ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö"

Transkript

1 ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

2 Antibiotikas effekt när är det onödigt? Livräddande, stor effekt Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Stor lunginflammation Utbredd rosfeber Svår njurbäckeninflammation Minskar komplikationer Borrelia infektion (hudutslag) Sexuellt överförda infektioner Öroninflammation <1 år Vissa sårinfektioner Symtomlindrande Blåskatarr Uttalad halsfluss med Streptokocker Ingen effekt Förkylning Halsinfektion utan Streptokocker Luftrörskatarr, oberoende av orsak Vanlig hosta EMBARGO kl , 16 DEC 2010 Ej säker/liten effekt Bihåleinflammation Lindrig halsfluss med Streptok. Öroninflammation 1-12 år

3 Resistens Pneumococci PRP penicillin-resistenta pneumokocker (90-ies) PNSP penicillin-non-susceptible pneumococci multi-resistent pneumococci H.Influenzae Betalactamase production, chromosomal resistence (80-ies) Stafylococci MRSA meticillin-resistenta stafylokockus aureus (90-ies) E.coli/enterobacteriacae ESBL extended betalactamase producing bacteria (2000ies) ESBL-karba VRE vancomycinresistenta enterokocker Quinolone resistance

4 Recept/1000 invånare

5 Antibiotikaförskrivning 2010 till patienter boende i kommuner i Jönköpings län Ålder 0-6 år Varurader /1000 inv Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo

6 PRIS: 10 diagnoser > 85 % av alla recept; 2009, 40 vårdcentraler; 2010, 56 vårdcentraler; 2012, 86 vårdcentraler Cystit 22 % 20 % 20% Tonsillit 15 % 17 % 19% AOM 14 % 15 % 15% Sinuit 7 % 8 % 8% Akut bronkit 7 % 8 % 7% Hudinfektion NUD 6 % 7 % 7% ÖLI 6 % 6 % 6% Borrelia 4 % 3 % 3% Pneumoni 3 % 4 % 4% Impetigo 3 % 3 % 3%

7 Tele Q s vardag

8 Förkylning/ÖLI Ingen objektiv diagnos: Utesluter halsfluss, öroninflammation och bihåleinflammation (maxillarsinuit). Varken barn och vuxna hade effekt av antibiotika (Cochrane, 2003) Vuxna hade mer biverkningar och därmed nackdel av behandling

9 Effect of antibiotics in clinically diagnosed acute sinusitis Williamsson, Little m.fl Antibiotics and Topical Nasal Steroid for Treatment of Acute Maxillary Sinusitis A Randomized Controlled Trial JAMA 2007; 298 (21):

10 Effekt av antibiotika vid kliniskt och CT diagnosticerad (vätskenivå, helt förtätad sinus) akut rinosinuit Lindbaek, M. et al. BMJ 1996;313:

11 Vilka patienter har nytta av antibiotika? Patient med förkylning och purulent snuva >10 dagar samt tydlig smärta i kind/tänder kan ha nytta av antibiotika, liksom patient med tydlig försämring efter 5-7 dagars förkylning. Antibiotika kan erbjudas patienter som vid undersökningen har: Sannolik rinosinuit: vargata vid mellersta näsgången eller epifarynx. Möjlig rinosinuit: purulent sekret i näshålan, uttalad smärta i tänder/ansikte, ensidighet och dubbelinsjuknande (minst tre av dessa fyra). uttalad smärta i tänder/ansikte och förhöjt CRP (>10) eller förhöjt SR (>10 för män och >20 för kvinnor). Läkemedelsverkets workshop.

12 Telefonrådgivning Patient med hög feber samt svullnad och/eller akut svår smärta över sinusområdena bör handläggas snarast oavsett sjukdomsduration. Vuxna med förkylningssymtom < 10 dagar och lätt/måttlig smärta i maxillarområdet rekommenderas symtomlindrande behandling. (Rådgivning) För vuxna med förkylningssymtom >10 dagar och uttalad smärta i kind/tänder bör övervägas antibiotikabehandling. (Läkarbesök)

13 Symtomlindring Symtomlindrande behandling Lokala vasokonstriktorer och nässköljning med koksalt ger symtomlindring men påverkar ej utläkningen. Användning av perorala slemhinneavsvällare saknar vetenskapligt stöd. Analgetikabehandling vid behov, främst paracetamol eller NSAID (om överkänslighet är utesluten). Lokala steroider kan användas som komplement till antibiotika vid bakteriell rinosinuit och samtidig allergisk eller idiopatisk rinit med hyperreaktivitet.

14 Etmoidit är mycket ovanligt

15 Fråga om: Svullnad ansikte och hög feber (etmoidit, erysipelas ): akutbesök Svullnad kring öga/ögonvrån (etmoidit):akutbesök Svår värk, ömhet/smärta panna, oftast ensidigt (frontalsinuit): akutbesök Förkyld > 7-10 dagar och uttalad värk i kinder/tänder (maxillarsinuit): tid 1-2 dagar Förkyld/täppt > 3 veckor, (allergi, tumor..) tid 1-2 veckor Ensidig varig snuva hos små barn (främmande kropp)

16 Varför antibiotikabehandla öroninflammation mellan 1-12 år? Barnet slipper ha ont onödigt länge? Slutsatsen i en Cochrane metaanalys är de flesta barn (78 %) blir smärtfria inom 2 dygn och 16 barn måste behandlas för att man ska förebygga smärta hos ett barn. Man minskar risken för hörselnedsättning? Metaanalys av studier kring förekomsten av sekretorisk otit (SOM) en månad efter AOM hos barn sex månader till tolv år visar att antibiotika minskade den relativa risken att insjukna i SOM till 0,9, vilket ej var signifikant. Man undviker allvarliga komplikationer? I Sverige gjordes en genomgång av samtliga mastoiditer under åren Incidensen har beräknats till mindre än 0,5 promille per AOM och någon ökning har inte kunnat ses under senare år (Bylander 2009).

17 Mastoidit

18

19 Otit: Svensk primärvårdsstudie barn, PcV vs Ingen behandling Neumark, Mölstad m.fl 'Evaluation of phenoxymethylpenicillin treatment of acute otitis media in children aged 2-16', Scandinavian Journal of Primary Health Care 2007, 25:3,

20 Effekt av antibiotika vid purulent otit på öronvärk och sekretion (Thalin 1985)

21 10 RCTs* (2928 barn i höginkomstländer) NNT eller NNH Smärtfri 2-7 dagar efter diagnos NNT = 16* Biverkningar NNH = 24* Slippa mastoidit (NL, UK) NNT = Slippa op av mastoidit (NL) NNT = Sanders S et al. Cochrane Review 2010 Thompson PL et al. Pediatrics 2009 van Zuijlen DA et al. PIDJ 2001

22 Metaanalys med individuella patientdata (Rovers, Lancet 2006) Vilka barn med otit har nytta av antibiotika? Barn <2 år med bilateral AOM: NNT = 4 Patient i alla åldrar med rinnande öra: NNT = 3

23 Sammanfattning av rekommendationer oktober 2010 Tid för läkarundersökning inom ett dygn från symtomdebut. Om besvärsfri under väntetid: Avvakta. Barn i åldern 1-12 år med AOM rekommenderas aktiv exspektans och antibiotikabehandling bör endast ske om komplicerande faktorer föreligger. Barn under 1 år, ungdomar över 12 år och vuxna med säkerställd AOM bör antibiotikabehandlas. Barn under 2 år med bilateral AOM bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter med AOM och perforerad trumhinna samt recidiverande AOM oavsett ålder. Ensidig, okomplicerad AOM med normalt status behöver inte kontrolleras i efterförloppet

24 Komplicerande faktorer Svår värk trots adekvat smärtstillande behandling Infektionskänslighet på grund av annan sjukdom/syndrom/behandling Missbildningar ansiktsskelett eller inneröra Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur Cochleaimplantat Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser ej plaströr). Känd sensineural hörselnedsättning

25 Aktiv exspektans Ingen antibiotika ges primärt Ge smärtstillande. Rekommendera högläge Ge möjlighet till återbesök efter 2-3 dagar vid utebliven förbättring eller omgående vid försämring Om praktiska svårigheter finns för ett snart återbesök kan ett recept i reserv på antibiotika ges att ta ut vid behov Ge patientinformation (www.strama.se)

26 Sporadisk AOM, 1-12 års ålder AOM Nej Ja Osäker Komplicerande faktorer Komplicerande faktorer Ja Nej Ja Nej Antibiotika Aktiv expektans Ytterligare diagnostik Aktiv expektans

27 Antibiotika PcV 25 mg/kg x 3 i fem dagar Vuxen: 1.6g x 3 i fem dagar Terapisvikt: Amoxicillin 20mg/kg x 3 i sju dagar Penicillinallegi: Erythromycin 10 mg/kg x 4 i sju dagar Recidiv: PcV alternativt amoxicillin i tio dagar Rinnande rörotit: Terracortril m polymyxin B 2-3 droppar x 3 i 5-7 dagar.

28 Uppföljning: Målsättningen är att hitta barn med hörselnedsättning Kvarvarande symtom = misstanke om hörselnedsättning (Tidigare vid andra kvarstående symtom såsom värk, kraftig tryck- eller lockkänsla, öronflytning eller balanspåverkan)

29 Patientens sjukdomsbild Giraffen säger till elefanten: Snuva är väl ingenting. Då skulle du känna halsfluss!

30 Faryngotonsillit

31 Etiologiskt agens till tonsillit Vanligt Betahemolytiska streptokocker Grupp A Adenovirus Epstein-Barr virus, mononucleos Coxsachievirus. GAS Mindre vanligt Grupp C Streptokocker Grupp G Streptokocker GCS GGS Ovanligt Arcanobacterium hemolyticum Fusobacterium necrophorum Mycoplasma pneumoniae Angina vincenti difteri

32 Första kontakten med patient, telefonrådgivning Alla patienter bör få: bedömning av sjukdomstillståndet information om förväntat förlopp och symtomlindring upplysning om när de skall ta ny kontakt Patienter med akuta symtom på halsont, dvs ont vid varje sväljning men ej tecken på en virusinfektion (hosta, snuva, heshet ): (rimligen feber + halsont+ inga virussymtom) bör bedömas av läkare inom 1-2 dygn Patienter med kraftig allmänpåverkan (uttalad smärta, svårigheter att svälja, andas, gapa och/eller diarré och kräkningar) bör undersökas akut

33 Tänk oftare på möjligheten av allvarlig infektion hos äldre vuxna än hos barn! Tecken på allvarlig infektion som bör föranleda akut handläggning Uttalad allmänpåverkan eller konfusion (invasiv sjukdom) Andningsvårigheter och/eller svårighet att svälja saliv (epiglottit) Ensidig kraftig halssmärta (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess) Svår halssmärta men normalt svalgstatus (abscess, epiglottit) Svårt gapa (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess) Mycket svår smärta lokalt på hals, bål extremiteter (fasciit) Buksymtom: diarré och kräkningar (toxinpåverkan av GAS) Membraner på och utanför tonsiller (difteri)

34 Förebygga komplikationer? Immunologiska komplikationer: Reumatisk feber, (5-15 fall/år), glomerulonefrit Peritonsillit: Majoriteten beror inte på GAS (ålder >20 år). Fler peritonsilliter i placebogrupp. Förebyggande effekt av PcV i en del fall. Retro/parafaryngeala abscesser: ålder >35 år, 180 fall per år.? Lemierres syndrom: Orsakas av Fusobacterium necrophorum, kan ge septiska embolier. Förebyggs troligen inte av pcv (30 Fall /år?) GAS invasiv sjukdom. Ökar > 60 år. Föregås sällan av halsinfektion. Slutsats: De flesta möjliga komplikationer/infektioner kan i praktiken inte förebyggas. Flertalet föregås inte av sjukvårdskontakt för halssymtom. De måste misstänkas när de inträffar.

35 Diagnostiskt problem Bärarskap? Varierar beroende på epidemiologiska situationen! Pos odling av GAS hos friska : 3-30%, i snitt över året ca 12% Pos odling vid utbrott i förskola: 20-50% Infektionsorsak? Varierar beroende på epidemiologisk situation Etiologisk diagnostik bör därför ske när etiologi till infektion är vanligare än prevalens av bärarskap i gruppen. Asymtomatiska bärare har låg smittsamhet Eradikering tveksam med pcv Kan övervägas vid upprepade recidiv i familj eller kontakt med tidigare reumatisk feber.

36 Diagnostik Odling är referensmetodik Snabbtest bra, men fångar också bärare CRP och LPK saknar värde i diagnostiken av okomplicerad faryngotonsillit LPK, diff, leverprover kan vara av värde i diagnostik av mononucleos Snabbtest för mononucleos har relativt låg sensitivitet, blir positivt 5-7 dagar efter symtomdebut Diagnostik av andra virus saknas oftast ex adenovirus

37 Ont i halsen Centor kriterier (predicerar GAS) Rodnade halsmandlar med beläggning Ömma svullna lymfkörtlar i käkvinklarna Feber > 38,5 Frånvaro av hosta Andel positiva odlingar för GAS vid 1 kriterium=10%; 2=20%, 3=40%, 4=50-60%

38 Nya riktlinjer, faryngotonsillit 2012 < 3 år sällsynt med streptokocker gr A, undvik provtagning 3 år <3 Centorkriteria undvik snabbtest för GAS Bärarskap 3-30%» 3 centorkriteria ta Strep A» 3-6 år saknar ofta beläggningar svullnad, rodnad ersätter beläggningar» Positiv Strep A behandla» Negativ Strep A- symtomatisk behandling

39 Handläggning av patienter 3 år med faryngotonsillit. Vid avvikande kliniskt status eller allmänpåverkan överväg andra diagnoser, vidare utredning Diagnostiska kriterier: 1.Feber 38,5 grader 2.Ingen hosta 3. Förstorade, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 4. Beläggning av tonsillerna a 0-2 kriterier 3-4 kriterier Tror du att fördelarna med antibiotika överväger vid positivt snabbtest för GAS? Inget snabbtest för GAS. NEJ JA Ta snabbtest för GAS. NEGATIVT b POSITIVT Symtomatisk behandling Antibiotika och symtomatisk behandling. a. Hos barn <7 år, ersätts beläggning av rodnade och svullna tonsiller b. 50% bör erhålla negativ strep A.

40 Varför skall tonsillit behandlas? Effekter av antibiotika: Om 3-4 kriterier och pos snabbtest. 1 till 2,5 dygns kortare sjukdom. Om 3-4 kriterier och neg snabbtest. Ingen påvisbar effekt Lätt/måttlig sjukdom och pos snabbtest < 16 timmars kortare sjukdom

41 Huvudbudskap- Diagnostik Undvik streptokockdiagnostik vid misstanke om virusinfektion Klinisk undersökning ska alltid föregå snabbtest för streptokocker Snabbtest bör utföras om minst tre Centorkriteria är uppfyllda samtidigt (vuxna och barn 3 år) Överväg annan diagnos än GAS hos barn < 3 år

42 Handläggning Uteslut annan diagnos peritonsillit? Klinisk undersökning före snabbtest 3 Centorkriteria och pos snabbtest behandla 3 Centorkriteria och negativ snabbtest symtomatisk behandling CRP nej Råd: Återkomma om sämre eller inte bättre inom 3 dagar (www.strama.se) Mononucleos, adenovirus, coxsachievirus, GCS, GGS, Fusobakterier.?

43 Huvudbudskap-behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positivt snabbtest och 3 uppfyllda Centorkriterier Vid negativ snabbtest för GAS: Ge symtomatisk behandling vid behov Om kraftig allmänpåverkan: akutremiss till sjukhus, oberoende av snabbtestresultat Penicillin V är förstahandsalternativ vid antibiotikabehandling Vid penicillinallergi: klindamycin fr.a. om risk för typ 1- reaktion Vid recidivinfektioner: klindamycin alternativt cefadroxil Om 3 tonsilliter per år, överväg tonsillektomi efter utvärdering av antibiotikabehandling

44 Tonsillit + Faryngit År 2012, andel med negativ strep-a som antibiotikabehandlats, fördelning deltagande enheter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mål Mål < < 510 % % Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5 %, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med odling och/eller antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.

45

46 Terapisvikt förekommer inte på pcv. Följsamhet? Annan etiologi till infektion. Vid försämring eller utebliven förbättring Sämre: Läkarundersökning. Peritonsillit? Om ingen förbättring inom 3 dagar: ny vårdkontakt Vanligast: virusinfektion, adenovirus, mononukleos och neg snabbtest för GAS Mindre vanligt: GCS, GGS. Överväg svalgodling. Fråga om GAS, GCS, GGS. Mycket ovanlig etiologi. Specifik frågeställning, ibland specifikt provtagningsmaterial.

47 Recidiv Återinsjuknade inom 1 månad efter föregående insjuknande. Verifieras med snabbtest eller odling PcV olämpligt om det gavs föregående gång Cefadroxil eller klindamycin 10 dagar Vid upprepade recidiv av faryngotonsillit oberoende av etiologi 3 per år remiss ÖNH för övervägande av tonsillektomi Klindamycin eller cefadroxil skall ha prövats först

48 Peritonsillit Svårt gapa, trismus Ensidiga smärtor. Ensidigt buktande tonsill Majoriteten av S.p-orsakade peritonsilliter föregås inte av en faryngotonsillit. Vanligen yngre vuxna Bör oftast punkteras

49 Tonsillit Peritonsillit Peritonsillit** 1151(0,55%) Antibiotika* (72,9%) Ej peritonsillit Akut tonsillit/akut faryngit (ICD10: J02,J03) År 2010 (juli)-2013 (juli) fall ( individer) inom SLL (99,45%) Peritonsillit** Ej antibiotika (27,1%) 359(0,47%) Ej peritonsillit (99,53%) * Definition: Ett recept med ATC-kod J01 utfärdat samma dag som en tonsillit/faryngitdiagnos (J02, J03) registrerats ** Definition: En peritonsillitdiagnos (ICD10: J36) inom en månad (0-31 dagar) från registrerad tonsillitdiagnos Preliminära data från VAL-databasen, Stockholms läns landsting,

50 Luftvägsantibiotika och igas för länen

51 Strep-A vid tonsillit och faryngit Antal AB % Antal AB % Antal AB % Positiv strep-a Negativ strep-a Ingen strep-a Mål < 10% Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad 1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5 %, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med odling och/eller antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.

52 Tonsillit igas igas** 6 (0,0029%) Antibiotika* (72,9%) Ej igas Akut tonsillit/akut faryngit (ICD10: J02,J03) År 2010 (juli)-2013 (juli) fall ( individer) inom SLL (99,99%) igas** Ej antibiotika (27,1%) 8 (0,010%) Ej igas (99,99%) * Definition: Ett recept med ATC-kod J01 utfärdat samma dag som en tonsillit/faryngitdiagnos (J02, J03) registrerats ** Definition: igas (ICD10: A400, A409) inom en månad (0-31 dagar) från registrerad tonsillitdiagnos Preliminära data från VAL-databasen, Stockholms läns landsting,

53 Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade på en lång praktisk erfarenhet. Tumregler gör att vi snabbt kan handlägga ett stort antal problem men innebär också. att vi inte utnyttjar hela vår egen kunskapsbas. Ny kunskap och nya riktlinjer riskerar att inte finnas med i de snabba besluten Malin Andre Avhandling 2004

54 Tidigare? Om distriktsläkaren bara kunde ställa diagnos! Om bara distriktsläkaren hade förstånd att ta odlingar! Hitta infektioner orsakade av bakterier behandla dem effektivt!

55 Många bakterier är det under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige under en ring ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa i ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som antalet invånare i världen

56 Nu? Leta inte bakterier om det finns virussymtom! Leta bara bakterier om infektionen läker fortare med antibiotika! Avvakta några dagar även när det är bakteriellt och självläkningen är hög!

57 1600 Fall av peritonsillit per år inom Stockholms läns landsting Peritonsillit föregången av en registrerad tonsillit/faryngitdiagnos* 1000 Antal fall (tom oktober) * Definition: En tonsillit/faryngit diagnos (ICD10: J02, J03) inom en månad (0-31 dagar) före en registrerad peritonsillitdiagnos (ICD-10: J36) ** Samma individ kan ha peritonsillit registrerat vid flera tillfällen. Definitionen för att en peritonsillit ska klassificeras som ny är att det ska passera minst ett år mellan peritonsillitdiagnoserna. Preliminära data från VAL-databasen, Stockholms läns landsting,

58 Sepsis orsakad av streptokocker (igas) Antal fall igas föregången av en registrerad tonsillit/faryngitdiagnos* (tom oktober) * Definition: En tonsillit/faryngit diagnos (ICD10: J02, J03) inom en månad (0-31 dagar) före en registrerad igas (ICD: A400, A409) ** Samma individ kan ha igas registrerat vid flera tillfällen. Definitionen för att en igas ska klassificeras som ny är att det ska passera minst ett år mellan igas-diagnoserna. Preliminära data från VAL-databasen, Stockholms läns landsting,

59 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Infektioner i förskolan Enstaka barn handläggs på sedvanligt sätt Vid anhopning av fall (ca 1/3 av barnen) kan kartläggning och intervention vara motiverad Verifiering av utbrottet Hygienråd Samtidig behandling av alla barn med symtom och kliniska tecken på streptokockinfektion För ytterligare info se smitta i förskolan,

60 För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? (PRIS-data) 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten = 53% Pris 59 Vårdcentraler Diagnos % av total AB Recept/1000 inv Cystit Tonsillit Akut mediaotit Sinuit 8 13 Akut bronkit 7 11 Hudinfektion 7 11 ÖLI 6 10 Pneumoni 4 7 Borrelia 3 5 Impetigo 3 4

61 Differentialdiagnostiska överväganden Patient med kvarstående ensidiga besvär efter 3 veckor från debut inklusive ev behandlingsförsök bör utredas (dental infektion, näspolypos eller tumör). Patient med upprepade bakteriella sinuiter (>3-4 per år) eller persisterande symtom, bör utredas för bakomliggande etiologi eller associerad sjukdom (allergi, näspolypos, hyperreaktivitet etc). I utredningen kan ingå fördjupad anamnes, allergitestning, slätröntgen/ct och endoskopi, ev i samråd med ÖNHspecialist.

62 Rinosinuit hos barn Barn har många ÖLI orsakade av olika agens, vilket är ett viktigt led i uppbyggnad av immunologiskt minne. Rinosinuit kan uppkomma i alla åldrar, då maxillarsinus är utvecklade redan vid födseln. Sällsynt att ÖLI hos barn utvecklas till antibiotikakrävande bakteriell rinosinuit. Barn kan ha missfärgad snuva även under lång tid utan att bakteriell rinosinuit behöver misstänkas. Några allvarliga former av rinosinuit & differentialdiagnostiska tillstånd måste dock identifieras, varför läkarundersökning ibland är nödvändig.

63 Remissfall/ytterligare diagnostik Akuta remissfall Påverkat allmäntillstånd (ex. slöhet, irritabilitet, oförmåga till normal kontakt ) Tecken på mastoidit Ytterligare diagnostik Vid osäker diagnos och avsaknad av komplicerande faktorer avgör behandlande läkare handläggningen (hjälp av kollega, remiss ÖNH, ny kontakt 1-2 dygn )

64 Antal besök och förskrivning av antibiotika för AOM i Kalmar län för barn <2 och 2-16 år. Thomas Neumark

65 Sammanfattning Läkarbesök Aktiv expektans Telefonrådgivning Tid inom ett dygn Om besvärsfri under väntetiden: Avvakta 1-12 år <1år >12 år Perforerad AOM Bilateral AOM <2år Nedsatt AT, svår värk PcV x 3 i 5 dagar Läkarbesök PcV x 3 i 5 dagar Sämre läkarbesök Ej bättre efter 2-3 dygn läkarbesök Ensidig otit utan tidigare hörselnedsättning behöver ej kontrolleras Barn <4år med dubbelsidig AOM Kontroll 3 mån

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Evolutionens segrare! Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut Bakterier: 100 generationer

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Antibiotika och resistens Antibiotika - en ändlig resurs? Enkel biljett till helvetet om vi står utan antibiotika?

Antibiotika och resistens Antibiotika - en ändlig resurs? Enkel biljett till helvetet om vi står utan antibiotika? Antibiotika och resistens Antibiotika - en ändlig resurs? Enkel biljett till helvetet om vi står utan antibiotika? Sidan 1 Antibiotika i fokus Sidan 2 Konsekvenser av överanvändning Risker för individen/biverkningar

Läs mer

Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Multifaktoriellt - Ingen enkel väg Evidensbaserade riktlinjer Prioriterad fråga/ledningsfråga Regelbunden

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Att förskriva eller inte förskriva antibiotika vid luftvägsinfektioner. Sigvard Mölstad

Att förskriva eller inte förskriva antibiotika vid luftvägsinfektioner. Sigvard Mölstad Att förskriva eller inte förskriva antibiotika vid luftvägsinfektioner Sigvard Mölstad EUROPA, 2008, esac-data APRES Nasal swabs in patients without infection, 4000 samples in PHC per country (8 countries)

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Antibiotika vid luftvägsinfektion

Antibiotika vid luftvägsinfektion Terapiriktlinjer för Antibiotika vid luftvägsinfektion Läkemedelskommittén i Värmland 2016-01-01 Utgångsdatum 2018-12-31 1(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER... 2 KLINISKA RIKTLINJER

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Vanliga infektionssymtom i primärvården

Vanliga infektionssymtom i primärvården Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

STRAMA. Swedish Strategic programme for The Rational use of Antimicrobial Agents and Surveillance of Resistance.

STRAMA. Swedish Strategic programme for The Rational use of Antimicrobial Agents and Surveillance of Resistance. STRAMA Swedish Strategic programme for The Rational use of Antimicrobial Agents and Surveillance of Resistance www.strama.se STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Luftvägsinfektionerantibiotika

Luftvägsinfektionerantibiotika Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens

Läs mer

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Nytta och risker med antibiotika. Antibiotika - nytta/risk 2014-02- 02

Nytta och risker med antibiotika. Antibiotika - nytta/risk 2014-02- 02 Nytta och risker med antibiotika Effekt på sjukdomsförlopp, risk för komplikationer och biverkningar vid vanliga infektioner Christer Norman, allmänläkare, Salems VC, Stockholm STRAMA-rådet Antibiotika

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning? Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård Handläggning av faryngtnsilliter (halsfluss) i öppenvård Ett knsensusdkument utarbetat av ett expertmöte anrdnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket ch Smittskyddsinstitutet Publiceringsdatum

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se Strama Signar Mäkitalo Multiresistenta bakterier Sverige antal fall 2007-2015 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL 2098 2941 3690 4920 5666 7225 8130 8899

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Strama-vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Samverkan mot antibiotikaresistens Strama verkar för

Läs mer

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotikaanvändning i fokus Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Behandlingstider antibiotika samt

Behandlingstider antibiotika samt Behandlingstider antibiotika 180307 samt 180308 Behandlingstider med antibiotika vid olika infektioner Av vilken anledning används antibiotika i detta fall? Direkt livräddande effekt Hjärnhinneinflammation

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre Gunnar Åström distriktsläkare på Backens hälsocentral, Umeå Föreläsning den 19 jan 2010 Luftvägsinfektioner - övre - nedre Urinvägsinfektioner - nedre - övre 1 STRAMA i Läkartidningen nr 47 2009: Resistensläget

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer