Kursbeskrivning, studentversion Augusti HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD
|
|
- Cecilia Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kursbeskrivning, studentversion Augusti 2015 HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska förlopp. Fokus ligger på politiska processer i form av statsformering och hur människor har styrt och blivit styrda, ekonomiska processer i form av produktion, handel och hur människor har försörjt sig, sociala och kulturella processer som strukturerat samhällsordningen och påverkat människors identiteter. Historiska processer, strukturer och fenomen studeras genom att vi lyfter fram och jämför händelser och förhållanden i olika regioner och länder. Sveriges och Europas historia är återkommande i dessa jämförelser men kursen ger breda kunskaper om olika världsdelar och länder. Under kursens gång arbetar vi särskilt med att jämföra olika fall i historien jämföra olika historiska perspektiv förstå relationen mellan mikro- och makronivå förstå relationen mellan historiska källor och tolkningar. Undervisningen sker i form av korta föreläsningar där lärarna förklarar och problematiserar centrala förlopp, processer och begrepp. Dessa föreläsningar spelas in och finns tillgängliga för er i kursens e-klassrum. Varje vecka hålls också särskilda seminarier i realtid där ni har möjlighet att ställa frågor om det inspelade materialet och där ni också kan lufta era tankar kring innehållet och diskutera med varandra. Seminarierna fördjupar och problematiserar teman i föreläsningar och litteratur. De är inte obligatoriska. I e-klassrummet finns också ett studentforum där ni tillsammans med era kursare kan diskutera kursen och utbyta tankar med varandra. Examination på kursen sker genom individuella skriftliga uppgifter som laddas upp i e- klassrummet där de kommenteras av den lärare som är ansvarig för momentet i nätversion. Alla inlämningsuppgifter plagiatkontrolleras. Betygen på momentet som helhet är en sammanvägning av de betyg ni fått på inlämningsuppgifterna. Alla inlämningsuppgifter måste genomföras med godkänt resultat för att ni ska kunna bli godkända på momentet. Är ni inte godkända på någon uppgift förklarar läraren vad ni behöver göra för att utveckla er inlämningsuppgift innan ni skickar in den igen. 1
2 Nedan följer en beskrivning av kursens olika moment, deras upplägg och innehåll. Kursbeskrivningen kompletterar kursplanen och uppdateras kontinuerligt. Observera att ändringar kan komma att ske under terminens gång. Moment I: Perspektiv, periodiseringar och begrepp introduktion till historievetenskapen (5 hp) Frågorna Vad är historia? och Hur görs historia? står i centrum för det inledande momentet. Vi söker breda, djupa och nyanserade svar på dessa frågor med hjälp av praktiska övningar och föreläsningar. Olika perspektiv, periodiseringar och begrepp introduceras så att studenten kan utveckla sitt kritiska tänkande och sin förmåga att argumentera historievetenskapligt. Momentet ger en grund för kursens kronologiska moment och fortsatta studier i historia. Föreläsningar Introduktion till A-kursen Att skriva bra inlämningsuppgifter och PM Vad är historia? Varför är det viktigt? I två föreläsningar diskuterar institutionens lärostolsprofessorer vad historia är, hur historia görs och varför det är ett viktigt ämne. Vad är historia? Varför är det viktigt? Perspektiv på historien Aktuella historiska perspektiv: klass Den första av tre föreläsningar om centrala begrepp i kurslitteraturen. Aktuella historiska perspektiv: genus Aktuella historiska perspektiv: postkolonialism Historiepraktik Mikro/Makro-perspektiv Att periodisera det förflutna Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna tre inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i eklassrummet. 1. Vad är historia? Varför är det viktigt? Uppgiften syftar till att låta studenten reflektera över såväl sin egen som andra historikers syn på historieämnets relevans och funktion. 2
3 2. Historiepraktik Ni arbetar med historiskt källmaterial. Syftet är att skapa kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial. 3. Historiegenrer Uppgiften utgår från olika beskrivningar av Finska kriget Syftet är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter, och att belysa vad som kännetecknar vetenskaplig text. Examination Momentet examineras genom ovanstående inlämningsuppgifter. På moment I ges betygen U eller G. 3
4 Moment II Jordbruk, stadsstater och imperier: tiden fram till 500 e. Kr. (4 hp) Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Momentet behandlar jordbrukets uppkomst, utvecklingen av tidiga stater och artikulerade samhällsideologier. Olika samhällstyper såsom de tidiga folkkulturerna, de grekiska stadsstaterna och det romerska imperiet analyseras. Geografiskt är momentet fokuserad på medelhavsområdet. Samtidigt görs studenterna uppmärksamma på utvecklingen även i andra delar av världen, exempelvis genom jämförelser mellan Rom och Kina. Momentets syfte är att lyfta fram ett antal ekonomiska, sociala och politiska grunddrag, vilka gör att forntiden och antikens historia kan knytas samman med senare epoker. Det tar sin utgångspunkt i den neolitiska revolutionen och hur denna förändrade förutsättningarna för mänskliga samhällen. Grundläggande teman är jordbrukets fortsatta förändring, uppkomst och utveckling av arbetsdelning, sociala skillnader och hierarkier, samt uppkomsten av politisk makt, stater och imperier, liksom uppkomsten av tidiga samhällsideologier. Föreläsningar Den neolitiska revolutionen och dess konsekvenser Tidiga civilisationer, Egypten och Mesopotamien Grekland: epoker samt ekonomiska, sociala och politiska huvuddrag Hellenismen och världen utanför Grekland Rom. Från stadsstat till imperium Det romerska kejsardömet Imperiers fall Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna tre inlämningsuppgifter att arbeta med. Underlag för dessa finns i eklassrummet. 1. Ekonomiska, sociala och politiska huvudlinjer I Uppgiftens syfte är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att beskriva och jämföra samhällsstrukturer. 2. Ekonomiska, sociala och politiska huvudlinjer II Uppgiftens syfte är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att beskriva och jämföra samhällsstrukturer. Dessutom ska synen på forntiden och det antika arvet problematiseras. 4
5 3. Imperiers uppgång och fall Här är det en specifik typ av process som står i fokus. Syftet med uppgiften är att diskutera och jämföra centrala historiska förlopp, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Examination Momentet examineras genom de ovan nämnda inlämningsuppgifterna. På moment II ges betyget U eller G. 5
6 Moment III Kris, expansion och formation: perioden (6 hp) Var medeltiden verkligen så mörk? I detta moment ses perioden som en dynamisk tidsålder. Politiska, ekonomiska och religiösa välden avlöste varandra i en värld där kontakter och utbyte ökade. Europa bevittnade kristendomens utbredning, statsmakternas födelse och ståndssamhällets framväxt, men också 1300-talets svält- och sjukdomsepidemier. I Mellanöstern uppstod en ny religion, islam, som snart spreds till stora delar av den då kända världen, och Kina under Songdynastin kom nära ett industriellt genombrott. Under 1200-talet drabbades både den muslimska världen och Kina hårt av mongoliska angrepp. Momentet följer de grundläggande processer i form av kriser, expansioner och formation som tillsammans bidrog till att stöpa om de gamla och från antiken bekanta samhällena. Ifråga om politiska processer läggs fokus på den tidiga europeiska statsformeringen dess förlopp, drivkrafter och de olika statstyper som blev resultatet och de fortsatta förloppen kring Eurasiens och Asiens gamla och nya imperier. De imperier som framför allt utforskas är Bysans, de muslimska kalifaten, det karolingiska riket, Sungdynastin i Kina, och mongolväldet. Olika imperiers agerande för att organisera och försvara sina territorier jämförs. Den muslimska världens betydelse som hot, handelspartner och kunskapsförmedlare i förhållande till Europa diskuteras. Studiet av sociala och kulturella processer har sin tyngdpunkt på Europa mellan Iberiska halvön och det bysantinska riket. Bland annat berörs framväxten av det feodala samhället och treståndsläran, kristendomens spridning, och kungamaktens etablering. Den framväxande europeiska kulturen jämförs med de omgivande statsbildningarna. Även samhällsordningar och religioner i andra delar av världen används som jämförelsematerial. De ekonomiska processer som studeras är jordbruk och handel. Ifråga om jordbruk ligger betoningen på de agrara strukturerna i Europa. Den tidiga medeltidens ruralisering, jordbrukets expansion under och 1200-talen, och 1300-talets kris tas upp. När det gäller handel kartläggs framväxten av ett globalt handelsnätverk. Den europeiska expansionen sätts i perspektiv genom jämförelser med Asiens och Afrikas ekonomier: den muslimska världens handelskontakter, den kinesiska ekonomin, och de multietniska handelsnätverken kring Indiska oceanen. Föreläsningar Introduktionsföreläsning: Övergången från antiken till medeltiden Kris, expansion och formation: Europa och medeltidens värld Islams välden Kina under medeltiden Decentraliserad maktutövning: det feodala samhället Kungamakt och tidig statsformering Imperier och kungariken: vidgade perspektiv 6
7 Europas agrara ekonomi: expansioner och kriser Världen knyts samman: handelsnätverk under medeltiden Inlämningsuppgifter Under momentets gång har studenterna fyra inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i eklassrummet. 1. Riken och imperier: organisering av politisk makt under medeltiden Syftet med uppgiften är att redogöra för hur medeltida maktrelationer byggdes upp och identifiera likheter och skillnader mellan olika riken och imperier under medeltiden. 2. Medeltidens religiösa världsbild Uppgiftens syfte är att studenterna ska få kunskap om världsreligionerna kristendom och islam, få diskutera den roll religionen spelade i det medeltida samhället. 3. Medeltida jordbruk och handel Syftet med inlämningsuppgiften är att diskutera medeltidens ekonomiska liv. Det medeltida jordbrukets utveckling ska beskrivas, liksom den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa. Utvecklingen ska också sättas in i globalt sammanhang. 4. Källor och tolkningar: De medeltida lagarna som källor till historien Syftet med uppgiften är att ge inblick i källäget för svensk medeltidshistoria och att träna på källanalys och historievetenskapligt frågande. Examination Examination sker genom inlämningsuppgifterna ovan. På moment III ges betyget U, G eller VG. 7
8 Moment IV. Krut, socker och böcker: (7,5 hp) Varför utvecklades några små stater i det nordvästra hörnet av Europa till globala imperier som behärskade stora delen av världen? På momentet behandlas denna fråga liksom andra centrala historiska problem, som till exempel varför större och effektivare krigsmakter växte fram under denna period, vilka följderna blev av den transoceana handelns uppkomst och den ökade rörelsen av människor samt hur nya idéer kring samhällens organisering förändrade så väl kulturella föreställningar som interaktionen mellan människor. Momentet om den tidigmoderna tidens historia ca syftar till att ge studenterna kunskaper om de viktigaste politiska, ekonomiska och sociala processerna under denna period. På momentet fokuserar vi framförallt på tre sammankopplade processer utifrån ett utpräglat globalt perspektiv: statsformering; handel, försörjning och konsumtion; samt sociala hierarkier och kulturella föreställningar. Innehåll: Statsformering fokus på statsformeringens drivkrafter och effekter ur ett globalt perspektiv. Likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser är i fokus. Handel, försörjning och konsumtion fokus på hur man försörjde sig i olika delar av världen. Den agrara utvecklingen är viktig här. En annan viktig aspekt är den ökade ekonomiska integrationen med handel mellan världsdelarna och konsumtion av produkter som hade producerats på andra sidan jordklotet. Ett tredje område är den industriella revolutionen, det vill säga införandet av en mekaniserad produktion med en tydlig arbetsdelning. Sociala hierarkier och kulturella föreställningar fokus på hur olika samhällsordningar uppkom, reproducerades och förändrades. Dels handlar det om hur ordningarna fungerade i praktiken, dels hur de legitimerades. Studenterna får också jämföra olika samhällsordningar. Ett annat tema är offentlighetens framväxt och vilka konsekvenser detta fick för samhällsordning och människors identiteter. Föreläsningar Introduktion I: Statsformering The Mughal Empire Krig, skatter och imperiebyggande: Osmanska väldet Det spanska imperiet under tidigmodern tid: statsformering och institutionell utveckling. De skandinaviska staterna Introduktion II: Handel, försörjning och konsumtion Den nederländska globala marknaden och dess aktörer Nästan alla: jordbrukets människor Den mekaniserade världen: Europa, Asien och den industriella revolutionen 8
9 Introduktion 3: Sociala hierarkier och kulturella föreställningar The rise of the public sphere Bli vid din läst! Det svenska ståndssamhället inifrån och utifrån Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna fyra inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i eklassrummet. 1. Från lapptäcke till nation: europeisk statsformering Syftet med uppgiften är att studenterna ska diskutera likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Reformationen och motreformationens betydelse för den internationella politiska utvecklingen lyfts fram under detta tema. 2. Handelsfärder, erövringar och ojämlika möten mellan kulturer Uppgiftens syfte är att studenterna ska förstå och diskutera möten mellan skilda kulturer och vilka följder dessa möten fick på kort och lång sikt. Här lyfts de geografiska upptäckterna samt de därpå följande expolateringarna av dessa fram. Vidare undersöks hur och varför vissa europeiska stater däribland den svenska - expanderar till stormakter och imperier. 3. Det ordnade samhället i globala perspektiv Uppgiftens syfte är att studenterna ska jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. Fokus ligger på upplysningen och de politiska revolutionerna i Europa men också på hur utomeuropeiska stater var ordnade. 4. Från hushåll till marknad och tillbaka Syftet med uppgiften är att urskilja utvecklingslinjerna bakom omvandlingen av agrarsamhället till ett industrisamhälle. Examination Momentet examineras genom ovan nämnda inlämningsuppgifter. På momentet ges betyget U, G och VG. 9
10 Moment V, Frihet, fascism och fabriker: perioden (7,5 hp) Vad har moderniseringsprocessen inneburit för världens samhällen? Momentet är tematiskt uppbyggt kring en rad politiska, ekonomiska och sociala processer och problem. I den politiska delen behandlas nationalstaternas formering, industrialisering samt vägar mot demokrati och diktatur. Välfärdsstaternas uppkomst diskuteras. De moderna staternas förhållande till varandra belyses liksom världskrigens, imperialismens och avkolonialiseringens orsaker och konsekvenser. I det ekonomiska temat studeras industrialiseringsprocessens orsaker och ojämna utveckling i världen I det sociala deltemat diskuteras den moderna människans förändrade livsvillkor. I temat ingår klassamhällets och genusrelationernas förändring mot bakgrund av den ekonomiska strukturomvandlingen i de industrialiserade länderna. Vidare behandlas den demografiska förändring som moderniseringen innebar. Utöver dessa tre breda teman ges studenterna även möjlighet att fördjupa förståelsen av hur enskilda historiska fenomen och händelser kan förklaras på olika sätt. Föreläsningar Introduktion I: Det långa 1800-talet Introduktion II: Det korta 1900-talet Imperialismen och avkolonialiseringen Den andra industriella revolutionen Industrialiseringens ojämna utveckling Det moderna Sverige i en föränderlig värld Första världskriget och mellankrigstiden Andra världskriget och Förintelsen Välfärdsstaten Kalla kriget, Sverige och omvärlden Klassamhällets uppgång och fall Genusrelationernas förändring i modern tid Demografiska förändringar i modern tid. Från arbetare till barn barndomens historia under och 1900-talet 10
11 Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i eklassrummet. 1. Moderna statsformeringsprocesser Seminariet ger er möjlighet att diskutera de viktigaste politiska processerna under moden tid. Syftet är att diskutera de moderna industristaterna utveckling till demokratier och diktaturer under mellankrigstiden, dessa staters erövring av världen samt att utifrån David Harvey anlägga ett problematiserande perspektiv på västvärldens samhällsutveckling under 1900-talet. 2. Den moderna ekonomins förändring Seminariet ger er möjlighet att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under moden tid. Syftet är att diskutera olika förklaringar till industrialiseringsprocessernas drivkrafter och ojämna utveckling i världen under och 1900-talet. 3. Den moderna människans förändring Seminariet ger er möjlighet att diskutera de viktigaste sociala processerna under modern tid. Syftet med seminariet är att analysera och diskutera klassamhällets uppgång och förändring, de förändrade genusrelationerna och dess förhållande till ett samhälles välfärdssystem samt den demografiska övergången under perioden. Examination Momentet examineras genom ovan nämnda inlämningsuppgifter samt genom aktivt deltagande i diskussionsforum varje vecka, då ni har bestämda ämnen att reflektera kring. På momentet ges betyget U, G och VG. 11
12 BETYGSKRITERIER Godkänd Studenten placerar historiska processer, händelser och fenomen i kronologisk ordning och relaterar dem till varandra. Studenten redogör för orsaker till och effekter av historiska processer, händelser och fenomen. Studenten jämför historiska processer, händelser och fenomen. Studenten identifierar och jämför olika historiska perspektiv. Studenten argumenterar kritiskt och konstruktivt om olika perspektiv i historieskrivning. Studenten ger exempel på hur maktrelationer har producerats, reproducerats och förändrats genom historien. Studenten ger exempel på historieämnets etiska aspekter och dess roll i samhället. Studenten ger exempel på relationen mellan enskilda exempel och övergripande historiska processer. Studenten bearbetar primärkällor på en grundläggande nivå samt ger exempel på hur historisk kunskap blir till genom empiriskt arbete. Studenten definierar och använder grundläggande historievetenskapliga begrepp. Studenten genomför uppgifter inom givna tids- och omfångsramar samt uttrycker sig språkligt korrekt. Väl godkänd Studenten placerar historiska processer, händelser och fenomen i kronologiska sammanhang och relaterar dem sambandsmässigt till varandra. Studenten redogör för och rangordnar orsaker till och effekter av historiska processer, händelser och fenomen. Studenten jämför och analyserar skillnader och likheter mellan historiska processer, händelser och fenomen. Studenten identifierar, jämför och analyserar skillnader och likheter mellan olika historiska perspektiv. Studenten argumenterar kritiskt och konstruktivt om olika teoretiska och metodologiska perspektiv i historieskrivning. Studenten redogör för och jämför hur maktrelationer har producerats, reproducerats och förändrats genom historien. Studenten ger olika exempel på historieämnets etiska aspekter och dess roll i samhället. Studenten redogör för relationen mellan enskilda exempel och övergripande historiska processer. Studenten bearbetar primärkällor på en grundläggande nivå samt redogör för hur historisk kunskap blir till genom empiriskt arbete. Studenten definierar och använder grundläggande historievetenskapliga begrepp på ett medvetet och konsekvent sätt. Studenten genomför uppgifter inom givna tids- och omfångsramar samt uttrycker sig språkligt korrekt. 12
HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD
Kursbeskrivning, studentversion HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska
Läs merHISTORIA A, 30 hp KURSBESKRIVNING FÖR STUDENTER HT16
KURSBESKRIVNING FÖR STUDENTER HT16 HISTORIA A, 30 hp Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska förlopp.
Läs merPRELIMINÄR VERSION. HISTORIA A, 30 hp KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13
KURSBESKRIVNING: STUDENTVERSION, HT13 HISTORIA A, 30 hp Kursens syfte är att studenterna ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska
Läs merVÄLKOMNA TILL MOMENT I
VÄLKOMNA TILL MOMENT I Perspektiv, periodiseringar och begrepp: Introduktion till historievetenskapen HISTORISKA INSTITUTIONEN Lärare på Moment I Jonas Lindström (momentansvarig) jonas.lindstrom@hist.uu.se
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merHistoria GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp
1 (8) Kursplan för: Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (A), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merFakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper
Dnr: 2016/2680 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper 1HI100 Historia, allmän kurs, grundkurs, 30 högskolepoäng History, general course, 30 credits Huvudområde
Läs merINSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG100 Ekonomisk historia: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economic History: Introductory Undergraduate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merHistoria GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Historia GR (A), 30 hp History BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression HI001G Historia Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng 30.0
Läs merKursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia, grundkurs, 30
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merKursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia A, 30 högskolepoäng
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merKursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits Kurskod:
Läs merKURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng History, 1-30, 30 credits Kurskod: LHSA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011 Reviderad 090610 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merHistoria A History A
1 Historia A History A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1HI000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merINSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG200 Ekonomisk historia, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Economic History: Intermediate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd
Läs merÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merKursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia A, 30 högskolepoäng
Läs mer30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIB11) Utbildningsområden: Humanistiska området, 50% Samhällsvetenskapliga området, 50%
Sida 1 av 5 Historia l 30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIB11) Dnr: U2014-242-1129 Kursplan Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområden: Humanistiska området,
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Läs meron line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Läs merK U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2008/290-514 Beslutsdatum 2008-09-09 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia,
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merSOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens
Läs merK U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2007/609-514 Beslutsdatum 2007-12-10 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia,
Läs merNorden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Läs merKursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia A, 30 högskolepoäng
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER
INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merKursen är obligatorisk på första terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle. förkunskapskrav
Ekonomihögskolan EOSE01, Ekonomi och samhälle: Europa och Atlantekonomins framväxt ca 1000-1890, 7,5 högskolepoäng Economy and Society: The Rise of Europe and the Atlantic Economy, ca. 1000-1890, 7.5 credits
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Ekonomihögskolan EKHA22, Ekonomisk historia: Världens ekonomiska historia, 15 högskolepoäng Economic History: Economic History of the World, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merUndervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten HEKA12, Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling - grundkurs, 30 högskolepoäng Human Ecology: Environment, Culture and Development - Level 1, 30 credits Grundnivå / First
Läs merKursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)
1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits Kurskod: HI001G Utbildningsområde: Humanistiska området
Läs merKURSPLAN Historia I, 30 högskolepoäng
1(7) KURSPLAN Historia I, 30 högskolepoäng History I, 30 credits Kurskod: LH1G14 Fastställd av: Nämnd för Fristående kurs 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningschef 2016-06-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2016
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merHistoria Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits
1(6) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib,
Läs merGNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng Quadrivium: Man and Nature, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
Läs merSOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14
Läs merLAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merSOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merKursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)
1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits Kurskod: HI001G Utbildningsområde: Humanistiska området
Läs merK U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2007/70-514 Beslutsdatum 2007-01-09 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia, religionsvetenskap
Läs merKarlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng
Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan
Läs merNordisk kyrkohistoria (7,5p)
Kursplan Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Survey of Nordic Church history (15 ECTS credits) Nivå: Fördjupningskurs Ämnesområde: Kyrko- och missionsstudier Kurskod: KM 201 Förkunskapskrav Grundläggande behörighet
Läs merSOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs mer3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merMomentguide: Kalla kriget
Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten
Läs mer2. Innehåll I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap
Historia A för humanistiskt samhällsprogram History A Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 1HI026 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. Ämne: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i
Läs merTeacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS
Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , vårterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten CMEN19, Mellanösternstudier: Flyktingar från Mellanöstern i det globala norr, 7,5 högskolepoäng Middle Eastern Studies: Middle Eastern Refugees in the Global North, 7.5
Läs merSamhällskunskap (61-90 hp)
DNR LIU-2018-01826 1(5) Samhällskunskap (61-90 hp) Programkurs 30 hp Social Science (61-90 Credits) 93SH53 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2018-06-12
Läs merUndervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA63, Sociologi: Organisationer och sociologisk omvärldsanalys, 30 högskolepoäng Sociology: Organisations and Sociological Analysis, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merSANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av
Läs merSOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merDatum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:
Läs merIdéhistoria A History of Science and Ideas
Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merOrganisationsanalys (ORGA) 5 hp (VT 2015) PRELIMINÄR STUDIEANVISNING Preliminär Litteraturlista Preliminärt Schema
Organisationsanalys (ORGA) 5 hp (VT 2015) PRELIMINÄR STUDIEANVISNING Preliminär Litteraturlista Preliminärt Schema Kursens syfte och mål Kursen är en fortsättningskurs på XX1601 Organisatoriska förutsättningar
Läs merKursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.
Samhällsvetenskapliga fakulteten EDMB34, Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv, 30 Law in Theory and Practice - A Gender Perspective, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merKursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN
Läs mer
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merBUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merHistoria v Antiken fram till år 1700
Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merLärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merHISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ5172 Psykosocialt arbete, 25 högskolepoäng Psychosocial Work, 25 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete 2013-11-25 och senast
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria 4: Valbart alternativ 1: Europas förkristna religioner, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 / Heltid Delkursansvarig E-post: peter.jackson@rel.su.se Telefon:
Läs mer