Antibiotika vid luftvägsinfektion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotika vid luftvägsinfektion"

Transkript

1 Terapiriktlinjer för Antibiotika vid luftvägsinfektion Läkemedelskommittén i Värmland Utgångsdatum

2 1(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER... 2 KLINISKA RIKTLINJER FÖR ANTIBIOTIKAVAL VID LUFTVÄGSINFEKTIONER OSPECIFIK ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTION (ÖLI) RINOSINUIT Etiologi Algoritm för handläggning av rinosinuit Terapisvikt Uppföljning Specialistremiss AKUT MEDIAOTIT Etiologi Handläggning Komplicerande faktorer vid säker akut mediaotit 1-12 år Recidivotit Terapisvikt Uppföljning... 8 Vid varje akut besök på grund av AOM bör behovet av kontroll efter tre månader bedömas Plaströrsotit Specialistremiss SEKRETORISK OTITIS MEDIA (OTOSALPINGIT) FARYNGOTONSILLIT Etiologi Diagnostik Behandling Telefonrådgivning Tecken på allvarlig infektion som bör föranleda akut handläggning Åtgärder vid försämring eller utebliven förbättring Tonsillitrecidiv Symtomatisk behandling PSEUDOKRUPP LARYNGIT AKUT BRONKIT BRONKIOLIT KIKHOSTA AKUT PLEURIT SAMHÄLLSFÖRVÄRVAD PNEUMONI Etiologi Symtom och fynd Specialistremiss Uppföljning GRAVIDA REFERENSER... 16

3 2(16) Sammanfattning av terapiriktlinjer Diagnos Förstahandsval Beh.tid Rinosinuit Symtomlindring. Nasala steroider. Vuxna: Nasonex 50 µg/spray, 2 sprayningar i varje näsborre x 2 Ev. Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 7-14 dagar 7-10 dagar Barn: 25 mg/kg och dos, se texten, x 3 Vuxna: tabl 800 mg, 2 x 3 Akut mediaotit, ej Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 5 dagar perforerad Barn < 1 år: 25 mg/kg och dos x 3 Barn > 1-12 år: ev. expektans 2-3 dygn Ungdomar och vuxna 12 år: tabl 800 mg, 2 x 3 Akut mediaotit, Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 25 mg/kg och dos x 3 5 dagar perforerad Recidivotit Som ovan 10 dagar Plaströrotit Terracortril m. polymyxin B om ej feber eller smärta, 5-7 dagar annars se texten Faryngotonsillit Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 10 dagar Barn: tabl 12,5 mg/kg och dos x 3 Vuxna: tabl 1g, 1 x 3 Influensa Vuxna: Oseltamivir (Tamiflu) kapsel 75 mg 1 x 2 till 5 dagar riskgrupper med < 48 tim symtomduration eller zanamivir (Relenza) 2 inhalationer x 2 Kikhosta Barn: I utvalda fall Erytromycin (Ery-Max) 20 mg/kg och dos x 2 Vuxna: Erytromycin (Ery-Max) kapsel 250 mg, 2 x 2, se texten 10 dagar Samhällsförvärvad pneumoni Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) Barn: tabl 12,5 mg/kg och dos x 3 Barn < 5 år oral suspension 20 mg/kg och dos x 3 Vuxna: tabl 1g, 1 x 3 7 dagar Mykoplasmapneumoni Barn 8 år: Doxycyklin (Doxyferm) tabl 100 mg 1 x 2 dag 7 dagar 1-3, 1x 1 dag 4-7 eller Erytromycin (Ery-Max) 20 mg/kg och dos x 2. Vuxna: Doxycyklin (Doxyferm) tabl 100 mg 1 x 2 dag 1-3, 1x 1 dag 4-7 eller Erytromycin (Ery-Max) kapsel 250 mg 2 x 2 Dosering: Betalaktamantibiotika bör doseras tre gånger dagligen (undantag; vissa cefalosporiner med lång halveringstid). Obs! Barn över 2-3 år kan mycket väl ta tabletter och de dyrare mixturerna kan skada tänderna och bör därför inte skrivas ut rutinmässigt.

4 3(16) Kliniska riktlinjer för antibiotikaval vid luftvägsinfektioner 1. Syfte med och behov av riktlinjer Luftvägsinfektioner är vanliga och står för en stor del av antibiotikaförbrukningen i öppenvård. Syftet med dessa terapiriktlinjer är att förenkla terapivalet och att ge ett underlag till en rationell antibiotikaanvändning. 2. Omfattning av riktlinjerna Peroral terapi mot behandlingskrävande luftvägsinfektioner. Intravenös behandling omfattas inte. 2.1 Population och medicinskt problem Riktlinjerna omfattar i öppenvården vanligt förekommande bakteriella övre och nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna, inklusive gravida. Under 2015 har man kunnat se en ökande resistensproblematik även på luftvägsbakterier. Gruppen asylsökande/flyktingar utgör en stor andel av patienter med denna typ av resistens. Vi förordar därför frikostig odlingsprovtagning, särskilt på denna grupp, innan antibiotika insätts. Virusorsakade luftvägsinfektioner berörs endast kortfattat. Patienter med akut epiglottit eller med allvarliga pneumonier skall initialt behandlas i slutenvård och omfattas inte av riktlinjerna. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avhandlas i andra riktlinjer, och ingår därför inte. 2.2 Vårdnivå Riktlinjerna gäller framförallt öppenvården inom allmänmedicin, för patienter i kommunala boenden och för öppenvårdspatienter på diverse sjukhusmottagningar. 3. Utarbetandet av riktlinjerna 3.1 Framtagningsprocess Riktlinjerna har tagits fram av terapigruppen för infektionssjukdomar. Terapigruppen består av medlemmar i den regionala Strama-kommittén (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Bakgrundsdokumentationen bygger i huvudsak på information från Referensgruppen för antibiotikafrågor RAF, nationella Strama, läkemedelsboken, läkemedelsverkets riktlinjer, konsensusdokument, Cochrane database of systemic reviews se referenslista, och har anpassats till resistenssituationen i Värmland. Framtagna rekommendationer har granskats av läkemedelskommittén enligt vedertagna rutiner. 4. Ansvar och kontaktpersoner Åsa Harnesk, Ingemar Hallén

5 4(16) Rekommendationer 5. Ospecifik övre luftvägsinfektion (ÖLI) Ospecifik övre luftvägsinfektion (ÖLI) är den vanligaste diagnosen i öppenvård. Liktydig med vanlig förkylning och orsakas av olika virus. Börjar vanligen med snuva, varierande grad av feber för att efter någon/några dagar även kunna ge symtom från de nedre luftvägarna i form av hosta. Snuvan är till en början vattning, för att efter några dagar bli gulfärgad, ibland gulgrön. I efterförloppet till ÖLI förekommer ofta 2-4 veckor med hosta, och är i sig hos en opåverkad patient inte indikation för antibiotikabehandling. Ensidig snuva hos små barn misstänk främmande kropp. 6. Rinosinuit Bihålesymtom är ofta ett delfenomen i en vanlig förkylning. Generell huvudvärk, tryck bakom ögonen, perkussionsömhet, värk vid framåtböjning etc. är ospecifika symtom som vid frånvaro av färgad snuva/ vargata saknar diagnostiskt värde. Vuxna patienter med förkylningssymtom i mindre än tio dagar och lätt eller måttlig smärta i maxillarområdet rekommenderas enbart symtomlindrande behandling. Nasala steroider har en Klinik talande för bakteriell sinuit: - Vargata mellersta näsgången/epifarynx - Färgat sekret i näshåla - Ensidighet - Uttalad smärta - Dubbelinsjuknande plats som första behandling av akut okomplicerad bakteriell rinosinuit med medelsvår smärta. Överförskrivning av antibiotika är vanligt och även en lindrig bakteriell rinosinuit har en hög grad av spontanläkning (>90 %). Maxillarsinuit är ovanligt före 5-7 års ålder. Ultraljud och/eller sinusröntgen kan påvisa vätska eller förtätning, men detta förekommer även vid virusorsakad rinosinuit. En normal undersökning utesluter dock rinosinuit och kan minska onödig antibiotikaförskrivning. Odling bör tas i samband med terapisvikt och kan göras i samband med spolning eller från mellersta näsgången med 70 % överensstämmelse. 6.1 Etiologi I punktionsodling påvisas pneumokocker och/eller Haemophilus influenzae i ca 60 %. Moraxella catarrhalis påvisas särskilt ofta hos barn, och alfastreptokocker ses ibland hos vuxna. Anaerober ses framförallt vid dental genes. 6.2 Algoritm för handläggning av rinosinuit Handläggning av rinosinuit hos vuxna och äldre barn beskrivs i nedanstående algoritm. Sannolik bakteriell rinosinuit med medelsvår värk (VAS 3-6) bör i första hand behandlas med nasala steroider i dubbel dos och till patienter med svår värk ges även antibiotika.

6 5(16) Två eller fler akut insättande symtom, varav ett är antingen nästäppa/obstruktion eller snuva ±smärta/tryck över ansiktet ±nedsatt eller förlorat luktsinne Undersökning: främre rinoskopi med vargata vid mellersta näsgången eller i epifarynx. Alltid AKUT remiss vid Periorbitala ödem Förskjuten ögonglob Dubbelseende Påverkad ögonmuskulatur Påverkat visus Svår unilateral huvudvärk Svullnad över pannan Tecken på meningit eller andra neurologiska tecken Symtom < 5 dagar eller om ultraljud ej påvisar vätska i maxillarsinus Symtom kvarstår eller ökar efter 5 dagar Ultraljud påvisar vätska i maxillarsinus Förkylning - Symtomatisk beh. Medelsvår Nasala steroider Svår (feber >38⁰C, svår smärta = VAS 7-10) Antibiotika Nasala steroider Ingen effekt efter 7 dagars behandling överväg antibiotika Effekt inom 2-3 dygn Ingen effekt inom 2-3 dygn: Överväg byte av antibiotika Ingen effekt: Överväg remiss till ÖNH-specialist Fortsätt behandling med antibiotika (7-10 dagar) och nasala steroider (14 dagar) Ingen effekt: Överväg remiss till ÖNH-specialist

7 6(16) 6.3 Terapisvikt Läkningsförloppet tar tid - det tar upp till fem dagar innan symtomlindring. Vid terapisvikt bör diagnosen omvärderas. Vid fynd av vätska i käkhålan (heltät eller vätskenivå och påverkad patient) överväg kontakt med ÖNH-mottagning för eventuell käkspolning. Vid annat röntgenfynd förenligt med sinuit ta om möjligt odling från mellersta näsgången efter två dagars antibiotikafritt intervall. 6.4 Uppföljning Ej aktuellt om symtomen avklingar. 6.5 Specialistremiss - alla barn med akut etmoidit pga. risk att infektionen sprider sig till ögonhålan; - alla med röntgenverifierad isolerad frontalsinuit; - vid akut svår smärta i sinusområdet, svullnad eller ödem i ansiktet och feber; - vid terapisvikt med heltät bihåla samt påverkade patienter med påvisade vätskenivåer för käkspolning; - vid täta recidiv (3-4/år) av bakteriell rinosinuit eller vid långdragna ensidiga besvär för vidare utredning av bakomliggande sjukdom, såsom dental genes, främmande kropp i näsan hos barn, malignitet; - Se även handläggningsalgoritm ovan. Terapiriktlinjer Rinosinuit Patienter med medelsvår värk behandlas i första hand med nasala steroider i 1-2 veckor. Vuxna: Nasonex 50 µg/spray, 2 sprayningar i varje näsborre x 2 Förstahandsval av eventuellt antibiotikum Vid pc-allergi (anafylaxi) Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) Barn: 25 mg/kg och dos x 3 i 7-10 dagar Vuxna: tabl 800 mg 2 x 3 i 7-10 dagar Rinosinuit med terapisvikt Amoxicillin Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: tabl 750 mg 1 x 3 i 10 dagar Vid β-laktamasprod. Hemofilus influensae Amoxicillin+klavulansyra (Spektramox) Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 875 mg 1 x 3 i 10 dagar Doxycyklin (Doxyferm) ( 8 år) < 40 kg tabl 100 mg 0,5 x 2 dag 1; 0,5 x 1 dag 2-9 > 40 kg tabl 100 mg 1 x 2 dag 1; 1x 1 dag 2-9 Käkspolning och/eller Trimetoprim + Sulfametoxazol (Bactrim) Barn 6-12 år: 10 ml (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2, alt 1 tabl (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2, i 10 dagar Vuxna: 2 tabl (800 mg Sulfametoxazol mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar

8 7(16) 7. Akut mediaotit En betydande överdiagnostik av öroninflammation förekommer. Det går inte att sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut mediaotit. Barn som blir besvärsfria inom ett dygn behöver ej läkarundersökas och det finns sällan medicinska skäl att undersöka barn med öronvärk under kvälls- eller jourtid. I symtombilden ingår oftast värk och ofta även feber och hörselnedsättning. Trumhinnan ska bedömas avseende utseende och rörlighet med otoskop eller med öronmikroskop. Är trumhinnan lätt rodnad men normalställd, genomskinlig, och med normal rörlighet (s.k. simplexotit) rekommenderas enbart analgetika. Fynd Purulent sekretion Perforerad trumhinna NEJ Buktande trumhinna NEJ Rodnad och trögrörlig trumhinna JA JA JA NEJ Bedömning Säker akut öroninflammation Säker akut öroninflammation Sannolik akut öroninflammation Ej akut öroninflammation Nasofarynxodling tas vid upprepade recidiv eller vid terapisvikt. 7.1 Etiologi Pneumokocker är vanligast, följt av Haemophilus influenzae, Moraxella catharralis och betahemolytiska streptokocker gr A. Även virus kan orsaka akut mediaotit. 7.2 Handläggning Barn under 1 års ålder behandlas alltid med antibiotika liksom alla barn med allmänpåverkan eller trumhinneperforation. Dessutom skall antibiotika ges till alla barn som haft fler än tre säkerställda otiter inom sex månader, liksom till barn med andra komplicerande sjukdomar. För övriga barn bör läkaren välja att avvakta med antibiotika och instruera föräldrarna att ta ny kontakt 2 dygn efter symtomdebut om besvären kvarstår, eventuellt per telefon. Vid denna kontakt kan antibiotika förskrivas utan ny undersökning eller om situationen känns trygg avvakta ytterligare ett dygn och då undersöka barnet igen. Verifieras då diagnosen förskrivs antibiotika. Föräldrarna ska även instrueras att ta kontakt med sjukvården tidigare vid försämring med hög feber, ökad värk, öronflytning eller på annat sätt påverkat allmäntillstånd. Vuxna och barn över 12 år behandlas med antibiotika.

9 8(16) 7.3 Komplicerande faktorer vid säker akut mediaotit 1-12 år Komplicerande faktorer som motiverar antibiotikabehandling vid säker akut mediaotit i åldern 1-12 år: - Perforerad otit. - Bilateral otit hos barn under 2 år. - Svår smärta trots adekvat analgetikabehandling. - Påverkat allmäntillstånd. - Hotande komplikation. - Infektionskänslighet pga. annan sjukdom eller behandling. - Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra. - Status post skall- eller ansiktsfraktur. - Cochlearimplantat. - Känd sjukdom i mellanörat eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr). - Känd sensorineural hörselnedsättning. 7.4 Recidivotit Definieras som ny otit inom en månad efter symptomfritt intervall. Behandlas med samma antibiotika och dosering som vid första otiten, men i 10 dagar. 7.5 Terapisvikt Vid utebliven förbättring trots 3 dygns behandling bör diagnosen ifrågasättas/omvärderas. Nasopharynxodling bör tas, men odlingssvaret kan vara svårtolkat hos små barn som ofta är koloniserade med luftvägspatogener. Vid utebliven effekt på ny behandling kan ÖNHspecialist konsulteras. 7.6 Uppföljning Vid varje akut besök på grund av AOM bör behovet av kontroll efter tre månader bedömas. Se figur. Översikt uppföljning av AOM (Läkemedelsverket 5:2010) Ensidig Dubbelsidig alt. AOM + SOM < 4 år > 4 år Kontroll endast vid kvarvarande symtom Kontroll tre månader Kontroll endast vid kvarvarande symtom

10 9(16) 7.7 Plaströrsotit Purulent sekretion, eventuellt med initial smärta. Ibland feber. Patienten uppmanas i första hand kontakta ÖNH-mottagningen, men kan om omständigheterna inte tillåter detta handläggas i primärvården (som skickar journalkopia till ÖNH-klin för senare kontroll). Opåverkade med purulent sekretion, men utan smärta eller feber rekommenderas behandling med Terracortril polymyxin B i 5-7 dagar. Om örat fortfarande rinner 5 dagar efter insatt behandling skall patienten läkarbedömas. Försök till rengöring ska ske och antibiotika som täcker beta-laktamasproducerande bakterier ska sättas in. Ta odling. Journalkopia skickas till ÖNH-kliniken för senare kontroll. Plaströrsotiter med smärta och/eller feber behandlas alltid med antibiotika samt örondroppar enligt faktaruta nedan. 7.8 Specialistremiss - alltid vid hotande eller manifest komplikation; - gärna vid svårigheter i bedömning av trumhinneutseende eller diagnos; - om status ger misstanke om kronisk otit, exempelvis med perforation, fistlar eller polyper i trumhinnan eller dess närhet; - vid upprepade recidivotiter, 3-4 per halvår. Terapiriktlinjer Akut mediaotit Förstahandsval Vid pc-allergi (anafylaxi) Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) Erytromycin (Ery-Max) Barn: 25 mg/kg och dos x 3 i 5 dagar Barn: 20 mg/kg och dos x 2 i 7 dagar Vuxna: tabl 1,6-2,0 g x 3 i 5 dagar Vuxna: kapsel 250 mg 2 x 2 i 7 dagar Vid recidivotit upprepas samma behandling i tio dagar Akut mediaotit med terapisvikt Vid terapisvikt styrs om möjligt terapival efter odlingssvar Förstahandsval Vid pc-allergi (anafylaxi) Amoxicillin (Amoxicillin) Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: tabl 750 mg 1 x 3 i 10 dagar Vid β-laktamasprod. Hemofilus influensae Amoxicillin+klavulansyra (Spektramox) Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 875 mg 1 x 3 i 7 dagar Trimetoprim + Sulfametoxazol (Bactrim) 6 v-5 mån: 2 ½ ml (100 mg Sulfametoxazol + 20 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar 6 mån-5 år: 5 ml (200 mg Sulfametoxazol + 40 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar 6-12 år: 10 ml (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2, alt 1 tabl (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar Vuxna: 2 tabl (800 mg Sulfametoxazol mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar

11 10(16) Plaströrotit Förstahandsval Terracortril m. polymyxin B om patienten inte har feber eller smärta. Uppföljning enligt ovan. Vuxna och barn: 2-3 droppar i örat 2 gånger dagligen i 5-7 dagar Vid smärta och/eller feber tillägg med Amoxicillin+klavulansyra (Spektramox) Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 875 mg 1 x 3 i 10 dagar Vid pc-allergi (anafylaxi) Trimetoprim + Sulfametoxazol (Bactrim) 6 v-5 mån: 2 ½ ml (100 mg Sulfametoxazol + 20 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar 6 mån-5 år: 5 ml (200 mg Sulfametoxazol + 40 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar 6-12 år: 10 ml ml (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2, alt 1 tabl (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar Vuxna: 2 tabl (800 mg Sulfametoxazol mg Trimetoprim) x 2 i 10 dagar 8. Sekretorisk otitis media (otosalpingit) Utgör ingen indikation för antibiotikabehandling, och berörs därför inte mer i dessa terapiriktlinjer. 9. Faryngotonsillit 9.1 Etiologi Grupp A-streptokocker (GAS), ibland betahemolytiska streptokocker grupp C och G, Epstein-Barr-virus (mononukleos) och adenovirus. Ovanliga orsaker förekommer, se avsnittet terapisvikt. 9.2 Diagnostik Undvik streptokockdiagnostik (t.ex. snabbtest vid misstanke om virusinfektion). Klinisk undersökning skall alltid föregå snabbtest för svalgstreptokocker. Snabbtest bör utföras om minst tre Centorkriterier är uppfyllda samtidigt (gäller vuxna och barn 3 år). Man bör alltid överväga alternativ diagnos än GAS hos barn < 3 år gamla. För streptokockgenes talar de fyra Centorkriterierna: feber 38,5 grader, ömmande käkvinkeladeniter, beläggning på tonsillerna och frånvaro av hosta. Diagnosen stöds ytterligare av symtom som smultrontunga, impetigo, paronykier, petekier i gommen, röd och svullen uvula, scarlatiniformt utslag liksom uppgifter om streptokockinfektion i närmiljö (epidemiologi). Observera att odling är referensmetodik för GAS. Snabbtest är bra men fångar även symtomlösa bärare (framför allt förskolebarn). CRP och LPK är opålitliga parametrar i diagnostiken av okomplicerad faryngotonsillit. LPK, diff och leverprover kan däremot vara till hjälpt i diagnostiken av mononukleos. Snabbtest för mononukleos har låg sensibilitet, blir positivt först 5-7 dagar efter symtomdebut. Diagnostik för andra virus (exempelvis adenovirus) saknas ofta i rutinverksamheten.

12 11(16) 9.3 Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positivt snabbtest och tre uppfyllda Centorkriterier. Vid negativ snabbtest för GAS: ge symtomatisk behandling vid behov. - Om patienten är kraftigt allmänpåverkad: utfärda akutremiss till sjukhus oberoende av snabbtestresultat. - Penicillin V är förstahandsalternativ vid antibiotikabehandling. - Vid penicillinallergi: ge klindamycin, framför allt om det finns risk för typ I-reaktion. - Vid recidivinfektion: använd klindamycin alternativt cefadroxil. - Om patienten haft tre tonsilliter per år: överväg tonsillektomi efter utvärdering av antibiotikabehandling. 9.4 Telefonrådgivning Alla patienter bör få bedömning av sjukdomstillståndet och information om förväntat förlopp och symtomlindring. I telefonrådgivningen bör också inkluderas en upplysning om när patienten eller patientens anhöriga skall ta ny sjukvårdskontakt. Patienter med akuta symtom på halsont, dvs. smärta vid varje sväljning men ej tecken på virusinfektion, bör bedömas av läkare inom 1-2 dygn. Patienter med kraftig allmänpåverkan (uttalad smärta, svårigheter att svälja, andas, gapa och/eller diarré och kräkningar) bör undersökas akut. 9.5 Tecken på allvarlig infektion som bör föranleda akut handläggning - Uttalad allmänpåverkan eller konfusion (invasiv sjukdom). - Andningssvårigheter och/eller svårighet att svälja saliven (epiglottit). - Ensidig kraftig halssmärta (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess). - Svår halssmärta med normalt svalgstatus (retro/parafaryngeal abscess, epiglottit). - Svårt att gapa (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess). - Mycket svår lokal smärta på hals, bål eller extremiteter (fasciit). - Buksymtom, diarré och kräkningar (toxinpåverkan av GAS). - Membraner på och utanför tonsiller (difteri). Vid difterimisstanke bör självfallet den epidemiologiska anamnesen vara mycket noggrann. 9.6 Åtgärder vid försämring eller utebliven förbättring Om ingen förbättring sker inom tre dagar bör patienten eller patientens anhöriga ta ny vårdkontakt. Om patienten redan har använt antibiotika bör man värdera patientens behandlingsföljsamhet. Observera att GAS alltid är känsligt för betalaktamer (pc, cefalosporiner). Resistens förekommer inte. Om peritonsillit utvecklas bör remiss till ÖNH-klinik utfärdas. Överväg alltid möjligheten av virusinfektion (adenovirus, mononukleos m.fl.). Om man vill göra diagnostik för mer ovanlig etiologi bör det finnas en specifik frågeställning på remissen och man måste ibland ha speciellt provtagningsmaterial. Obs! Gonokockinfektion, syfilis, primär hiv-infektion, malignitet och blodsjukdom kan debutera med faryngotonsillitliknande bild.

13 12(16) 9.7 Tonsillitrecidiv Ett recidiv definieras som ett återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling. Det är bättre att ta vanlig svalgodling vid recidiv eftersom ett snabbtest kan vara falskt positivt i 14 dagar efter det att behandlingen avslutats. Vid upprepade recidiv bör man överväga epidemiologisk utredning för att kartlägga eventuella smittkällor i omgivningen. Penicillin V är olämpligt om patienten följt ordinationen vid primärinfektionen. Använd i stället klindamycin eller cefadroxil. Tänk också på att streptokocken kan finnas i hudförändringar. 9.8 Symtomatisk behandling Symtomlindring ges vid behov och man kan då exempelvis använda paracetamol, ibuprofen och alternativt acetylsalicylsyra. Kortikosteroider har ingen plats här. Terapiriktlinjer Faryngotonsillit Förstahandsval Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) Barn: tabl 12,5 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: tabl 1g 1 x 3 i 10 dagar Recidiverande faryngotonsillit Förstahandsval Cefadroxil (Cefamox) Barn < 40 kg: löslig tabl 15 mg/kg och dos x 2 i 10 dagar Barn > 40 kg och vuxna: tabl 500 mg 1 x 2 i 10 dagar Klindamycin (Dalacin) Barn: 5 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: kapsel 300 mg 1 x 3 i 10 dagar Vid pc-allergi (anafylaxi) Klindamycin (Dalacin) Barn: 5 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: kapsel 300 mg 1 x 3 i 10 dagar Vid pc-allergi (anafylaxi) Klindamycin (Dalacin) Barn: 5 mg/kg och dos x 3 i 10 dagar Vuxna: kapsel 300 mg 1 x 3 i 10 dagar 11. Pseudokrupp Pseudokrupp eller falsk krupp, i dagligt tal bara krupp, kan ses hos barn från tre månaders ålder men är vanligast i åldern 2-6 år. Sjukdomen orsakas av en virusinfektion, behandlingen är symtomatisk. Antibiotikabehandling är ej indicerad. 12. Laryngit Vanligt delsymtom i en förkylning med heshet, ibland total afoni. Antibiotikabehandling ej indicerad. 13. Akut bronkit Akut bronkit orsakas primärt vanligen av virus (90 %) och ger hosta som varar 2-4 veckor. Antibiotika har inte effekt vid akut bronkit och tillståndet skall inte behandlas med antibiotika. Barn med upprepade obstruktiva bronkiter bör remitteras till barnläkare för att utreda eventuell astmasjukdom. Akut bronkit kan i enstaka fall även orsakas av Mycoplasma pneumoniae och Chlamydophila pneumoniae.

14 13(16) Gränsdragningen mellan bronkit och pneumoni kan vara svår att dra. Vid kvarstående feber och om någon/några inflammationsparametrar är förhöjda (CRP > 100 eller > 50 och mer än en veckas symtom, SR > 50) kan antibiotika övervägas. 14. Bronkiolit Bronkiolit är den vanligaste nedre luftvägsinfektionen hos barn < 1 år och förekommer framför allt under vinterhalvåret. Orsakas av olika luftvägsvirus, t.ex. RS-virus och humant metapneumovirus. Spädbarn med bronkiolit riskerar ett allvarligt förlopp och ska remitteras till barnkliniken för vidare handläggning. 15. Kikhosta Mellan åren 1978 och 1996 förekom ingen allmän barnvaccination mot kikhosta. Utbrott av kikhosta förekommer därför fortfarande i samhället. Vid klinisk misstanke tas nasofarynxprov med särskild frågeställning för odling och PCR. Sjukdomen är anmälningspliktig. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för barn < 6 månaders ålder. Antibiotika har effekt på symtomen enbart om behandling inleds under den första sjukdomsveckan, dvs. innan typiska kikningsattacker börjat. Antibiotika påverkar dock smittspridningen. Barn < 6 månader, som utsatts för smitta, bör behandlas profylaktiskt med antibiotika, även om de inte utvecklat några symtom. Hos barn 6-12 månader avvaktar man eventuella kikhostesymtom innan behandling sätts in. Äldre barn med småsyskon under 1 år som får kikhosta bör likaså antibiotikabehandlas för att därigenom minska smittspridningen. Terapiriktlinjer Kikhosta Förstahandsval (i de fall behandling är indicerad, se ovan) Erytromycin (Ery-Max) Barn: 20 mg/kg och dos x 2 i 7-10 dagar Vuxna: kapsel 250 mg 2 x 2 i 7-10 dagar 16. Akut pleurit Inflammation i lungsäcken är oftast ensidig och orsakas hos yngre oftast av en virusinfektion. Bakteriell pleurit ses inte utan samtidig pneumoni. En viktig differentialdiagnos är lungemboli. Pleurit förekommer även vid tbc, hiv, SLE, reumatoid artrit, malignitet. Pleurit ska inte behandlas med antibiotika. Antiflogistika, t.ex. diklofenak, kan ge god effekt mot akut pleurit. 17. Samhällsförvärvad pneumoni 17.1 Etiologi Vuxna pneumokocker. Mykoplasma och Chlamydophilia pneumoniae kan dock dominera vissa år hos yngre vuxna. Haemophilus influenzae orsakar pneumoni fr.a. hos patienter med luftvägssjukdom, såsom kronisk bronkit, KOL eller astma. Legionella pneumophila

15 14(16) förekommer som orsak till allvarlig pneumoni, särskilt efter utlandsresa. Tuberkulos är en viktig differentialdiagnos, i synnerhet vid långvarig hosta om patienten växt upp i område med hög tuberkulosförekomst. Barn virus vanligare som pneumoniorsak hos barn än hos vuxna. Vanliga bakteriella orsaker är pneumokocker och H. influenzae. Mykoplasma är ovanlig etiologi före 5 års ålder, vanligare hos skolbarn Symtom och fynd Symtombild och undersökningsfynd är varierande. Tachypné är vanligt, hos barn ofta även näsvingespel och stånkandning. Krepitationer och rassel, nedsatt andningsljud noteras ofta, men kan saknas vid hastigt insjuknande eller vid mykoplasma och Chlamydophilia. Bedöm andningsfrekvens, blodtryck/puls och syresaturation. Andningsfrekvens >25 hos vuxna och > 40 på barn 1-5 år är ett tecken på allvarlig sjukdom. Eftersom anamnes och status i många fall är osäkra underlag för ställningstagande till terapi bör laboratoriefynd talande för bakteriell infektion föreligga innan antibiotika insätts: - Röntgenverifierad pneumoni eller - Anamnes + status talande för bakteriell pneumoni + CRP > 100 eller CRP > 50 och mer än en veckas symtom och/eller LPK > 12 eller - Anamnes talande för mykoplasma/chlamydophilia + CRP > 50 Observera dock att CRP har bristande tillförlitlighet om anamnes < 24 timmar. Ett CRP < 20 och mer än 24 timmars symtom talar dock starkt emot pneumoni. Vid misstanke om bakteriell pneumoni bör odling tas från nasofarynx eller upphostning, detta är särskilt viktigt vid misstanke om antibiotikaresistens såsom utlandsvistelse eller vid terapisvikt. Bärarskap av pneumokocker är relativt ovanligt hos vuxna. Vid misstanke om mykoplasma/chlamydophilia finns PCR-test från svalgprov (se mikrobiologens provtagningsanvisningar på intranätet). Standardbehandlingen före odlingssvar riktas mot pneumokocker, som är vanligast och farligast. Pneumokocker orsakar ibland ett urakut insjuknande med frossa, eventuellt hållsmärtor, hög feber och efter 1-2 dygn tilltagande hosta. Kräkningar, magsmärtor förekommer. Kommer ofta i efterförloppet till ÖLI. Hos små barn och åldringar kan symtom från luftvägarna saknas helt. CRP och LPK är ofta högt, medan SR oftast inte hunnit öka nämnvärt. Mykoplasma ger ofta ett långsammare insjuknande med huvudvärk, muskelsmärtor, trötthet och feber, varefter tilltagande torrhosta tillkommer. Diagnosen stödjs av flera fall i familjen, närmiljön. SR är ofta mycket hög, medan LPK är normalt. CRP kan variera, oftast måttligt förhöjt Specialistremiss Barn < 1 år liksom allmänpåverkade barn, barn med saturation < 92 %/cyanos eller med hög andningsfrekvens med misstanke om pneumoni remitteras alltid till barnläkare. Vuxna allmänpåverkade patienter (exempelvis andningsfrekvens > 25, saturation < 92 % eller nytillkommen konfusion) remitteras akut till sjukhus för bedömning.

16 15(16) 17.4 Uppföljning Ny kontakt om ej förbättring inom tre dagar efter insatt behandling. Alla patienter som behandlas för pneumoni bör ha någon form av uppföljning. I okomplicerade fall av förstagångspneumonier oavsett ålder kan detta lämpligen ske med en telefonkontakt efter fyra veckor, och om patienten då är helt återställd och hostfri sker ingen ytterligare åtgärd. Klinisk kontroll, med eller utan röntgen, föreslås vid komplicerade/atypiska fall, komplicerande grundsjukdomar, riskmiljö för tbc, recidivpneumoni eller vid kvarstående symtom vid 4-veckorskontrollen enligt ovan. Kontrollbehovet är större hos rökare. Alla rökare bör dessutom ges råd om rökstopp. Terapiriktlinjer Samhällsförvärvad pneumoni Förstahandsval Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) Barn < 5 år oral suspension 20 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Barn: tabl 12,5 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 1g 1 x 3 i 7 dagar Vid stark misstanke om Hemofilus influensae Amoxicillin (Amoxicillin) Barn < 5 år oral suspension 15 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Barn: 20 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 750 mg 1 x 3 i 7 dagar alternativt Doxycyklin (Doxyferm) tabl 100 mg 1 x 2 dag 1-3, 100 mg x 1 dag 4-7 dagar Om β-laktamasprod. Haemophilus influenzae Amoxicillin+klavulansyra (Spektramox) Barn: 10 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar Vuxna: tabl 875 mg 1 x 3 i 7 dagar Mykoplasma/Chlamydophilia pneumoni Förstahandsval Doxycyklin (Doxyferm) Vuxna och barn 8 år: tabl 100 mg 1 x 2 dag 1-3, 1 x 1 dag 4-7 Erytromycin (Ery-Max) Barn: 20 mg/kg och dos x 2 i 7 dagar Vuxna: kapsel 250 mg 2 x 2 i 7 dagar Vid pc-allergi (anafylaxi) Barn: Klindamycin (Dalacin) 5 mg/kg och dos x 3 i 7 dagar alt. Erytromycin (Ery-Max) 20 mg/kg och dos x 2 i 7 dagar Vuxna: Klindamycin (Dalacin) kapsel 300 mg 1 x 3 i 7 dagar Trimetoprim + Sulfametoxazol (Bactrim) 6 v-5 mån: 2 ½ ml (100 mg Sulfametoxazol + 20 mg Trimetoprim) x 2 i 7 dagar 6 mån-5 år: 5 ml (200 mg Sulfametoxazol + 40 mg Trimetoprim)x 2 i 7 dagar 6-12 år: 10 ml (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2, alt 1 tabl (400 mg Sulfametoxazol + 80 mg Trimetoprim) x 2 i 7 dagar Vuxna: 2 tabl (800 mg Sulfametoxazol mg Trimetoprim) x 2 i 7 dagar 18. Gravida Antibiotikaval vid anafylaktisk pencillinallergi är komplicerat. Konsultera infektionsspecialist. Vid rinosinuit kan käkspolning vara det bästa alternativet. Erytromycin bör undvikas under 1:a trimestern och doxycyklin under 2:a och 3:e trimestern. Antiviral behandling mot influensa är ej godkänd under graviditet (undantag pandemi A/H1N1).

17 16(16) 19. Referenser 19.1 Cochrane Review Antibiotics for community acquired pneumonia in adult outpatients July European Position Paper on Rhinosinusitis and Nasal Polyps Referensgruppen för Antibiotikafrågor(RAF)Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Internationella behandlingsriktlinjer för rinosinuit ger bra vägledning Läkartidningen nr Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Information från Läkemedelsverket 3: Rekommendationer för hälso- och sjukvårdens handläggning av misstänkta fall av den nya influensan A(H1N1) Socialstyrelsen Behandling av akut öroninflammation. Konsensuskonferens arrangerad av Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet och Socialstyrelsen maj Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni. Svenska Infektionsläkarföreningen Vårdprogram för samhällsförvärvad pneumoni. Svenska Infektionsläkarföreningen Föräldrabroschyr otit. Strama Läkemedelsverket Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) Ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2010;21 (5): Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård: Ett konsensusdokument utarbetat av ett expertmöte anordnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet. Publiceringsdatum webb: 14 december Läkemedelsboken 2014, Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna 2: Läkemedelsverket

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER...2 KLINISKA RIKTLINJER FÖR ANTIBIOTIKAVAL VID LUFTVÄGSINFEKTIONER...2

SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER...2 KLINISKA RIKTLINJER FÖR ANTIBIOTIKAVAL VID LUFTVÄGSINFEKTIONER...2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER...2 KLINISKA RIKTLINJER FÖR ANTIBIOTIKAVAL VID LUFTVÄGSINFEKTIONER...2 1. SYFTE MED OCH BEHOV AV RIKTLINJER...2 2. OMFATTNING AV RIKTLINJERNA...2

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER

LUFTVÄGS- INFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER FÖR ÖPPENVÅRDEN 2015 Femte upplagan, mars 2015 Luftvägsinfektioner Riktlinjer för diagnostik och behandling för öppenvården

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge Antibiotikaval öppenvård 2016-2017 Infektioner Antibiotika - så sällan som möjligt Hög antibiotikaanvändning bidrar till ökad antibiotikaresistens. WHO

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING (BARN) HERPESINFEKTIONER HUD/MJUKDELSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTIONER TARMINFEKTIONER URINVÄGSINFEKTIONER

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Luftvägsinfektionerantibiotika

Luftvägsinfektionerantibiotika Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

SKÅNELISTAN 2011. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

SKÅNELISTAN 2011. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne SKÅNELISTAN 2011 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård www.skane.se/lakemedelsradet/skanelistan

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning? Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER

LUFTVÄGS- INFEKTIONER STRAMA-GRUPPEN I SKARABORG Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER Fjärde upplagan, februari 2005 Distribueras i samarbete med Läkemedelskommittén i Skaraborg Luftvägsinfektioner Riktlinjer

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 20 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 0 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård www.skane.se/lakemedelsradet/skanelistan Antibiotikaval

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Evolutionens segrare! Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut Bakterier: 100 generationer

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner

Nedre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2007 Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner

Nedre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård

Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Den 21 22 november 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i samarbete mellan Läkemedelsverket

Läs mer

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre Gunnar Åström distriktsläkare på Backens hälsocentral, Umeå Föreläsning den 19 jan 2010 Luftvägsinfektioner - övre - nedre Urinvägsinfektioner - nedre - övre 1 STRAMA i Läkartidningen nr 47 2009: Resistensläget

Läs mer