Rättsvetenskaplig uppsats

Transkript

1 LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats VT 2019 En introduktion

2 Kursupplägg 10 veckors heltidsstudier i Lund. 4 handledningstillfällen Det första obligatoriskt (se tidplan för din grupp!) Övriga tre tillfällen frivilliga Möjlighet till genomläsning av textavsnitt inför handledningstillfälle 3. (max 1700 ord) Se och följ informationen på kurshemsidan för den grupp du tillhör (gruppindelning efter handledare)! Samtliga är registrerade på kursen. OBS! Vi använder Kursen finns inte i Blackboard

3 SCHEMA exklusive handledning och examination 25 mars (idag) De studenter som har fått sitt andrahandsval kontaktas av sin handledare mars Tre viktiga föreläsningar. - inkl. om akademisk hederlighet 1-2 april Gruppundervisning om LUP + uppsatsmallen (grupper efter efternamn, se schema) 2 april Att söka böcker och artiklar (EU och internationellt) 3 april Drop-in: Sökstöd för uppsatsarbetet 8 maj Drop-in: Referenshantering

4 Kursupplägg Inlämning av uppsats i LUP 24 maj kl (prick!). Oppositionsseminarier 3-5 juni 2019 Avsätt dessa dagar redan nu! (Försvar och opposition enligt särskilt schema. Du deltar i ett pass om minuter. Du kan inte önska datum eller tid) Oppositionsschema publiceras på kurshemsidan.

5 Kursupplägg 20 juni 2019 andra inlämning i LUP senast kl (prick!). Obligatoriskt Betygen meddelas 2 juli (LADOK) Period för muntlig återkoppling (feedback) anges av respektive examinator efter det att betygen meddelats (max 10 min/student).

6 Formella krav på uppsatsen Max 7000 ord inklusive text i fotnoterna Titelsida, innehållsförteckning, sammanfattning (engelsk och svensk) samt käll- och litteraturförteckning räknas inte in i de 7000 orden. Radavstånd 1,5; Teckenstorlek 12; Marginaler! Bilagor ingår ej i de 7000 orden! Kom överens med handledaren ang. bilagor!

7 Formella krav på uppsatsen Uppsatsen skall skrivas på svenska eller engelska Uppsatsen skall innehålla en sammanfattning av innehållet på såväl svenska som engelska. Uppsatsen ska uppfylla samtliga krav på en akademisk (rättsvetenskaplig) text. Se kursboken Att skriva rätt [Trolle/Wenander]!

8 Handledningen Handledarrollen utgör ett stöd för studenten att genomföra kursen. Studenten förväntas förbereda handledningen Ansvaret för att skriva uppsatsen, och för uppsatsens kvalitet, vilar alltid hos studenten. Uppsatsskrivande är ett självständigt arbete. Handledningen sker genom handledningsmöten. Ingen handledning per e-post mellan handledningsmötena.

9 Handledningen Handledningen anpassas efter varje students förutsättningar och skrivprocess, Detta betyder att handledningen inte är likformig eller identisk för alla studenter Handledning är en dynamisk, följsam process Handledningens syfte är alltid att stödja skrivprocessen, oavsett handledare Handledare har samma mål, men olika medel

10 Handledningen - intervaller Varje handledningsmöte är max. 20 minuter långt. Varje student erbjuds ett (1) handledningsmöte under varje av nedanstående intervaller: mars Första handledningen, obligatorisk april Andra handledningen (frivillig) april Tredje handledningen (frivillig) maj Fjärde handledningen (frivillig) Se tidsplan för din handledningsgrupp!

11 Handledningstillfälle 3 (frivilligt) Inför detta tredje handledningstillfälle finns det möjlighet att i förväg lämna in fem till sju valfria sidor sammanhängande text (max 1700 ord) för genomläsning. Utöver dessa sidor är det önskvärt att även uppsatsens syfte, problemställningar samt en preliminär disposition bifogas. Detta är den enda gången under kursens gång som det ges möjlighet till genomläsning av en längre text. Se tidsplanen för din handledningsgrupp för senaste tid för inlämning av text inför handledningstillfälle 3.

12 Obligatorisk litteratur: Kurslitteratur - Juridisk metodlära (Korling, Fredric; Zamboni, Mauro:, Studentlitteratur, Lund.) - Att skriva rätt (Trolle Önnerfors, Elsa; Wenander, Henrik:, Wolters Kluwer, Stockholm.) Rekommenderad litteratur: - Att skriva juridik (Jensen, Ulf; Rylander, Staffan; Lindblom, Per Henrik:, Iustus, Uppsala.) - Svenska skrivregler (Språkrådet:, Liber, Stockholm.) Annan litteratur enligt handledares anvisningar

13 Examination Examinationen sker efter det att uppsatsen framlagts och försvarats vid ett seminarium med opposition. Detta uppsatsseminarium är obligatoriskt. Granskning av en annan uppsats, opposition och försvar utgör också underlag för examinationen. Samtliga examinatorer träffas därefter för ett betygskollegium där alla uppsatser och bedömningar ventileras

14 Examination Uppsats som underkänts kan, om det bedöms möjligt och om studenten så önskar, kompletteras för godkänt betyg (B). Denna bedömning gör examinator Studenten får en tidsfrist (normalt 3 veckor) för att komplettera uppsatsen. Varje examinator erbjuder ett kortare tillfälle (10 min) för muntlig återkoppling efter det att betyg meddelats. Detta erbjudande gäller alla studenter. Se information för respektive handledningsgrupp! Om ingen information dyker upp kontakta examinator! Student som omregistrerar sig på kursen måste välja ett nytt ämne.

15 Examination Examinator examinerar: Den text som lämnats in den 24 maj (första inlämningen). Oppositionsseminariets genomförande Studentens genomförande av opposition Studentens försvar av den egna uppsatsen

16 Förlängd tid laga förfall Vid laga förfall (såsom sjukdom, föräldraledighet, vård av sjukt barn m.m., uppgående till mer än en vecka eller upprepad, kortare frånvaro, sammanlagt uppgående till mer än en vecka - vilket allt ska styrkas) förlängs tiden med den tid som det laga förfallet varat Laga förfall ska, om möjligt, godkännas i förväg. Beslut om godkännande meddelas av kursföreståndaren i ett skriftligt dokument.

17 Förlängd tid - dispens Studenten kan även i annat fall ansöka om dispens för förlängd tid för inlämning av uppsatsen. Sådan dispens förutsätter dock att det föreligger synnerliga skäl. Även en sådan dispens ska, om möjligt, studenten ansöka om i förväg. De skäl som studenten anser vara dispensgrundande ska styrkas med t.ex. intyg. Dispens ges normalt inte för förvärvsarbete eller praktik.

18 Förlängd tid - ansökan Blankett för ansökan om förlängd tid (för såväl laga förfall som dispens) finns på kurshemsidan. Ansökan lämnas till kursens studieadministratör (Hans Liepack) Beslut om förlängd tid fattas av kursföreståndaren. Studenten kan behöva invänta nästa schemalagda uppsatsseminarium

19 Kursmålen Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sin kunskap inom ett specifikt rättsområde samt utveckla sin förmåga till skriftlig kommunikation, självständigt arbete, till att söka och värdera information, till rättslig analys och ett kritiskt förhållningssätt.

20 Kursmålen - Kunskap och förståelse För godkänd examination skall studenten visa - fördjupad kunskap om och förståelse inom ett specifikt rättsområde - kunskap om för rättsområdet relevanta vetenskapliga grunder och metoder - orientering om aktuella forskningsfrågor inom rättsområdet.

21 Kursmålen - Färdighet och förmåga För godkänd examination skall studenten visa förmåga - att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information inom ramen för en problemställning - att självständigt och kritiskt identifiera, formulera, och analysera rättsligt relevanta problem - att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar - att genomföra uppgiften inom givna tidsramar

22 Kursmålen Värderingar och förhållningssätt För godkänd examination skall studenten inom ramen för det valda rättsområdet visa grundläggande kunskap, förståelse och förmåga att analysera och diskutera rättens roll, funktion och utveckling med utgångspunkt ur något eller några av följande perspektiv: - internationellt perspektiv - komparativt perspektiv - rättsutvecklingsperspektiv - genus-, likabehandlings- eller mångfaldsperspektiv - disciplinöverskridande perspektiv - kritiskt perspektiv i övrigt

23 Material: källor och litteratur Man brukar skilja på två grupper av material: KÄLLOR och LITTERATUR. KÄLLOR är exempelvis arkivmaterial, domstolsprotokoll, offentliga publikationer, riksdagstryck, intervjuer etc. Källor kräver någon form av tolkning eller bearbetning, utöver den som redan har gjorts av upphovsmannen, för att få ut några svar ur dem. Genom dina frågeställningar och metoder får du källorna att berätta. LITTERATUR kan sägas vara bearbetningar av källor.

24 Olika typer av källor Källor kan delas in i primärkällor och sekundärkällor. En primärkälla ger förstahandsinformation om ett ämne En sekundärkälla återger vad någon annan källa redan har presenterat Inom källkritiken anses primärkällor vara mer tillförlitliga än sekundärkällor, eftersom primärkällorna är oberoende av andra källor. De har inte heller blivit bearbetade av någon. Vidare kan källor vara muntliga (t.ex. tal, intervjuer, uttalanden vid presskonferenser) eller skriftliga (t.ex. protokoll, domar, offentligt material av olika slag). En annan indelning kan göras mellan otryckta källor (t.ex. arkivmaterial och muntliga källor) och tryckta källor.

25 Källkritiska kriterier IDENTIFIKATIONEN AV KÄLLAN: Upphovsman? Tillkomstsituation? Avsikten med tillkomsten? Är källan är äkta eller inte? SAMTIDIGHETSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens närhet i tid och rum till den information som källan förmedlar. TENDENSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens intresse av att påverka opinionen i en viss riktning. BEROENDEKRITERIET: bedömning av samstämmiga källors interna beroende av varandra. URVALSKRITERIET: bedömning av upphovsmannens val av källor och deras tendens. Innefattar även en bedömning av vilka källor som saknas och vad dessa eventuellt skulle kunna förändra.

26 Vad innebär det att tänka kritiskt? Kritiskt tänkande används för att (ut-)värdera en författares A) Utgångspunkter (perspektiv) B) Slutsatser Verktyg för såväl den som skriver som den som läser!

27 Kritiskt tänkande 4 frågor till texter du läser eller skriver: 1) Vilken är den huvudsakliga/bärande idén? Problemet som ska lösas, temat som behandlas Författarens huvudtanke och angreppssätt 2) Vilka slutsatser dras angående 1)? Anges steg för att lösa problemet? Påvisas alternativa möjligheter för en lösning?

28 Kritiskt tänkande 4 frågor till texter du läser eller skriver: 3) Vilka skäl eller bevis anförs för att ge stöd åt slutsatserna? Egna erfarenheter Andras erfarenheter Expertkunskap Statistik Tidigare forskning 4) Är skälen fakta eller tyckanden? Är fakta sanna och riktiga?

29 Språket juristens viktigaste verktyg Tänk på hur du skriver det påverkar betyget! Varje ord måste vara betydelsebärande! Du måste vara helt säker på vad ordet betyder! Du måste också tänka på stilnivån (jobba/arbeta, t.ex.) Stavfel never trust the rättstavningsprogram! Och inte heller översättningsprogram, för den delen. Stilistik svensk normalprosa (tänk lärobok!) Meningsbyggnad subjekt, predikat, objekt osv. Tempus imperfekt/preteritum respektive historisk presens Fasta uttryck (t.ex. dels [ ], dels)

30 Uppsatsens beståndsdelar Inledning Kortare presentation av uppsatsämnet Uppsatsens syfte problemformulering Frågeställningar och avgränsningar Teori och metod (tänk på punkten Värderingar och förhållningssätt i kursplanen!) Material Källor Litteratur Forskningsläge Uppsatsens disposition

31 Uppsatsens beståndsdelar Huvudtexten ( avhandlingen ) Källhänvisningar/referenser (till allt som inte är notoriska fakta ) Oxfordsystemet (fotnoter) eller Harvardsystemet (parenteser)? Var konsekvent! Förkortningar t.ex. ibid., a.a. och faran med dem Citat? Undantagsvis! Förkortade och anpassade citat (hakparenteser [ ]) Vilka språk skall översättas?

32 Uppsatsens beståndsdelar Analys och slutsatser Huvudregel: inga nya fakta och därför inga nya hänvisningar! Sammanfattning Skall finnas både i en svensk och i en engelsk version; alternativt kan den placeras mellan innehållsförteckning och inledning Käll- och litteraturförteckning Skilj mellan källor och litteratur! Obs! Källhänvisningarna/referenserna skall till hundra procent överensstämma med käll- och litteraturförteckningen - och tvärt om!

33 Hur examineras uppsatsen?

34 Hur examineras uppsatsen?