LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats VT 2018

Transkript

1 LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats VT 2018 En kort introduktion till kursen, uppsatsskrivandet och oppositionsseminarierna 1. Allmänt om kursen a. Kursplanen ett utdrag: 1. Allmänna uppgifter Kursen Rättsvetenskaplig uppsats är en obligatorisk kurs inom juristprogrammet. Uppsatsen skall skrivas på svenska eller engelska; efter särskild överenskommelse med handledaren kan uppsatsen skrivas på annat språk. Uppsatsen skall innehålla en sammanfattning på såväl svenska som engelska. Undervisningen sker huvudsakligen på svenska. Engelskspråkigt material kan förekomma. Kursen motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Kursen kan användas som examensarbete för kandidatexamen i rättsvetenskap (180 hp). 2. Kursens mål och innehåll Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sin kunskap inom ett specifikt rättsområde samt utveckla sin förmåga till skriftlig kommunikation, självständigt arbete, till att söka och värdera information, till rättslig analys och ett kritiskt förhållningssätt. Kunskap och förståelse För godkänd examination skall studenten visa - fördjupad kunskap om och förståelse inom ett specifikt rättsområde - kunskap om för rättsområdet relevanta vetenskapliga grunder och metoder - orientering om aktuella forskningsfrågor inom rättsområdet Färdighet och förmåga För godkänd examination skall studenten visa förmåga - att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information inom ramen för en problemställning - att självständigt och kritiskt identifiera, formulera, och analysera rättsligt relevanta problem - att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar - att genomföra uppgiften inom givna tidsramar Värderingar och förhållningssätt För godkänd examination skall studenten inom ramen för det valda rättsområdet visa grundläggande kunskap, förståelse och förmåga att analysera och diskutera rättens roll, funktion och utveckling med utgångspunkt ur något eller några av följande perspektiv: - internationellt perspektiv - komparativt perspektiv - rättsutvecklingsperspektiv - genus-, likabehandlings- eller mångfaldsperspektiv - disciplinöverskridande perspektiv - kritiskt perspektiv i övrigt

2 3. Undervisning och examination Undervisning sker i form av föreläsningar och seminarier. Viss undervisning är obligatorisk. För varje student skall en handledare och en examinator utses. Riktlinjer för handledning och examination finns i bilaga till denna kursplan. Undervisningen behandlar bl.a. centrala frågor med avseende på skriftlig framställning, informationssökning och teori och metod. Handledningen behandlar ämnesspecifika frågor. Undervisning och handledning tillhandahålls under kursperioden och i den omfattning som framgår av schemat för kursen. Av schemat framgår även vilken undervisning som är obligatorisk. Student har rätt till handledning under den termin studenten registreras på kursen. Examinationen sker i samband med att uppsatsen framläggs och försvaras vid ett seminarium Med opposition. Detta uppsatsseminarium är obligatoriskt och utgör underlag för examinationen. Examinator skall närvara vid seminariet. Om särskilda skäl föreligger (examinators sjukdom eller liknande) kan istället handledaren närvara. Examinator fastställer betyg för uppsatsen. Uppsats som underkänts kompletteras för godkänt betyg. Student som omregistrerar sig på kursen tilldelas nytt ämne. Uppsatsen skall i färdig form, efter opponeringen, lämnas in elektroniskt som datafil. 4. Betyg På kursen används som betyg något av uttrycken Underkänd (U) Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). Slutbetyg ges för hel kurs. För betygskriterier, se särskild bilaga. b. Utdrag ur riktlinjerna: 2. Förlängd tid Vid laga förfall (såsom sjukdom, föräldraledighet, vård av sjukt barn m.m., uppgående till mer än en vecka eller upprepad, kortare frånvaro, sammanlagt uppgående till mer än en vecka - vilket allt ska styrkas) förlängs tiden med den tid som det laga förfallet varat. Funktionshinder som i andra sammanhang grundar längre examinationstid kan även ge rätt till längre tid för uppsatsen. Laga förfall ska, om möjligt, godkännas i förväg. Beslut om godkännande meddelas av kursföreståndaren i ett skriftligt dokument. Studenten kan även i annat fall ansöka om dispens för förlängd tid för inlämning av uppsatsen. Sådan dispens förutsätter dock att det föreligger synnerliga skäl. Även en sådan dispens ska, om möjligt, studenten ansöka om i förväg. De skäl som studenten anser vara dispensgrundande ska styrkas med t.ex. intyg. Dispens ges normalt inte för förvärvsarbete eller praktik. Blankett för ansökan om förlängd tid (för såväl laga förfall som dispens) finns på kurshemsidan. Ansökan lämnas till kursens studieadministratör. Beslut om förlängd tid fattas av kursföreståndaren. Ett beslut om förlängd tid innebär att studenten kan behöva invänta nästa schemalagda uppsatsseminarium och innebär således, som utgångspunkt, inte att fakulteten tillhandahåller något extra uppsatsseminarium vid tidens utgång. 4. Undervisning och handledning Ett antal gemensamma undervisningstillfällen anordnas i början på kursen i detta sammanhang ges bl.a. en genomgång av centrala frågor avseende akribi och akademisk hederlighet, samtidigt som det finns möjlighet att ställa frågor om hur uppsatserna kvalitetsbedöms med utgångspunkt i kursens betygskriterier. [ ] Handledning sker, enligt schema, individuellt eller i form av grupphandledning. [ ] Det är studentens ansvar att ta del av den organiserade handledning som erbjuds; det är också studenten som bär ansvaret för slutproduktens kvalitet. Om inget annat överenskommits, åligger det såväl handledare som student att vara anträffbar på studieorten. Student som är missnöjd med handledningen ska omedelbart, d.v.s. redan under uppsatsskrivandet, ta kontakt med kursföreståndaren. Kursföreståndaren kommer därefter att samråda med handledaren.

3 5. Uppsatsseminarier Uppsatsseminarierna ska schemaläggas sista veckan på varje kurs, och därutöver arrangeras ett uppsamlingsseminarium under senare delen av augusti/början av september resp. i februari. Inför uppsamlingsseminariet ska datum för inlämning i god tid anges på kurshemsidan. [ ] c. SOLO-taxonomin ett sätt att bedöma lärandemål: 1. Känna till, identifiera, definiera 2. Redogöra för 3. Förklara, jämföra, indela 4. Analysera, undersöka, kritisera, testa, argumentera, förutsäga, bedöma. Diskutera. d. Kurslitteratur: Obligatorisk litteratur Korling, Fredric; Zamboni, Mauro: Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund. Trolle Önnerfors, Elsa; Wenander, Henrik: Att skriva rätt, Wolters Kluwer, Stockholm. Annan litteratur enligt handledares anvisningar. Rekommenderad litteratur Jensen, Ulf; Rylander, Staffan; Lindblom, Per Henrik: Att skriva juridik, Iustus, Uppsala. Språkrådet: Svenska skrivregler, Liber, Stockholm. 2. Uppsatsens omfattning och utformning Max antal ord i uppsatsen är 7000 inklusive fotnoter! Detta motsvarar ungefär A4-sidor löpande text. Titelsida, innehållsförteckning, förkortningslista, sammanfattning (engelsk och svensk) samt käll- och litteraturförteckning räknas inte in i de 7000 orden! Bilagor: - Eventuella bilagor räknas inte in i de 7000 orden. - Bilagor till uppsatsen ingår alltså inte i den text som examineras. - Bilagor bör endast bifogas uppsatsen efter att samråd skett med handledaren. Radavstånd 1,5. Teckenstorlek 12. Glöm inte marginalerna!

4 3. Juristens viktigaste verktyg eller: språket och vanliga misstag/slarvfel Tänk på vad du skriver: Varje ord måste vara betydelsebärande! Du måste vara helt säker på vad ordet betyder! Du måste också tänka på stilnivån (jobba/arbeta, t.ex.) Stavfel never trust the rättstavningsprogram! Och inte heller översättningsprogram, för den delen. Stilistik svensk normalprosa (tänk lärobok!) Meningsbyggnad subjekt, predikat, objekt osv. Tempus imperfekt/preteritum respektive historisk presens Fasta uttryck (t.ex. dels [ ], dels) Avslutande råd: be eller ö v e r t a l a någon annan att läsa igenom din text i någorlunda god tid före inlämning!

5 4. OPPOSITIONSSEMINARIET Riktlinjer och råd Kursen Rättsvetenskaplig uppsats avslutas med en opposition där studenterna lägger fram sina uppsatser på ett seminarium. Ordförande för seminariet är i normalfallet examinator. Respondent är den person som författat den uppsats som är föremål för granskning. Opponent är den person som genomför granskningen. Under oppositionen diskuterar respondenten innehållet i uppsatsen tillsammans med opponenten samt övriga deltagare på seminariet. Oppositionen har till syfte att lyfta fram såväl uppsatsens förtjänster som eventuella brister. Således ger en god opposition författaren värdefulla synpunkter på materialet och konstruktiv kritik, som författaren kan ha nytta av vid kommande uppsatsskrivning. För att kunna ge en konstruktiv kritik är det av största vikt att alla håller en god och hövlig ton vid oppositionen! Opponentens synpunkter ska sammanfattas i ett kortare skriftligt dokument (1-2 A4-sidor) som vid seminariet överlämnas till respondent och examinator, så att båda får var sitt likalydande exemplar. Oppositionen ser i normalfallet ut på följande vis: 1. Respondenten ges möjlighet att komma med kortfattade rättelser till den föreliggande uppsatsen. 2. Opponenten inleder därefter sin granskning av uppsatsen. Opponenten bör förutom att ge en kortfattad sammanfattning av uppsatsens innehåll särskilt uppmärksamma: i. Syfte och problemställning. Har uppsatsen ett klart formulerad syfte och problemställningar som är relevanta? Det är viktigt att syftet är klart och tydligt, så att läsaren direkt får klart för sig vilket/vilka problem som uppsatsen behandlar, och inte behöver gissa sig till detta. Vidare är det viktigt att syftet inte är helt trivialt, det vill säga att uppsatsen inte försöker bevisa något som är helt uppenbart för alla och envar. ii. Argumentationen. Är argumentationen i uppsatsen hållbar? Är slutsatserna rimliga? Finns det några dolda premisser, det vill säga förutsättningar som författaren bygger på sin undersökning på, men inte redovisar? Det är bra om opponenten undersöker och redovisar om uppsatsens slutsats eller slutsatser följer av författarens argumentation i uppsatsen. iii. Stringens. Utmärkande för bra uppsatser är att de är klara och logiskt skrivna. Det är viktigt att opponenten undersöker om författaren klargör de begrepp som han rör sig med. Det är också bra om opponenten undersöker om författaren lyft in mer material än vad som behövs för att driva sin tes alternativt lyft in för lite material. iv. Koherens (samstämmighet, överensstämmelse). Hänger uppsatsens olika delar samman? Kan du följa den röda tråden genom undersökningen? v. Underbyggnad. Opponenten kan även undersöka om författaren på ett bra sätt hänvisat till litteratur och på så sätt underbyggt uppsatsen väl. Skulle uppsatsen

6 behöva mer fotnoter som underbygger uppsatsen? vi. Material. Är den litteratur och det rättsliga material som författaren har hänvisat till relevant och bra? Är materialet tillräckligt för att undersöka problemet? Borde författaren till exempel ha använt sig av mer källor? Har författaren nästan uteslutande använt sig av kurslitteratur? Om möjligt kan opponenten försöka bilda sig en uppfattning om författaren förhåller sig självständigt till den använda litteraturen. vii. Formalia. Opponenten bör se över innehållsförteckningen, notapparaten, litteraturförteckningen, och så vidare viii. Språk. Opponenten bör även se över uppsatsens språk. Finns det mycket stavfel, grammatiska fel, korrekturfel och så vidare? Språket är av yttersta vikt för en bra uppsats. Det är viktigt att författaren använder ett språk som gör uppsatsen klar och tydlig. 3. Respondenten ges möjlighet att bemöta opponentens synpunkter. Företrädesvis bör bemötandet ske löpande inom ramen för opponentens granskning. Oppositionen bör med andra ord ha en karaktär av ett fortlöpande samtal mellan opponent och respondent. Kom som sagt ihåg att granskningen skall vara hövlig och konstruktiv! Den sammanlagda tiden för granskningen (punkterna 2 3) bör inte överstiga 15 minuter. 4. Oppositionen brukar avslutas med en allmän diskussion där övriga deltagare ges möjlighet att komma med ytterligare frågor.