Historia v Antiken fram till år 1700

Transkript

1 Historia v Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland och Romarriket samt söka spår av dessa kulturer i vår tid. Mycket av idéerna som vi bygger vårt samhälle på kom till under antiken. T.ex. demokratin, naturvetenskapen, rättssystemet och alfabetet. Examinationen av Antiken kommer att vara skriftlig och ske v.17. Du kan redan nu förbereda dig genom att börja jobba med instuderingsfrågorna samt repetera uppgifterna i arbetshäftet som vi jobbat med på lektionerna. De kunskapskrav i historieämnet som kommer att prövas är gulmarkerade. Som vanligt kan du även visa kunskaper under lektionerna om du är aktiv. Centralt innehåll, Lgr 11 Antiken, dess utmärkande drag som epok samt dess betydelse för vår egen tid. Vad begreppen kontinuitet, förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar Sambandet mellan religion och samhälle på olika platser och i olika tider Mål Att få kännedom om att ett antal händelser, upptäckter och personer från antiken och hur de påverkar oss i den tid vi lever i idag. Att känna till olika levnadsförhållanden under antiken och hur dessa skiljer sig mot idag. Samt att analysera skillnaderna. Att du kan resonera om hur demokrati och beslutsfattande har utvecklats genom historien och kunna ge förslag på vad som kan hända i framtiden med demokratins utveckling. Att känna till och kunna använda historiska begrepp som kontinuitet och förändring. Arbetssätt Film för introduktion till momenten och visuell förståelse. Kontinuerligt arbete med arbetshäfte för faktabearbetning. Föreläsningar och genomgångar kommer att varvas med gruppdiskussioner. Material - Läroböcker: Struktur samhällskunskap s.11-14, Utkik historia s Läshäften ni får av mig. - Se länkinlägget om Antiken på er blogg för mer tips på material.

2 Begrepp och förklaring Antiken Tidsepoken från 800 före kristus till 500 efter kristus. Egna exempel (orsaker, förklaringar, förtydliganden, konsekvenser) Det antika grekland och romarrikets kulturer och civilisationer. Kontinuitet Ett historiskt begrepp som betyder vad som är likadant mellan olika epoker/tidsperioder. T.ex. Markens betydelse sedan neolitiska revolutionen. Förändring Ett historiskt begrepp som betyder vad som ändras i samband med olika händelser eller mellan olika tidsepoker/tidsperioder. T.ex. Kungens makt. Jämför Kungens makt idag och under Vasatiden? Statsreligion När en stat ger en särställning till en viss religion Förr: Innebar det ofta att medborgarna i ett land måste tillhöra en viss religion. T.ex. Romarriket och Kristendomen. Idag: I demokratier finns ofta lagstiftning om religionsfrihet och statsreligion ses som den religion som har flest utövare. Kolonier Erövrade områden som lyder under ett annat land/stat. Representativ Demokrati Alla medborgare utser representanter i ett val. Dessa representanter diskuterar och fattar beslut åt medborgarna i olika frågor.

3 Direkt demokrati Alla medborgare får själva vara aktiva genom att rösta, diskutera och fatta beslut. Stadsstat En stad med närliggande område med eget politiskt styre. Vanligt under antiken. Kejsardöme Ett land som styrs av en enväldig person (kejsare) När sker detta idag? Fördelar och nackdelar med detta? Republik är ett styrelsesätt där den person som har den högsta makten väljs av folket och inte ärver sin position (som i en monarki). Värnplikt Värnplikt innebär att medborgare (oftast män både historiskt och idag) i ett samhälle är skyldiga att bli soldater om så krävs. Varför återinförde Sverige värnplikten 2017 när man tog bort den 2010? Varför tog de bort den 2010? Kejsare Kejsare har man kallat härskaren över vissa stora och mäktiga riken. T.ex. i romarriket. Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag? Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser

4 på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas? Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak? Samtidighetskriteriet En historisk källa bör vara nedskriven så nära händelsen som möjligt. En dagbok är en bättre källa än en memoar (anteckning nedskriven långt senare) eftersom att minnet av en händelse förändras och blir sämre. En faktabok/artikel om en tidsperiod eller händelse (det historiker kallar för en tolkning) bör vara nedskriven så nära nutiden som möjligt. Tendenskriteriet Är källan partisk? Tar den ställning? En källa behöver inte vara dålig för att den tar ställning. Det beror på vad man ska undersöka/vilken fråga man är intresserad av. Beroendekriteriet Är källan en förstahandskälla (Primärkälla)? I så fall är den mer trovärdig/bättre att använda sig av. Är källan en andrahandskälla (sekundärkälla) är den inte lika bra/trovärdig. T.ex. Ska jag undersöka t.ex Livets ord (en kristen inriktning) är det intressant (och bra) att intervjua deras medlemmar för att ge en bild av vad de tycker inte bara använda NE. Wikipedia är en sekundärkälla som bygger på andra källor. Det är därför mycket viktigt att man tittar vilka källor Wikipediatexten har använt sig av om man ska vara källkritisk. Den kan förvanskas medvetet eller omedvetet. Tänk viskleken! Epok Historiskt begrepp för tidsindelning. Svensk indelning: T.ex. Vasatiden= 1500-talet Gustav Vasa och hans söner. Europeisk indelning: T.ex. Antiken=Greklands och Romarrikets civilisationer. 800f.kr- 500e.kr.

5 Instuderingsfrågor: 1. Vad menas med det europeiska epoknamnet antiken? 2. Varför uppstod Europas första högkultur i just Grekland? Tänk kring geografiskt läge och handelsmönster. 3. Vad är en stadsstat? 4. Varför började grekerna att bre ut sig och skaffa kolonier runt Medelhavet? 5. Varför hade Diskrimineringsmannen och Barnombudsmannen varit missnöjda med sättet som de grekiska stadsstaterna styrdes på? 6. Jämför levnadsförhållandena i Sparta och Aten? Vilket samhälle hade du själv helst velat bo i? Om du tillhört ett annat kön eller en annan samhällsklass hade det förändrat ditt svar? Varför då? 7. Använd begreppen kontinuitet och förändring när det gäller OS då och nu. 8. a) Vad är Direktdemokrati och Representativ demokrati? b) Hur fattade man beslut i Aten under antiken? c) Vilka fördelar och nackdelar finns det med dessa två system? d) Vilken av dessa båda styrelsesätt är mest demokratiskt? e) Varför har vi inte direktdemokrati i Sverige idag? Varför kunde man ha det förr? 9. Vilket system tror du vi kommer ha om 30 år? Direktdemokrati eller representativ demokrati? 10. När började kristendomen att spridas i romarriket? 11. Vilka grupper i det romerska samhället var de första att bli kristna? Varför ville dessa grupper bli kristna trots att de förföljdes? Vad lockade dem? 12. Till slut slutade de romerska kejsarna att förfölja de kristna och gjorde Kristendomen till statsreligion. När skedde detta och varför ändrade kejsarna sig? 13. Hur stort var romarriket när det var som störst? Vilka av dagens länder låg inom rikets gränser? 14. När delades Romarriket i två delar? Vilka städer blev viktigast i respektive del? 15. Varför föll Romarriket ihop? 16. Kända personer att ha koll och kunna förklara deras koppling till Antiken: Alexander den Store, Sokrates, Pythagoras, Hippokrates, Julius Ceasar, Aristoteles, Homeros, Perikles, Brad Pitt och Colin Farrell.

6 Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt Observera: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda