Antikens världar. Instuderingsfrågor
|
|
- Rolf Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett kulturmöte? 4. Vilka orsaker fanns det till att människor och kulturer möttes under antiken och vilka konsekvenser fick dessa möten? 5. Vad är det för skillnad mellan begreppen folk, kultur och civilisation? 6. Hör du själv till ett eller flera folk? 7. Rita fyra enkla bilder eller kartor som föreställer ett nomadsamhälle, en stadsstat, ett rike (land) och ett imperium så att man ser skillnad mellan dessa. 8. Vilket tidsbegrepp tror du att historiker som lever om 2000 år kommer att använda om vår tid, alltså den vi lever i nu? 9. Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon? 10. När skrevs texten och ur vems perspektiv skildras händelserna? 11. Jämför skildringen av beskrivningarna av assyriernas erövringar i text och bild på s.23. Hur beskrivs erövringarna där? 12. Vad talar för att kung Kyros textcylinder är att ett fredsdokument som en del nutida f orskare vill se det som, och vad talar emot? 13. I vilket sammanhang har du tidigare hört talas om antikens kulturer? Har du rest i området som turist eller sett någon film, varit på museum, läst i böcker eller hört någon berätta om detta? Har du släkt eller vänner som bor i det här området idag? Vad var nytt i kapitlets text och vad kände du redan till? 14. Ge exempel på skillnader och likheter mellan olika sätt att leva i medelhavsvärlden under antiken. Jämför arbete, religion, politik och lagar! 15. Resonera om orsaker till att perserkungen kunde skapa ett nytt stort imperium i medelhavsvärlden under 500-talet f.kr? 16. Om du hade levet under antiken, i vilka två av alla dessa civilisationer tror du att du helst v elat leva? Motivera ditt svar med fördelar och nackdelar! 17. Vilket samband finns det mellan de goda jordarna i medelhavscärlden och uppkomsten av högkulturer i området? 18. Ge exempel på en kontinuitet respektive en förändring på tidslinjen på sidan 26-27? Viktiga begrepp Följande ord är bra att känna till för att förstå texten. Perserriket Hammurabi Sumer Babylonien Assyrien Ur Uruk Fenicier Kilskrift Hieroglyfer papyrus farao antiken by civilisation flodkultur folk högkultur imperium kultur kulturarv kulturmöte Mesopotamien nomad rike stad stadsstat
2 Övergripande frågor till kapitlet 1. Vilka spår från antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? I de tre delkapitlen (Medelhavsvärldens antika kulturer, Antikens Grekland och Romarriket) finns många inslag av spår från antiken i vår egen tid. Om de uppdelas i kategorier kan de troligen fungera som ledtrådar för nya upptäckter, också utanför skolan och i elevernas egna liv. Vi tänker oss att det finns tre olika typer av spår i boken som kan fungera som mönster för sådana upptäckter: 1. Direkta, fysiska eller konkreta spår Det mest konkreta är naturligtvis föremål, byggnader eller ruiner från antiken. I boken finns foton på byggnadsruiner från Byblos, Babylon, Kreta, Aten och Rom och museiföremål från Egypten, Mesopotamien, Persien, Grekland och Rom. Sådana kan man också se på museer på många andra platser, också i Sverige. Ett mycket näraliggande (men ofta förbisett exempel) på ett fysiskt spår (sådana vi upplever med våra sinnen) är vårt alfabet som omnämns på flera ställen i texten. Till denna kategori hör också den moderna grekiskan, de latinska språken samt de många lånorden från grekiska och latin i andra språk (se lektionsförslag). 2. Indirekta, idémässiga spår I kapitlet nämns många exempel på detta. Ett av dessa är monoteismen, idén att det bara finns en gud (ursprungligen i judendomen, därefter i kristendomen och islam. Kristendomen kan i sin helhet ses som ett idémässigt spår från antiken. Föreställningar om rätten eller skyldigheten att bygga upp imperier (hos assyrier, perser, greker, egyptier och romare). Idén om en världsfred, ibland påtvingad genom krig/imperialism (främst Persien och Rom) finns också företrädd i dagens värld (exempelvis i EU och FN). Tanken på lagar som sammanhållande idé för ett samhälle (främst hos babylonier, judar, greker och romare); den romerska rätten ligger till grund för stora delar av Europas nuvarande lagsystem. Många bestående vetenskapliga upptäckter i naturvetenskap och matematik (främst babylonier och greker) Det kulturarv i form av klassisk litteratur, konst, filosofi ; idéer om politik (främst från greker och romare). 3. Symboliska spår, antiken i historieanvändning (historiebruk) Det kanske viktigaste symboliska spåret rör det historiska tidsbegreppet antiken som i sin tur hör samman med andra sådana tidsbegrepp som medeltiden och renässansen: dvs. tanken på antiken som en ljus tid före medeltidens mörker och så småningom ersatt av renässansens pånyttfödelse. Knutet till denna tredelade tankefigur: födelse (antiken); undergång (medeltiden och återuppståndelse (den nya tiden) finns mängder av försök att återskapa antika ideal. Detta märks inte minst i arkitektur, litteratur och annan konst, också i vår egen tid exempelvis genom de moderna olympiska spelen. Sådant nämns löpande i texten. Se också bilderna från Stockholms tunnelbana (sid. 35), jättestatyn av Alexander i Skopje (sid. 39) eller det moderna biblioteket i Alexandria (sid.41). Turism (sid. 19, 22, 28, 44, 58-59) och populärkultur i form av böcker, bilder (sid. 47), serier (sid. 50) eller filmer (sid. 54, 57) visar på många andra sätt att använda antikens historia i vår egen tid. 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? Begreppen folk och kultur är mycket vaga och föränderliga och att de kan av den anledningen dölja lika mycket som de säger. FoM-övningen på sid (uppgift 1 och 2) är tänkt som en viktig utgångspunkt för jämförelser med hur det är i dag och som en grund för att förstå kapitlets uppdelning i egyptier, judar, fenicier, assyrier och så vidare.
3 Om begrepp som folk och kultur är så mångtydiga, varför används de då för att försöka dela in människor i olika grupper i dag? Och varför används de i kapitlet Antikens världar i den här boken? Svaret är antagligen att vi ofta förenklar komplicerade sammanhang. Att läsa om fenicierna gör det också lättare att få syn på grekerna trots att vi genom modern forskning vet att många individer från båda dessa grupper flyttade/gifte sig/ bodde med varandra och att en hel del greker eller fenicier förmodligen kunde uppleva sig som greker och som fenicier samtidigt, något som myten om Europa (FoM-övningen på sid. 32) kan reflektera. Genom att få perspektiv på begreppen folk och kultur i antiken kan vi därför också få korn på hur det är i dag. Begreppen folk och kultur kan både vara till hjälp att få syn på andra människors grupptillhörighet och utveckla vår egen gemensamma identitet. Men det kan också vara en grogrund för våra fördomar. Därför måste vi se upp med dessa beteckningar. Alla sådana förenklingar är med andra ord exempel på hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper (Lgr 11, s. 177). 3. Vad är skillnaden mellan ett kulturarv och ett kulturmöte? Redan de antika grekerna levde i en värld där folk och kulturer möttes. På sid försöker vi reda ut skillnaden mellan kulturarv och kulturmöte i berättelsen om de antika grekerna som genom flera vågor av migration, handel och krig kom i kontakt med så gott som alla andra antika civilisationer runt Medelhavet. Samtidigt som de antika grekerna alltså inte uppfann den grekiska (ändå mindre den antika) kulturen ur ett tomrum kom mycket som utvecklades av grekerna vid senare tidpunkter i historien att uppfattas som ett ursprungligt tillstånd, en föreställning som speglas i uttrycket Redan de gamla grekerna. I Alexandria (i Egypten!) fastställdes en del av det som ligger till grund för vår idé om det klassiska grekiska kulturarvet (sid ) trots att hellenismen i sig själv kan beskrivas som ett kulturmöte. FoM-övningarna Historiska begrepp på sid och Kulturarv och kulturmöte på sid. 32 är avsedda att kunna fördjupa elevernas förståelse för hela denna komplexitet. 4. Vilka orsaker fanns det till att människor och kulturer möttes under antiken och vilka konsekvenser fick dessa möten? De kulturmöten som boken talar om kan delas in tre områden: migration, handel och krig. Alla dessa fick konsekvenser av olika slag. På ett konkret och långsiktigt sätt innebar kontakten sannolikt att bärande drag i en kulturkrets kunde föras över till en annan. Så skedde på Kreta och så skedde under hellenismen samt genom romarrikets handelskontakter och migrationsvågor. 5. Vad är det för skillnad på begreppen folk, kultur och civilisation? Begreppet kultur betyder ordagrant att odla jorden, men kan också betyda gemensamma drag i sättet att leva. En civilisation (ett annat ord för högkultur) är ett begrepp som används för att beskriva hur en viss typ av samhälle är uppbyggt (ett viktigt drag är exempelvis att det finns olika yrkesspecialister, att inte alla är inblandade i direkt matproduktion) Folk är det begrepp som troligen är svårast att definiera eftersom det oftast handlar om identitet, både vad andra människor har skapat för identitet åt en främmande grupp och vad denna grupp själv kan tänkas ha för tankar om sin gemenskap. Till svårigheterna hör att många individer genom historien har hört till olika folk samtidigt. 6. Hör du själv till ett eller flera folk? poängen är att eleverna ska kunna fundera över att det som var mycket vanligt under antiken (olika former av migration och kulturmöten) ännu är mycket aktuellt. 7. Rita fyra enkla bilder eller kartor som föreställer ett nomadsamhälle, en stadsstat, ett rike (land) och ett imperium. Här kan man tänka sig att eleverna arbetar både med bilder och med och kartor i sitt svar. Nomadsamhället är kanske enklast att avbilda som en teckning med en grupp jägare och
4 samlare på jakt efter villebråd, stadsstaten av en stad med stadsmur och några byar intill. Rike och imperium avbildas troligen tydligast med hjälp av kartor, exempelvis genom en återgivning av några av kartorna i kapitlet eller också med kartor med nutida exempel. Några av eleverna kanske genomgående använder kartor medan andra uteslutande jobbar med bilder. En poäng med frågan är att eleverna får klart för sig att gränser ständigt har varit föränderliga historiskt. 8. Vilket tidsbegrepp tror du historiker som lever om år kommer att använda om vår tid, alltså den vi lever i nu? Här kan ju bara fantasin sätta gränser för ditt svar: IT-åldern, plaståldern, datortiden, klimathotseran, globaliseringstiden etc etc. Avsikten är att du ska tänka över historiska tidsbegrepp som konstruerade av historiker, inte något som finns på riktigt i den tid som avses. 9. Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon? Det väsentliga är att du lägger märke till att dokumentet har så många värdeord som rör kungen och hans handlingar, exempelvis: universums kung, den mäktige kungen mina stora arméer marscherade fredligt in hela [ ] folket hade inget att frukta jag befriade invånarna Dessa ord är alltså starkt tendentiösa till förmån för kungen. 10. När skrevs texten och ur vems perspektiv är den skriven? Här är det viktigt att eleverna förstår att texten är någorlunda samtida med händelserna och att detta ökar dokumentets trovärdighet som källa. Att den helt och hållet är skriven ur kungens perspektiv ger samtidigt eleverna fördjupad förståelse för att texten är tendentiös. Det ger också viktig förståelse för att den källkritiska frågan om samtidighet nästan alltid måste kopplas till frågor om vem som skapat dokumentet och i vilket syfte. 11. Jämför skildringen av assyriernas erövringar i text och bild på sidan Assyrien cirka 1300 f.kr. 600 f.kr. Hur beskrivs en erövring där? Eleverna bör efter övningen kunna uppfatta den starka kontrasten till texten på Kyroscylindern: i både bild och text framstår assyrierna som skickliga med vapen och i texten dessutom som hänsynslösa. att assyrierna skildrar sig själva som vapenskickliga. Lejonet som jagas kan också uppfattas symboliskt. Så kan den assyriske kungen göra med vilken fiende som helst. att Bibeltexten är skriven ur det förföljda folkslagets perspektiv. att det finns en viss samstämmighet om assyriernas hänsynslöshet mellan dokumenten. 12. Vad talar för att kung Kyros textcylinder är ett fredsdokument som en del nutida forskare vill se det som, och vad talar emot? Det som talar för att det är ett fredsdokument: Till skillnad från andra antika härskare vill Kyros framställa sig som fredlig, han är fredens budbärare. Kungen vill framställa sig som den som kan skapa säkerhet och frihet. Det som talar emot att det är ett fredsdokument: Det är bara kungens egna ord, troligen endast propaganda, så har också andra makthavare gjort för att dölja sin grymhet. Källan kan inte ensam berätta något om hur erövringen gick till. Poängen är alltså att eleverna bör kunna resonera om några eller flera av följande punkter: Det är mycket svårt att svara entydigt på den här frågan. Kyroscylinderns text kan inte användas som ensam källa till frågor om hur fredlig
5 erövringen av Babylon verkligen var. Det finns tvärtom mycket som talar för att det är propaganda och att en militär erövring trots allt var blodig det finns få exempel på motsatsen i historien. Det här dokumentet skiljer sig starkt från andra dokument om erövringar från antiken, exempelvis de som finns på sidan Assyrien cirka 1300 f.kr 600 f.kr.. Av just den anledningen framstår det som ganska säkert att kungen ville framställa sig som en fredens budbärare och en frihetens förkämpe. Detta skulle alltså tala för att det skulle kunna vara ett fredsdokument. 13. I vilket sammanhang har du tidigare hört talas om antikens kulturer? Har du rest i området som turist eller sett någon film, varit på museum, läst i böcker eller hört någon berätta om detta? Har du släkt eller vänner som bor i det här området idag? Vad var nytt i kapitlets text och vad kände du redan till? Svar: Efter dina egna svar. 14. Ge exempel på skillnader och likheter mellan olika sätt att leva i Medelhavsvärlden under antiken. Jämför arbete, religion, politik och lagar! Svar: Jämförelse exempelvis mellan Egypten, Fenicier, Judar, Mesopotamien, Babylonien, Assyrien, Perserriket. 15. Resonera om orsaker till att perserkungen kunde skapa ett nytt stort imperium i Medelhavsvärlden under 500-talet f.kr Svar: I området fanns många konflikter mellan olika kungar, ledare och präster. Detta gjorde att Kyros kunde ett litet område i sänder. Visa såg Kyros som en befriare och välkomnade honom vilket gjorde erövringarna lättare. Alla erövrade folk fick behålla sina religioner och traditioner och kungarna fick ofta sitta kvar som ledare på sin tron vilket gjorde de flesta mer benägna att böja sig istället för att sätta sig upp mot Kyros. Kyros tog ut stora skatter och de erövrade folken var tvungna att ställa upp med soldater i hans arme. 16. Om du hade levet under antiken, i vilka två av alla dessa civilisationer tror du att du helst velat leva? Motivera ditt svar med fördelar och nackdelar! Svar: Exempelvis mellan Egypten, Fenicier, Judar, Mesopotamien, Babylonien, Assyrien, Perserriket. 17. Vilket samband finns det mellan de goda jordarna i Medelhavsvärlden och uppkomsten av högkulturer i området? Svar: I området runt Medelhavet finns några av världens bästa jordbruksmarker. Längs de stora floderna kunde de jordbrukande folken få mycket stora skördar. Detta gjorde att alla människor inte behövde arbeta med att framställa mat. Detta lede till att andra yrken uppstod och att människorna i dessa områden kunde ägna sig åt andra saker. Efter hand bildades städer som växte sig stora och blev stadsstater som blev riken och länder och till sist imperier. 18. Ge exempel på en kontinuitet respektive en förändring på tidslinjen på sidan 26-27? Svar: En förändring är något som ändrats i världen sedan antikens kulturer och en kontinuitet är något som är likadant som då
Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på
Läs merGrekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Läs merDe första städerna. Mesopotamien
De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merCa 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk
Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att
Läs merHistoria v Antiken fram till år 1700
Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland
Läs merHistorien om Antiken i Grekland.
Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av
Läs merAntiken Det gamla Grekland
Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merAntikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.
Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merTidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen
Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.
Läs merBoken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11
Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merUtvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter
Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merKonstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Läs merAntik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.
Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna
Läs merKLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merSÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merRomarriket en resa i tiden
Romarriket en resa i tiden Namn: Klass: För att lösa denna uppgift måste du åka tillbaka i tiden. När du skriver skall du skriva som det händer nu, det vill säga i presens. Du ska berätta vad du upplever
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Läs merRomarriket. Historia
Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.
Läs merca 900 f.kr- ca 300 f.kr Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums
ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Antiken och Stadsstaterna Aten och Omkring 900 f.kr. började människor bygga städer. Sparta En stad växte upp kring en hög klippa där människorna sökte skydd för fiender. Eftersom
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs mervärldsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merVARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:
VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs merRöda tråden. SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans
SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merROM - En utmärkt plats för handel
Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merKan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merAntikens Grekland. Historia.
Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet
Läs merLitteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika
Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?
Läs merJudendomen och Kristendomen
Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merAbrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam
Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de
Läs merMänniskan - från jägare till filosof
Människan - från jägare till filosof Varför ska vi läsa historia? De flesta av oss läser historia för att det är roligt. Vi får vara med om spännande äventyr och möta berömda och märkliga människor. Det
Läs meron line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merIslam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett
Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah
Läs merINFÖR PROV PÅ ANTIKEN
Provdatum 7b1 tor 29/9 7b2 ons 28/9 INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Vecka 39 är det dags för ett test på antikens Grekland. För att förbereda dig inför provet behöver du läsa på häftet du fått av mig (Grekerna)
Läs merOrd och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? ingår i serien AHA, nu fattar jag. Här får vi veta hur det var att leva på 1500-talet när Gustav Vasa var kung. Berättelser blandas med fakta.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merStormaktstiden Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de
Läs merDärför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.
Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed
Läs mer3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merTidslinjen 100 år bakåt i tiden
Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor
Läs merHur byggdes Rom enligt sagan?
Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merAntiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare
Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merHinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merDen romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
Läs merLokal studieplan för Samhällsorientering
Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merRÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merSamhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merAv: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr
Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga
Läs mer