Effekter av upprepad 30-skyltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av upprepad 30-skyltning"

Transkript

1 Effekter av upprepad 30-skyltning Rapport 2004:56 september 2004

2 Dokumentinformation Titel Effekter av upprepad 30-skyltning Serie nr Trivector rapport 2004:56 Författare Beställare Leif Linderholm, Trivector Traffic Skyltfonden, c/o Vägverket Kontaktperson: Claes Tingvall Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminärrapport Trafikkontoret, Göteborg Mindre justeringar till slutrapport Skyltfonden Sidnummerjustering Skyltfonden, m fl Trivector Traffic AB Åldermansgatan Lund Tel Fax

3 Förord Denna undersökning har kunnat genomföras genom ekonomiskt stöd från Skyltfonden. Fonden administreras av Vägverket och fondens pengar delas ut till projekt/innovationer inom trafiksäkerhetsområdet. Fondens tillgångar kommer från de avgifter som fordonsägare betalar för eget val av text på registreringsskylten. Försöket har genomförts i Slottdammsområdet i Göteborg, och Trafikkontoret har bekostat uppsättningarna av skyltarna samt genomfört hastighetsmätningar. Trafikingenjör Ingvar Johannison har varit Trafikkontorets representant. Tekn.dr. Leif Linderholm från Trivector Traffic i Lund har varit projektledare. Civilingenjörerna Johan Lindberg och Emma Morin samt fil kand Karin Modig har på olika sätt deltagit i arbetet. Johan har studerat och skrivit avsnittet om de juridiska och praktiska förutsättningarna, Karin har genomfört litteraturstudien och Emma har genomfört och analyserat enkätstudierna. Mättekniker Daniel Zeleznik har utfört och analyserat videofilmningarna. Samtliga är medarbetare i Trivector Traffic. Lund, september 2004 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning I denna undersökning har effekten med att upprepa skyltningen av hastighetsbegränsningen 30 km/h studerats. Studien är genomförd i Slottdammsområdet i Göteborg och det har gjort i ett samarbete mellan Trafikkontoret i Göteborg och Trivector Traffic i Lund med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden. I Slottdammsområdet bor drygt 2300 personer. Området ligger på Hisingen i Göteborg och består till ca 95 % av flerfamiljshus. Området har endast två in- och utfarter till angränsande huvudgator. Den totala gatulängden i området är ca 3,6 km. Den längsta sträckan någon har från bostaden ut till huvudgatan är ca 800 meter. Den mest trafikerade gatan i området har drygt 1300 f/d. Den andra oktober 2003 sänktes hastighetsgränsen i området från 50 km/h till 30 km/h. Vanliga skyltar sattes upp vid infarterna till området. I mitten av december infördes upprepad skyltning av hastighetsgränsen 30 km/h på 13 platser i området. Skyltarna sattes i bågar på låg höjd i direkt anslutning till körbanekant. Avståndet dem emellan är meter. Studien består av tre delar, en litteraturgenomgång för att summera erfarenheterna av 30-begränsning och upprepad skyltning, en del som behandlar de juridiska och praktiska aspekterna av upprepad skyltning och placering av skyltar etc., och slutligen också en fältstudiedel för att belysa effekterna av försöket i det utvalda området. Fältstudier har genomförts vid tre tillfällen, före och efter omskyltningen till 30 km/h samt efter införandet av upprepad skyltning med 30 km/h. Det som studerats är: - fordonshastigheter och trafikmängder på åtta platser i området - attityder och synpunkter bland de boende genom enkäter - samspel, konflikter och beteenden vid det mest trafikerade stället. Enligt 17 vägmärkesförordningen ska ett förbudsmärken och påbudsmärken normalt upprepas efter en korsning. Ett av undantagen anges i 21, där det framgår att förbudsmärket Begränsad hastighet inte behöver upprepas efter en korsning om samma högsta tillåtna hastighet gäller på den korsande gatan. Vidare anges i 17 att om förbudet, t.ex. en hastighetsbegränsning till 30 km/h, gäller en längre vägsträcka ska märket upprepas på lämpliga avstånd. Av kommentarerna till föreskrift TSVFS 1986:43 framgår att en 50-skylt bör upprepas om avståndet är större än 500 meter. Inga rekommendationer anges för hur ofta 30-skyltar bör upprepas, men tolkningen blir att avståndet bör vara kortare än 500 meter. En låg placering av skyltarna, under 1,5 meters höjd, är ej tillåtet enligt gällande föreskrifter. Våra hastighetsmätningar visar att hastighetsnedsättningen från 50 km/h till 30 km/h endast sänker den genomsnittliga medelhastigheten på den större gatan i området med ca 2 km/h (5 %), från 40 till 38 km/h och på de mindre gatorna med ca 1 km/h (3 %), från 34 till 33 km/h. En upprepning

6 av skyltningen ger ytterliggare en sänkning av medelhastigheten med ca 1 km/h (3 %) på den större gatan, men påverkar inte hastighetsvalet på de mindre gatorna. Hastigheternas 85-percentil har ungefär samma procentuella förändring som medelhastigheterna på de olika platserna, vilket innebär att de högsta hastigheterna inte kan sägas ha förändrats mer än övriga. Om man utnyttjar de samband som tagits fram mellan hastighetsnivå och risk för personskadeolyckor (se t ex Vägverkets Åtgärdskatalog), kan vi omsätta siffrorna ovan i minskad olycksrisk eller förbättrad trafiksäkerhet. En 5 % -ig sänkning av medelhastighetsnivån innebär en minskad risk för personskador i olyckor med ungefär %. En 3 % -ig reduktion betyder en minskad risk med ungefär 5-10 %. Vår undersökning visar att de boende tycker att 30 km/h är rätt hastighetsgränsen i området. Vid det första undersökningstillfället tycker drygt 80 % av de tillfrågade detta och vid det andra tillfället tre månader senare hade andelen ökat till 94 %. Man är också positiv till upprepningen av skyltningen, 89 % tycker att detta är bra eller mycket bra och 76 % anser att detta bör genomföras även i andra områden. Dessutom tycker man över lag att skyltningen är väl utförd vad gäller placering, storlek och höjd på skylten, dvs. man tycker en låg placering är bra. Endast 40 % av de tillfrågade vet vad en blå 30-skylt betyder. Slutsatserna från samspelsstudierna är att antalet samspel per tidsenhet mellan gående och bilister har ökat efter införandet av hastighetsbegränsningen 30 km/h. Däremot kan vi inte påvisa att kvalitén i samspelen förändrats, men det finns en tendens att fler bilister lämnar de gående företräde än tidigare. Att antal samspel per tidsenhet har ökat kan tyda på att de gående känner sig tryggare i situationen när hastighetsgränsen är lägre och i större utsträckning vågar utmana bilisterna om trafikytan. Är det på detta vis så är det också ett uttryck för en falsk säkerhetskänsla eftersom hastigheterna inte förändrats i den grad som de gående har anledning att förvänta. Just detta faktum kan utgöra ett problem för 30-begränsningar i allmänhet. Däremot har det förmodligen ingen koppling till att hastighetsgränsen upprepas med fler skyltar. Med utgångspunkt från den samlade kunskap som idag finns inom trafiksäkerhetsområdet och de resultat som framkommit i denna studie, blir vår rekommendation följande: en hastighetsbegränsning till 30 km/h i ett område bör alltid kombineras med fysiska hastighetsdämpande åtgärder och hastighetsgränsen bör upprepas med jämna mellanrum, gärna i anslutning till de hastighetsdämpande åtgärderna. Vidare rekommenderar vi att det sker en ändring av Vägverkets föreskrift TSVFS 1992:13 så att man kan medge att märkena Lågfartsväg och Begränsad hastighet 30 km/h får sättas upp på en lägre höjd än 1,5 meter i körbanans ytterkant på en för ändamålet anpassad refug.

7 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Kunskapsläget Juridiska och praktiska förutsättningar Litteraturstudier Metod och genomförande Försöksorådet Studiedesign Fordonshastigheter Trafikbeteenden Boendes kunskaper, attityder och synpunkter Resultat Hastigheter Trafikbeteenden Kunskap, attityder och synpunkter Slutsatser, kommentarer

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I oktober 1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället 1. Nollvisionen innebär att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt på vägarna. Det är i grunden en fråga om etik; att det är oacceptabelt med dödsoffer i vägtrafiken. Nollvisionen utgår från att trafikolyckor inte alltid kan förhindras, men att riskerna och konsekvenserna av mänskliga fel begränsas så att olyckorna inte leder till dödsfall och allvarliga skador. Tidigare har det största ansvaret för trafikolyckor lagts på den enskilde trafikanten. Nollvisionens synsätt innebär att ansvaret läggs på alla som påverkar och deltar i vägtrafiken: trafikanter, väghållare såsom kommuner och Vägverket, fordonstillverkare m fl. I kommunen ligger ansvaret framför allt på de politiker som fattar beslut om samhällsplanering och trafikfrågor och som förverkligar transportsystemets utformning. Det delade ansvaret mellan trafikant och systemutformare bygger på följande principer: Utformarna av systemet har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå. Trafikanterna har ansvar för att följa de spelregler som systemutformarna ställer upp för användningen av vägtransportsystemet. Om trafikanterna inte följer spelreglerna t ex på grund av bristande kunskap, acceptans eller förmåga eller om personskador uppstår, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. För att underlätta kommunernas arbete med Nollvisionen har bl a två skrifter tagits fram som innehåller rekommendationer för hur arbetet med Nollvisionen kan genomföras i tätorter; Säkrare trafikmiljö i tätort 2 och Lugna gatan 3. Dessa innehåller bl a principer för högsta acceptabla hastighet och fysisk utformning utifrån gatans användningsområde. Här anges bl a att på en blandtrafikgata i lokalnätet bör högsta hastighet vara 30 km/h och på en gata med gång- och cykelbanor kan högsta hastigheten 50 km/h accepteras där det inte finns behov för gående och cyklister att korsa. I korsningspunkter mellan gående, cyklister och biltrafikanter ska dock hastigheten inte överstiga 30 km/h. Denna rekommendation utgår från det samband som finns mellan fordonshastighet och dödsrisk vid kollision. 1 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället, Proposition 1996/97:137 2 Säkrare trafikmiljö i tätort, 1997, Kommunförbundet, Vägverket, Rikspolisstyrelsen 3 Lugna gatan, 1998, Svenska kommunförbundet 1

10 Hastighetens betydelse för trafiksäkerhet Hastigheten har stor betydelse för trafiksäkerheten. Det finns ett starkt samband mellan medelhastighet och antal olyckor och konsekvenser av dessa. Forskningsstudier visar att: med högre medelhastighet ökar antalet olyckor, med högre medelhastighet blir konsekvenserna allvarligare, med stor varians i hastighet blir antalet olyckor fler. I figur 1:1 visas sambandet mellan det krockvåld en fotgängare utsätts för vid olika kollisionshastigheter och risken att dödas. Risken för att en fotgängare ska dödas vid en kollision är ca 8 gånger högre vid kollisionshastigheten 50 km/h än vid 30 km/h. Figur 1:1 Samband mellan kollisionshastighet och risk att dödas. (källa: Lugna Gatan). Reaktionstiden utgör ofta en väsentlig del av den totala stoppsträckan. Ofta hinner föraren inte bromsa innan kollisionen är ett faktum. Detta innebär att kollisionshastigheten ofta är densamma som färdhastigheten. I figur 1:2 illustreras hur reaktionstiden påverkar stoppsträckan vid 50 km/h respektive 30 km/h. 2

11 Figur 1:2 Samband mellan hastighet och stoppsträcka 4. Om en fotgängare oväntat går ut på gatan när fordonet är mindre än 8 m bort kommer inte föraren att hinna bromsa, vilket gör att kollisionshastigheten kommer att vara densamma som den hastighet han kör i, d v s 30 km/h eller 50 km/h. Om en fotgängare går ut på gatan när fordonet är m bort, kommer fordonet som kör i 30 km/h att hinna stanna, medan fordonet som kör i 50 km/h inte hinner påbörja sin inbromsning. Risken att dödas vid 50 km/h är ca 70 %. Vid 30 km/h är risken 0-10 %. I Norge har man sammanställt resultat från en mängd olika undersökningar där säkerhetseffekten av en hastighetssänkning studerats. Sammanställningen visar förhållandet mellan hastighetsreduktion och olycksreduktion. Den procentuella förändringen av döds- och personskadeolyckor är större än hastighetsförändringen (se Figur 1:3) 60% 50% 40% Minskat antal olyckor Dödsolyckor 30% 20% Personskade olyckor 10% Minskad hastighet 0% 0% 5% 10% 15% 20% Figur 1:3. Samband mellan hastighetsreduktion och olycksreduktion. Observera att diagrammet visar genomsnittliga värden och att viss spridning naturligtvis förekommer. 4 Källa: Towliat, M, 2001, Effects of Safety Measures for Pedestrians and Cyclists at Crossing Facilities on Arterial Roads, Lunds Tekniska Högskola, Bulletin

12 Enligt norska studier 5 är en hastighetsbegränsning till 30 km/h i tätorter den mest kostnadseffektiva åtgärden av alla man för närvarande har att tillgå. Det förutsätter i och för sig att hastigheten också hålls. Endast hastighetsbegränsningar har dock ofta visat sig inte hjälpa för att åstadkomma tillräckligt låga hastigheter. Resultat från hastighetsmätningar i hela landet, som VTI sammanställt, visar att över hälften av trafikanterna inte följer fartgränserna, se figur 1.4. Enligt studien kan man i medeltal räkna med att endast ca 25 % av bilisterna håller 30-begränsningen och att ca 30 % överskrider 40 km/h. Därav kommer också kraven på att hastighetsbegränsningen bör komplettera med fysiska åtgärder, något som kostar kommunerna stora resurser. % 30 % Högst Över 50 Km/ Högst Över 70 Km/h Figur 1:4 Andel som följer fartgränserna 30 km/h respektive 50 km/h 6. Orsakerna till att respekten är dålig är skiftande. Många bilister tycker säkert att denna hastighet är för låg m h t den gatustandard som råder och kör medvetet för fort. Andra är däremot inte medvetna om att de verkligen kör för fort, kanske av samma skäl, därför att det är svårt att hålla hastigheten 30 km/h. Men det är ett känt faktum att skyltarna inte alltid uppmärksammas i en komplicerad trafikmiljö. Målning av 30 km/h i körbanan har t ex visat på positiva effekter eftersom detta uppmärksammas bättre 7. Målningen i körbanan reducerade medelhastigheterna med 5-15 %. Enligt de dokumenterade sambanden i figur 1:3 skulle en sådan reduktion innebära att risken att dödas eller skadas minskar med mellan 15 och 40 %. Nackdelen med målningen är bl a att den slits bort ganska fort. 5 Effektkatalog for trafikksikkerhetstilltak, TØI-rapport 572/2002, Elvik, Rydningen 6 Källa: Vägverket och NTF, Hastighetsgränserna ger säkerhet och miljövinster 7 TSV Notat 1991:6, Vägmärken i körbanan 4

13 Enligt Lugna Gatan-principen bör hela områden i tätorterna regleras med 30 km/h. Dessa områden kan vara stora och bilisterna kan lätt glömma bort vad som gäller eftersom köruppgiften är relativt automatiserad. Frågan är om påminnelsetavlor med gällande hastighetsgräns kan få fler att hålla hastighetsgränsen i områden med 30-km/h? Vilka avstånd bör det vara mellan tavlorna? Vidare kan man fråga sig viken attityd och acceptans som trafikanterna har till en sådan åtgärd? Att respekten för hastighetsgränsen 30 km/h är dålig bland bilister finns väl dokumenterat. Orsakerna bakom detta är däremot mindre känt. Att bilister lätt missar skyltade budskap inom tätbebyggt område har man haft kunskap om sedan länge. En lägre placering av skyltarna nära körbanan skulle kunna förbättra synbarheten och efterlevnaden betydligt. Effekten av målade information i körbanan visar detta. Vi känner också till att upprepande av budskap är positivt ur informationssynpunkt. Däremot känner vi inte till hur upprepandet av en sådan viktig information som hastighetsbegränsningen 30 km/h påverkar hastighetsbeteendet. Projektidé Göteborgs kommun har under en längre tid genomfört en rad trafiksä- kerhetsåtgärder för att minska skadefallen. Man har också lyckats halvera de allvarliga skadefallen under en tioårsperiod. De flesta åtgärderna har som syfte att minska fordonshastigheterna. På vissa ställen i Göteborg har man dock problem med lerjord som fortplantar vibrationer från trafiken. Där går det inte utan vidare att anlägga hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp, eftersom dessa kan orsaka vibrationsskador på närliggande fastigheter. Man har också erfarenheten att en hastighetsbegränsning inte följs i den utsträckning som är önskvärd. Vid ett möte i Göteborg mellan Trivector och Trafikkontoret i projektet Nollvisionen i praktiken, framlade trafikingenjören Ingvar Johannison på Trafikkontoret idén om att man borde testa om inte en upprepning av hastighetsgränsen skulle hjälpa trafikanterna att bättre hålla den stipulerade hastighetsgränsen. Så började det och nu är första testet genomfört, tack vare Göteborgarna och Skyltfonden. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att studera vilken effekter en upprepning av 30- skyltningen med jämna mellanrum får på fordonshastigheter och förarbeteenden i ett område. För att kunna belysa detta bör jämförelser dels göras med när hastighetsbegränsning 50-km/h gäller, dels när 30 km/h gäller utan upprepande skyltning. Bilisternas attityd och synpunkter till åtgärden ska också studeras. 5

14 Skyltning till 30km/h kan dels ske som en rekommenderad anvisning (blå/vita skyltar), dels som en tvingande. För närvarande har kommuner olika hållning till hur skyltningen bör göras. Svenska kommunförbundet förordar att kommunerna använder sin rätt att införa tvingande 30 km/h. Med hänsyn till innehållet i de planeringsriktlinjer som sedan några år används för tätorternas trafikplanering (bl a Lugna Gatan!), samt till innehållet i den nyligen utkomna handboken TRAST (trafik för en attraktiv stad), är sannolikheten stor att allt fler kommuner övergår till tvingande skyltning. I detta projekt avser vi studera effekterna av den tvingande skyltningen. Projektet ska betraktas som en förstudie som kan utvecklas till en större undersökning i flera kommuner om resultaten pekar i positiv riktning. 6

15 2. Kunskapsläget Utöver de försök som genomförs i detta projekt, ingår det att dels kartlägga kunskapsläget genom litteraturstudier, dels att kartlägga de juridiska och praktiska förutsättningarna vid skyltning till 30 km/h. 2.1 Juridiska och praktiska förutsättningar Om en kommunal väghållare vill införa ett 30-område finns det två alternativa sätt att skylta: rekommenderad eller tvingande 30-skyltning. Den rekommenderade skyltningen innebär att det inte är lämpligt att köra mer än 30 km/h. Men samtidigt är det tillåtet att köra max 50 km/h. Den tvingande 30-skylten anger den maximalt tillåtna hastigheten, vilken inte får överskridas. En av fördelarna med att använda en rekommenderad 30-skyltning är att hanteringen blir enklare då väghållaren inte behöver fatta några beslut om lokala trafikföreskrifter för att få sätta upp märket. Men det främsta skälet är att märket anger för trafikanten att någon form av fysiskt farthinder finns på vägsträckan (se nedan). Å andra sidan finns det inget som hindrar väghållaren från att anlägga exakt samma farthinder även om denne skulle välja en tvingande 30-skyltning. De skäl som talar för att använda en tvingande 30-skyltning är flera. Hastighetsgränsen går att övervaka och det är inte orimligt att tänka sig att närpolisen ibland kan göra mindre punktinsatser med en laserpistol på vissa utvalda gator i 30-områden. Vidare ligger gränsen för körkortsåterkallelse redan vid 50 km/h på gator med tvingande 30 km/h, medan denna gräns ligger vid 80 km/h på gator med rekommenderad 30 km/h. Förutsatt att samma fysiska åtgärder vidtas ger tvingande 30-skyltning sannolikt en något högre grad av efterlevnad än vad en rekommenderad skylt ger. Det kan röra sig om en skillnad i medelhastighet på ca 2-4 km/h 8. Ytterligare en viktig faktor är att boende och skola har möjlighet att föra en mer konstruktiv dialog med personer som kör mer än 30 km/h om hastighetsgränsen är tvingande. Sist men inte minst kommer en framtida utbyggnad av ISA-system i olika fordon skapa en ökad efterfrågan på tvingande 30-skyltning, då ISA-systemet endast reagerar för tvingande hastighetsgränser. För närvarande har olika kommuner olika hållning i denna fråga. Vissa kommuner använder rekommenderad 30-skyltning, medan andra kommuner har valt att helt övergå till en tvingande skyltning. Kommunförbundet förordar att kommunerna använder sig av rätten att införa tvingande 30 km/h. Några generella råd eller riktlinjer finns dock inte. 8 Hydén, Christer m.fl.,1995, Effekten av generell hastighetsdämpning i tätort, Institutionen för Trafikteknik, LTH 7

16 Lagrum för rekommenderad 30-skyltning För rekommenderad 30 km/h ska vägmärket Lågfartsväg användas (1.4.7, 24 vägmärkesförordningen). Märket anger att fysiska åtgärder har vidtagits som gör att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km/h. Skylten kan sättas upp utan beslut om lokal trafikföreskrift. Figur 2:1 Lågfartsväg Om 70 km/tim råder på en vägsträcka inom tättbebyggt område och 50 km/h råder på anslutande gator, ska de anslutande gatorna markeras med en 50-skylt. Om väghållaren önskar skylta med rekommenderad 30 km/h krävs i detta fall två skyltar på de anslutande gatorna; först en skylt med begränsad hastighet om 50 km/h, sedan en skylt som anger rekommenderad 30 km/h. Lagrum för tvingande 30-skyltning En begränsad hastighet om 30 km/h kan beslutas med stöd av två olika bestämmelser i vägtrafikkungörelsen. Enligt 10 kap. 1, punkt 10, har kommunen rätt att genom en lokal trafikföreskrift besluta om 30 km/h där 50 km/h normalt råder. Denna förändring av den normala tätortshastigheten måste vara motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Några fall har prövats av Vägverket som högsta instans, där Vägverket har ogillat kommunens sänkning från 50 till 30 km/h. Figur 2:2 Begränsad hastighet 30 km/h 8

17 Sedan år 1998 har kommunerna rätt att införa en högsta tillåten hastighet om 30 km/tim inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område om det är motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Detta sker med stöd av vägtrafikkungörelsens 3 kap. 17, andra stycket, och beslutas genom en lokal trafikföreskrift. Bestämmelsen har gjort det möjligt för kommuner att införa 30 km/h i större sammanhängande områden. Vägverket har ännu inte, som högsta instans, prövat beslut enligt detta lagrum. En föreskrift om tvingande 30 km/h ska utmärkas med vägmärket Begränsad hastighet (1.2.65, 21 vägmärkesförordningen). Märket anger att den angivna hastigheten inte får överskridas. Begränsningen gäller till den plats där ett märke med annan hastighetsbegränsning satts upp, förutsatt att skylten har stöd genom en lokal trafikföreskrift. Hit räknas även märkena för Motorväg och Tättbebyggt område, vilka innebär en maximal färdhastighet om 110 respektive 50 km/h. Kommentar: Ska en kommunal väghållare införa ett 30-område ska beslutet grunda sig på 3 kap. 17, andra stycket, vägtrafikkungörelsen. En tvingande hastighetsgräns kan bara upphävas genom beslut om en annan tvingande hastighetsgräns, vilket markeras med en skylt som visar den begränsade hastigheten. Det innebär, rent teoretiskt, att en rekommenderad 30-skylt inte kan upphäva den begränsade hastighet som gäller på sträckan oavsett om den begränsade hastigheten är 50 eller 30 km/h. Att använda en skylt med rekommenderad 30 km/h på en sträcka med en begränsade hastigheten om 30 km/h, är dock högst olämpligt, främst då det ger trafikanten ett tvetydigt budskap om vilken maximal hastighet som egentligen gäller på sträckan. Lagrum för upprepad 30-skyltning Enligt 17 vägmärkesförordningen ska ett förbudsmärken och påbudsmärken normalt upprepas efter en korsning. Ett av undantagen anges i 21, där det framgår att förbudsmärket Begränsad hastighet inte behöver upprepas efter en korsning om samma högsta tillåtna hastighet gäller på den korsande gatan. Vidare anges i 17 att om förbudet, t.ex. en hastighetsbegränsning till 30 km/h, gäller en längre vägsträcka ska märket upprepas på lämpliga avstånd. Av kommentarerna till föreskrift TSVFS 1986:43 framgår att en 50-skylt bör upprepas om avståndet är större än 500 meter. Inga rekommendationer anges för hur ofta 30-skyltar bör upprepas. Ett vägmärke som används flera gånger för att påminna om t.ex. gällande hastighetsbegränsning utmed en gata eller väg, brukar benämnas upprepningsmärke. Det råder samma krav på ett upprepningsmärke som på det första vägmärket utmed en gata eller väg, bl.a. vad gäller placering och utformning. En skillnad finns dock, vilket framgår av 10 vägmärkesförordningen: ett upprepningsmärke behöver inte sättas upp på vänstra kanten av vägen eller körbanan. 9

18 Kommentar: En tvingande 30-skyltning bör alltså upprepas med lämpliga avstånd. Inget minimiavstånd finns dock angivet, vilket bör betyda att väghållaren själv kan avgöra hur tätt en viss hastighetsgräns ska upprepas. Med ledning av de rekommendationer som gäller för 50-skyltning bör 30-skyltar upprepas vid kortare avstånd än 500 meter. Om en kommun väljer att upprepa tvingande 30 km/h betydligt tätare än 500 meter så finns det inget som talar för att kommunen är tvungen att göra detta i alla 30-områden, så länge som man uppfyller den grundläggande bestämmelsen i 17 vägmärkesförordningen. Placering av 30-skyltar Enligt 7 vägmärkesförordningen ska vägmärken sättas upp väl synliga och vara vända mot körriktningen. Enligt 9 ska bl.a. vägmärken med begränsad hastighet sättas upp vid högra kanten av vägen, men de får även sättas upp på vänster sida, mittremsa, refug eller ovanför körbanan. Vad som anges i 9 gäller dock ej anvisningsmärken såsom bl.a. märket Lågfartsväg. Enligt föreskriften TSVFS 1992:13 bör märken för bl.a. tvingande och rekommenderad hastighet om 30 km/h placeras med höjden 1,5-2,1 meter, från gatunivån till underkant skylt. Vid låg placering av märke ska man se till att uppställda fordon inte kan skymma märket. Vidare bör skylten vara så placerad i sidled att skyltens vänstra kant har ett avstånd på 0,5 4,0 meter till körbanan. Formuleringen bör innebära att avvikelser kan ske från de angivna måtten om det finns starka skäl till detta och om dessa avvikelser inte blir vanligt förekommande. Noteras bör också att föreskriften även inkluderar anvisningsmärken som bl.a. märket Lågfartsväg, vilket kan ses som en skärpning av 9 vägmärkesförordningen. Detta har Vägverket gjort med stöd av 83 vägmärkesförordningen. Av denna bestämmelse framgår att Vägverket får föreskriva undantag från utmärkningsskyldigheten för vägar med ringa trafik eller om det finns andra särskilda skäl till det och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Motivet till att placera skyltar på låg höjd och nära körbanan är hypotesen att detta ökar synbarheten, framför allt i tätortstrafiken. En ökad synbarhet skulle stärka efterlevnaden. Effekterna av lågt placerade skyltar finns oss veterligen inte studerat. Däremot finns det studier som visar att vägmärken målade i vägbanan (kompletteringsmålning) stärker efterlevnaden betydligt 9. Medelhastigheten på 21 försökssträckor med hastighetsgräns 30 km/h sjönk med mellan 5 % och 15 % efter det att hastighetsgränsen även målats i gatan. De som körde fortast sänkte sin hastighet mest. Dessa resultat stärker hypotesen att en låg skyltning skulle kunna ge en bättre efterlevnad. 9 Vägmärken i körbanan sammanställning av försök. Notat 1991:6. Trafikmiljöbyrån, TSV. 10

19 Kommentar: Nuvarande förordning och föreskrift medger alltså inte att en väghållare får placera t.ex. en tvingande 30-skylt i en båge ute i körbanan eller på en höjd som understiger 1,5 meter. En sådan utformning uppfyller förvisso kraven i 7 vägmärkesförordningen men inte kraven i den 9 och i angiven föreskrift. Om 30-skylten t.ex. placeras på en liten refug i körbanans ytterkant kan man möjligtvis hävda att utförandet inte står i strid med 9 vägmärkesförordningen. Men om skylten placeras i en båge på en lägre höjd än 1,5 meter så står utförandet ändå i strid med föreskriften TSVFS 1992:13. Detta gäller oavsett om 30-skylten är tvingande eller rekommenderad. För att denna typ av skyltning ska bli juridiskt korrekt krävs en ändring i Vägverkets föreskrift TSVFS 1992:13, vilket bör kunna ske med stöd av 83 vägmärkesförordningen. Ändringen bör medge att märkena Lågfartsväg och Begränsad hastighet om 30 km/h får sättas upp på en lägre höjd än 1,5 meter i körbanans ytterkant på en för ändamålet anpassad refug, under förutsättning att det uppfyller grundkravet i 7 och att det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Försöksverksamhet Vägverket får, med stöd av 83 vägmärkesförordningen, tillåta användning av vägmärken med avvikande storlek samt besluta om försöksverksamhet som innebär avvikelser från förordningens bestämmelser. Slutsats Det finns inga juridiska hinder att upprepa 30-skyltning i ett visst område. En tvingande 30-skylt måste vara beslutad genom en lokal trafikföreskrift, men får sättas upp utan att några fysiska åtgärder vidtas. En rekommenderad 30-skylt får sättas upp av väghållaren utan att någon särskild trafikföreskrift antas, men däremot ställs formella krav på att någon form av farthinder anläggs i området. Det är högst olämpligt att i ett och samma område blanda rekommenderad och tvingande 30- skyltning. Mycket talar för att väghållaren bör använda sig av tvingande 30- skyltning i 30-områden och att denna skyltning kompletteras med farthinder där så krävs för att stödja bilisterna till en god efterlevnad av bestämmelsen. Skyltningen både får och bör upprepas med jämna mellanrum, dock högst med ett avstånd om 500 meter. Vilket avstånd som kan vara lämpligt och vilken effekt detta ger på trafiksäkerheten och trafikanternas beteenden, attityder och acceptans bör utredas vidare. Däremot innebär nuvarande bestämmelser att en 30-skylt inte får placeras i t.ex. en båge ute i körbanan eller på en höjd som understiger 1,5 meter. Detta gäller oavsett om det är en tvingande eller rekommenderad hastighetsgräns. Det bör därför utredas om det finns behov av och möjlighet att ändra föreskriften TSVFS 1992:13 för att göra det möjligt att sätta upp 30-skyltar som upprepningsmärke i körbanans ytterkanter. 11

20 2.2 Litteraturstudier Detta kapitel avser att presentera tidigare studier som gjorts inom området. Det skall emellertid poängteras att det inte finns många sådana studier. Kunskapen om efterlevnad av hastighetsgränsen 30 km/h och vid upprepad skylning av den är dålig. Något fler studier finns om effekter av hastighetsanpassning vid 30 km/h med hastighetsdämpande åtgärder. NTF-studie NTF Stockholms län har sedan 1986 studerat hastigheter på ett antal 30- sträckor i Stockholm (även 50-sträckor). Först omfattade studien 19 mätplatser, 1999 utökades det till 32 mätplatser. Medelhastigheten vid senast redovisade mätningen år 2000 var 34,4 km/h på 30-sträckorna. Två av tre förare överskred hastighetsbegränsningen var medelhastigheten 35,9 km/h. Medelhastigheten är högre i ytterstad än i innerstad. Den lägsta medelhastigheten på 30-sträckorna uppmättes 1997 till 31,7 km/h. Samma år uppmättes den lägsta andel som höll en hastighet över 30 km/h, 50 % av bilisterna. Utländska studier Av de studier som ändå gjorts visar de flesta att det är svårt att få bilister att sänka hastigheten genom enbart skyltning. En del studier visar att om olika typer av informationskampanjer genomförs samtidigt kan dock hastigheten minska. 10 Effekten av en informationskampanj tenderar dock att mattas av med tiden och ger således en kortvarig effekt. 11 Ett exempel är staden Heidelberg där man i zoner lyckats få ner hastigheten med mellan 9 och 26 km/h utan att använda fysiska åtgärder. Dock kombinerades införandet av 30 km/h med informationskampanjer, upprepad skyltning var 300:e meter, kantstensparkering samt intensifierad hastighetsövervakning. 12 De flesta studier av effekterna av 30- skyltning har gjorts i USA och Europa. En studie av tyska 30-zoner visar att man "mer eller mindre" lyckades få ner hastigheten, men att 85- percentilen sällan hamnade under 30 km/h. Stockholmsstudier Inom ramen för Vägverkets FoU-projekt stadens transportsystem - samverkande åtgärder för en bättre stadsmiljö genomförde Chalmers tekniska högskola, med Joachim Karlgren som ansvarig, sex delprojekt. Ett av dem behandlade effekter på hastighetsprofil och hastighetsspridning av 30-zoner. Rapporten undersöker 4 områden i Stockholm där 30-zoner införts. De fyra områdena är Sofia på östra Södermalm, Sibirien i norra Vasastaden, Alströmer mitt på Kungsholmen och Kronoberg, även det mitt på 10 Karlgren, J, avhandling Chalmers, Bilisters hastighetsanpassning i fyra 30-zoner i Stockholm, del 1&2. STRACH Rapport 199:5. 11 Elvik, R, TØI notat 1006/1995, Påvirkning av fart 12 Karlgren, J, avhandling Chalmers, (Schleicher-Jester, 1990) 12

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Information om utplacering av blomlådor

Information om utplacering av blomlådor Information om utplacering av blomlådor Arvidsjaurs kommun Uppdaterad: 2016-06-07 Arvidsjaurs kommun Information om utplacering av blomlådor För att öka uppmärksamheten och minska hastigheten finns möjlighet

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2010 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig: Karl-Lennart Bång Tidplan: 2009-01-01 - (2010-12-31) 2011-12-31

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Regler för användning av blomlådor som farthinder

Regler för användning av blomlådor som farthinder 2015-05-11 1 (8) Regler för användning av blomlådor som farthinder Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Många tänker nog inte på att precis samma faror som de upplever på sin

Läs mer

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm VTI notat 39-2004 VTI notat 39 2004 Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm Foto: VTI Författare FoU-enhet Sonja Forward, Inger Forsberg och Catharina Lewin Trafikanters

Läs mer

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN FRÅGOR OM FARTKOLLAREN Din bil förses med en fartkollare som informerar Dig om Du överskrider hastighetsgränsen på vissa sträckor. Besvara nedanstående frågor om hur Du tror att det kommer att fungerar

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet.

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet. Kontaktperson Annika Feychting Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 264 91 annika.feychting@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-12-13 Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut. 1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet 1(6) Blomlådor för ökad trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Tekniska förvaltningen

Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Mark- och gatuavdelningen Till er som vill ha blomlådor Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Mark- och gatuavdelningen har fått klartecken från kommunstyrelsen att på försök godkänna

Läs mer

Sida 1(8) Farthinder. Datum Diarienummer /512. Tekniska kontoret. Antagen av Myndighetsnämnden. Paragraf 48. Blommor i trafiken

Sida 1(8) Farthinder. Datum Diarienummer /512. Tekniska kontoret. Antagen av Myndighetsnämnden. Paragraf 48. Blommor i trafiken Tekniska kontoret Farthinder Antagen av Myndighetsnämnden 1(8) Diarienummer 2016-000157/512 48 Blommor i trafiken 2 Alla vill nog att det ska vara trafiksäkert i sitt bostadsområde. Vi på tekniska kontoret

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS

Läs mer

Förslag till beslut. 2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till justerade hastighetsgränser på Västerbron och Centralbron.

Förslag till beslut. 2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till justerade hastighetsgränser på Västerbron och Centralbron. Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2013-320-02133 Sida 1 (12) Handläggare Daniel Firth 08-508 261 24 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-11-19 Översyn av hastighetsgränserna i Stockholm. Redovisning av pilotområden

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för 30-policy i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2012-02-23 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag 2012-05-24 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE TN????/2012- Tekniska nämnden Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår

Läs mer

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss Dnr Sida 1 (8) 2016-03-08 Handläggare Christina Akbar 08-508 260 41 Till Trafiknämnden 2016-06-16 Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss Förslag

Läs mer

Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad

Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad Tekniska nämnden 2012 08 30 85 233 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 08 16 94 240 Dnr 2011/1034.008 Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad Bilaga:

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008 Luleå 2005-04-14 PM Slutrapportering av forskningsprojektet Tessins väg, Malmö ett exempel på hur barn medverkar i processen om gatumiljöns förnyelse och i utvärderingen av effekten av ombyggnaden Ett

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

Oskyddade trafikanter lever farligt

Oskyddade trafikanter lever farligt Oskyddade trafikanter lever farligt Nils Petter Gregersen Trafiksäker kommun 2013 2013-03-14 1911 1917 1923 1929 1935 1941 1947 1953 1959 1965 1971 1977 1983 1989 1995 2001 2007 Dödade + motorfordon 5000

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Effekter av dynamiskt anpassningsbara hastighetsskyltar på efterlevnad av hastighetsgränser och föraracceptans

Effekter av dynamiskt anpassningsbara hastighetsskyltar på efterlevnad av hastighetsgränser och föraracceptans Thesis 159 Effekter av dynamiskt anpassningsbara hastighetsskyltar på efterlevnad av hastighetsgränser och föraracceptans en fallstudie Per-Erik Åstrand 2007 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik

Läs mer

Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe)

Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe) Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe) Systemet detekterar fotgängare som är på väg att gå över på övergångsstället. Även cyklister detekteras. Detekteringen tänder gula lampor som växelvis blinkar ovanför

Läs mer

Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning KONSEKVENS- UTREDNING Datum 2016-10-03 Dnr 258-2551-2016 1(4) Britt Silfvergren Enheten för samordning och stöd 010-2239292 Jens Bäckström Barlingbo Prästgården 143 621 78 Visby Trafikverket Region Stockholm

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2015-02-10 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Länk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:

Länk till presentationen som hölls:  content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp: Väg 798 genom Esarp Denna rapport är framtagen av Esarps Bygdelags väggrupp baserat på det bymöte som hölls 2010-12- 14 i Esarps Skola med anledning av samrådshandlingen från Trafikverket daterad 2010-11-

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man?

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Charlotta Johansson och Lars Leden Trafikteknik, Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå T: 0920-491867, F: 0920-492345, E-post: chjo@sb.luth.se,

Läs mer

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Utredning: Hastighetsgränser inom tätorter i Ekerö kommun

Utredning: Hastighetsgränser inom tätorter i Ekerö kommun Utredning: Hastighetsgränser inom tätorter i Ekerö kommun 2008-11-17 Dnr 2008.67 511 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 GÄLLANDE RIKTLINJER FÖR TRAFIKSÄKERHET

Läs mer

Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn

Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn Korttidseffekter av fysiska åtgärder i tätbebyggt område för säkerhet och framkomlighet för barn Studier i Borås Charlotta Johansson Trafikteknik, Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå, Tel: 0920-491867,

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

Trafikutredning Myggenäs. Trafikförsörjning till fastighet Myggenäs 1:114 m.fl. Ändrad och kompletterad efter samråd

Trafikutredning Myggenäs. Trafikförsörjning till fastighet Myggenäs 1:114 m.fl. Ändrad och kompletterad efter samråd Ändrad och kompletterad efter samråd Beställare: TJÖRNS KOMMUN Fakturaservice 47180 SKÄRHAMN Beställarens representant: Marcelo Arancibia Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Vallgatan - uppföljning 1 Vallgatan Uppföljande studie Rapport nr 4:2002 Trafikkontoret 2 Vallgatan - uppföljning Vallgatan - uppföljning 3 Förord SWECO VBB har på uppdrag av Trafikkontoret gjort en uppföljande

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer