on line:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: Historia A on line: INSTUDERINGSFRÅGOR MOMENT 1: Äldre historia Undervisningstillfälle 1. Paleolitiska jägarkulturer, neolitiska jordbrukssamhällen, de första högkulturerna. Mellanöstern ca 1600 f. kr f.kr: folkvandringar och imperier. Litt: McKay kap 1 och Var och när utvecklades de första kända jordbrukskulturerna? 2. Vad kännetecknar en civilisation eller högkultur och var och när utvecklades de första högkulturerna? 3. Beskriv den mesopotamiska kulturen och samhället under sumerer, akkader och amoriter. Ange några viktiga naturförhållanden som kan ha spelat en avgörande roll för hur samhället såg ut. 4. Vad kännetecknade den tidiga högkulturen i Egypten? Vilken roll kan naturförhållandena ha spelat? Jämför med Mesopotamien. Likheter, skillnader? 5. Redogör för det judiska folkets tidigaste historia och grunddragen i den judiska religionen så som den växte fram under denna tid. 6. Från 800-talet kom Mellanöstern att domineras först av det Assyriska riket och sedan av Perserriket. Vilka metoder och maktresurser använde sig det assyriska respektive persiska rikets härskare av i sina imperiebygganden? Undervisningstillfälle 2 och 3: Antikens Grekland: Antiken. Grekland. Litt: McKay kap 5 7. Beskriv den grekiska stadsstatens framväxt och struktur - ekonomiska näringar, sociala klasser, medborgare, icke-medborgare, politiska institutioner. Vad menade man med termerna aristokrati, oligarki, tyranni och demokrati? 8. Beskriv den grekiska kulturens spridning under arkaisk tid. 9. Sparta skilde sig från de flesta andra stadsstater. Hur utvecklades den spartanska stadsstaten under arkaisk tid? Hur byggde man upp sitt inflytande i den grekiska världen? 10. Redogör för den politiska utvecklingen i Aten från aristokrati till demokrati och vilka sociala grupper i staden som representanterna för de olika styrelseskicken stödde sig på. 11. Ge exempel på den klassiskt grekiska kulturen så som den kom att utvecklas i framför allt Aten.

2 12. Vad karaktäriserade det dagliga sociala livet i det klassiska Aten? Vilken roll spelade slaveriet? Hur såg kvinnornas rättsliga och sociala villkor ut? Jämför med Sparta. 13. Aten var också det främsta sätet för den klassiska grekiska filosofin. Nämn de viktigaste klassiska filosoferna, när de var verksamma och något om deras grundläggande tankar. 14. Hur utvecklades Spartas och Atens ömsesidiga relationer och inflytande i den grekiska världen under och efter Perserkrigen och vilka konsekvenser fick detta för den grekiska stadsstatsvärlden? 15. Makedoniens erövring av Aten betecknar slutet på den klassiska tiden och den grekiska stadsstatscivilisationen. Vad hände med den grekiska kulturen? Vad menas med hellenism och vilken betydelse fick hellenismen under de närmast följande århundradena? Undervisningstillfälle 4 och 5: Rom, kristendomen och Byzans Litt: Mc Kay kap 6, kap 8: , Redogör för de sociala motsättningarna och inre stridigheterna under den tidiga republiken. Vilka sociala grupper stod mot varandra? Vad blev resultatet? 17. Italiens enande: Vilka metoder användes för att knyta underkuvade folk och bundsförvanter till stadsstaten Rom? Jämför med Aten. Varför lyckades Rom där Aten misslyckades? 18. Redogör i stora drag för den romerska expansionen utanför Italien under republiken, förhållandet mellan Rom och de erövrade områdena. 19. Vilka tjänade och vilka förlorade på det växande romerska imperiet? Beskriv den sociala strukturomvandlingen av den italienska landsbygden och staden Roms tillväxt. 20. Redogör för de politiska och sociala striderna under senrepubliken som kom att leda till republikens fall: Vilket var bröderna Gracchus politiska och sociala program, vilka grupper representerade de? Jämför med Aten. Vilken var den viktigaste sociala maktbasen för personer som Marius, Sulla och Caesar? 21. Beskriv i stora drag de ekonomiska, politiska, kulturella och religiösa förhållandena i det romerska kejsardömet under de två första hundra åren från och med kejsar Augustus till och med de gyllene åren på 100-talet e. Kr. 22. Vilken roll spelade slaveriet i Romarriket? Jämför med det klassiska Grekland? 23. På vilka områden kunde kvinnor ha makt och inflytande i det romerska samhället? Jämför med det klassiska Aten. 24. Beskriv kristendomens växande inflytande i det romerska riket och ange några tänkbara orsaker till framgångarna. Hur utvecklade kyrkofäderna den kristna doktrinen i förhållande till den antika klassiska kulturen? 25. Ange långsiktiga kristendenser under kejsartiden som verkade i upplösande riktning. Hur försökte man komma till rätta med dessa under Diocletianus och Konstantin?

3 26. Vad låg bakom delningen av imperiet i en västlig och östlig del och hur kom den östra delen att utvecklas efter Västroms politiska upplösning? Ge en kort karaktäristik av den politiska, religiösa och kulturella utvecklingen i Byzans fram till korstågstiden. Undervisningstillfälle 6: Den islamiska världen , Afrika Litt: McKay kap 9, Vilka likheter och skillnader finns mellan Islam, Judendom och Kristendom? Förklara begreppen sharia, jihad, sunna och shia. 28. Beskriv i översiktliga drag den islamiska expansionen efter Muhammeds död fram till 733 e. Kr och ange några viktiga förutsättningar för expansionen. Hur betraktades judar och kristna? 29. Den islamiska expansionen uppbars från början av ett härskarskikt med direkt härstamning från beduinsläkter på arabiska halvön. Hur förändrades detta under Umayyad och Abbasidkalifaten? Hur såg den grundläggande sociala indelningen ut under Umayyadkalifatet? Vilken betydelse och innebörd hade slaveriet? Jmfr med Rom och Grekland. 30. Vilken social och rättslig ställning hade kvinnor i det klassiska islamiska samhället? 31. Redogör för några viktiga inslag i den muslimska kulturens utveckling: litteratur, filosofi, vetenskap, utbildning. 32. Hur utvecklades kontakterna mellan Medelhavsregionen och Afrika söder om Sahara från 700-talet och framåt? Vilken roll spelade det ökade utbytet för de afrikanska samhällena och statsbildningarna? Ge exempel på några viktiga kulturella och sociala följder. 33. Ge exempel på olika statsbildningar i östra Afrika och hur kontakterna med kristen och islamisk kultur utvecklades. Jämför med de Västafrikanska kungadömena och med södra Afrika. Undervisningstillfälle 7: Tidig medeltid. Litt: McKay kap 8: , kap 13: Hur såg det germanska samhälle ut som konfronterades med det västromerska på 300- och 400-talen? Hur påverkade var germanerna av romersk kultur och vice versa? 35. Vilken roll spelade kyrkan och kristna institutioner i samhällslivet i väst efter det Västromerska rikets upplösning fram t.o.m det Karolingiska riket? Jämför med Byzans. 36. I vilka avseenden innebar det Karolingiska riket en renässans för antiken? Och på vilka sätt kan man säga att Karolingerriket också innebar ett genombrott för det nya medeltida samhällssystemet? 37. Vad menas med feodalism och manorialism (godsägarsystem)?

4 38. Redogör för åttahundratalets invasioner och de följder som dessa fick för det europeiska samhället. Undervisningstillfälle 8: Europeisk högmedeltid. Litt: McKay kap 13: Den tidiga medeltiden var en orolig tid präglad av politisk instabilitet och kulturell och ekonomisk tillbakagång. Hur kan man karaktärisera den allmänna politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen i Europa under de närmast följande århundradena under högmedeltiden? 40. Kyrkans ställning och betydelse: Redogör för den kyrkliga reformrörelsen och kraftmätningen mellan påvar och kejsare: bakgrund, förlopp, följder. 41. Redogör för korstågen: bakgrund/orsaker, organisering och förlopp, följder. 42. Beskriv och jämför den statliga centralmaktens utveckling i Frankrike, England och det tyskromerska kejsardömet under högmedeltiden fram till ca Ge en beskrivning av högmedeltidens ekonomiska expansion och den framväxande stadskulturen. 44. Ett vanligt sätt att beskriva samhället under medeltiden var att dela in människorna i de som arbetade, de som slogs och de som bad. Beskriv närmare de olika livsvillkoren för dessa grupper under högmedeltiden och vilken roll kvinnor spelade inom varje grupp. 45. Högmedeltiden innebar också en religiös och intellektuell blomstring i Europa. Vilka uttryck tog sig detta? Undervisningstillfälle 9: Indien och Sydasien Litt: McKay kap 3, kap 7: s , kap 11: s Vad vet man om Induskulturen? När blomstrade denna och vad kan ha orsakat dess upplösning? 47. Från 1500 f.kr. framträder en ny indisk högkultur. Var låg dess centra och vilka historiska källor har denna kultur lämnat efter sig? Beskriv närmare kastväsendet och Brahmanismen så som de framträder i skrifterna från den äldsta indo-ariska kulturen. 48. Under fem- och fyrahundratalen f. Kr utvecklades nya religiösa rörelser i Indien vilket också kom att påverka och förändra Brahmanismen. Ge en kort karaktäristik av fundamenten i Jainismens och Buddismens och Hinduismens religiösa doktriner, betydelse och utbredning i Indien. 49. Redogör i stora drag för den politiska utvecklingen på den indiska halvön från 500 f.kr till 700 e.kr. Jämför särskilt Mauryaväldet och Guptariket; geografisk utbredning, kultur, religion, ekonomi, politisk struktur. 50. Vilken roll spelade kvinnor, barn och familj i indisk kultur och samhällsliv?

5 51. När, var och hur spreds den indiska kulturen och religionen utanför den indiska halvön? 52. Vilket inflytande fick den islamiska kulturen och religionen i Indien under perioden? Undervisningstillfälle 10: Kina, Japan och Östasien. Litt: McKay kap 4, kap 7, kap 8: Ange några viktiga förutsättningar för framväxten av den äldsta kinesiska högkulturen under Shangdynastin. 54. Beskriv Zhou (Chou)-dynastins politiska och sociala struktur. 55. Redogör för Zhou-tidens stora filosofiska system och bakgrunden till deras framväxt. 56. Qin (Ch in)-dynastins maktperiod brukar betecknas som en av de få verkligt genomgripande revolutionerna i Kinas historia. Varför? Vilken filosofi dominerade i Qinstaten? 57. Han-dynastin. Beskriv territoriell omfattning och den politiska, sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen. Vilka paralleller finns med Romarriket? 58. Sui och Tang-dynastierna. Vilka åtgärder vidtogs för att ena Kina under en politisk centralmakt? Redogör för den militära och politiska expansionen under Tang. Hur utvecklades kultur och religion under Tang och inställningen till utländska influenser? 59. Vilka var grundvalarna för den kulturella och ekonomiska blomstringen under Songdynastin? Jämför med det samtida Europa. 60. Hur påverkades det kinesiska samhället och kulturen under mongoliska härskare? 61. Vad kan man säga om kvinnans sociala position och familjens roll i kinesisk filosofi och samhällsliv? Jämför med den indiska kulturen. 62. Karaktärisera det japanska samhället. Jämför med Kina och Europa. Undervisningstillfälle 11: Amerikanska högkulturer Litt: McKay kap Beskriv och jämför de amerikanska högkulturerna under Maya, Aztekerna och Inka. Likheter och skillnader? Undervisningstillfälle 12: Norden, vikingatid, tidig medeltid. Litt: Gustafsson s.18-34, Lindkvist & Sjöberg s Redogör för de nordiska vikingafärderna. Förutsättningar, utbredning/riktning, karaktär, följder. 65. Beskriv kristnandet, riksgrundandet och något om samhällets organisation i Norden mot vikingatidens slut.

6 Undervisningstillfälle 13: Nordisk och svensk högmedeltid. Litt: Gustafsson s.35-57, Lindkvist & Sjöberg s Redogör för kungamaktens konsolidering och statsmaktens utbyggnad i de nordiska länderna under högmedeltiden. 67. Beskriv ståndssamhällets framväxt i de nordiska länderna, de olika ståndens privilegier, näringar och samhällsinflytande. 68. Vilken roll spelade kyrkan och den kyrkliga organisationen i högmedeltidens nordiska samhälle? 69. Hur var rättsskipningen organiserad? 70. Hur såg relationerna mellan män och kvinnor ut i det äldre vikinga- och medeltida nordiska samhället?

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Schema Historia A, moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism. Undervisande lärare: Jacob Stridsman (JS), Anna-Lill Ledman (ALL)

Schema Historia A, moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism. Undervisande lärare: Jacob Stridsman (JS), Anna-Lill Ledman (ALL) 2009-11-04 1 Schema Historia A, moment 2: Utomeuropeisk historia och imperialism Kursansvarig lärare: Jacob Stridsman Rum F108 090-786 60 94 jacob.stridsman@historia.umu.se Undervisande lärare: Jacob Stridsman

Läs mer

Styrelseskick i gamla Grekland

Styrelseskick i gamla Grekland Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Kursbeskrivning, studentversion Augusti HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD

Kursbeskrivning, studentversion Augusti HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursbeskrivning, studentversion Augusti 2015 HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Historien om Antiken i Grekland.

Historien om Antiken i Grekland. Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av

Läs mer

Medeltiden. Kyrkans framväxt

Medeltiden. Kyrkans framväxt Medeltiden Kyrkans framväxt Orsaker: 380 kristendomen statsreligion i Rom kyrkan del av den världsliga makten. Västroms fall 476, politisk, juridisk och administrativ kollaps Biskoparna (romerska) ersätter

Läs mer

Romarriket en resa i tiden

Romarriket en resa i tiden Romarriket en resa i tiden Namn: Klass: För att lösa denna uppgift måste du åka tillbaka i tiden. När du skriver skall du skriva som det händer nu, det vill säga i presens. Du ska berätta vad du upplever

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD

HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursbeskrivning, studentversion HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

Reza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit

Reza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit Reza Eyrumlu Modernisering och islam i Iran och Turkiet En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet Invand-Lit Bokförlaget Invand Lit Västerslänt 91, 434 35 Angered Fax & Tel: +46 31 331

Läs mer

MUSIKENS HISTORIA, starten

MUSIKENS HISTORIA, starten MUSIKENS HISTORIA, starten FÖRHISTORISK TID (före 3000-talet f.kr.) Tiden före skrivspråken kallas förhistorisk tid. Det beror på att historiker i allmänhet utgår från skrivna källor. Förhistorisk betyder

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Forntiden Egypten 3000 f.kr. Babylon, Assyrien (Nebukadnessar 600 f.kr.) Persien (Cyrus den store 550 f.kr.) Grekland Perserkrigen Platon, Aristoteles, Sofokles m.fl. Alexander den

Läs mer

Lektion 6: Antikens Grekland

Lektion 6: Antikens Grekland Lektion 6: Antikens Grekland Antiken är en väldigt lång tidsperiod som i princip inleds när större, organiserade stater och samhällen börjar formas. Medelhavet var den geografiska kärnan till antiken.

Läs mer

Antikens Grekland. Historia.

Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

Facit Instuderingsfrågor Romarriket

Facit Instuderingsfrågor Romarriket Facit Instuderingsfrågor Romarriket 1. Vad kallas den period i historien då Romarriket fanns? Antiken 2. Hur bildades Rom enligt sagan/myten om Romulus och Remus? Det var en gång två små pojkar som lagts

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

De första städerna. Mesopotamien

De första städerna. Mesopotamien De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare: Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

Historia A History A

Historia A History A 1 Historia A History A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1HI000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Varför talar ingen om Suhrawardi?

Varför talar ingen om Suhrawardi? Om islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria Klas Grinell, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria Filosofen Shihab al-din Suhrawardi levde enligt vårt sätt att indela tidens gång under andra

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

Historia GR (A), 30 hp

Historia GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Historia GR (A), 30 hp History BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression HI001G Historia Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng 30.0

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

2. Redogör för innebörden av begreppet mantra och för mantra-användning i hinduisk kult!

2. Redogör för innebörden av begreppet mantra och för mantra-användning i hinduisk kult! Skrivning, Religionshistoria, fortsättningskurs, moment 1 Allmän religionshistoria I (5 poäng) Lördag 25 augusti 2007 Varje fråga ger max 5 poäng 1. Redogör för begreppet darçan(a) och för dess betydelse

Läs mer

Muhammeds liv är ett föredöme inom islam

Muhammeds liv är ett föredöme inom islam Islam del 4 Muhammeds liv är ett föredöme inom islam Information om Muhammeds liv kan hämtas ur en mängd källor. Eftersom hans liv redan på ett tidigt stadium betraktades som ett föredöme, började människor

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Direkt: På jakt efter våra urfäder - uppgifter Repetitionsfrågor till kapitlet På jakt efter våra urfäder

Direkt: På jakt efter våra urfäder - uppgifter Repetitionsfrågor till kapitlet På jakt efter våra urfäder Direkt: På jakt efter våra urfäder - uppgifter 1. Vad är en hominid? 2. Vad var det som skilde Lucy från aporna? 3. Hur länge har det funnits människoliknande varelser på jorden? 4. När det gäller människans

Läs mer

Rosens användning. Rosen som symbol

Rosens användning. Rosen som symbol 1 2 3 Rosens användning I södra Europa kan man se stora fält med rosor som används till att utvinna rosenolja från, vilket används inom parfymindustrin, och rosenvatten, som troligen är historiens äldsta

Läs mer

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp 1 (8) Kursplan för: Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (A), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B

FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Närvarande: Eva-Karin Annemark, Ingrid Berg, Viktoria Lundborg

Närvarande: Eva-Karin Annemark, Ingrid Berg, Viktoria Lundborg 1 Ämnesordsmöte 2016-06-09 Protokoll Närvarande: Eva-Karin Annemark, Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya termer: Aerobatics 797.54 Se-hänvisning från: Avancerad flygning Överordnad term: Flygsport Källa:

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby)

Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby) Skandinavisk (huvudområde i Uppsala Visby) LÅ Hösttermin Vårtermin År 2* Program: Projektekonomi projekthantering A: Människoblivandet jägare/samlare kultur Skandinaviens neolitikum äldre bronsålder text

Läs mer

5 Historia. Kimmo Päivärinta Kati Solastie Simo Turtiainen. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

5 Historia. Kimmo Päivärinta Kati Solastie Simo Turtiainen. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors 5 Historia Kimmo Päivärinta Kati Solastie Simo Turtiainen Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors Innehåll Kapitel I Vad är historia?...................................... 6 Tidsperiodens mysterium: Det

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Några av Våra första civilisationer Och ANTIKENS GREKLAND OCH ROM

Några av Våra första civilisationer Och ANTIKENS GREKLAND OCH ROM 1 Några av Våra första civilisationer Och ANTIKENS GREKLAND OCH ROM Ojämlikhetens äldsta historia För mer än tio tusen år sedan blev människor bönder När människor slutade vara jägare och samlare och istället

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Nordostasien I Religion. 2007-09-10 Nordostasien I, HT07 Göran Lindgren (rev 081007)

Nordostasien I Religion. 2007-09-10 Nordostasien I, HT07 Göran Lindgren (rev 081007) Religion 1 Religion Tidig religiös tro Daoismen Konfucianismen? Buddhismen Lamaismen Andra religioner 2 Tidig religiös tro Världsbild Världen ett levande system Människan naturlig och nödvändig Människan

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika

Läs mer

KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng History, 1-30, 30 credits Kurskod: LHSA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011 Reviderad 090610 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nedan följer de vanliga epokindelningarna i europeisk historieskrivning. 3000/2000 fvt? (beroende på vilket av rikena som avses)

Nedan följer de vanliga epokindelningarna i europeisk historieskrivning. 3000/2000 fvt? (beroende på vilket av rikena som avses) Epoker Nedan följer de vanliga epokindelningarna i europeisk historieskrivning. Forntidens flodkulturer Antiken 3000/2000 fvt? (beroende på vilket av rikena som avses) 1000 fvt 500 vt Medeltiden 500 1500

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PRELIMINÄR VERSION. HISTORIA A, 30 hp KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13

PRELIMINÄR VERSION. HISTORIA A, 30 hp KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13 KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13 HISTORIA A, 30 hp Kursens syfte är att studenterna ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Ryssland Föreläsning 2 Rysslands historia, kultur och samhällsliv

Ryssland Föreläsning 2 Rysslands historia, kultur och samhällsliv Ryssland Föreläsning 2 Rysslands historia, kultur och samhällsliv Den äldsta ryska historien Institutionen för moderna språk Uppsala universitet Julie Hansen julie.hansen@moderna.uu.se Periodindelning

Läs mer

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI ANTECKNINGAR Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI HÅKANS TVÅ LEKTIONER Vad är slaveri 1. Ägodel 2. Främling i det sociala nätverket 3. Våld, eller hot om våld...men definitionerna

Läs mer