Vad vi ska lära oss. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

Transkript

1 Högkulturer

2 Vad vi ska lära oss. I årskurs 7 9 Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. E: Enkla jämförelser, C: Utvecklade och relativt väl underbyggda jämförelser, A: Mycket väl utvecklade och väl underbyggda jämförelser. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. E: Enkla beskrivningar av antikens utmärkande drag och betydelse för vår tid, C: Utvecklade och relativt väl under byggda beskrivningar och resonemang om antiken och dess betydelse för vår tid, A: Mycket väl utvecklade och väl underbyggda beskrivningar och resonemang om antiken och dess betydelse för vår tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

3 Vad behövs för att en högkultur eller flodkultur ska kunna uppstå? Överproduktion av mat och en utvecklad arbetsfördelning. Jordbruket måste producera ett överskott av mat så att folk kan ägna sig åt andra sysselsättningar som t.ex. hantverk och handel. En viktig förutsättning för detta var tillgången till stora vattendrag som kunde användas för både odling och transporter. De första högkulturerna uppstod därmed i bördiga områden längs med stora floder. De kallas därför ofta för flodkulturer.

4 Vad är en högkultur eller flodkultur En styrande centralmakt. För att arbetsfördelning i ett större samhälle ska fungera effektivt måste den ledas av någon form av centralmakt, alltså några som bestämmer och som styr produktionen. Folket måste också ha militärt beskydd. Därutöver behövs ett utvecklat skriftspråk för att organisera och administrera samhället. Det är också viktigt att kunna färdas enkelt och snabbt så att "riket" kan hållas samman lättare. Floder och andra vattendrag var därför av central betydelse för de första högkulturerna. Centralmakten kunde bestå av en kung (monarki), präster (teokrati) eller en samhällsgrupp (aristokrati).

5 Vad är en högkultur eller flodkultur En gemensam kultur. Förenklat kan man säga att kultur fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället - då som nu. För att centralmakten skulle kunna styra folket var det viktigt att ha en gemensam kultur i samhället. Detta innefattade framförallt en religion som förklarade världen och berättade om vilka gudar som styrde över människorna. I kulturen/religionen framgick ofta vilka grupper som skulle styra samhället och varför folket måste lyda. Vid sidan av religion var det viktigt med ett gemensamt språk.

6

7 Video med snabb överblick av flodkulturerna

8 Frågor att besvara Varför uppkom de första kulturerna runt floder? Nämn tre saker som är viktiga för att en högkultur ska kunna uppstå och varför dessa saker är viktiga.

9

10

11

12 Frågor att besvara 1: Vem var Hammurabi och när levde han? 2: Varför tror ni Hammurabi skapade en lagsamling? 3: Varför var det viktigt att gudarna stod bakom lagarna? 4: På vilket sätt var lagarna hårda? 5: På vilka sätt kunde lagarna vara orättvisa?

13

14

15

16

17 Kan ni tyda tecknen?

18

19

20 Frågor att besvara Den egyptiska civilisationen var mycket långlivad (till skillnad mot de olika kulturerna i Mesopotamien). Vad berodde detta på? Varför var den s.k. Rosettastenen så viktig för egyptologer? (En egyptolog är en forskare som specialiserat sig på forntidens Egypten.) Ge ett par exempel på hur bönderna betalade skatt till farao. Varför tror du att farao tyckte att religionen var viktig för folket?

21

22

23 Frågor att besvara: Vilka slags föremål var de indiska konsthantverkarna särskilt skickliga på att framställa? Hur vet vi att handel förekom över stora avstånd? Under vilken tidsperiod hade Induskulturen sin storhetstid? Berätta om staden Harappa.

24

25

26

27

28

29 Frågor att besvara Varför var Kina så splittrat under större delen av forntiden? Vad var sidenvägen och varför var den viktig? Kinas första riktiga kejsare hette Qin Shi Huangdi. Beskriv honom kortfattat.

30 Grekerna Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.kr och varade fram till 300-talet f.kr. Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen.

31 Mycket gemensamt, men inte enade Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade däremot en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi.

32 Språk och sport förenar Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar på året då de dyrkade gudarna och organiserade olika atletiska tävlingar varav de olympiska spelen är mest känt.

33 Frågor att diskutera Kan sport skapa känslan av gemenskap idag? Varför i så fall? Varför tror ni gemensamma högtider är viktigt inom en kultur? Tror ni att den grekiska kulturen kunnat existera om de inte hade ett gemensamt språk?

34 Inte alltid vänner De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

35 Grekerna och Perserna Omkring 500 f.kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna.

36 Perserkriget Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som perserkrigen. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.kr, Salamis 480 f.kr och Plataiai 479 f.kr lyckades Grekland bevara sin självständighet. I samband med försvarskriget mot perserna på 400-talet f.kr fick Aten en ledande ställning.

37 Frågor att besvara Varför tror ni att de grekiska statsstaterna aldrig enades till ett land? Grekerna krigade mot varandra både nu och då men kunde hålla sams och hjälpas åt ibland. När höll man ihop och varför? De grekiska stadsstaterna var politiskt splittrade, men tillhörde en gemensam grekisk kultur. Vad bestod den grekiska kulturen av? Berätta kortfattat om perserkrigen.

38 Till Quizlet

39 Grekernas religion Religionen hade stor betydelse för grekerna, men det fanns en mängd olika sätt att dyrka gudarna och tolka den grekiska religionen. Traditionellt fanns de olympiska gudarna som fått sitt namn eftersom man förknippade dem med berget Olympen eller Olympos där de bodde. Övergud bland dessa gudar var Zeus. Under honom fanns en rad andra gudar och gudinnor, alla med sina speciella funktioner. Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den kanske mest kända var oraklet i Delfi som ansågs kunna förutse framtiden.

40 Grekernas filosofer I Aten utvecklades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade. Greklands mest kända filosofer var Sokrates, Platon och Aristoteles som var verksamma under Atens storhetstid på 400 talet f.kr. Filosofen Aristoteles var även lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som så småningom skulle bli Alexander den store.

41 Frågor att besvara Hur var de grekiska städerna kopplade till gudarna? Hur beskrivs de grekiska gudarna? Vad var Heroer? Varför och på vilka sätt ersattes tron på de grekiska gudarna?

42 Till Quizlet

43 Alexander den store På 300-talet f.kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadstaterna besegrades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat. Han har därför blivit känd som Alexander den store.

44 Grekerna lämnar avtryck Efter Alexander den stores död 323 f.kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism. Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

45 Demokratin i Aten Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati. Direktdemokrati = de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.

46 Demokratin och slavarna Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.

47 Maktfördelningen i Aten Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta: folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten och domstolen som upprätthöll ordningen. Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.

48 Att bli av med obekväma röster I Aten kunde man landsförvisa obekväma politiker i tio år. En gång om året röstade man om vilka politiker som skulle utvisas. Det krävdes 6000 röster för att kunna tvinga en politiker till landsflykt.

49 Direktdemokratins begränsningar Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.

50 Atens demokrati glöms bort Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid.

51 Platons kritik Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon ( f.kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa.

52 Frågor att besvara Vem var Alexander den store? Vilka deltog i staden Atens styrelse och fick rösta? Vilka saknade inflytande? Vilka begränsningar fanns med Atens direktdemokrati? Hur ville Platon att Aten skulle styras? Med 6000 röster kunde obekväma politiker tvingas till landsflykt. Var detta bra eller dåligt och i så fall varför? Ibland säger man att Atens demokrati var beroende av slavarbete. På vilket sätt underlättade slaveriet Atens styrning?

53 Till Quizlet

54 Aten Under Atens storhetstid på 400-talet f.kr. hade staden omkring invånare av dem var slavar, som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som de fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.

55 Sparta Sparta var en av de främsta grekiska stadsstaterna och låg på halvön Peloponnesos. Sparta var en krigarstat och alla fria män måste bli soldater. Den största folkgruppen icke-spartaner var heloterna. De var ett folk som spartanerna hade besegrat. Heloterna var ett slags slavar till spartanerna och de tvingades att odla jorden åt dem. Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.

56 Barn i Sparta Sparta var ett militärsamhälle och redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Om natten sov de på sina sköldar, precis som de skulle göra när de skulle ut och kriga. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.

57 Kvinnorna i Sparta Flickorna i Sparta fick samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, brottning och spjutkastning, var lika viktigt för flickorna. Meningen med flickornas träning var att de skulle föda friska och starka barn. Man ansåg också att träningen skulle göra det lättare för kvinnorna att uthärda förlossningens smärtor. Flickorna uppmuntrades tidigt att vara modiga. De tävlade tillsammans med pojkarna och alla tävlade nakna. Det var ingen skam för en pojke att bli besegrad av en flicka jämlikheten var djupt rotad i Sparta.

58 Att gifta sig i Sparta Äktenskapen i Sparta arrangerades av familjerna och måste godkännas av staten. Kvinnorna var uteslutna från politik och krig, men de betraktades som fullgoda medborgare. Äktenskapsbrott var ett okänt begrepp i Sparta eftersom det accepterades att man hade sexuella förbindelser utanför äktenskapet och det betraktades som en välsignelse om en kvinna fick friska och starka barn med fler än en man. Männen som envisades med att förbli ogifta bestraffades. Den som hade en äldre bror som var gift och hade söner, kunde lättare slippa äktenskap.

59 Att något är spartanskt. Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat och mjuka kläder. Vårt uttryck att leva spartanskt betyder att leva enkelt, närmast fattigt.

60 Grekernas arv till oss Här följer några exempel på delar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur: - Demokrati - Vetenskap - Filosofi - Konst - Teater - Litteratur - Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska. - Byggnadskonst - Idrott

61 Frågor att besvara Hur skilde sig livet åt för kvinnor i Aten och Sparta. Beskriv några av de större skillnaderna mellan Aten och Sparta. Sparta var en förebild vad gäller jämställdhet men på samma gång en hård och grym militärstat. Beskriv tre saker som ni tycker är bra med Sparta och varför de är bra. Beskriv utförligt tre saker som ni tycker är dåligt med Sparta och varför. Om ni hade fått välja mellan att bo i Aten eller Sparta. Vad skulle ni välja och varför?

62 Till Quizlet

63 Romarna Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket.

64 Den romerska republiken Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt. Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet.

65 Rom expanderar Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264 f.kr och 146 f.kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet.

66 Frågor att besvara Film om de puniska krigen Läs mer om de puniska krigen Beskriv kortfattat Stormakten Kartago Vilken var den viktigaste orsaken till krigen mot Kartago? Hur slutade de puniska krigen?

67 Till Quizlet

68 Problem på hemmaplan Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten.

69 Caesar tar makten På 40-talet f.kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.

70 Kejsartiden Efter att Caesar hade mördats 44 f.kr utbröt ett långvarigt och blodigt inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och Roms förste kejsare. Han är mest känd under hederstiteln Augustus. Den politiskt turbulenta republiken då romarriket styrdes av en senat var därmed förbi. Nu inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare.

71 Kejsartiden Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.kr De första 200 åren under kejsartiden var relativt fredliga. Romarna fortsatte emellertid att utvidga sitt väldiga imperium, särskilt i Västeuropa där romersk kultur och romerskt stadsliv spreds till trakter som tidigare haft en mer lantlig prägel.

72 Frågor att besvara Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du? Vad var den s.k. kejsartiden?

73 Till Quizlet

74 Romarriket när det var som störst Romarriket nådde sin största utbredning på 100-talet e.kr. Därefter började romarriket knaka i fogarna. De romerska kejsarna övergick då istället till en mer defensiv politik och befäste stora delar av imperiets vidsträckta gränser.

75 Romarna byggde massor Romarna var företagsamma byggare och anlade vägar, broar och akvedukter över hela sitt rike. Under de första två århundradena efter vår tideräknings början lades också grunderna till många av dagens europeiska storstäder. Ett stort antal av dessa städer uppkom från början kring något av de befästa härlägren som de romerska legionerna var stationerade vid (legionerna var i regel posterade längs med imperiets gränser).

76 Rom byggdes med slavarbete Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.kr till en bit in på 100-talet e.kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.

77 Frågor att besvara Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin? Kan vi idag på våra kartor se spår av romarrikets arméposteringar? När romarriket var som störst sträckte det sig över tre världsdelar. Vilka?

78 Till Quizlet

79 Roms nedgång Under 200-talet e.v.t började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.

80 Romarriket delas Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga ut. Och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.

81 Östrom klarade sig längre Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren i Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år. Det östromerska riket, eller det bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det Osmanska riket.

82 Frågor att besvara När delades Rom i två delar? Vilken del av Rom Klarades sig längre? När och varför upphörde den sista delen av Rom att existera som eget rike?

83 Arvet från Romarna Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. Den romerska kulturen var dessutom starkt influerad av den grekiska, så det grekiska kulturarvet fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.

84 Till Quizlet