Slutrapport VillGott. Fysisk aktivitet och social samvaro
|
|
- Camilla Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (11) Beslutad av styrgrupp Slutrapport VillGott Fysisk aktivitet och social samvaro Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Evelina Danielsson, verksamhetschef för seniorträffar/hälsopedagog SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax
2 Omvårdnadsförvaltningen SID 2 (11) Bakgrund I Solna finns bland äldre många ensamhushåll vilket kan vara en riskfaktor för ensamhet och isolering. Konsekvenser av detta kan bli depressioner, bristande funktionsförmågor och livsglädje. För att bryta social isolering, förebygga fallolyckor och malnutrition har projektet arbetat på bred front för att öka meningsfullhet, livskvalitet och välbefinnande för så många äldre som möjligt. Syftet med projektet var att öka äldres välbefinnande och livskvalitet. Detta genom att utveckla aktivitetsutbud och information på stadens seniorträffar för ökad social gemenskap och delaktighet, goda matvanor, fysisk aktivitet, musik och kultur. Projektet syftade även till utökad samverkan med olika aktörer i staden såsom lokala gym, kulturverksamheter, pensionärsorganisationer m.fl. Utvecklingsarbetet grundades på hälsans fyra hörnpelare för ett hälsosamt åldrande som Statens folkhälsoinstitut identifierat 1 : Social gemenskap/stöd Delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd Fysisk aktivitet Bra matvanor Mål Projektmål var att Stadens seniorträffar ska ha ett kundfokuserat utbud som omfattar aktiviteter och information om: social samvaro, mat och måltider, fysisk aktivitet och kultur genom att: - Hälsoprojektet VillGott är en del av seniorträffarnas utbud i samverkan med Gymnastik- och idrottshögskolan samt lokala friskvårdsanläggningar i Solna - vandringar och promenader ingår i Seniorträffarnas utbud av friskvårdsaktiviteter - seniorträffarna i Solna Stad erbjuder ett rikt aktivitetsutbud i samverkan som är anpassat efter besökarnas önskemål som syftar till ökad hälsa och välmående hos äldre - kompetens finns hos personalen på Stadens seniorträffar utifrån VillGott utbildning gällande fysisk aktivitet, mat och måltider, kultur och frivillighet/samverkan - frivilliga äldre är VillGott volontärer och vandringsledare 1 Statens folkhälsoinstitut,
3 Omvårdnadsförvaltningen SID 3 (11) Deltagarna i Hälsoprojektet VillGott ökar fysisk kapacitet och hälsa genom projektet och är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet efter Hälsoprojektets avslut. Resultat Kundfokuserat utbud Hälsoprojektet Hälsoprojektet har aktivt erbjudit möjlighet till motion i form av ledarledd fysisk aktivitet i gemenskap med andra samt motiverat seniorer till att välja nya goda vanor. Detta i form av ett samverkansprojekt mellan Solna stad, Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) och ett antal friskvårdsanläggningar i Solna. Projektet har genomförts på vårterminerna Projektmålet har därmed uppnåtts. Vandringar och promenader 2009 tog projektet över ansvaret för ledarledda promenader och vandring i gemenskap med andra. Vandringarna sker inom Solnas gränser och i olika delar av Stockholm och har arrangerats en gång i veckan under säsongen mars-juni samt september-december. Vandringar och promenader ingår nu i Seniorträffarnas utbud av friskvårdsaktiviteter och projektmålet har uppnåtts. Aktivitetsutbud i samverkan För att utvärdera projektmålet genomfördes fokusgrupper på stadens seniorträffar av studenter från Stockholms universitet. Frågeställningarna som de äldre i fokusgrupperna diskuterade kring var: Vilken betydelse har aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott för de äldre? - Vad anser ni om de fysiska aktiviteterna på seniorträffarna? - Vilken social betydelse har seniorträffarna för er? - Vad motiverar er att gå på seniorträffarna? Hur beskriver de äldre på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott sin livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro? - Hur ser ni på livskvalitet utifrån ett hälsoperspektiv? - Hur ser ni på livskvalitet i förhållande till social samvaro? Resultatet visade att aktiviteterna på seniorträffarna gav social samvaro, och de fysiska aktiviteterna hade en positiv inverkan på livskvaliteten (bilaga 1). Detta medför att projektmålet uppnåtts. Kompetens Projektmålet har uppnåtts genom att personalen på seniorträffarna har fått utbildning inom områdena fysisk aktivitet, mat och måltider och kultur. Dessutom har personalen fått handledning och coachning av projektmedlemmar med friskvårdsutbildning.
4 Omvårdnadsförvaltningen SID 4 (11) Frivilliga äldre Frivilliga äldre har utbildats till VillGott volontärer och engagerat sig som vandringsledare. Projektmålet har uppnåtts. Ökad fysisk kapacitet, hälsa och motivation Projektmålet att deltagarna i Hälsoprojektet VillGott ökar fysisk kapacitet och hälsa genom projektet och är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet efter Hälsoprojektets avslut är uppfyllt. Målet utvärderades genom hälsotester före och efter deltagande i Hälsoprojektet samt genom telefonintervjuer. Vid hälsotesterna mättes styrka, balans, rörlighet, kondition, funktionell förmåga och upplevd hälsa. Resultaten från hälsotesterna i Hälsoprojektet påvisar signifikanta förbättringar av fysisk kapacitet, fysiska aktivitetsvanor och minskat stillasittande samt upplevd fysisk och psykisk hälsa. Hälsoprojektet utvärderades även genom telefonintervju till samtligare deltagare Resultatet visar att deltagarna är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet och det beror till största delen på att Hälsoprojektet medfört ökad ork, kondition och bättre hälsa. Motivation till fortsatt fysisk aktivitet visar sig även genom att många hälsoprojektdeltagare återkommit år efter år. (bilaga 2) Flera av deltagarna har efter projektet börjat delta i fysiska aktiviteter på seniorträffarna, engagerat sig som frivilliga vandringsledare, VillGott s volontärsatsning eller anslutit sig till senioraktiviteter på lokala gym. Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden juli 2007 december 2010 Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2007 Personalutbildning Hälsoprojekt VillGott aktiviteter på stadens seniorträffar Vandringar och promenader VillGott volontärutbildning 2009, 2010 Passion för livet, cirkelledarutbildning 2010 Cirkelträningsutbildning 2010 Personalutbildning Motiverande samtal (MI) Sex personal från seniorträffarna, projektledare samt projektmedlem Agneta Almström genomgick kurs i motiverande samtal (MI) som omfattande sex heldagar. Kursernas syfte var ökad kommunikation mellan projekten, inspiration och kompetens gällande bemötande och
5 Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (11) samtal. Kurserna innehöll bland annat samtalsstrategier, bemötande, praktiska tillämpningar, teorier, motivation och självtillit samt reflektioner, erfarenhetsutbyte och lärdomar under ledning av pedagog och beteendevetare Staffan Hultgren från Motivational Consulting AB. FaR ledare Projektledare, projektmedlemmarna Maria Johansson och Pernilla Hugosson samt en personal från seniorträffarna har genomgått SISU Idrottsutbildarnas FaR-ledarutbildning på Bosön. En endagskurs för bättre kännedom om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande ur ett medicinskt perspektiv. Projektmedlemmarna och personalen från seniorträffarna genomgick även fortsättningskurs för att ytterligare stärkas i rollen som FaR ledare. Kursen gav grundläggande och värdefulla kunskaper om coachning kopplat till aktivitet och hälsa och pedagogiska redskap med inriktning på beteendeförändring för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Fortsättningskursen omfattade fyra heldagar på Bosön. VillGott för DIG En personalutbildning för åtta av seniorträffarnas personal genomfördes våren Utbildningen syftade till öka personalens kompetens gällande fysisk aktivitet, mat och måltider, kultur och frivillighet/samverkan. Målet var att implementera projektets aktiviteter och förhållningssätt på seniorträffarna. Projektmedlem Pernilla Hugosson ansvarade för utbildningsinsatsen och bjöd in gästföreläsare till varje tillfälle. Utbildningen var upplagd som en studiecirkel omfattade sex utbildningstillfällen på två timmar vardera: Introduktion vad är hälsa? Föreläsare: Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog Mat och måltider. Föreläsare: Birgit Granbo, hushållslärare Balans i livet. Föreläsare: Christer Schwartz, diakon från Svenska kyrkan Fysisk aktivitet. Föreläsare: Carolina Burgstaller, sjukgymnast Massage och beröring. Föreläsare: Juliet Manaci, terapibiträde Avslutning och summering. Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog Qigong kurs Projektmedlemmen Maria Johansson gick en basutbildning i Qigong via Qigong akademien. Hon har därefter utbildat tre personal från seniorträffarna och projektmedlem Pernilla Hugosson. Utbildningen har genomförts individuellt samt i grupp, och genom samverkan mellan seniorträffarna har personalen även coachat varandra. Hälsoprojekt Projektledaren har ansvarat för hälsoprojektet i nära samverkan med lärare och läkare på GIH. Projektet har annonserats i lokaltidning, på stadens hemsida, via affischer och blanketter på seniorträffar, biblioteket, Solna forum, matbutiker och vårdcentraler. Information har förmedlats till pensionärsorganisationer och genom rekommendationer och personliga utskick har skickats till deltagare som visat intresse för hälsoprojektet. Studenter från GIH har lett de fysiska aktiviteterna vilket skapat ett spännande generationsmöte. Träningsformerna anpassade efter målgrupp var vattengymnastik, stavgång, stavgång
6 Omvårdnadsförvaltningen SID 6 (11) och cirkelträning med mera. Deltagarna har reflekterat kring resultaten av sin träning tack vare hälsotester innan och efter aktiv träningsperiod. 328 personer har deltagit i Hälsoprojektet under åren Av dessa så har 84 personer deltagit i två hälsoprojekt och 35 personer i alla tre hälsoprojekten. Detta ger totalt 482 unika deltagartillfällen. VillGott aktiviteter på stadens seniorträffar Ett omfattande aktivitetsutbud har erbjudits på seniorträffarna i Solna genom projektet. Aktiviteterna har bedrivits av projektledare, projektmedlemmar med friskvårdsutbildning, personal på seniorträffarna, VillGott-volontärer, frivilliga vandringsledare, studenter, inbjudna föreläsare och i samverkan med exempelvis röda korset, lokala gym, pensionärsorganisationer och svenska kyrkan. Aktiviteterna har anpassats efter seniorträffarnas lokala förutsättningar och besökarnas behov och önskemål. Den sociala samvaron går som en röd tråd genom samtliga aktiviteter och har varit prioriterad oavsett aktivitet. Exempel på aktiviteter som projektet genomfört är: vandringar och promenader, stavgång och tipspromenader sittgymnastik, cirkelträning, seniorgympa Nintendo Wii och linedance qigong, helig/cirkeldans för kropp och själ, meditation och klassisk massage VillGott s kammarmusikklubb, musikcaféer och allsång med VillGott studiecirklar: Passion för livet, lev väl för kropp och själ samt litteraturcirkel kickoffs, föredrag och tematräffar om fysisk aktivitet, mat och måltider, stress, massage och beröring Vandringar och promenader Projektledaren och projektmedlem Maria Johansson ansvarade för att särskilt vandringsprogram färdigställdes i samverkan med frivilliga vandringsledare två gånger per år. Vandringsprogrammet fanns för distribution på bibliotek, seniorträffar, vårdcentraler och personliga utskick. Promenaderna skedde inom Solnas gränser och i Stockholmsområdet. Aktiviteten har syftat till ökad social gemenskap, delaktighet och fysisk aktivitet. VillGott volontärutbildning Projektet har erbjudit seniorer att delta aktivt i utvecklingen av nya aktiviteter på seniorträffarna och har varit en del i implementeringen av projektets aktiviteter på seniorträffarna. Genom informationsmöte, annonsering, volontärfolder och information på stadens seniorträffar och Hälsoprojekt rekryterades aktiva seniorer till VillGott-volontärer. Nio deltagare genomförde en heldagsutbildning inom området friskvård och hälsa 2009, fem deltagare Projektmedlem Pernilla Hugosson ansvarade för utbildningsinsatsen tillsammans med projektmedlem Maria Johansson och projektledaren. Utbildningarna gav ökad kompetens, var uppskattade och inspirerade seniorerna att starta en mängd aktiviteter på stadens seniorträffar med stöd från projektet. Stöd och individuell coachning och fortbildning från projektet har fortgått utifrån volontärens intresseområden.
7 Omvårdnadsförvaltningen SID 7 (11) Passion för livet, cirkelledarutbildning Passion för livet 2 är en studiecirkel som syftar till att bryta invanda mönster, bli medveten om förbättringar, gå från ord till handling och göra förändringar i det egna livet som gör skillnad med stöd från studiegruppen. Projektmedlem Pernilla Hugosson har utbildat och coachat två VillGott-volontärer individuellt för uppstart av studiecirkeln Passion för livet. Detta skedde i form av handledning, planering av kursupplägg och genomförande samt material och förmedling av projektets nätverk och gästföreläsare. Cirkelträningsutbildning Projektmedlem Pernilla Hugosson utbildade sex VillGott-volontärer i cirkelträning. Halvdagsutbildningen gav ökad kunskap kring träningsupplägg, ledarskap och träningslära. Utbildningen genomfördes i syfte för att volontärerna ska kunna leda egna cirkelträningar på stadens seniorträffar i framtiden. Resurser Projektet har finansierats genom statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation materialinköp för friskvårdsaktiviteter kurser och kompetenshöjning studiecirkelmaterial lokalhyra framtagande av nytt material administration Projektorganisation Styrgrupp Iréne Kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum 2 Landstinget i Jönköpings lön, Passion för livet
8 Omvårdnadsförvaltningen SID 8 (11) Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist från och med Projektansvarig Hilkka Hoffman, avdelningschef Humaniora vård och omsorg, 10 % Projektledare Evelina Danielsson, verksamhetschef och hälsopedagog, 50 % Judit Horvarth-Lindberg, verksamhetschef, 50 % ( ) Projektmedlemmar Agneta Almström, fritidskonsulent, 50 % ( ) Sigrid Ihrlund, frivilligsamordnare, 50 % ( ) Maria Johansson, friskvårdspedagog, % ( ) Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog, 60-65% ( ) VillGott volontärer AnnaBritta Lundström Anita Hallberg-Andersson Elisabeth Hellenborn Gunilla Ejbe Helena Alm Helga Hamprecht Harriet Britth Irene Lassinantti Kerstin Hanström Lars G. Larsson Maj-Britt Thörnblom Margareta Randwall Mirja Karlsson Sonja Hedberg Referenspersoner 70 Studenter från Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Gävle, Stockholms universitet, Högskola Väst, Bosön Idrottsfolkhögskola och Bergqvists massage- och friskvårdsutbildningar (bilaga 3) Frivilliga vandringsledare VillGott assistent genom LSS daglig verksamhet på Sockerbiten i Ritorp, 2009
9 Omvårdnadsförvaltningen SID 9 (11) Erfarenheter Personalutbildningar Motiverande samtal (MI) MI-kursens deltagare var mycket nöjda, upplevde ökad samverkan och arbetsglädje samt fick verktyg i arbetet för ökad hälsa för äldre. Jag upplever att MI har varit avgörande för VillGott i utvecklingsarbetet. Förändring kräver även ett ändrat förhållningssätt. MI ger verktyg för ökad trygghet i yrkesidentiteten. (deltagare från MI-kursen) FaR ledare Samverkan med primärvård för ökad fysisk aktivitet genom fysisk aktivitet på recept har varit svårt på grund av olika huvudmän. Däremot har den ökade kompetensen kring träning på olika villkor berikat aktivitetsutbudet på seniorträffarna och stärkt personalen i rollen som aktivitetsledare. VillGott för DIG Utbildningen VillGott för DIG var mycket uppskattad av personalen som blev inspirerade, fick nya idéer och ökad kompetens. Utbildningen resulterade bland annat i att kafeteriautbudet på seniorträffarna utökades med varma mackor och smoothies, nya cirklar i konst och målning startades och flera deltagare valde att själva göra en livsstilsförändring för ökad hälsa. Den sociala samvaron stärkte personalen som grupp vilket lett till ökad samverkan mellan seniorträffarna. Uppföljningsträffar har genomförts med repetition kring exempelvis taktil massage och Qigong. Hälsoprojektet Efterfrågan av att få delta i hälsoprojektet har ökat från år till år. Hälsoprojektdeltagarna fungerar som ambassadörer för projektet då de rekommenderar och motiverar grannar, vänner och bekanta att delta och delger erfarenheter. Hälsoprojektet har blivit en ledstjärna för samarbete vad gäller äldres friskvård på den lokala arenan och har skapat ett intresse för seniorer som målgrupp. Exempelvis finns det numera speciella VillGott-grupper på lokala gym och erbjudanden som riktar sig till äldre i form av träningsmetodik och rabatter. Förbättrad ork, kondition och hälsa är de klart viktigaste faktorerna för de seniorer som väljer att delta i Hälsoprojektet samt att de fysiska aktiviteterna är den viktigaste motivationen för deltagande. Projektet har spridit ringar på vattnet till befintliga aktiviteter på stadens seniorträffar både vad gäller utformning av friskvårdsaktiviteter och fler besökare.
10 Omvårdnadsförvaltningen SID 10 (11) VillGott-volontärer Genom VillGott-volontärerna har nya seniorträffsaktiviteter startats utifrån de äldres behov och intressen. Seniorträffarnas utbud når ut till fler seniorer och befintliga aktiviteter har blivit mer välbesökta. Vandringar Genom projektet har flera hittat till aktiviteten genom ökad samverkan och stor efterfrågan på friskvårdsaktiviteter efter hälsoprojektets start vilket även inneburit fler frivilliga vandringsledare. Fler deltagare har inneburit logistiska utmaningar men har även inneburit nya idéer och mer välbesökta promenader. VillGott aktiviteter Oavsett aktiviteter har den sociala samvaron varit överordnad. Besökarna på seniorträffarna träffas gärna innan eller efter aktivitet för social samvaro och/eller en kopp kaffe. Ofta har nyckeln till aktivitetens framgång legat i de sociala relationer som aktivitetsledaren byggt upp med besökarna och de personliga rekommendationer som det genererar. Besökarna har uppskattat kontinuitet i aktiviteterna och goda relationer till aktivitetsledarna. Då projektet startat nya aktiviteter har förankring på seniorträffen, dess personal och i nära samarbete med de engagerade äldre besökarna varit lyckosamt vid implementeringen. Projektet har fått anpassa varje aktivitet utifrån varje seniorträffs målgrupp och behov bland besökarna vilket resulterad i stor variation och spridning av aktiviteter. Genom VillGottvolontärer har seniorerna själva valt att engagera sig i en mängd aktiviteter och styr på detta sätt aktivitetsutbudet och dess utveckling. Genom samverkansprojekt har flera generationsöverskridande möten skett vilket uppskattats av de äldre. Vad händer efter projektet Efter projektets avslut fortlöper en mängd aktiviteter som implementerats på stadens seniorträffar. Exempelvis sittgymnastik, qigong och utökat kafeteriautbud. VillGottvolontärer fortsätter leda friskvårdsaktiviteter och studiecirklar. Samverkan med frivilliga äldre, röda korset, svenska kyrkan, lokala gym, pensionärsorganisationer, studieförbund m.fl. fortsätter med utgångspunkt från hälsans fyra hörnpelare för ett rikt och kundfokuserat aktivitetsutbud. Projektet kommer att fortsätta 2011 genom nya statliga stimulansmedel, både genom Hälsoprojekt och på seniorträffar genom seniorcoacher.
11 Omvårdnadsförvaltningen SID 11 (11) Hälsoprojektet Genom nya statliga stimulansmedel fortsätter hälsoprojektet 2011 genom seniorträffarnas utbud att återkomma efter projektets avslut. Samarbetet med GIH fortsätter, fler friskvårdsanläggningar ansluter sig till samverkan och konceptet utvecklas ytterligare genom nytt samarbete med Skandinaviska kiropraktorhögskolan. Detta leder till att ännu fler seniorer kommer beredas möjlighet att prova nya motionsformer och motionera i gemenskap med andra under ledning av studenter på lokala friskvårdsanläggningar i Solna. Strategisk planering kring gruppindelning kommer att ske så att deltagarna som bor i varandras närhet placeras i samma grupp. Detta för att öka möjlighet för social gemenskap i vardagen. Seniorcoacher Med nya statliga stimulansmedel kommer friskvårdpersonal i form av seniorcoacher fortsätta utvecklingen och förankringen av aktiviteter i samverkan på stadens seniorträffar tillsammans med dess personal, VillGott-volontärer och vandringsledare. Exempelvis startar matlagningskursen Matglädje med VillGott på seniorträff Turkosen. Ytterligare volontärer kommer att utbildas och fortbildas inom bland annat seniorgymnastik och utifrån volontärernas egna önskemål och behov. Personalsatsningen VillGott för DIG fortsätter genom fortbildning individuellt och i grupp i exempelvis Qigong och sittgymnastik. En omfattande kultursatsning kommer att genomföras. Seniorträff Gunnarbo blir först ut med VillGott spelar och sjunger för ökad social gemenskap genom skapande, musik och sång i samverkan med skolbarn från Bagartorpskolan. Körsång för seniorer planeras och genom samverkan med Solna kulturskola kommer barn och ungdomar besöka seniorträffar för konserter, sång och musik. Referenser 1. Statens folkhälsoinstitut, 2. Landstinget i Jönköpings lön, Passion för livet, Bilagor Bilaga 1 Fokusgrupper på stadens seniorträffar Bilaga 2 Utvärdering av Hälsoprojekten Bilaga 3 Referenspersoner - studenter
12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Fältstudier Vt-10 Aktivitet och livskvalitet en kvalitativ studie om aktiviteters betydelse och dess inverkan på livskvaliteten hos äldre Författare: Beatrice Larsson Veronika Senkvist Ingela Kvist Handledare: Christina Fleetwood
13 Abstrakt Syftet med studien var att undersöka vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre samt att undersöka hur de äldre beskriver livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro, för att se om aktiviteterna påverkar de äldres livskvalitet i någon mån. Undersökningen genomfördes under VT10 med hjälp av kvalitativa intervjuer. De äldre som intervjuades delades in i fyra fokusgrupper som bestod av sex personer i varje grupp i åldern 65 år och äldre. Intervjun utgick utifrån en intervjuguide med fem huvudfrågor rörande vilken betydelse aktiviteterna på seniorträffarna har för de äldre och hur de beskriver livskvalitet utifrån begreppen hälsa och social samvaro. Av de tillfrågade uppgav majoriteten att den sociala samvaron vid seniorträffarna hade störst betydelse. Det fanns ett stort behov hos de intervjuade att träffa andra människor och skapa nya kontakter eftersom deras sociala kontaktnät hade minskat till följd av åldern. Samtliga tillfrågade menade att alla aktiviteterna bidrog till bättre hälsa och att de fysiska aktiviteterna på seniorträffarna var anpassade till deras förmåga, samt att träningen gav dem bättre styrka och ork i vardagen. Deltagarna upplevde att den sociala samvaron och de fysiska aktiviteterna hade en positiv inverkan på livskvaliteten. Nyckelord: fysisk aktivitet, social samvaro, livskvalitet, hälsa 1
14 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Förförståelse Utvecklingsprojektet VillGott Syfte och frågeställningar Definition av begrepp Avgränsningar i ämnet Tidigare forskning och teoretisk referensram Tidigare forskning Teoretisk referensram Teoretiskt perspektiv Metod Metodval Urval Intervjuguide och intervjugenomförande Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Generaliserbarhet Resultat Presentation av fokusgrupper Sammanställning av resultat Analys Den fysiska betydelsen Den sociala betydelsen Aktiviteternas inverkan på livskvaliteten Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutord och framtida forskning Referenser Bilaga
15 1. Inledning Andelen äldre människor i Sverige ökar och många uppnår idag en riktigt hög ålder. Detta är naturligtvis positivt, men det medför även en ökad påfrestning på välfärdssystemen. Ett flertal prognoser visar att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård för de äldre med stor sannolikhet kommer att öka betydligt. På grund av detta är det angeläget att i dag investera i hälsofrämjande metoder för att minska äldres funktionsnedsättningar samt deras behov av vårdinsatser, dels för livskvalitetens skull, men även av samhällsekonomiska skäl (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Äldre själva beskriver aktiviteter och social samvaro som betydelsefulla för en god hälsa, eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det sociala nätverket, som av naturliga skäl kan minska i takt med stigande ålder. Hälsofrämjande aktiviteter kan även öka äldres hälsa och självständighet samt förebygga en rad sjukdomar. Det är också viktigt att utbudet av aktiviteter är brett och att besöken på mötesplatserna sker regelbundet (Statens folkhälsoinstitut, 2009). 1.1 Problemformulering På basis av att antalet äldre hela tiden ökar i samhället, anser vi att det är viktigt att studera de äldres hälsofrämjande förhållanden för att kunna genomföra åtgärder som bidrar till att öka livskvaliteten, välbefinnandet och hälsan hos de äldre. Vi har därför varit ute på fältet för att närmare studera olika aktiviteter och sociala arrangemang som erbjuds de äldre. Studien utgår från ett brukarperspektiv. 1.2 Förförståelse Arbetsgruppen består av tre kvinnliga studenter på Socialhögskolan i Stockholm, varav två har arbetat inom äldreomsorgen och därmed erhållit en viss förförståelse i ämnet. Den ena gruppmedlemmen har arbetat inom hemtjänsten i över femton år, både som gruppchef och undersköterska. Den andra gruppmedlemmen har arbetat som vårdbiträde på ett boende för äldre i sammanlagt två år. 1.3 Utvecklingsprojektet VillGott VillGott är ett utvecklingsprojekt i Solna stad som startades år 2007 för att utveckla vård och omsorg för de äldre i Solnas kommun. Utvecklingsprojektets främsta målsättning är att förbättra de äldres livskvalitet genom att förse dem med nödvändiga resurser som kan bidra till en ökad välbefinnande, stärkt hälsa, trygghet samt upplevelsen av en meningsfull dag ( 1.4 Syfte och frågeställningar Syftet är att belysa vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre. Vi fann även ett intresse av att undersöka hur de äldre beskriver livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro. Detta för att ta reda på om aktiviteterna påverkar livskvaliteten i någon mån. Vilken betydelse har aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott för de äldre? Hur beskriver de äldre på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro? 3
16 1.5 Definition av begrepp Aktivitet: I Svenska Akademins ordbok beskrivs aktivitet enligt följande: verksamhet, verkningskraft, verksamhetsiver, driftighet, energi, företagsamhet ( Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Hälsa klassas därför som ett positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till dess situation ( Livskvalitet: Livskvalitet är ett ord som beskriver om en person har möjlighet att leva ett bra liv eller inte. Livskvalitet kan handla om sådant som man kan mäta, exempelvis om man har arbete, bostad eller tillräckligt med pengar, kan röra sig fritt med mera. Men livskvalitet kan också avse hur man själv upplever sin situation, om man tycker att man har det bra eller inte. Det kan påverkas av om man är frisk eller sjuk, om man kan bestämma över sitt eget liv och om man kan göra sådant man själv tycker är viktigt med mera ( Seniorträff: Seniorträff definieras i denna studie som en mötesplats för äldre som vill träffa andra äldre samt delta i aktiviteter ( Social samvaro: Vår definition av begreppet social samvaro är att det innebär att fysiskt vara tillsammans med andra människor. Äldre: Äldre definieras enligt arbetsgruppen som kvinnor och män fyllda 65 år och äldre. 1.6 Avgränsningar i ämnet Vi har avgränsat oss till att intervjua fyra fokusgrupper, bestående av äldre som deltar i aktiviteter på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott. Respektive fokusgrupp är därmed sammansatt av lika deltagare utifrån nämnda kriterier och majoriteten av dessa har deltagit i flera olika aktiviteter som utvecklingsprojektet VillGott varit med och arrangerat. Vi har vidare gjort en avgränsning vad gäller det vida begreppet livskvalitet. Begreppet i denna studie innefattar dels nationalencyklopedins definition och dels hur de äldre ser på livskvalitet. Några avgränsningar angående faktorer som kön, nationalitet eller val av aktiviteter har inte gjorts, detta för att få ett så brett spektrum av äldre som möjligt. 2. Tidigare forskning och teoretisk referensram 2.1 Tidigare forskning Statens folkhälsoinstitut har forskat kring äldres hälsa med fokus på social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. De menar att insatser på dessa områden leder till ökad livskvalitet för individen, men även till samhällsekonomiska vinster genom att fler äldre får ett friskare liv. Därmed ökar välfärden och vårdbehoven minskar. Bland de äldre finns stora skillnader av upplevelsen av socialt gemenskap och socialt stöd. De finns de som har ett socialt stöd i sin närhet medan andra känner sig ensamma och är inaktiva. Forskningen visar en skillnad utifrån nationalitet, socioekonomi och boendesituation. De äldres sociala nätverk minskas med åldern varpå det finns ett behov av ett ökat utbud av 4
17 mötesplatser och aktiviteter. Regelbundna besök på mötesplatser främjar social gemenskap, delaktighet och en känsla av meningsfullhet. De äldre anser att den sociala samvaron är viktigast men olika aktiviteter är också betydelsefullt. Det har visat sig finnas ett samband mellan deltagandet på mötesplatser och ökad upplevd social och hälsomässig vinst. Fysisk aktivitet hos äldre har god effekt på hälsan och ökar livskvaliteten och välbefinnandet. Det bygger även upp en reservkapacitet som underlättar vardagliga aktiviteter och är förebyggande vid sjukdom. Den svenska rekommendationen för fysisk aktivitet för vuxna är 30 minuter med åtminstone medelmåttig intensitet dagligen. Forskningen visar också att graden av fysisk aktivitet och matvanor skiljer sig åt bland de äldre beroende på bland annat kön, utbildning och socioekonomisk situation (Statens folkhälsoinstitut, 2009). En amerikansk undersökning har gjorts för att kartlägga sambandet mellan fysisk aktivitet hos friska äldre och hälsorelaterad livskvalitet. Studien visar att äldre människor som deltar i fysisk aktivitet med åtminstone medelmåttig intensitet i mer än en timme i veckan har en högre hälsorelaterad livskvalitet. 112 personer deltog i studien och de hade en medelålder på Undersökningen har utförts med en vedertagen enkät, SF-36, som mäter både den fysiska och den mentala hälsan (Lyons, Perry & Littlepage 2006, Acree et al., 2006). Av de åtta mätområdena som användes visar fem ett högre värde vid fysisk aktivitet. De värdena var: fysisk funktionsförmåga, rollfunktion-fysiska begränsningar, smärta, vitalitet, social funktion. För de resterande tre mätområdena: allmän hälsa, rollfunktion-känslomässiga begränsningar, psykisk välbefinnande visades däremot inget samband. Författarna drar slutsatsen att äldres hälsorelaterade livskvalitet kan öka genom fysisk aktivitet (Rejeski & Mihalko, 2001). I en annan amerikansk studie undersöktes sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos äldre som bor på ett äldreboende. Studien genomfördes med 321 deltagare i åldern 50 år eller äldre, med en genomsnittsålder på 63,8 år. Analysen gjordes med hjälp av en kovariansmodell över sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet. Författarna kunde påvisa att de äldres tilltro i sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, så kallad selfefficacy, har en stor betydelse. Insatser som främjar fysisk aktivitet hos äldre bör därför vara inriktade på att stärka de äldres tilltro i deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter (White, Wójcicki & McAuley 2009). I Italien gjordes en undersökning för att se om det fanns ett samband mellan livskvalitet och sociala relationer bland äldre i regionen Lazio som ligger i Italien. Studien genomfördes med 1601 deltagare i ålder 60 år eller äldre och som är hemmaboende. Livskvaliteten mättes med hjälp av SF-12-enkäten (Gandek et al., 1998). Enligt studien upplever de äldre som är gifta eller ej ensamboende en högre livskvalitet, både vad gäller fysiskt och psykiskt välbefinnande, men även de som träffar vänner ofta har en högre livskvalitet. Studien visar också att de äldre som inte träffar sina släktingar så ofta eller bor långt ifrån sina släktingar har en sämre fysisk hälsa (Belvisa et al., 2008). 2.2 Teoretisk referensram Äldres sociala nätverk Att vara ensam kan innebära att man antingen känner sig ensam eller att man är socialt isolerad. Det kan vara en inre känsla av ensamhet även om man har många sociala kontakter, och en person som inte träffar så många och lever ensam kanske inte känner sig ensam (Tornstam, 2005, s.165). Den subjektiva ensamheten beskriver personens upplevelse av sitt sociala nätverk, oavsett hur många vänner eller anhöriga som finns i närheten (Berg, 2007, s. 5
18 148). Ensamheten kan delas in i en emotionell och en social isolering, där den emotionella beskrivs som en avsaknad av intimitet och den sociala som en uppkomst av en frånvaro av sociala relationer (Andersson, 2002, s. 148). Under ålderdomen är ensamhet och isolering en viktig orsak till bristande livstillfredsställelse och livskvalitet. Kvinnorna är ofta de som lever längst i ett äktenskap då männen har en kortare medellivslängd och ofta är gifta med yngre kvinnor (Berg, 2007, s. 149ff). Det finns också en högre andel ogifta i de nordiska länderna. Hälsoproblem, rörelsesvårigheter och nedsatt hörsel är faktorer som påverkar isoleringen. De äldre riskerar till följd av en hög ålder att även förlora maka, make, vänner och bekanta som dör bort ifrån dem (Berg, 2007, s. 152f). Känslan av ensamhet kan ha flera orsaker, som t.ex. att man får färre nära vänner som tillhör samma generation och därmed delar relativt lika värderingar och livserfarenheter. Berg relaterar till en undersökning av 70-åringar som visade att de som objektivt sett är ensamma, inte har fler sjukdomar än andra, men de känner sig mer trötta, sjuka, gör fler läkarbesök och får mer hemhjälp (Berg, 2007, s. 159ff) Fysisk aktivitet och åldrande Frånvaro av sjukdom och fysiska begränsningar är kännetecknande för ett gott åldrande. Dessvärre så utgör förekomsten av kroniska sjukdomar samt försämring av muskelstyrka och kondition en naturlig del av åldrandet. Många har en felaktig uppfattning om att man ska ta det lugnt på äldre dagar för att bevara kroppen. En sådan inställning orsakar snarare ett större antal problem eftersom den äldres muskelmassa minskar ytterligare, vilket i sin tur gör det ännu svårare att klara av fysiska ansträngningar. Musklerna blir trötta snabbare vid inaktivitet vilket resulterar i större upplevd trötthet efter lite arbete. Fysisk aktivitet bidrar till ökning av muskelstyrkan och den syreupptagande förmågan, vilket leder till en förbättrad funktionsförmåga. Detta är av stor betydelse för de äldre då det medför att de klarar av mer i sin vardag och undgår att vara beroende av andra. Fysisk aktivitet har även en god inverkan på hälsan då det medför att allvarliga, kroniska sjukdomar får en lindrigare framtoning. Fysisk aktivitet leder därmed till bättre livskvalitet hos äldre eftersom det förbättrar funktionsförmågan, ökar oberoendet samt bibehåller hälsan. Därför är det viktigt för de äldre att utföra fysisk aktivitet. Aktiviteterna bör dock anpassas till den äldres individuella behov och hänsyn ska tas till aktuella funktionsnedsättningar samt sjukdomstillstånd (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2000, s.149ff). 2.3 Teoretiskt perspektiv Brukarperspektiv Brukarperspektiv är ett flertydigt begrepp som i debatt och forskning om socialt arbete används i ett antal olika betydelser och sammanhang. Inom ramen för socialstyrelsens verksamhetsområde har brukarperspektivet bland annat inneburit att brukarnas erfarenheter, kunskaper, åsikter och teorier tas tillvara samt blir en del av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Det vill säga att man måste få en inblick i individens subjektiva verklighetsuppfattning för att kunna tillgodose individens behov (Socialstyrelsen, 2005). Syftet med arbetsgruppens studie är att belysa vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre samt om aktiviteterna påverkar deras livskvalitet. Vi är alltså intresserade av de äldres subjektiva beskrivningar och därmed är det angeläget att utföra studien ur ett brukarperspektiv. 6
19 3. Metod 3.1 Metodval För att kunna genomföra undersökningen har arbetsgruppen valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod. Det utmärkande med den kvalitativa forskningsmetoden är strävan efter en djupare förståelse av problemet (Holme & Krohn Solvang, 1997, s. 14). Därmed läggs tyngdpunkten på att studera det säregna, unika och avvikande (Holme & Krohn Solvang, 1997, s. 78). Med hjälp av den kvalitativa metoden blir det möjligt att få en djupare insikt i individens subjektiva upplevelser och att få en inblick i hur individen tolkar sin verklighet. (Larsson, 2005, s. 92; Backman, 2008, s.54). Det sistnämnda är särskilt angeläget eftersom syftet med undersökningen är att belysa vad aktiviteterna har för betydelse för de äldre samt hur de äldre beskriver sin livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro. Vi vill således komma åt de äldres subjektiva synsätt. Därmed har undersökningen präglats av det fenomenologiska perspektivet som innebär att forskaren väljer att utgå från intervjupersonernas individuella perspektiv samt väljer att studerar den subjektiva verkligheten (Kvale, 1997, s. 54). Datainsamlingen har utförts med hjälp av fokusgrupper. En fokusgrupp kan definieras som en grupp människor som är fokuserade på ett särskilt ämnesområde, då gruppdeltagarna framför sina värderingar och ger sina synpunkter på det aktuella ämnet (Obert & Forsell, 2000, s. 6). Samtalet startas och leds av en så kallad samtalsledare som skall inta en relativt tillbakadragen roll för att kunna ge utrymme för fia konversationer inom fokusgruppen (Wibeck, 2000, s. 9f). 3.2 Urval Vi har utfört intervjuer med fyra fokusgrupper. Varje fokusgrupp bestod av sex respondenter i åldersgruppen 65 år och äldre som under tiden då arbetsgruppen genomförde undersökningen har deltagit i aktiviteter på seniorträffarna i Solna som arrangerades av utvecklingsprojektet VillGott. Ett urval av respondenter till undersökningen behövde vi aldrig göra, då verksamhetschefen på utvecklingsprojektet VillGott ordnat detta i förväg. Det är dock angeläget att notera att verksamhetschefen har gjort ett strategiskt urval eftersom hon avsiktligt valde ut respondenter som deltog i aktiviteterna som arrangerades av det ovannämnda utvecklingsprojektet och som därmed hade kunskap om dessa aktiviteter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2003, s. 287). 3.3 Intervjuguide och intervjugenomförande Arbetsgruppen utformade en intervjuguide utifrån undersökningens frågeställningar. Med utgångspunkt från frågeställningarna har arbetsgruppen förberett fem stycken klargörande huvudfrågor. Vi konstruerade även ett antal underfrågor som användes för att klargöra intervjufrågorna vid eventuella missförstånd. Varje fokusgrupp motsvarade en grupp respondenter som deltog i samma aktivitet. Intervjuer med samtliga fokusgrupper utfördes precis efter respondenternas deltagande i aktiviteterna och i samma lokaler som aktiviteterna ägde rum i. Vi valde att genomföra intervjuerna i dessa lokaler för att respondenterna skulle känna sig trygga och bekväma inför intervjutillfället (Kvale, 1997, s.118). Innan intervjun påbörjades informerades respondenterna om deras rätt om anonymitet. Intervjuerna inleddes med kort presentation av arbetsgruppen och undersökningen. Därefter informerade vi alla deltagare i fokusgruppen om att de kunde prata utifrån de givna frågorna samt att det inte fanns några rätta eller felaktiga svar. En representant i arbetsgruppen antog rollen som samtalsledare och en representant ansvarade för dokumentationen. Samtalsledaren 7
20 ledde gruppen men hade ett neutralt förhållningssätt. Hon hade som uppgift att introducera nya frågor, se till att alla kom till tals och uppmuntra vidare resonemang. Intervjuerna dokumenterades på ett blädderblock, då fokusgruppens svar antecknades i form av korta nyckelord. Intervjuerna spelades även in med en bandspelare. Varje intervju pågick i cirka 30 minuter. 3.4 Etiska överväganden Arbetsgruppen har utgått utifrån ett antal forskningsetiska överväganden. Vi har bland annat beaktat informationskravet som innebär att forskaren måste informera alla som har medverkat i undersökningen om den aktuella studiens syfte. Vidare har hänsyn tagits till samtyckeskravet som innebär att alla som deltar i undersökningen har rätt att bestämma över sitt medverkande i studien. Vi har även tagit hänsyn till nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Det senare betyder att alla som är inblandade i undersökningen bör avidentifieras samt att obehöriga inte får ta del av informationen. Det förra innebär att den införskaffade informationen om alla som deltagit i studien bör endast användas för forskningsändamål (Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999). Arbetsgruppen har uppnått större delen av de ovannämnda kraven genom att muntligt informera om undersökningens syfte till alla respondenter i samtliga fokusgrupper, tala om att intervjun är frivillig samt avidentifiera samtliga respondenter. 3.5 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet innebär att man mäter det som avses att mäta, det vill säga att det finns en överensstämmelse mellan teoretisk definition och vald metod (Esaiasson, et al., 2003, s. 61). I syfte att uppnå hög validitet har mycket tid ägnats åt granskning av tidigare forskning för att få en stabil grund och därmed kunna formulera relevanta frågeställningar och intervjufrågor som är lämpliga för undersökningen. För att testa huruvida intervjufrågorna var relevanta för det givna undersökningsområdet genomförde arbetsgruppen en testintervju genom att sammanställa en fokusgrupp av en grupp äldre som deltagit på en av aktiviteterna som arrangerades av VillGott. Testintervjun bekräftade att intervjufrågorna var välsammankopplade till frågeställningarna. Intervjuerna har utförts i samma lokaler som seniorträffarna och aktiviteterna ägde rum i. Enligt Wibeck (2000, s. 31, s. 121) så påverkar den fysiska miljön intervjuns kvalitet då en ovan miljö kan hämma diskussionen inom fokusgruppen. Genom att undvika det sistnämnda har vi uppnått högre validitet. Däremot så bör det inte uteslutas att validiteten möjligen har sänkts om några respondenter i fokusgrupperna inte vågade vara fullkomligt ärliga eftersom de blev intervjuade i en grupp. Reliabilitet mäter undersökningens tillförlitlighet, det vill säga hur noga mätningarna är gjorda. Hög reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga fel (Byström, 1998, s. 53). Reliabiliteten mäter huruvida upprepade undersökningar ger samma resultat (Trost, 1997, s. 99). Exempel på förhållanden som kan resultera i låg reliabilitet är slarviga anteckningar, missförstånd av intervjufrågor samt ouppmärksamhet och skrivfel under transkriberingen (Esaiasson, et al., 2003, s. 67). För att uppnå en hög reliabilitet i undersökningen har arbetsgruppen utfört intervjuerna på ett likartat sätt genom att använda samma intervjuguide och utse samma samtalsledare. Vi har dessutom varit noga med att utföra en grundlig transkribering och kontrollerat att all väsentlig information har innefattats. 3.6 Generaliserbarhet Undersökningen grundar sig på endast fyra fokusgrupper. Vi gör därmed inga generaliseringsanspråk eftersom undersökningsresultatet inte kan betraktas som allmängiltig för hela populationen. 8
SLUTRAPPORT. Matlagningskurser
SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist
Läs merSLUTRAPPORT. Seniorträffen en mötesplats för hemtjänstkunder
Omvårdnadsförvaltningen 2013-01-18 SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2013-02-05 SLUTRAPPORT Seniorträffen en mötesplats för hemtjänstkunder Projektägare: Projektledare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen
Läs merSlutrapport VillGott. Matlagningskurser
SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Birgit Granbo, hushållslärare
Läs merSLUTRAPPORT. Seniorluncher
SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Seniorluncher Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting
Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms
Läs merProjekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper
Läs merAvtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015
2016-01-18 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merRapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering
Läs merTräffpunkters betydelse för den psykiska hälsan
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga
Läs merKULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merSammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011
Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 0 Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merFörord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.
1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.
Läs merStadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer
Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt
Läs merGemenskap för seniorer- upplevelse av att vara på sommarkollo
Gemenskap för seniorer- upplevelse av att vara på sommarkollo Utvärdering av sommarkollo på Medevi brunn 2017 Fil.Dr. Kjerstin Larsson Forskningshandledare/projektledare Region Örebro län Universitetssjukvårdens
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merSMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET
SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET Bra mötesplatser, spännande aktiviteter och insatser som minskar isolering och risk för skador det gör susen för seniorers hälsa och välbefinnande. Med små
Läs mermitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.
mitt LIV För mer information, kontakta: Eva Hellgren, telefon 031-12 89 77. E-post 128977@telia.com Katarina Modig, telefon 0709-40 08 40. E-post katarina.modig@powerpartner.se mitt LIV En kurs för kvinnor
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merDet gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
Läs merGammal är inte alltid äldst!
Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merWinbergs Hälsa Friskare Du
Hälsoutbud Winbergs Hälsa Friskare Du Innehåll Varför satsa på hälsa? sid. 4 Hälsointervention sid. 5 Föreläsningar sid. 7 Kurser i hälsosam matlagning sid. 8 Gym sid. 11 Hälsokonsultation sid. 12 Gruppträning
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merUtvärdering av Samverkansprojektet. Samverkan för ett Hälsosamt åldrande. FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1
Utvärdering av Samverkansprojektet Sörmlands modell av Samverkan för ett Hälsosamt åldrande FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1 Om utvärderingsrapporten FoU i Sörmlands utvärderingsrapporter beskriver
Läs merSTÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA
STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA Verksamhetschef: Karoline Lundvall 08-580 229 28 Karoline.lundvall@jarfalla.se Ansvarar för Stöd och förebyggande,
Läs merFriskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?
Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merHÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merProjektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:
Läs merDelrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008
RAPPORT 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Margareta Helgesson, anhörigkonsulent 2008-12-08 704-15949-2008 Länsstyrelsen i Södermanlands län Att:
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merBrukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014
Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs mer8 9 oktober. Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65
8 9 oktober Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65 Livsglädje att leva livet hela livet Det finns så mycket att njuta av och bli glad av i livet,
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merEn hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merEN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merFysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!
Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som
Läs merVad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?
Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning
Läs merTILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
Läs merUppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merKURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET
KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.
Läs merResultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet
Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 18 kommunens träffpunktsverksamhet Datum: 18-- Målgrupp: Under augusti och september 18 delades enkäter ut slumpmässigt till brukare inom hemtjänsten
Läs merCoaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter
Coaching Stresshantering Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter 2015 Bergqvist Massage & Friskvårdsutbildningar Ett familjeföretag som erbjudit utbildningar inom massage och friskvård
Läs merGrästorps kommun Socialförvaltningen
SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Läs merNyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning
utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs merInformation om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och
Läs mer, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge
Det goda åldrandet Strategi för äldres trygghet, hälsa och livskvalitet Fastställd av kommunstyrelsen, 2017-06-07 Dnr: KS 2016/01991, - Östra Göinge V kommun Innehållsförteckning Det goda åldrandet 1 1
Läs mer