HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD

Transkript

1 Kursbeskrivning, studentversion HISTORIA A, 30 hp, NÄTBASERAD Kursens syfte är att ni ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer där olika perspektiv kan anläggas på historiska förlopp. Fokus ligger på politiska processer i form av statsformering och hur människor har styrt och blivit styrda, ekonomiska processer i form av produktion, handel och hur människor har försörjt sig, sociala och kulturella processer som strukturerat samhällsordningen och påverkat människors identiteter. Historiska processer, strukturer och fenomen studeras genom att vi lyfter fram och jämför händelser och förhållanden i olika regioner och statsbildningar. Sveriges och Europas historia är återkommande i dessa jämförelser, men kursen ger också breda kunskaper om olika världsdelar. Undervisningen sker i form av korta föreläsningar där lärarna förklarar och problematiserar centrala förlopp, processer och begrepp. Dessa föreläsningar är gemensamma för campus- och nätversionerna av kursen. Föreläsningarna spelas in och finns sedan tillgängliga för er i kursens e- klassrum. Varje vecka hålls också särskilda träffar i seminarieform för distansstudenter där ni har möjlighet att ställa frågor om det inspelade materialet och där ni också kan lyfta sina tankar kring innehållet. Dessa ges i realtid. Här ges också introduktion till de examinerande inlämningsuppgifter ni har att arbeta med. Genom att ni som komplement till föreläsningarna får egna träffar med läraren i nätmiljön får ni möjlighet utgöra en del av en studiegrupp och få en relation till momentansvarig lärare. I e- klassrummet finns också ett studentforum där ni tillsammans med era kursare kan diskutera kursen och utbyta tankar med varandra. Examination på kursen sker genom individuella skriftliga uppgifter som laddas upp i e- klassrummet där de kommenteras av den lärare som är ansvarig för momentet i nätversion. Alla inlämningsuppgifter ska också skickas in via Urkund för plagiatkontroll. Nedan följer en beskrivning av kursens olika moment, deras upplägg och innehåll. Kursbeskrivningen kompletterar kursplanen och uppdateras kontinuerligt. Observera att ändringar kan komma att ske under terminens gång. Aktuellt schema finns i kursens e- klassrum och på institutionens hemsida. 1

2 Moment I: Perspektiv, periodiseringar och begrepp introduktion till historievetenskapen (5 hp) Frågorna Vad är historia? och Hur görs historia? står i centrum för det inledande momentet. Vi söker breda, djupa och nyanserade svar på dessa frågor med hjälp av praktiska övningar och föreläsningar. Olika perspektiv, periodiseringar och begrepp introduceras så att studenten kan utveckla sitt kritiska tänkande och sin förmåga att argumentera historievetenskapligt. Momentet ger en grund för kursens kronologiska moment och fortsatta studier i historia. Föreläsningar Huvuddelen av de föreläsningar som räknas upp nedan ges gemensamt för studenterna på Historia A på campus vid UU och de studenter som läser på distans. Minst en gång varje vecka träffas distansstudenterna också i realtid (inte obligatoriskt) tillsammans med lärare för att gå igenom veckans föreläsningar och diskutera dem. Introduktion till A- kursen Introduktion till Moment I Biblioteksinformation Att skriva bra inlämningsuppgifter och PM Vad är historia? Varför är det viktigt? I en serie av tre föreläsningar diskuterar institutionens lärostolsprofessorer vad historia är, hur historia görs och varför det är ett viktigt ämne. Vad är historia? Varför är det viktigt? Vad är historia? Varför är det viktigt? Perspektiv på historien Aktuella historiska perspektiv: klass Den första av tre föreläsningar om centrala begrepp i kurslitteraturen. Aktuella historiska perspektiv: genus Aktuella historiska perspektiv: postkolonialism Historiepraktik Mikro/Makro- perspektiv. Att periodisera det förflutna Att läsa och förstå stora textmassor 2

3 Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna fyra inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i e- klassrummet. 1. Vad är historia? Varför är det viktigt? Uppgiften syftar till att låta studenten reflektera över såväl sin egen som andra historikers syn på historieämnets relevans och funktion. 2. Perspektiv på historien Syftet är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn, val av perspektiv och genre, samt ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till innehållsförteckningarna i kurslitteraturen. 3. Historiepraktik Ni arbetar med historiskt källmaterial. Syftet är att skapa kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial. 4. Periodisering Uppgiftens syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt att ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. Examination Momentet examineras genom ovanstående inlämningsuppgifter. På moment I ges betygen U eller G. 3

4 Moment II Jordbruk, stadsstater och imperier: tiden fram till 500 e. Kr. (4 hp) Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Momentet behandlar jordbrukets uppkomst, utvecklingen av tidiga stater och artikulerade samhällsideologier. Olika samhällstyper såsom de tidiga folkkulturerna, de grekiska stadsstaterna och det romerska imperiet analyseras. Geografiskt är momentet fokuserad på medelhavsområdet. Samtidigt görs studenterna uppmärksamma på utvecklingen även i andra delar av världen, exempelvis genom jämförelser mellan Rom och Kina. Momentets syfte är att lyfta fram ett antal ekonomiska, sociala och politiska grunddrag, vilka gör att forntiden och antikens historia kan knytas samman med senare epoker. Det tar sin utgångspunkt i den neolitiska revolutionen och hur denna förändrade förutsättningarna för mänskliga samhällen. Grundläggande teman är jordbrukets fortsatta förändring, uppkomst och utveckling av arbetsdelning, sociala skillnader och hierarkier, samt uppkomsten av politisk makt, stater och imperier, liksom uppkomsten av tidiga samhällsideologier. Föreläsningar Den neolitiska revolutionen och dess konsekvenser Tidiga civilisationer, Egypten och Mesopotamien Grekland: epoker samt ekonomiska, sociala och politiska huvuddrag Hellenismen och världen utanför Grekland Rom. Från stadsstat till imperium Det romerska kejsardömet Imperiers fall Källor till forntidens och antikens historia Minst en gång varje vecka träffas distansstudenterna också i realtid (inte obligatoriskt) tillsammans med lärare för att gå igenom veckans föreläsningar och diskutera dessa. Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna tre inlämningsuppgifter att arbeta med. Underlag för dessa finns i e- klassrummet. 1. Ekonomiska, sociala och politiska huvudlinjer Uppgiftens syfte är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att beskriva och jämföra samhällsstrukturer. 4

5 2. Imperiers uppgång och fall Här är det en specifik typ av process som står i fokus. Syftet med uppgiften är att diskutera och jämföra centrala historiska förlopp, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. 3. Forntiden och antiken ur skilda perspektiv Syftet är att problematisera synen på forntiden och det antika arvet. Examination Momentet examineras genom de ovan nämnda inlämningsuppgifterna. På moment II ges betyget U eller G. 5

6 Moment III Kris, expansion och formation: perioden (6 hp) Var medeltiden verkligen så mörk? I detta moment ses perioden som en dynamisk tidsålder. Politiska, ekonomiska och religiösa välden avlöste varandra i en värld där kontakter och utbyte ökade. Europa bevittnade kristendomens utbredning, statsmakternas födelse och ståndssamhällets framväxt, men också talets svält- och sjukdomsepidemier. I Mellanöstern uppstod en ny religion, islam, som snart spreds till stora delar av den då kända världen, och Kina under Songdynastin kom nära ett industriellt genombrott. Under talet drabbades både den muslimska världen och Kina hårt av mongoliska angrepp. Momentet följer de grundläggande processer i form av kriser, expansioner och formation som tillsammans bidrog till att stöpa om de gamla och från antiken bekanta samhällena. Ifråga om politiska processer läggs fokus på den tidiga europeiska statsformeringen dess förlopp, drivkrafter och de olika statstyper som blev resultatet och de fortsatta förloppen kring Eurasiens och Asiens gamla och nya imperier. De imperier som framför allt utforskas är Bysans, de muslimska kalifaten, det karolingiska riket, Sungdynastin i Kina, och mongolväldet. Olika imperiers agerande för att organisera och försvara sina territorier jämförs. Den muslimska världens betydelse som hot, handelspartner och kunskapsförmedlare i förhållande till Europa diskuteras. Studiet av sociala och kulturella processer har sin tyngdpunkt på Europa mellan Iberiska halvön och det bysantinska riket. Bland annat berörs framväxten av det feodala samhället och treståndsläran, kristendomens spridning, och kungamaktens etablering. Den framväxande europeiska kulturen jämförs med de omgivande statsbildningarna. Även samhällsordningar och religioner i andra delar av världen används som jämförelsematerial. De ekonomiska processer som studeras är jordbruk och handel. Ifråga om jordbruk ligger betoningen på de agrara strukturerna i Europa. Den tidiga medeltidens ruralisering, jordbrukets expansion under och talen, och talets kris tas upp. När det gäller handel kartläggs framväxten av ett globalt handelsnätverk. Den europeiska expansionen sätts i perspektiv genom jämförelser med Asiens och Afrikas ekonomier: den muslimska världens handelskontakter, den kinesiska ekonomin, och de multietniska handelsnätverken kring Indiska oceanen. Föreläsningar Introduktionsföreläsning I: Kris, expansion och formation: Europa och medeltidens värld Introduktionsföreläsning I: Övergången från antiken till medeltiden De muslimska kalifaten och konsten att organisera territorier Asien under medeltiden Decentraliserad maktutövning: det feodala samhället Kungamakt och riksbyggande 6

7 Europas agrara ekonomi: expansioner och kriser Världen knyts samman: handelsnätverk under medeltiden Inlämningsuppgifter Under momentets gång har studenterna fyra inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i e- klassrummet. 1. Jordbrukssamhället och dess politiska organisation Syftet med uppgiften är att klargöra det medeltida jordbrukets kronologi, diskutera olika förklaringar till jordbrukets upp- och nedgång, samt att redogöra för hur medeltida maktrelationer byggdes upp och förändrades. 2. Medeltidens religiösa världsbild Uppgiftens syfte är att studenterna ska få kunskap om världsreligionerna kristendom och islam, få diskutera den roll religionen spelade i det medeltida samhället, och få öva upp en kritisk medvetenhet om hur historiska fenomen kan tolkas på olika sätt. 3. Tidig globalisering och (utebliven) industrialisering Syftet med inlämningsuppgiften är att ringa in den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa och sätta den i ett globalt sammanhang. 4. Historiepraktik Syftet är att granska hur forskare kommer fram till kunskap om medeltiden, vilka källor och metoder använder de sig av? Examination Examination sker genom inlämningsuppgifterna ovan. På moment III ges betyget U, G eller VG. 7

8 Moment IV. Krut, socker och böcker: (7,5 hp) Varför utvecklades några små stater i det nordvästra hörnet av Europa till globala imperier som behärskade stora delen av världen? På momentet behandlas denna fråga liksom andra centrala historiska problem, som till exempel varför större och effektivare krigsmakter växte fram under denna period, vilka följderna blev av den transoceana handelns uppkomst och den ökade rörelsen av människor samt hur nya idéer kring samhällens organisering förändrade så väl kulturella föreställningar som interaktionen mellan människor. Momentet om den tidigmoderna tidens historia ca syftar till att ge studenterna kunskaper om de viktigaste politiska, ekonomiska och sociala processerna under denna period. På momentet fokuserar vi framförallt på tre sammankopplade processer utifrån ett utpräglat globalt perspektiv: statsformering; handel, försörjning och konsumtion; samt sociala hierarkier och kulturella föreställningar. Innehåll: Statsformering fokus på statsformeringens drivkrafter och effekter ur ett globalt perspektiv. Likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser är i fokus. Handel, försörjning och konsumtion fokus på hur man försörjde sig i olika delar av världen. Den agrara utvecklingen är viktig här. En annan viktig aspekt är den ökade ekonomiska integrationen med handel mellan världsdelarna och konsumtion av produkter som hade producerats på andra sidan jordklotet. Ett tredje område är den industriella revolutionen, det vill säga införandet av en mekaniserad produktion med en tydlig arbetsdelning. Sociala hierarkier och kulturella föreställningar fokus på hur olika samhällsordningar uppkom, reproducerades och förändrades. Dels handlar det om hur ordningarna fungerade i praktiken, dels hur de legitimerades. Studenterna får också jämföra olika samhällsordningar. Ett annat tema är offentlighetens framväxt och vilka konsekvenser detta fick för samhällsordning och människors identiteter. Föreläsningar Introduktion I: Statsformering Fallstudie 1 Under föreläsningarna fallstudier ges exempel på statsformering och utveckling under tidigmodern tid. Fallstudie 2 Fallstudie 3 Fallstudie 4 Introduktion 2: Handel, försörjning och konsumtion. Den agrara utvecklingen 8

9 Den globala handeln Den industriella revolutionen Introduktion 3: Sociala hierarkier och kulturella föreställningar Hushållsideologier Ståndssamhället och dess manifestering Offentlighetens framväxt Minst en gång varje vecka träffas distansstudenterna också i realtid (inte obligatoriskt) tillsammans med lärare för att gå igenom veckans föreläsningar och diskutera dessa. Inlämningsuppgifter Under momentet har studenterna fyra inlämningsuppgifter att arbeta med. Dessa finns i e- klassrummet. 1. Från lapptäcke till nation: europeisk statsformering Syftet med uppgiften är att studenterna ska diskutera likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska de jämföra olika tolkningar av utvecklingen. 2. Handelsfärder, erövringar och ojämlika möten mellan kulturer Uppgiftens syfte är att studenterna ska förstå och diskutera möten mellan skilda kulturer och vilka följder dessa möten fick på kort och lång sikt. 3. Från hushåll till marknad och tillbaka Syftet med uppgiften är att urskilja de olika sätt som människor under tidigmodern tid försörjde sig på samt analysera betydelsen av handel och konsumtion. Vidare ska moderniseringen av jordbruket och den industriella revolutionen diskuteras. 4. Det ordnade samhället i globala perspektiv Uppgiftens syfte är att studenterna ska jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. I fokus står det amerikanska slavsystemet, europeiska ståndssamhällen och det indiska kastsystemet. Samtidigt är det en övning i frågor rörande relationerna mellan makro och mikro i historien eftersom diskussionerna utgår från olika rättsfall. Examination Momentet examineras genom ovan nämnda inlämningsuppgifter. På momentet ges betyget U, G och VG. 9

10 Moment V, Frihet, fascism och fabriker: perioden (7,5 hp) Vad har moderniseringsprocessen inneburit för världens samhällen? Svar ges genom studier av bland annat vägar mot demokrati eller diktatur, imperialismen och avkolonialiseringen, populärkulturens framväxt och de ekonomiska kriserna under talet. Momentet är tematiskt uppbyggd kring en rad politiska, ekonomiska och sociala processer och problem. I den politiska delen behandlas särskilt industristaternas vägar mot diktatur och demokrati samt nationalstaternas formering och den moderna nationalismen. Välfärdsstaternas uppkomst och kris diskuteras. De moderna staternas förhållande till varandra belyses, bland annat genom diskussioner av världskrigens, imperialismens och avkolonialiseringens orsaker och konsekvenser I det ekonomiska temat studeras industrialiseringsprocessens orsaker och ojämna utveckling i världen samt industrikapitalismens övergång i finanskapitalism. Här läggs särskild vikt vid att förklara ekonomisk utveckling och underutveckling under talet. I det sociala deltemat fokuseras särskilt klassamhällets och genusrelationernas förändring mot bakgrund av den ekonomiska strukturomvandlingen i de industrialiserade länderna. Vidare behandlas den demografiska förändring som moderniseringen innebar. Under detta delmoment diskuteras särskilt den moderna människans förändrade livsvillkor, däribland förändringen av barnets roll från ekonomisk till emotionell resurs. Utöver dessa tre breda teman ges studenterna även möjlighet att fördjupa sin förståelse av hur enskilda historiska fenomen och händelser kan förklaras på olika sätt. I seminariet Varför Förintelsen? behandlas både statshistoriska och socialpsykologiska texter om hur Förintelsen kan förstås. Momentet ska också innefatta seminariet Historiebruk och propaganda där studenterna ges möjlighet att analysera och kritiskt granska hur historia använts som ideologisk resurs. Utgångspunkt tas i filmmediet, TV:n och radion, och hur dessa moderna medier har använts av regimer för att berätta en passande historia och därigenom skapa lojalitet för en viss politik.] Föreläsningar Introduktion I : Det långa talet Introduktion II: Det korta talet Imperialismen och avkolonialiseringen Den andra industriella revolutionen Industrialiseringens ojämna utveckling Det moderna Sverige i en föränderlig värld Första världskriget och mellankrigstiden 10

11 Andra världskriget och Förintelsen Klassamhällets uppgång och fall Genusrelationernas förändring i modern tid Konsumtionssamhället och globaliseringen Demografiska förändringar i modern tid. Från arbetare till barn barndomens historia under och talet Kön och ras, nationalism och internationalism Folkmordens historia Minst en gång varje vecka träffas distansstudenterna också i realtid (inte obligatoriskt) tillsammans med lärare för att gå igenom veckans föreläsningar och diskutera dessa. Inlämningsuppgifter Under momentet författar studenten fyra skriftliga uppgifter om cirka tecken (inkl. blanksteg). 1. Från Otto von Bismarck till Ronald Reagan Uppgiftens syfte är att analysera utvecklingen av statsformeringsprocessen under den långa talet, det korta talet och det nya talet. 2. Varför Förintelsen? Uppgiftens syfte är att öva förmågan att diskutera olika orsaksförklaringar och vad en orsaksförklaring kan innebära för hur en händelse kan och bör tolkas. 3. Den moderna ekonomins födelse Uppgiften syftar till att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under moden tid, som industrialiseringens drivkrafter och ojämna utveckling i världen samt den kapitalistiska ekonomins förändring under det sena talet. Uppgiften omfattar också avkolonialiseringen och dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Afrika. 4. Den moderna människans förändring Uppgiftens syfte är att analysera och diskutera de förändrade könsidealen och des förhållande till ett samhälles välfärdssystem, barnens förändrade levnadsvillkor, klassamhällets uppgång och förändring samt den demografiska utvecklingen. 11

12 Examination Momentet examineras genom ovan nämnda inlämningsuppgifter samt genom aktivt deltagande i diskussionsforum varje vecka. (Detta måste förklaras bättre, tycker jag. Är det något annat än de föreläsningar/seminariediskussioner som ges på de andra momenten? Vad händer om studenterna inte deltar aktivt?) På momentet ges betyget U, G och VG. 12