Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år och Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth"

Transkript

1 Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste rekommenda0oner kom 2001 Under åren har riktlinjerna ifrågasa#s: Tidig behandling av halsinfek0oner med GAS skulle ge snabbare 0llfrisknande, minskad smi#spridning och därmed minskad sjuklighet i streptokockinfek0oner En oro för a# en minskad förskrivning av an0bio0ka vid halsinfek0oner leder 0ll e# ökat antal komplika0oner Ny#an av Centorkriterierna har ifrågasa#s Akut faryngotonsillit-tonsillit Etiologi C:a fall /år i Sverige varav c.a behandlas med pc Bakterier i 40-50% grupp A streptokocker(gas) 20-40% grupp G el C streptokocker 2-5% Arcanobacterium hemolyticum Chlamydia o Mycoplasma pneumoniae Neisseria gonorrhea Corynebacterium diphteriae Stafylococcus aureus H. influenzae Fusobacterium necrophorum 5% (i åldersgruppen år 10%) Forts. e0ologi Virus i 40-50% Adenovirus (faryngokonjunctival feber) Humant metapneumovirus Coxackie A virus (herpangina) Herpes simplex virus EB-virus (mononukleos) Rinovirus Cytomegalovirus HIV Okänt i c:a 10% Fall 1 Mogens 2 år Fråga 1: Hur hanteras fallet i telefonen? Mor ringer 0ll telefontriagen på vårdcentralen. Sjuk sedan 3 dagar med feber 39-38, går ner på Alvedon I början snuvig, börjat få lite hosta Verkar nu ha mer ont i halsen, vill inte äta. 1. Expektans, ny kontakt om försämring eller fortsa# feber >5 d 2. Får 0d för läkarbesök 3. Får 0d för snabbtest på sköterskemo#agningen Mor rädd för a# det är halsfluss 1

2 Diagnos0k - halsont Om sam0digt debuterande mul0fokala virala symtom såsom: snuva nästäppa heshet hosta mun- eller halsblåsor konjunk0vit Fråga ak0vt e`er dessa - Om ja inte 0ll doktor, ta inte snabbtest! Diagnos0k av faryngotonsillit Tonsillit workshop 2012 Om bara halsont: 1. Räkna fram hur många Centorkriterier (poäng) 2. Om bara 0-2 Centorkriterier - ta inte snabbtest avvakta upp 0ll 3 dygn 3. Om försämring förnyad kontakt dessförinnan Centorkriterierna Centor kriterierna (poäng 0-4): Feber>38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna (hos barn rodnade, svullna tonsiller) Frånvaro av hosta Diagnostik av faryngotonsillit hos barn Små barn<3 år har ytterst sällan GAS-tonsillit. Deras faryngotonsilliter är oftast virusorsakade Barn < 6år har nästan aldrig (1%) beläggningar på tonsillerna vid GAS faryngotonsillit - deras tonsiller är rodnade och svullna Stöd för GAS - infek0on hos barn och vuxna: Om 4 poäng = sannolikheten för GAS 56%, om 3 poäng= 32% Om 2 poäng= 15 %, om 1 poäng= 6,5%, om 0 poäng=2,5% Fall 2, Erik 10 år Erik, 10 år söker för halsont och feber som högst 37,7 sedan 2 dagar tillbaka. Inga övriga symtom. Ingen hosta. I status finner Du stora måttligt röda tonsiller, enstaka varproppar. Inga ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna. Hur många Centorkriterier (poäng) har Erik? Fråga 2 a : Hur många Centorkriterier el poäng uppfyller han? 1. = 1 poäng 2. = 2 poäng 3. = 3 poäng 4. = 4 poäng 2

3 Fråga 2b: Hur handlägger du Erik? 1. Ger Kåvepenin 1g x 3 i 10 dagar 2. Tar snabbtest och om posi0v ger du pc Diagnostik av faryngotonsillit Tonsillitworkshop 2012 Om 3-4 Centorkriterier : Chansen att det är grupp A streptokocker = 50-60% Överväg om antibiotika kan hjälpa ur ett helhetsperspektiv Ta härefter snabbtest (Sensitivitet 70-95%, specificitet 98%) 3. Tar snabbtest och om nega0v tas CRP 4. Expektans, symtomlindring!!!"#$%&'("')#*)+"(,+",+-*!"!"#"$%&%!"#$!!"#$%"# #!"#$%&'()&*+,-#%..*/+,#01.23%&(0*&#4#!"!#$%!&'(%'# $"!"#$"%&'()*# #!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"#$%&'(()*)(#+,#-.)/*&&%0)+! #!"!"#$%&'$%'$!"#$%&'"())%$'%&!"#$%&'()*+,-$*'$!"#!"#$%#&$'()*!"#$%&'(%)!!"#!"#$%#&$'()*+,-&./0'.1!!"!"#$%&'$%'$!"#"$%&$'(($)*"%+,'"-'$.+%$!"#$%$&#$'!()*+,*-.+,(*$/(0&1$#$*#(!"#$$%&!%'()*'!"#$%&'()*&#*+,-.!"#$%&'%!!"!"#$%"&&'($'#)*+#!"#$%&'()*&#*!"#$!"#$%$&%!"#$%$&#$'()&*+)!"#$%#&$'!()*+,&-./'-0! Fall 3 - Anna 15 år Kommer 0ll VC med sin mamma. Har ha` halsfluss för 6 månader sedan och fick då pc. Söker nu med tre dagars anamnes på halsont, ont vid varje sväljning, kan knappast svälja sin saliv. Feber 39. Har inga andra ÖLI symtom förutom en långdragen hosta sedan 3 veckor, förnekar a# den är ny0llkommen. I status finner man: Inga andra ÖLI tecken Grö0gt tal Kra`igt belagda tonsiller Foetor ex ore Kra`igt svullna lymnörtlar i käkvinklarna, verkar inte ömmande Fråga 3a Vad gör du? 1. Ger Kåvepenin 1g x 3 i 10 dagar 2. Tar snabbtest direkt då mamma propsar på det 3. Räknar ut scoren för Centorkriterierna och häre`er ställningstagande 0ll snabbtest 4. Ger Dalacin 300 mg x 3 i 10 dagar Fråga 3 b Anna 15 år Snabbtesten som tas av van undersköterska är nega0v. Vad gör du nu? 1. Expektans, tröst, råd om smärts0llande, berä#ar om diffdiagnoser 2. Skriver ut e# recept på Kåvepenin då det är fredag e`ermiddag och hennes symtom är kra`iga och mamman vädjar om det 3. Tar konven0onell svalgodling (för a# hi#a strp gr C el G) 4. Tar CRP och om förhöjd, skriver ut pc 5. Tar vita + diff eller monospot och expektans 3

4 Tänk på 1-10% av alla vuxna och 10-50% av alla förskolebarn har växt av GAS utan symtom. Bärare behöver inte behandlas - smittorisken får avgöra! (t.ex. >2 recidiv inom familjen) Ta inte snabbtest för att skilja på viral eller bakteriologisk etiologi - ta det bara när Centorkriterierna är 3-4 och du tror ab kan hjälpa Lita på snabbtestet! negativt Behandla inte om det är Om negativ snabbtest- ta inte CRP ( är ofta högt vid ex. adenovirustonsilliter) Hur handlägga vid nega0v snabbtest? Absolut vanligast: virus faryngotonsillit- avstå från pc Tänk på differen0al diagnoser! (strp G el C, etc) Svalgodling, ev odling med spec frågeställning Hos äldre barn och vuxna (>15 år) med u#alade symtom och allmänpåverkan t.ex mkt svåra sväljningssmärtor besvär vid varje sväljning, kan inte svälja saliven ensidig mycket svår halssmärta, ensidig svullnad på halsen Hög feber (Kan vara Fusobacterium necrophorum) Odla med PCR teknik? V- pc troligen inte effek0vt, Kontakt ÖNH- klinik? Allvarliga symtom och fynd vid halsont - Varningstecken U#alad allmänpåverkan eller konfusion - Andningssvårigheter (epigloqt) - Svårigheter a# svälja saliven (epigloqt) - Ensidig kra`ig halssmärta (peritonsillit, parafaryngeal abscess) - Svårt a# gapa (peritonsillit) Svår halssmärta med normalt svalgstatus (perit. el epigl.) - Mycket svår lokal smärta på hals, bål eller extremiteter(fasceit) - Buksymtom: diarré och kräkningar (pga toxinpåverkan av GAS) - Membraner på och utanför tonsiller (di`eri) Remi#era! Smittspårning Vid upprepade infektioner i en population, Tänk på alternativa smittkällor: Perianal streptokockdermatit Vaginit/flytning hos småflickor Balanit Småsår på huden Scarlatina Svinkoppor Smittspårning på förskolan Om c:a 1/3 i en grupp insjuknar samtidigt Kartläggning, verifiera utbrottet Hygienråd Samtidig behandling av alla barn med symtom + positivt svalgprov Inte odling på symtomfria barn- lönar sig inte att spåra bärare Sjuka smittar Friska smittar knappast 4

5 ÖRONFALL Fall 4, Dikte 18 månader Förkyld i cirka en vecka, nu tillkomst av feber och klagat över ont i ena örat i natt, fått Panodil. Mamma ringer telefontriagen på VC Är pigg nu och verkar inte ha ont, har just ätit fil till frukost Temp 38 Fråga 4 Hur hanteras fallet i telefon? 1. Får tid för läkarbesök samma dag 2. Expektans, ny kontakt om åter ont i örat eller det börjar rinna 3. Komplettera anamnesen och fråga efter tidigare otiter, om hon är öronopererad, om hon har kronisk sjukdom eller om det har runnit ur örat Undersökning inom 1 dygn? Om besvär <1/2 dygn och nu besvärsfri- expektans Om patienten får tid och blir besvärsfri under väntetiden(<1/2 dygn) kan tiden avbeställas och undersökning behöver inte göras. Vid allmänpåverkan bör patienten undersökas snarast. Varför undersökning inom 1 dygn: Säkerställa diagnos! Utesluta annan samtidig sjukdom, komplikationstecken, komplicerande faktorer Bestämma uppföljningsbehov. Bilateral AOM? AOM +SOM? Fall 5, Knut 11 mån ÖLI sedan 2 dagar Har skrikit i natt och tagit sig åt högerörat. Tidigare ingen känd otit. Då han fortfarande verkar gnällig på morgonen får man en läkartid. Har fått Alvedon som hjälpt bra. Temperatur 38,5. Nu opåverkad. Vid otoskopi finner du: Skymmande vax i höger hörselgång, vilket gör det omöjligt att se trumhinnan, vänster trumhinna syns väl, blek normalställd. Fråga 5a Hur handlar du primärt? 1. Gör tympanometri 2. Försöker med fuktad stålpinne avlägsna vaxet 3. Ger antibiotika för säkerhets skull 4. Tar hjälp av äldre kollega Fråga 5b, Knut 11 mån Det är omöjligt att avlägsna vaxet och tympanometri går inte (startar inte pga allt vaxet) Hur handlar du nu? 1. Ger Kåvepenin x 3 i 5 dagar 2. Aktiv expektans 3. Ger Terracortril m Polymyxindroppar och ber dem återkomma om två dagar för nytt försök till vaxborttagning 4. Skickar till Öronklinik eller ÖNH-specialist 3 5

6 Sporadisk AOM, < 1 år, > 12 år AOM Osäker Komplicerande faktorer Svår värk trots adekvat analgetikabehandling Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra Komplicerande faktorer Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur Cochleaimplantat Antibiotika Ytterligare diagnostik Aktiv expektans Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr) Känd sensorineural hörselnedsättning Remissfall -ytterligare diagnostik Akuta remissfall Påverkat allmäntillstånd (ex. slöhet, irritabilitet, oförmåga till normal kontakt ) Tecken på mastoidit Ytterligare diagnostik Vid osäker diagnos och komplicerande faktorer avgör behandlande läkare handläggningen (hjälp av kollega, remiss ÖNH, ny kontakt 1-2 dygn ) Fall 6 Maja, 22 mån Gråtit under natten och tagit sig för höger öra varför pappan ringer och undrar om det är en öroninflammation. Då hon tagit sig för höger öra även i morse har hon fått en läkartid på vårdcentralen. För fem dagar sedan fick Maja hosta och snuva. För tre dagar sedan kom febern, som pendlat mellan C. Fått Alvedon nu temp 37,5, har inte ont nu. Haft en akut otit för 4 månader sedan och fick då pc Skuttar omkring i väntrummet och verkar pigg nu. Det är fredag eftermiddag och du har inte hunnit fika. Forts fall 6, Maja 22 mån Status: Vänster trumhinna skymtar rosafärgad, buktande. Höger trumhinna har rodnat hammarskaft och verkar normalställd. Fråga 6 a Hur ställer du diagnosen? 1. Otoskopi 2. Pneumatisk otoskopi 3. Tympanometri 4. Otomikroskopi 5. Pneumatisk otoskopi/otomikroskopi+ tympanometri 6

7 Diagnostiska metoder vid AOM Otoskopi Pneumatisk otoskopi Otomikroskopi Tympanometri Kombinationer av dessa Diagnostiska metoder med myringotomi som referensmetod Metod Sensitivitet Specificitet Referens Otoskopi 61% 61% Jones 2003 Pneumatisk otoskopi Otomikroskopi 91% 87% Tympanometri B- B+C-typ Pneumatisk otoskopi+ tympanometri Otomikroskopi+ tympanometri 94% 80% Takata % 94% 98% 93% 93% 89% 75% 62% 93% 95% Fields 1993 Ovesen 1993 Takata 2003 Finitzo 1992 Mills 1987?? Studier saknas Otitdiagnostik - nya diagnostiska kriterier 1. Snabbt insättande symtom t ex öronsmärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad aktivitet/aptit/sömn, ofta under en pågående ÖLI Sporadisk AOM, 1-12 års ålder AOM Osäker 2. Fynd av trumhinneinflammation och pus i mellanörat eller hörselgången perforerad/chagrinerad buktande ogenomskinlig, förtjockad orörlig färgförändrad Komplicerande faktorer Antibiotika Aktiv expektans Ytterligare diagnostik Komplicerande faktorer Aktiv expektans Antibiotikabehandling initialt 1. Barn < 1år och > 12 år och vuxna med akut öroninflammation 2. Alla med öronflytning 3. Alla med komplicerande faktorer 4. Barn < 2 år med bilateral otit 5. Öronbarn ( 3 öroninflammationer inom 6 månader) 6. Barn med ny öroninflammation inom en månad (recidivotit) Fråga 6 b: Maja 22 mån Du finner en akut otit på höger öra, och en simplexotit på vänster då trumhinnan är rörlig och tympanometri ger en kurva. Hur handlägger du fallet? 1. Ger Kåvepenin i dubbeldos x 3 i 5 dagar 2. Aktiv expektans 3. Expektans, återbesök på måndag om 3 dagar 4. PcV-recept, inlöses om ej bra inom 2 dagar 7

8 I dag har barnet öroninflammation i: Vänster öra Höger öra Andra örat friskt Vätska i det andra örat Kontroll behövs inte om allt är bra Kontroll rekommenderas om 3 månader Barnet har varit hos doktor... Dagens datum... Kontakta/beställ tid hos... Tel... Faktabladet är framtaget av Läkemedelsverket tillsammans med Smittskyddsinstitutet och dess Stramaråd Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Anita Groth, medicine doktor och specialist inom öron-, näs-och halssjukdomar i Lund, Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på Ytterligare information om olika sjukdomar och besvär hittar du på I dag har barnet öroninflammation i: Vänster öra Höger öra Andra örat friskt Vätska i det andra örat Kontroll behövs inte om allt är bra Kontroll rekommenderas om 3 månader Barnet har varit hos doktor... Dagens datum... Kontakta/beställ tid hos... Tel... Faktabladet är framtaget av Läkemedelsverket tillsammans med Smittskyddsinstitutet och dess Stramaråd Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Anita Groth, medicine doktor och specialist inom öron-, näs-och halssjukdomar i Lund, Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på Ytterligare information om olika sjukdomar och besvär hittar du på Ny# om tonsilliter och o0ter Aktiv expektans Råd till föräldrar när barnet har ont i örat Ingen antibiotika ges primärt Ge smärtstillande. Rekommendera högläge Ge möjlighet till återbesök eller telefonkontakt efter 2-3 dagar vid utebliven förbättring eller omgående vid försämring Om praktiska svårigheter finns för ett snart återbesök kan ett recept i reserv på antibiotika ges att ta ut vid behov Kan laddas ner från www. skane.se/strama Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast vanligt penicillin. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått antibiotika eller inte. Ett barn med kvarvarande smärta ska undersökas av läkare inom ett dygn. Ont i örat hos barn kan ha många andra orsaker än öroninflammation, t ex öronkatarr, hörselgångsinflammation, förkylning med feber, svalgkatarr, halsfluss eller komma från tänderna. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en till två dagar. Oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte är det viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen. Ta ny kontakt: Om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat börjar stå ut. Vid försämring med hög feber, ökad värk, eller påverkat allmäntillstånd. Vid flytning ur örat eller kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn. Om läkaren redan vid första besöket skrivit ut ett recept att använda vid utebliven förbättring. Smärtstillande läkemedel, t.ex. paracetamol kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan. Uppföljning Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efterkontroll oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de haft dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation. Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning, balanspåverkan). Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte. Forts Fall 6c, Maja 22 månader Mamma ringer på måndag morgon och berättar att det runnit från Majas vänster öra i går. Man får en läkartid på VC samma dag. Status: Du finner purulent sekretion i vänster hörselgång och en chagrinerad( fiskfjällsliknande) blek, förtjockad trumhinna. På höger öra är trumhinnan buktande, blek förtjockad. Fråga 6 c, Maja 22 månader Hur handlägger du fallet nu? 1. Kåvepenin mixtur 25mg/kg kroppsvikt x 3 i 5 dagar 2. Kåvepenin mixtur 25 mg/kg kroppsvikt x 3 i 5 dagar + örondroppar 3. Amoxicillin 20mg/kg kroppsvikt x 3 i 5 dagar 4. Kåvepenin tabl 250 mg x 3 i 5 dagar 5. Aktiv expektans Mamma berättar att Maja kräkts av tidigare pc-kur Fråga 6 d Vad gör du ytterligare? 1. Ger med skriftlig information och ber dem återkomma om 3 månader om nedsatt hörsel då 2. Ger tid för återbesök efter 2månader 3. Ger tid för återbesök efter 3 månader 4. Föräldrarna får själva höra av sig om 3 månader för återbesök Kan laddas ner från www. skane.se/strama Råd till föräldrar när barnet har ont i örat Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast vanligt penicillin. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått antibiotika eller inte. Ett barn med kvarvarande smärta ska undersökas av läkare inom ett dygn. Ont i örat hos barn kan ha många andra orsaker än öroninflammation, t ex öronkatarr, hörselgångsinflammation, förkylning med feber, svalgkatarr, halsfluss eller komma från tänderna. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en till två dagar. Oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte är det viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen. Ta ny kontakt: Om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat börjar stå ut. Vid försämring med hög feber, ökad värk, eller påverkat allmäntillstånd. Vid flytning ur örat eller kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn. Om läkaren redan vid första besöket skrivit ut ett recept att använda vid utebliven förbättring. Smärtstillande läkemedel, t.ex. paracetamol kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan. Uppföljning Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efterkontroll oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de haft dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation. Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning, balanspåverkan). Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte. 8

9 Uppföljning av AOM Ensidig Dubbelsidig alt AOM+SOM < 4år 4år Kontroll endast vid kvarvarande symtom Kontroll 3 mån Kontroll endast vid kvarvarande symtom Kvarvarande symtom: Hörselnedsättning kontroll efter 3 mån Andra kvarvarande symtom : t.ex värk, kraftig tryck- eller lockkänsla, öronflytning, balanspåverkan kontroll tidigare 9

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning? Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Strama verktygslåda Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika? Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några

Läs mer

Handläggning av Faryngotonsilliter

Handläggning av Faryngotonsilliter Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING Version: 17 mars 2015 (final) En retrospektiv journalstudie Johan Samuelsson VC OXELÖSUND Projekt inom Specialisttjänstgöring

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER

LUFTVÄGS- INFEKTIONER STRAMA-GRUPPEN I SKARABORG Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER Fjärde upplagan, februari 2005 Distribueras i samarbete med Läkemedelskommittén i Skaraborg Luftvägsinfektioner Riktlinjer

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

STI. Praktiskt handläggande

STI. Praktiskt handläggande STI Praktiskt handläggande SmL Smittspårning Statistik Riktlinjer Klamydia.se Bemötande Fallbeskrivningar Praktiskt tänk Agenda Smittskyddslagen (SmL ) Omfattar; Klamydia,Gonorre, Hiv, Syfilis, Hepatit

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Fakta om förkylningar

Fakta om förkylningar Fakta om förkylningar Förkylning beror på virus och kan därför inte botas. Men besvär som en förkylning kan ge kan lindras. Vanligaste besvären är snuva, nästäppa, hosta och feber. Ett annat ord för förkylning

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Rörbehandling vid inflammation i mellanörat

Rörbehandling vid inflammation i mellanörat Rörbehandling vid inflammation i mellanörat En systematisk litteraturöversikt April 2008 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer