LAGF03 HT2016 ATT SKRIVA UPPSATS (2) -KÄLLKRITIK -ATT TÄNKA KRITISKT. Univ. Lektor Sverker Jönsson Juridiska institutionen, Lunds universitet

Transkript

1 LAGF03 HT2016 ATT SKRIVA UPPSATS (2) -KÄLLKRITIK -ATT TÄNKA KRITISKT Univ. Lektor Sverker Jönsson Juridiska institutionen, Lunds universitet

2 Material: källor och litteratur Man brukar skilja på två grupper av material: KÄLLOR och LITTERATUR. KÄLLOR är exempelvis arkivmaterial, domstolsprotokoll, offentliga publikationer, riksdagstryck, intervjuer etc. Källor kräver någon form av tolkning eller bearbetning, utöver den som redan har gjorts av upphovsmannen, för att få ut några svar ur dem. Genom dina frågeställningar och metoder får du källorna att berätta. LITTERATUR kan sägas vara bearbetningar av källor.

3 Olika typer av källor Källor kan delas in i primärkällor och sekundärkällor. En primärkälla ger förstahandsinformation om ett ämne En sekundärkälla återger vad någon annan källa redan har presenterat Inom källkritiken anses primärkällor vara mer tillförlitliga än sekundärkällor, eftersom primärkällorna är oberoende av andra källor. De har inte heller blivit bearbetade av någon. Vidare kan källor vara muntliga (t.ex. tal, intervjuer, uttalanden vid presskonferenser) eller skriftliga (t.ex. protokoll, domar, offentligt material av olika slag). En annan indelning kan göras mellan otryckta källor (t.ex. arkivmaterial och muntliga källor) och tryckta källor.

4 Källkritiska kriterier IDENTIFIKATIONEN AV KÄLLAN: Upphovsman? Tillkomstsituation? Avsikten med tillkomsten? Är källan är äkta eller inte? SAMTIDIGHETSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens närhet i tid och rum till den information som källan förmedlar. TENDENSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens intresse av att påverka opinionen i en viss riktning. BEROENDEKRITERIET: bedömning av samstämmiga källors interna beroende av varandra. URVALSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens val av källor och deras tendens. Innefattar även en bedömning av vilka källor som saknas och vad dessa eventuellt skulle kunna förändra.

5 Vad innebär det att tänka kritiskt? The Write Start (Feng/Checkett) Kritiskt tänkande används för att (ut-)värdera en författares A) Utgångspunkter (perspektiv) B) Slutsatser Verktyg för såväl den som skriver som den som läser!

6 Kritiskt tänkande 4 frågor till texter du läser eller skriver: 1) Vilken är den huvudsakliga/bärande idén? Problemet som ska lösas, temat som behandlas Författarens huvudtanke och angreppssätt 2) Vilka slutsatser dras angående 1)? Anges steg för att lösa problemet? Påvisas alternativa möjligheter för en lösning?

7 Kritiskt tänkande 4 frågor till texter du läser eller skriver: 3) Vilka skäl eller bevis anförs för att ge stöd åt slutsatserna? Egna erfarenheter Andras erfarenheter Expertkunskap Statistik Tidigare forskning 4) Är skälen fakta eller tyckanden? Är fakta sanna och riktiga?

8 Språket juristens viktigaste verktyg Tänk på hur du skriver det påverkar betyget! Varje ord måste vara betydelsebärande! Du måste vara helt säker på vad ordet betyder! Du måste också tänka på stilnivån (jobba/arbeta, t.ex.) Stavfel never trust the rättstavningsprogram! Och inte heller översättningsprogram, för den delen. Stilistik svensk normalprosa (tänk lärobok!) Meningsbyggnad subjekt, predikat, objekt osv. Tempus imperfekt/preteritum respektive historisk presens Fasta uttryck (t.ex. dels [ ], dels)

9 Uppsatsens beståndsdelar Inledning Kortare presentation av uppsatsämnet Uppsatsens syfte problemformulering Frågeställningar och avgränsningar Teori och metod (tänk på punkten Värderingar och förhållningssätt i kursplanen!) Material Källor Litteratur Forskningsläge Uppsatsens disposition

10 Uppsatsens beståndsdelar Huvudtexten ( avhandlingen ) Källhänvisningar/referenser (till allt som inte är notoriska fakta ) Oxfordsystemet (fotnoter) eller Harvardsystemet (parenteser)? Var konsekvent! Förkortningar t.ex. ibid., a.a. och faran med dem Citat? Undantagsvis! Förkortade och anpassade citat (hakparenteser [ ]) Vilka språk skall översättas?

11 Uppsatsens beståndsdelar Analys och slutsatser Huvudregel: inga nya fakta och därför inga nya hänvisningar! Sammanfattning Skall finnas både i en svensk och i en engelsk version; alternativt kan den placeras mellan innehållsförteckning och inledning Käll- och litteraturförteckning Skilj mellan källor och litteratur! Obs! Källhänvisningarna/referenserna skall till hundra procent överensstämma med käll- och litteraturförteckningen - och tvärt om!

12 Ett exempel Föräldrabalk (1949:381) 1 kap. 1 Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far [..] (OBS! Ändrad 2009!!! Vad hände då?) - mater semper certa est - pater est quem nuptiae demonstrant

13 Commentaries on the Laws of England, by William Blackstone CHILDREN are of two sorts; legitimate, and spurious, or bastards: each of which we shall consider in their order; and first of legitimate children. I. A LEGITIMATE child is he that is born in lawful wedlock, or within a competent time afterwards. Pater est quem nuptiae demonstrant (Book 1, Chapter 16)

14 FB 1:1 Pater est -regeln: brainstorming Romersk rätt [?] En presumtion (kan brytas?) Inom- / utomäktenskapliga barn Spelar roll? När? Hur? Nu? Arvsregler! (varför? Kolla! Fast egendom??) Ansvar för barnet Förmyndare Vårdnadshavare Boende, umgänge

15 FB 1:1 Pater est -regeln: brainstorming Varför hangup på faderskapet???? Se FB kap. Hur mycket regler som helst! Socialnämndens ansvar (dvs samhället vill få faderskapet fastställt. Varför??) DÅ: Faderskap? NU: Barnets bästa? NU: Assisterad befruktning etc.???? Utländska äktenskap när barn föds i Sverige?

16 FB 1:1 Pater est -regeln: brainstorming Pater est-regeln betonar äktenskapets roll!! Verkar vara samma sak i Islamisk rätt Patriarkat? Varför är äktenskap viktigt?? Kultur, religion?

17 FB 1:1 Pater est -regeln: brainstorming Förvandla strödda tankar till 2 grundfrågor: 1) Vad är det som intresserar mig med detta? 2) Vad står på spel?

18 Kan strödda tankar om pater est - regeln formuleras som alternativa perspektiv? - internationellt perspektiv - komparativt perspektiv - rättsutvecklingsperspektiv - genus-, likabehandlings- eller mångfaldsperspektiv - disciplinöverskridande perspektiv - kritiskt perspektiv i övrigt