig in i vad de innebär 1. Detta avsnitt kan också ligga direkt före presentationen av undersökningen. 4. Presentation av det område man ska undersöka Om du till exempel skriver ett arbete om ett företag är det lämpligt att ha ett kapitel där företaget presenteras eller om du ska skriva om ett specifikt geografiskt område. Samma sak gäller andra undersökningsobjekt. 5. Presentation av undersökningen* I detta kapitel kan resultatet av undersökningen beskrivas. Har problem under undersökningen stötts på, bortfall uppkommit eller andra faktorer inverkat på undersökningen som påverkar dess resultat bör dessa diskuteras i metoddelen. Dessa faktorer bör också diskuteras. 6. Slutsatser* Här diskuteras undersökningen och slutsatser dras. Vad säger resultaten? Kan de jämföras med någon annan undersökning? Har fel och brister påverkat resultatet och slutsatserna som har avgörande betydelse. 7. Sammanfattande diskussion* Sammanfattande diskussionen sätter samman arbetets syfte med undersökningen och slutsatsen. Man brukar tala om en röd tråd i arbetet, 1 För exempel på metodlitteratur, se käll- och litteraturlistan 3

6 det vill säga att läsaren kan följa arbetet från början till slutet. Här sammanfattas arbetets slutsatser och diskussioner Käll- och litteraturlista* Detta kapitel brukar inte ha ett kapitelnummer eftersom det inte är en del av arbetet utan en slags bilaga. Här skriver man ut alla referenser som man använt i arbetet. Det finns en skillnad mellan käll- och litteraturlista och en bibliografi. I en bibliografi listar man ALLA källor man läst, oavsett om de finns refererade till i arbetet eller ej. I en käll- och litteraturlista listas de referenser som man använt i arbetet, dvs inte de som man enbart har läst inför arbetet. Bibliografier är inte speciellt använt idag och det är att rekommendera att använda sig av käll- och litteraturlista. Om man skulle vilja peka på en parallell eller en intressant del i en källa som man inte använt som referens kan man göra det i en not 2. Bilagor Till arbete kan man bifoga bilagor som kan innehålla information som är relevant för undersökningen men för att texten ska flyta och läsaren inte ska störas i sin läsning kan man lägga sådan information i en bilaga. Det är också viktigt att hänvisa till bilagan i texten så att läsaren görs uppmärksam på att den finns. 2 se under kapitel 3.1 om hur man ger en referens 4

7 3 Praktiska frågor Kapitlet beskriver några praktiska problem som uppstår då man skriver ett arbete. 3.1 Citat eller referens Referens När man skriver ett arbete är det viktigt att skilja mellan sina egna kommentarer och det andra har sagt. Texten nedan används som bas för att visa exempel på citat och referenser (för att markera att det är en originaltext har ett annat teckensnitt använts). In northern Sweden, forests cover approximately 9.4 million hectares, constituting about 48% of the total land area, and the forest sector is an important part of the Swedish economy (Sandström & Widmark 2007, s. 28). Om du ska skriva i din text om skogen i norra Sverige och du har läst ovanstående text finns olika sätt att skriva i din uppsats (obs! den feta texten markerar bara exemplet, det ska inte vara fet stil annars). Om du skulle skriva: I norra Sverige täcker skogen cirka 9.4 miljoner hektar utan att ange någon källa eller tala om var det kommer ifrån har du plagierat texten vilket är ABSOLUT FÖRBJUDET 3. Du ger läsaren intrycket att du själv kommit fram till detta. Om du däremot skriver: Runt 9.4 hektar skog finns i norra Sverige 4 är det riktigt. Då har du angett varifrån idén kommer. Notera att noten hamnar längst ner på sidan. Ett annat sätt att ange källan är att skriva: Runt 9.4 hektar skog finns i norra Sverige (Sandström & Widmark, 2007). Detta är bara ett annat sätt att ange källan. Det finns för- och nackdelar med de båda metoderna. Vissa föredrar noterna eftersom då behöver inte läsaren hoppa över texten i parentesen. Andra föredrar parenteserna för att då 3 Det finns ett system som heter Urkund som kan spåra plagiat i uppsatser som används vid SLU. 4 Sandström & Widmark

8 kan man lägga kommentarer och hänvisningar till andra delar av arbetet i noterna. Har man notsystemet kan man också ange kommentarer och hänvisningar i noter. Här är det viktigt att vara konsekvent, antingen ger man källor i not eller i parentes. Notera också att texten INTE är en direkt översättning utan en omskrivning av det som står i originalkällan. Om du gjort en direkt översättning så hade det varit ett citat Citat Är det så att du tycker texten är så bra att du vill citera texten kan du göra såhär: Runt 9.4 hektar skog finns i norra Sverige och skogssektorn är en viktig del av svensk ekonomi (Sandström & Widmark, 2007, s. 28). På samma sätt som tidigare kan du också ange referensen med en not. Notera att det är texten med kursiv stil anger att det är ett citat. Om du skulle vilja ge ett längre stycke, mer än 2 rader som citat gör som följande: Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat Citat citat (Efternamn, årtal, s. X) Eller ange referensen med en not. Här behöver inte texten vara kursiv, men dra in texten från ordinarie marginal och ofta har man en mindre teckenstorlek. Här är det 10 punkter. Var ska man sätta noten eller parentesen. I regel kan man säga att så fort ett stycke tar slut eller att en ny källa används, ska en not eller parentes sättas. Det är viktigt att vara tydlig för läsaren så att den kan följa dina källor och eventuellt gå in själv och läsa mer. Det är irrationellt att skriva hela namnet och titeln osv i alla referenser. Ange efternamn, årtal och sidnummer om det är ett citat oavsett om du använder parenteser eller noter. Noten eller parenteser placeras i anslutning till texten som tagits ur källan, innan punkten. Är det hela stycket som kommer ur en källa, placeras noten eller parentesen sist i stycket, innan punkten. 6

9 3.1.3 Käll- och litteraturlistan I käll- och litteraturlistan anger man hela referensen men utan sidnummer. Detta gör man i bokstavsordning. Beroende på vad det är för källa skriver man olika. Se några exempel nedan: Bok: Holme, M. I. Solvang, B. K., (1991). Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund. Tidskrift: Sandström, C., Widmark, C. (2007). Stakeholders perceptions of consulations as tools for co-management A case study of the forestry and reindeer herding sectors in northern Sweden. Forest Policy and Economics. 10, s (notera att det är tidskriftens namn som är kursivt och att sidnummer ska skrivas ut här) Internet: < , åtkomst (ange när du hittade informationen på Internet eftersom information snabbt förändras på dessa sidor) Muntlig referens: Telefonintervju med Göran Bostedt, Styckesindelning När ska du ha ett nytt stycke och hur kan ett stycke se ut? När du ska ha ett nytt stycke beror på textens innehåll. Det är viktigt att försöka dela in texten i stycken så att det blir mer lättläst för läsaren. I regel kan man säga att ett nytt stycke behövs när ny information ges. Studera detta PM och andra läroböcker så förstår du tanken. Hur ett stycke kan se ur beror på vad man väljer för stil. Det finns två huvudsätt: ett är att göra en radmatning mellan sina stycken, som det är gjort i detta arbete. Annars kan man göra såhär: Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext brödtext Samma sak gäller här som tidigare, var konsekvent. 7

10 3.3 Tabeller, diagram och figurer Vill man infoga en tabell, diagram eller figur i sitt arbete för att illustrera ett resultat är det viktigt att dessa är tydliga. Diagram och figurer hanteras på samma sätt, medan tabellen har ett annat utseende. Varje objekt ska ha en rubrik och ange en källa. Är det något som behöver förtydligas görs det enklast genom att ange en kommentar. Här är ett exempel: Tabell 1. Betydelse av samråd över tiden RHC opinion 1985 RHC opinion 1990 RHC opinion 1998 % % % No significance Little significance Moderate significance Considerable significance Great significance Number questionnaires Kommentar: RHC=Sameby, FC=skogsbolag (Sandström & Widmark 2007). Notera att texten i kommentaren är mindre (10 punkter) och att referensen anges i parentes. Har man noter, så används detta i stället, precis som tidigare. Om man istället ska infoga en figur (eller ett diagram) ska rubriken istället så under på följande sätt: Figur 1. Ranking av viktiga kriterier för att förbättra samråden (Sandström & Widmark, 2007). 8

11 Rubrikerna för både tabeller, figurer eller diagram ska förklara för läsaren vad tabellen etc. innehåller. Tänk att den ska kunna klippas ur arbetet och ändå vara informativ. Det är också viktigt att i texten hänvisa till och skriva om det objekt man infogar, annars lämnas läsaren att tolka själv och arbetet känns ofullständigt. 3.4 Teckensnitt och layout Valmöjligheten av teckensnitt är stor. Liksom tidigare är det även här viktigt att tänka på att det ska vara läsvänligt. Vanligt teckensnitt är Times New Roman 12 punkter. 1,5 radavstånd är också vanligast (som i det här arbetet). Layouten är också viktig eftersom det ger läsaren en första bild av arbetet. Om valet står mellan ett arbete som ser rörigt ut och ett som ser prydligt ut, väljer läsaren det som ser prydligt ut. En framsida på arbetet är bra med en titel som talar om vad arbetet handlar om och vem som gjort arbetet. Vilken institution och vilken kurs som arbetet avser är också bra information. Om en bild placeras på framsidan är det viktigt att titeln ändå är framträdande. Kontrollera också att de figurer, tabeller och diagram som finns i arbete går att läsa så att inte något som ser snyggt ut på skärmen ger en svart bild eller att alla linjer i ett diagram har samma svarta färg. Att ha sidhuvud och sidfot är frivilligt, men ger en överblick av dokumentet och läsaren kan lättare orientera sig i arbetet. Sidnummer är bra att infoga, man kan lättare hitta i arbetet då. 4. Annat att tänka på när man skriver uppsats Det finns en del andra tips att tänka på när man skriver en uppsats. Att planera sitt arbete är viktigt för att få en struktur i sin uppsats samtidigt som det underlättar sökandet av material. Har en tydlig disposition av uppsatsen gjorts från början vet du också vilka källor du behöver leta efter. 9

12 4.1. Litteratur Efter att du gjort en klar disposition är det bara att börja söka litteratur. Utgå från det ämne du valt och sök via de system som biblioteket har (Lukas och Libris). När det gäller vetenskaplig litteratur är också Google Scholar en bra sökmotor ( Sedan finns det en del databaser att använda också. Web of Science är en och Econlit är en annan (båda finns på Skogsbibliotekets hemsida under databaser). Ett annat tips är att när du skriver texten, skriv in källan direkt när du använt den, istället för att vänta till senare. Det är lätt att glömma var man hittade just det avsnittet. Gör det till en rutin så slipper du extra arbete i slutet Källkritik Det är viktigt att se källkritiskt på den litteratur som du tänker använda. Vem har skrivit texten, vem har givit ut den och hur gammal är den, är frågor som du bör ställa dig. Exempelvis så kan en bok från 1960 vara för gammal att använda som referens eftersom en del nya forskningsrön kan ha gjort boken förlegad. Ett annat exempel är en tidskriftsartikel som i sig kan ge värdefull information, men kan också innehålla felaktigheter eller bara en sida av problemet. En annan källa som är viktig att kritiskt granska är internetkällor. Vem som helst kan göra en hemsida vilket gör att vetenskapligheten i innehållet måste granskas än mer noggrant. Det finns några kriterier att gå efter för att granska en källa: Identifikationen av källan, där man försöker bedöma dess upphovsman, dess tillkomstsituation, avsikten med tillkomsten och om källan är äkta eller inte. Samtidighetskriteriet där man bedömer upphovsmannens närhet i tid och rum till den information källan förmedlar. Tendenskriteriet där man bedömer upphovsmannens intresse av att påverka opinioner i bestämd riktning. Beroendekriteriet där man bedömer samstämmiga källors interna beroende av varandra. 10

13 Urvalskriteriet där man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, det vill säga även en bedömning av vilka källor som saknas och eventuellt skulle kunna förändra utsagan (Wikipedia, 2007). Den sista punkten tillhör lite överkurs i ett mindre arbete, men när du ska skriva examensarbete kan denna punkt också vara relevant att fundera över. Om någon källa nyttjats i arbete som är lite tveksam till sin natur, men du kanske inte hittar något annat, skriv om detta under metoden, så gör du läsaren medveten om att du uppmärksammat problemet och diskutera gärna hur det kan påverka resultatet (om det gör det) Interaktion med handledaren Handledaren är en person som du kan diskutera ditt arbete med, men det är DU som står för uppsatsen och du som ska skriva den. Tänk också på att handledaren har andra arbetsuppgifter så var väl förberedd inför möten med denne så du får svar på dina frågor. 5. Sammanfattande kommentarer Använd ditt sunda förnuft när du skriver. Vet du inte hur du ska lösa ett praktiskt problem, fundera ut något som du tycker verkar vettigt och använd dig av det konsekvent genom arbetet. Huvudsaken är att du är konsekvent Se också till att språket är bra och att du har stavat rätt. Det ÄR innehållet som är viktigt i en uppsats, men om det dessutom ser bra ut, är enkelt att läsa och ger ett gott intryck är hälften redan vunnet. Tänk också på att skrivandet är en process som man blir bättre och bättre på med tiden, övning ger färdighet. Känns det som du kör fast i skrivandet, skriv då bara texten som den kommer upp i huvudet, oavsett om det är rätt formulerat. Sedan kan du gå tillbaka och skriva om texten när du har fått ett innehåll. Det är lätt att köra fast på att försöka skriva rätt istället för att fokusera på innehållet. 11

14 Lästips Day, A. R. How to write & publish a scientific paper, Cambridge University Press, Cambridge, senaste versionen Holme, M. I. Solvang, B. K. Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, senaste versionen Käll- och litteraturlista Sandström, C. Widmark, C. (2007). Stakeholders perceptions of consulations as tools for comanagement A case study of the forestry and reindeer herding sectors in northern Sweden. Forest Policy and Economics. 10, s Wikipeida (2007). åtkomst , kl