Effekter av upprepad 30-skyltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av upprepad 30-skyltning"

Transkript

1 Effekter av upprepad 30-skyltning Rapport 2004:56 september 2004

2 Dokumentinformation Titel Effekter av upprepad 30-skyltning Serie nr Trivector rapport 2004:56 Författare Beställare Leif Linderholm, Trivector Traffic Skyltfonden, c/o Vägverket Kontaktperson: Claes Tingvall Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminärrapport Trafikkontoret, Göteborg Mindre justeringar till slutrapport Skyltfonden Sidnummerjustering Skyltfonden, m fl Trivector Traffic AB Åldermansgatan Lund Tel Fax

3 Förord Denna undersökning har kunnat genomföras genom ekonomiskt stöd från Skyltfonden. Fonden administreras av Vägverket och fondens pengar delas ut till projekt/innovationer inom trafiksäkerhetsområdet. Fondens tillgångar kommer från de avgifter som fordonsägare betalar för eget val av text på registreringsskylten. Försöket har genomförts i Slottdammsområdet i Göteborg, och Trafikkontoret har bekostat uppsättningarna av skyltarna samt genomfört hastighetsmätningar. Trafikingenjör Ingvar Johannison har varit Trafikkontorets representant. Tekn.dr. Leif Linderholm från Trivector Traffic i Lund har varit projektledare. Civilingenjörerna Johan Lindberg och Emma Morin samt fil kand Karin Modig har på olika sätt deltagit i arbetet. Johan har studerat och skrivit avsnittet om de juridiska och praktiska förutsättningarna, Karin har genomfört litteraturstudien och Emma har genomfört och analyserat enkätstudierna. Mättekniker Daniel Zeleznik har utfört och analyserat videofilmningarna. Samtliga är medarbetare i Trivector Traffic. Lund, september 2004 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning I denna undersökning har effekten med att upprepa skyltningen av hastighetsbegränsningen 30 km/h studerats. Studien är genomförd i Slottdammsområdet i Göteborg och det har gjort i ett samarbete mellan Trafikkontoret i Göteborg och Trivector Traffic i Lund med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden. I Slottdammsområdet bor drygt 2300 personer. Området ligger på Hisingen i Göteborg och består till ca 95 % av flerfamiljshus. Området har endast två in- och utfarter till angränsande huvudgator. Den totala gatulängden i området är ca 3,6 km. Den längsta sträckan någon har från bostaden ut till huvudgatan är ca 800 meter. Den mest trafikerade gatan i området har drygt 1300 f/d. Den andra oktober 2003 sänktes hastighetsgränsen i området från 50 km/h till 30 km/h. Vanliga skyltar sattes upp vid infarterna till området. I mitten av december infördes upprepad skyltning av hastighetsgränsen 30 km/h på 13 platser i området. Skyltarna sattes i bågar på låg höjd i direkt anslutning till körbanekant. Avståndet dem emellan är meter. Studien består av tre delar, en litteraturgenomgång för att summera erfarenheterna av 30-begränsning och upprepad skyltning, en del som behandlar de juridiska och praktiska aspekterna av upprepad skyltning och placering av skyltar etc., och slutligen också en fältstudiedel för att belysa effekterna av försöket i det utvalda området. Fältstudier har genomförts vid tre tillfällen, före och efter omskyltningen till 30 km/h samt efter införandet av upprepad skyltning med 30 km/h. Det som studerats är: - fordonshastigheter och trafikmängder på åtta platser i området - attityder och synpunkter bland de boende genom enkäter - samspel, konflikter och beteenden vid det mest trafikerade stället. Enligt 17 vägmärkesförordningen ska ett förbudsmärken och påbudsmärken normalt upprepas efter en korsning. Ett av undantagen anges i 21, där det framgår att förbudsmärket Begränsad hastighet inte behöver upprepas efter en korsning om samma högsta tillåtna hastighet gäller på den korsande gatan. Vidare anges i 17 att om förbudet, t.ex. en hastighetsbegränsning till 30 km/h, gäller en längre vägsträcka ska märket upprepas på lämpliga avstånd. Av kommentarerna till föreskrift TSVFS 1986:43 framgår att en 50-skylt bör upprepas om avståndet är större än 500 meter. Inga rekommendationer anges för hur ofta 30-skyltar bör upprepas, men tolkningen blir att avståndet bör vara kortare än 500 meter. En låg placering av skyltarna, under 1,5 meters höjd, är ej tillåtet enligt gällande föreskrifter. Våra hastighetsmätningar visar att hastighetsnedsättningen från 50 km/h till 30 km/h endast sänker den genomsnittliga medelhastigheten på den större gatan i området med ca 2 km/h (5 %), från 40 till 38 km/h och på de mindre gatorna med ca 1 km/h (3 %), från 34 till 33 km/h. En upprepning

6 av skyltningen ger ytterliggare en sänkning av medelhastigheten med ca 1 km/h (3 %) på den större gatan, men påverkar inte hastighetsvalet på de mindre gatorna. Hastigheternas 85-percentil har ungefär samma procentuella förändring som medelhastigheterna på de olika platserna, vilket innebär att de högsta hastigheterna inte kan sägas ha förändrats mer än övriga. Om man utnyttjar de samband som tagits fram mellan hastighetsnivå och risk för personskadeolyckor (se t ex Vägverkets Åtgärdskatalog), kan vi omsätta siffrorna ovan i minskad olycksrisk eller förbättrad trafiksäkerhet. En 5 % -ig sänkning av medelhastighetsnivån innebär en minskad risk för personskador i olyckor med ungefär %. En 3 % -ig reduktion betyder en minskad risk med ungefär 5-10 %. Vår undersökning visar att de boende tycker att 30 km/h är rätt hastighetsgränsen i området. Vid det första undersökningstillfället tycker drygt 80 % av de tillfrågade detta och vid det andra tillfället tre månader senare hade andelen ökat till 94 %. Man är också positiv till upprepningen av skyltningen, 89 % tycker att detta är bra eller mycket bra och 76 % anser att detta bör genomföras även i andra områden. Dessutom tycker man över lag att skyltningen är väl utförd vad gäller placering, storlek och höjd på skylten, dvs. man tycker en låg placering är bra. Endast 40 % av de tillfrågade vet vad en blå 30-skylt betyder. Slutsatserna från samspelsstudierna är att antalet samspel per tidsenhet mellan gående och bilister har ökat efter införandet av hastighetsbegränsningen 30 km/h. Däremot kan vi inte påvisa att kvalitén i samspelen förändrats, men det finns en tendens att fler bilister lämnar de gående företräde än tidigare. Att antal samspel per tidsenhet har ökat kan tyda på att de gående känner sig tryggare i situationen när hastighetsgränsen är lägre och i större utsträckning vågar utmana bilisterna om trafikytan. Är det på detta vis så är det också ett uttryck för en falsk säkerhetskänsla eftersom hastigheterna inte förändrats i den grad som de gående har anledning att förvänta. Just detta faktum kan utgöra ett problem för 30-begränsningar i allmänhet. Däremot har det förmodligen ingen koppling till att hastighetsgränsen upprepas med fler skyltar. Med utgångspunkt från den samlade kunskap som idag finns inom trafiksäkerhetsområdet och de resultat som framkommit i denna studie, blir vår rekommendation följande: en hastighetsbegränsning till 30 km/h i ett område bör alltid kombineras med fysiska hastighetsdämpande åtgärder och hastighetsgränsen bör upprepas med jämna mellanrum, gärna i anslutning till de hastighetsdämpande åtgärderna. Vidare rekommenderar vi att det sker en ändring av Vägverkets föreskrift TSVFS 1992:13 så att man kan medge att märkena Lågfartsväg och Begränsad hastighet 30 km/h får sättas upp på en lägre höjd än 1,5 meter i körbanans ytterkant på en för ändamålet anpassad refug.

7 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Kunskapsläget Juridiska och praktiska förutsättningar Litteraturstudier Metod och genomförande Försöksorådet Studiedesign Fordonshastigheter Trafikbeteenden Boendes kunskaper, attityder och synpunkter Resultat Hastigheter Trafikbeteenden Kunskap, attityder och synpunkter Slutsatser, kommentarer

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I oktober 1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället 1. Nollvisionen innebär att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt på vägarna. Det är i grunden en fråga om etik; att det är oacceptabelt med dödsoffer i vägtrafiken. Nollvisionen utgår från att trafikolyckor inte alltid kan förhindras, men att riskerna och konsekvenserna av mänskliga fel begränsas så att olyckorna inte leder till dödsfall och allvarliga skador. Tidigare har det största ansvaret för trafikolyckor lagts på den enskilde trafikanten. Nollvisionens synsätt innebär att ansvaret läggs på alla som påverkar och deltar i vägtrafiken: trafikanter, väghållare såsom kommuner och Vägverket, fordonstillverkare m fl. I kommunen ligger ansvaret framför allt på de politiker som fattar beslut om samhällsplanering och trafikfrågor och som förverkligar transportsystemets utformning. Det delade ansvaret mellan trafikant och systemutformare bygger på följande principer: Utformarna av systemet har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå. Trafikanterna har ansvar för att följa de spelregler som systemutformarna ställer upp för användningen av vägtransportsystemet. Om trafikanterna inte följer spelreglerna t ex på grund av bristande kunskap, acceptans eller förmåga eller om personskador uppstår, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. För att underlätta kommunernas arbete med Nollvisionen har bl a två skrifter tagits fram som innehåller rekommendationer för hur arbetet med Nollvisionen kan genomföras i tätorter; Säkrare trafikmiljö i tätort 2 och Lugna gatan 3. Dessa innehåller bl a principer för högsta acceptabla hastighet och fysisk utformning utifrån gatans användningsområde. Här anges bl a att på en blandtrafikgata i lokalnätet bör högsta hastighet vara 30 km/h och på en gata med gång- och cykelbanor kan högsta hastigheten 50 km/h accepteras där det inte finns behov för gående och cyklister att korsa. I korsningspunkter mellan gående, cyklister och biltrafikanter ska dock hastigheten inte överstiga 30 km/h. Denna rekommendation utgår från det samband som finns mellan fordonshastighet och dödsrisk vid kollision. 1 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället, Proposition 1996/97:137 2 Säkrare trafikmiljö i tätort, 1997, Kommunförbundet, Vägverket, Rikspolisstyrelsen 3 Lugna gatan, 1998, Svenska kommunförbundet 1

10 Hastighetens betydelse för trafiksäkerhet Hastigheten har stor betydelse för trafiksäkerheten. Det finns ett starkt samband mellan medelhastighet och antal olyckor och konsekvenser av dessa. Forskningsstudier visar att: med högre medelhastighet ökar antalet olyckor, med högre medelhastighet blir konsekvenserna allvarligare, med stor varians i hastighet blir antalet olyckor fler. I figur 1:1 visas sambandet mellan det krockvåld en fotgängare utsätts för vid olika kollisionshastigheter och risken att dödas. Risken för att en fotgängare ska dödas vid en kollision är ca 8 gånger högre vid kollisionshastigheten 50 km/h än vid 30 km/h. Figur 1:1 Samband mellan kollisionshastighet och risk att dödas. (källa: Lugna Gatan). Reaktionstiden utgör ofta en väsentlig del av den totala stoppsträckan. Ofta hinner föraren inte bromsa innan kollisionen är ett faktum. Detta innebär att kollisionshastigheten ofta är densamma som färdhastigheten. I figur 1:2 illustreras hur reaktionstiden påverkar stoppsträckan vid 50 km/h respektive 30 km/h. 2

11 Figur 1:2 Samband mellan hastighet och stoppsträcka 4. Om en fotgängare oväntat går ut på gatan när fordonet är mindre än 8 m bort kommer inte föraren att hinna bromsa, vilket gör att kollisionshastigheten kommer att vara densamma som den hastighet han kör i, d v s 30 km/h eller 50 km/h. Om en fotgängare går ut på gatan när fordonet är m bort, kommer fordonet som kör i 30 km/h att hinna stanna, medan fordonet som kör i 50 km/h inte hinner påbörja sin inbromsning. Risken att dödas vid 50 km/h är ca 70 %. Vid 30 km/h är risken 0-10 %. I Norge har man sammanställt resultat från en mängd olika undersökningar där säkerhetseffekten av en hastighetssänkning studerats. Sammanställningen visar förhållandet mellan hastighetsreduktion och olycksreduktion. Den procentuella förändringen av döds- och personskadeolyckor är större än hastighetsförändringen (se Figur 1:3) 60% 50% 40% Minskat antal olyckor Dödsolyckor 30% 20% Personskade olyckor 10% Minskad hastighet 0% 0% 5% 10% 15% 20% Figur 1:3. Samband mellan hastighetsreduktion och olycksreduktion. Observera att diagrammet visar genomsnittliga värden och att viss spridning naturligtvis förekommer. 4 Källa: Towliat, M, 2001, Effects of Safety Measures for Pedestrians and Cyclists at Crossing Facilities on Arterial Roads, Lunds Tekniska Högskola, Bulletin

12 Enligt norska studier 5 är en hastighetsbegränsning till 30 km/h i tätorter den mest kostnadseffektiva åtgärden av alla man för närvarande har att tillgå. Det förutsätter i och för sig att hastigheten också hålls. Endast hastighetsbegränsningar har dock ofta visat sig inte hjälpa för att åstadkomma tillräckligt låga hastigheter. Resultat från hastighetsmätningar i hela landet, som VTI sammanställt, visar att över hälften av trafikanterna inte följer fartgränserna, se figur 1.4. Enligt studien kan man i medeltal räkna med att endast ca 25 % av bilisterna håller 30-begränsningen och att ca 30 % överskrider 40 km/h. Därav kommer också kraven på att hastighetsbegränsningen bör komplettera med fysiska åtgärder, något som kostar kommunerna stora resurser. % 30 % Högst Över 50 Km/ Högst Över 70 Km/h Figur 1:4 Andel som följer fartgränserna 30 km/h respektive 50 km/h 6. Orsakerna till att respekten är dålig är skiftande. Många bilister tycker säkert att denna hastighet är för låg m h t den gatustandard som råder och kör medvetet för fort. Andra är däremot inte medvetna om att de verkligen kör för fort, kanske av samma skäl, därför att det är svårt att hålla hastigheten 30 km/h. Men det är ett känt faktum att skyltarna inte alltid uppmärksammas i en komplicerad trafikmiljö. Målning av 30 km/h i körbanan har t ex visat på positiva effekter eftersom detta uppmärksammas bättre 7. Målningen i körbanan reducerade medelhastigheterna med 5-15 %. Enligt de dokumenterade sambanden i figur 1:3 skulle en sådan reduktion innebära att risken att dödas eller skadas minskar med mellan 15 och 40 %. Nackdelen med målningen är bl a att den slits bort ganska fort. 5 Effektkatalog for trafikksikkerhetstilltak, TØI-rapport 572/2002, Elvik, Rydningen 6 Källa: Vägverket och NTF, Hastighetsgränserna ger säkerhet och miljövinster 7 TSV Notat 1991:6, Vägmärken i körbanan 4

13 Enligt Lugna Gatan-principen bör hela områden i tätorterna regleras med 30 km/h. Dessa områden kan vara stora och bilisterna kan lätt glömma bort vad som gäller eftersom köruppgiften är relativt automatiserad. Frågan är om påminnelsetavlor med gällande hastighetsgräns kan få fler att hålla hastighetsgränsen i områden med 30-km/h? Vilka avstånd bör det vara mellan tavlorna? Vidare kan man fråga sig viken attityd och acceptans som trafikanterna har till en sådan åtgärd? Att respekten för hastighetsgränsen 30 km/h är dålig bland bilister finns väl dokumenterat. Orsakerna bakom detta är däremot mindre känt. Att bilister lätt missar skyltade budskap inom tätbebyggt område har man haft kunskap om sedan länge. En lägre placering av skyltarna nära körbanan skulle kunna förbättra synbarheten och efterlevnaden betydligt. Effekten av målade information i körbanan visar detta. Vi känner också till att upprepande av budskap är positivt ur informationssynpunkt. Däremot känner vi inte till hur upprepandet av en sådan viktig information som hastighetsbegränsningen 30 km/h påverkar hastighetsbeteendet. Projektidé Göteborgs kommun har under en längre tid genomfört en rad trafiksä- kerhetsåtgärder för att minska skadefallen. Man har också lyckats halvera de allvarliga skadefallen under en tioårsperiod. De flesta åtgärderna har som syfte att minska fordonshastigheterna. På vissa ställen i Göteborg har man dock problem med lerjord som fortplantar vibrationer från trafiken. Där går det inte utan vidare att anlägga hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp, eftersom dessa kan orsaka vibrationsskador på närliggande fastigheter. Man har också erfarenheten att en hastighetsbegränsning inte följs i den utsträckning som är önskvärd. Vid ett möte i Göteborg mellan Trivector och Trafikkontoret i projektet Nollvisionen i praktiken, framlade trafikingenjören Ingvar Johannison på Trafikkontoret idén om att man borde testa om inte en upprepning av hastighetsgränsen skulle hjälpa trafikanterna att bättre hålla den stipulerade hastighetsgränsen. Så började det och nu är första testet genomfört, tack vare Göteborgarna och Skyltfonden. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att studera vilken effekter en upprepning av 30- skyltningen med jämna mellanrum får på fordonshastigheter och förarbeteenden i ett område. För att kunna belysa detta bör jämförelser dels göras med när hastighetsbegränsning 50-km/h gäller, dels när 30 km/h gäller utan upprepande skyltning. Bilisternas attityd och synpunkter till åtgärden ska också studeras. 5

14 Skyltning till 30km/h kan dels ske som en rekommenderad anvisning (blå/vita skyltar), dels som en tvingande. För närvarande har kommuner olika hållning till hur skyltningen bör göras. Svenska kommunförbundet förordar att kommunerna använder sin rätt att införa tvingande 30 km/h. Med hänsyn till innehållet i de planeringsriktlinjer som sedan några år används för tätorternas trafikplanering (bl a Lugna Gatan!), samt till innehållet i den nyligen utkomna handboken TRAST (trafik för en attraktiv stad), är sannolikheten stor att allt fler kommuner övergår till tvingande skyltning. I detta projekt avser vi studera effekterna av den tvingande skyltningen. Projektet ska betraktas som en förstudie som kan utvecklas till en större undersökning i flera kommuner om resultaten pekar i positiv riktning. 6

15 2. Kunskapsläget Utöver de försök som genomförs i detta projekt, ingår det att dels kartlägga kunskapsläget genom litteraturstudier, dels att kartlägga de juridiska och praktiska förutsättningarna vid skyltning till 30 km/h. 2.1 Juridiska och praktiska förutsättningar Om en kommunal väghållare vill införa ett 30-område finns det två alternativa sätt att skylta: rekommenderad eller tvingande 30-skyltning. Den rekommenderade skyltningen innebär att det inte är lämpligt att köra mer än 30 km/h. Men samtidigt är det tillåtet att köra max 50 km/h. Den tvingande 30-skylten anger den maximalt tillåtna hastigheten, vilken inte får överskridas. En av fördelarna med att använda en rekommenderad 30-skyltning är att hanteringen blir enklare då väghållaren inte behöver fatta några beslut om lokala trafikföreskrifter för att få sätta upp märket. Men det främsta skälet är att märket anger för trafikanten att någon form av fysiskt farthinder finns på vägsträckan (se nedan). Å andra sidan finns det inget som hindrar väghållaren från att anlägga exakt samma farthinder även om denne skulle välja en tvingande 30-skyltning. De skäl som talar för att använda en tvingande 30-skyltning är flera. Hastighetsgränsen går att övervaka och det är inte orimligt att tänka sig att närpolisen ibland kan göra mindre punktinsatser med en laserpistol på vissa utvalda gator i 30-områden. Vidare ligger gränsen för körkortsåterkallelse redan vid 50 km/h på gator med tvingande 30 km/h, medan denna gräns ligger vid 80 km/h på gator med rekommenderad 30 km/h. Förutsatt att samma fysiska åtgärder vidtas ger tvingande 30-skyltning sannolikt en något högre grad av efterlevnad än vad en rekommenderad skylt ger. Det kan röra sig om en skillnad i medelhastighet på ca 2-4 km/h 8. Ytterligare en viktig faktor är att boende och skola har möjlighet att föra en mer konstruktiv dialog med personer som kör mer än 30 km/h om hastighetsgränsen är tvingande. Sist men inte minst kommer en framtida utbyggnad av ISA-system i olika fordon skapa en ökad efterfrågan på tvingande 30-skyltning, då ISA-systemet endast reagerar för tvingande hastighetsgränser. För närvarande har olika kommuner olika hållning i denna fråga. Vissa kommuner använder rekommenderad 30-skyltning, medan andra kommuner har valt att helt övergå till en tvingande skyltning. Kommunförbundet förordar att kommunerna använder sig av rätten att införa tvingande 30 km/h. Några generella råd eller riktlinjer finns dock inte. 8 Hydén, Christer m.fl.,1995, Effekten av generell hastighetsdämpning i tätort, Institutionen för Trafikteknik, LTH 7

16 Lagrum för rekommenderad 30-skyltning För rekommenderad 30 km/h ska vägmärket Lågfartsväg användas (1.4.7, 24 vägmärkesförordningen). Märket anger att fysiska åtgärder har vidtagits som gör att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km/h. Skylten kan sättas upp utan beslut om lokal trafikföreskrift. Figur 2:1 Lågfartsväg Om 70 km/tim råder på en vägsträcka inom tättbebyggt område och 50 km/h råder på anslutande gator, ska de anslutande gatorna markeras med en 50-skylt. Om väghållaren önskar skylta med rekommenderad 30 km/h krävs i detta fall två skyltar på de anslutande gatorna; först en skylt med begränsad hastighet om 50 km/h, sedan en skylt som anger rekommenderad 30 km/h. Lagrum för tvingande 30-skyltning En begränsad hastighet om 30 km/h kan beslutas med stöd av två olika bestämmelser i vägtrafikkungörelsen. Enligt 10 kap. 1, punkt 10, har kommunen rätt att genom en lokal trafikföreskrift besluta om 30 km/h där 50 km/h normalt råder. Denna förändring av den normala tätortshastigheten måste vara motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Några fall har prövats av Vägverket som högsta instans, där Vägverket har ogillat kommunens sänkning från 50 till 30 km/h. Figur 2:2 Begränsad hastighet 30 km/h 8

17 Sedan år 1998 har kommunerna rätt att införa en högsta tillåten hastighet om 30 km/tim inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område om det är motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Detta sker med stöd av vägtrafikkungörelsens 3 kap. 17, andra stycket, och beslutas genom en lokal trafikföreskrift. Bestämmelsen har gjort det möjligt för kommuner att införa 30 km/h i större sammanhängande områden. Vägverket har ännu inte, som högsta instans, prövat beslut enligt detta lagrum. En föreskrift om tvingande 30 km/h ska utmärkas med vägmärket Begränsad hastighet (1.2.65, 21 vägmärkesförordningen). Märket anger att den angivna hastigheten inte får överskridas. Begränsningen gäller till den plats där ett märke med annan hastighetsbegränsning satts upp, förutsatt att skylten har stöd genom en lokal trafikföreskrift. Hit räknas även märkena för Motorväg och Tättbebyggt område, vilka innebär en maximal färdhastighet om 110 respektive 50 km/h. Kommentar: Ska en kommunal väghållare införa ett 30-område ska beslutet grunda sig på 3 kap. 17, andra stycket, vägtrafikkungörelsen. En tvingande hastighetsgräns kan bara upphävas genom beslut om en annan tvingande hastighetsgräns, vilket markeras med en skylt som visar den begränsade hastigheten. Det innebär, rent teoretiskt, att en rekommenderad 30-skylt inte kan upphäva den begränsade hastighet som gäller på sträckan oavsett om den begränsade hastigheten är 50 eller 30 km/h. Att använda en skylt med rekommenderad 30 km/h på en sträcka med en begränsade hastigheten om 30 km/h, är dock högst olämpligt, främst då det ger trafikanten ett tvetydigt budskap om vilken maximal hastighet som egentligen gäller på sträckan. Lagrum för upprepad 30-skyltning Enligt 17 vägmärkesförordningen ska ett förbudsmärken och påbudsmärken normalt upprepas efter en korsning. Ett av undantagen anges i 21, där det framgår att förbudsmärket Begränsad hastighet inte behöver upprepas efter en korsning om samma högsta tillåtna hastighet gäller på den korsande gatan. Vidare anges i 17 att om förbudet, t.ex. en hastighetsbegränsning till 30 km/h, gäller en längre vägsträcka ska märket upprepas på lämpliga avstånd. Av kommentarerna till föreskrift TSVFS 1986:43 framgår att en 50-skylt bör upprepas om avståndet är större än 500 meter. Inga rekommendationer anges för hur ofta 30-skyltar bör upprepas. Ett vägmärke som används flera gånger för att påminna om t.ex. gällande hastighetsbegränsning utmed en gata eller väg, brukar benämnas upprepningsmärke. Det råder samma krav på ett upprepningsmärke som på det första vägmärket utmed en gata eller väg, bl.a. vad gäller placering och utformning. En skillnad finns dock, vilket framgår av 10 vägmärkesförordningen: ett upprepningsmärke behöver inte sättas upp på vänstra kanten av vägen eller körbanan. 9

18 Kommentar: En tvingande 30-skyltning bör alltså upprepas med lämpliga avstånd. Inget minimiavstånd finns dock angivet, vilket bör betyda att väghållaren själv kan avgöra hur tätt en viss hastighetsgräns ska upprepas. Med ledning av de rekommendationer som gäller för 50-skyltning bör 30-skyltar upprepas vid kortare avstånd än 500 meter. Om en kommun väljer att upprepa tvingande 30 km/h betydligt tätare än 500 meter så finns det inget som talar för att kommunen är tvungen att göra detta i alla 30-områden, så länge som man uppfyller den grundläggande bestämmelsen i 17 vägmärkesförordningen. Placering av 30-skyltar Enligt 7 vägmärkesförordningen ska vägmärken sättas upp väl synliga och vara vända mot körriktningen. Enligt 9 ska bl.a. vägmärken med begränsad hastighet sättas upp vid högra kanten av vägen, men de får även sättas upp på vänster sida, mittremsa, refug eller ovanför körbanan. Vad som anges i 9 gäller dock ej anvisningsmärken såsom bl.a. märket Lågfartsväg. Enligt föreskriften TSVFS 1992:13 bör märken för bl.a. tvingande och rekommenderad hastighet om 30 km/h placeras med höjden 1,5-2,1 meter, från gatunivån till underkant skylt. Vid låg placering av märke ska man se till att uppställda fordon inte kan skymma märket. Vidare bör skylten vara så placerad i sidled att skyltens vänstra kant har ett avstånd på 0,5 4,0 meter till körbanan. Formuleringen bör innebära att avvikelser kan ske från de angivna måtten om det finns starka skäl till detta och om dessa avvikelser inte blir vanligt förekommande. Noteras bör också att föreskriften även inkluderar anvisningsmärken som bl.a. märket Lågfartsväg, vilket kan ses som en skärpning av 9 vägmärkesförordningen. Detta har Vägverket gjort med stöd av 83 vägmärkesförordningen. Av denna bestämmelse framgår att Vägverket får föreskriva undantag från utmärkningsskyldigheten för vägar med ringa trafik eller om det finns andra särskilda skäl till det och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Motivet till att placera skyltar på låg höjd och nära körbanan är hypotesen att detta ökar synbarheten, framför allt i tätortstrafiken. En ökad synbarhet skulle stärka efterlevnaden. Effekterna av lågt placerade skyltar finns oss veterligen inte studerat. Däremot finns det studier som visar att vägmärken målade i vägbanan (kompletteringsmålning) stärker efterlevnaden betydligt 9. Medelhastigheten på 21 försökssträckor med hastighetsgräns 30 km/h sjönk med mellan 5 % och 15 % efter det att hastighetsgränsen även målats i gatan. De som körde fortast sänkte sin hastighet mest. Dessa resultat stärker hypotesen att en låg skyltning skulle kunna ge en bättre efterlevnad. 9 Vägmärken i körbanan sammanställning av försök. Notat 1991:6. Trafikmiljöbyrån, TSV. 10

19 Kommentar: Nuvarande förordning och föreskrift medger alltså inte att en väghållare får placera t.ex. en tvingande 30-skylt i en båge ute i körbanan eller på en höjd som understiger 1,5 meter. En sådan utformning uppfyller förvisso kraven i 7 vägmärkesförordningen men inte kraven i den 9 och i angiven föreskrift. Om 30-skylten t.ex. placeras på en liten refug i körbanans ytterkant kan man möjligtvis hävda att utförandet inte står i strid med 9 vägmärkesförordningen. Men om skylten placeras i en båge på en lägre höjd än 1,5 meter så står utförandet ändå i strid med föreskriften TSVFS 1992:13. Detta gäller oavsett om 30-skylten är tvingande eller rekommenderad. För att denna typ av skyltning ska bli juridiskt korrekt krävs en ändring i Vägverkets föreskrift TSVFS 1992:13, vilket bör kunna ske med stöd av 83 vägmärkesförordningen. Ändringen bör medge att märkena Lågfartsväg och Begränsad hastighet om 30 km/h får sättas upp på en lägre höjd än 1,5 meter i körbanans ytterkant på en för ändamålet anpassad refug, under förutsättning att det uppfyller grundkravet i 7 och att det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Försöksverksamhet Vägverket får, med stöd av 83 vägmärkesförordningen, tillåta användning av vägmärken med avvikande storlek samt besluta om försöksverksamhet som innebär avvikelser från förordningens bestämmelser. Slutsats Det finns inga juridiska hinder att upprepa 30-skyltning i ett visst område. En tvingande 30-skylt måste vara beslutad genom en lokal trafikföreskrift, men får sättas upp utan att några fysiska åtgärder vidtas. En rekommenderad 30-skylt får sättas upp av väghållaren utan att någon särskild trafikföreskrift antas, men däremot ställs formella krav på att någon form av farthinder anläggs i området. Det är högst olämpligt att i ett och samma område blanda rekommenderad och tvingande 30- skyltning. Mycket talar för att väghållaren bör använda sig av tvingande 30- skyltning i 30-områden och att denna skyltning kompletteras med farthinder där så krävs för att stödja bilisterna till en god efterlevnad av bestämmelsen. Skyltningen både får och bör upprepas med jämna mellanrum, dock högst med ett avstånd om 500 meter. Vilket avstånd som kan vara lämpligt och vilken effekt detta ger på trafiksäkerheten och trafikanternas beteenden, attityder och acceptans bör utredas vidare. Däremot innebär nuvarande bestämmelser att en 30-skylt inte får placeras i t.ex. en båge ute i körbanan eller på en höjd som understiger 1,5 meter. Detta gäller oavsett om det är en tvingande eller rekommenderad hastighetsgräns. Det bör därför utredas om det finns behov av och möjlighet att ändra föreskriften TSVFS 1992:13 för att göra det möjligt att sätta upp 30-skyltar som upprepningsmärke i körbanans ytterkanter. 11

20 2.2 Litteraturstudier Detta kapitel avser att presentera tidigare studier som gjorts inom området. Det skall emellertid poängteras att det inte finns många sådana studier. Kunskapen om efterlevnad av hastighetsgränsen 30 km/h och vid upprepad skylning av den är dålig. Något fler studier finns om effekter av hastighetsanpassning vid 30 km/h med hastighetsdämpande åtgärder. NTF-studie NTF Stockholms län har sedan 1986 studerat hastigheter på ett antal 30- sträckor i Stockholm (även 50-sträckor). Först omfattade studien 19 mätplatser, 1999 utökades det till 32 mätplatser. Medelhastigheten vid senast redovisade mätningen år 2000 var 34,4 km/h på 30-sträckorna. Två av tre förare överskred hastighetsbegränsningen var medelhastigheten 35,9 km/h. Medelhastigheten är högre i ytterstad än i innerstad. Den lägsta medelhastigheten på 30-sträckorna uppmättes 1997 till 31,7 km/h. Samma år uppmättes den lägsta andel som höll en hastighet över 30 km/h, 50 % av bilisterna. Utländska studier Av de studier som ändå gjorts visar de flesta att det är svårt att få bilister att sänka hastigheten genom enbart skyltning. En del studier visar att om olika typer av informationskampanjer genomförs samtidigt kan dock hastigheten minska. 10 Effekten av en informationskampanj tenderar dock att mattas av med tiden och ger således en kortvarig effekt. 11 Ett exempel är staden Heidelberg där man i zoner lyckats få ner hastigheten med mellan 9 och 26 km/h utan att använda fysiska åtgärder. Dock kombinerades införandet av 30 km/h med informationskampanjer, upprepad skyltning var 300:e meter, kantstensparkering samt intensifierad hastighetsövervakning. 12 De flesta studier av effekterna av 30- skyltning har gjorts i USA och Europa. En studie av tyska 30-zoner visar att man "mer eller mindre" lyckades få ner hastigheten, men att 85- percentilen sällan hamnade under 30 km/h. Stockholmsstudier Inom ramen för Vägverkets FoU-projekt stadens transportsystem - samverkande åtgärder för en bättre stadsmiljö genomförde Chalmers tekniska högskola, med Joachim Karlgren som ansvarig, sex delprojekt. Ett av dem behandlade effekter på hastighetsprofil och hastighetsspridning av 30-zoner. Rapporten undersöker 4 områden i Stockholm där 30-zoner införts. De fyra områdena är Sofia på östra Södermalm, Sibirien i norra Vasastaden, Alströmer mitt på Kungsholmen och Kronoberg, även det mitt på 10 Karlgren, J, avhandling Chalmers, Bilisters hastighetsanpassning i fyra 30-zoner i Stockholm, del 1&2. STRACH Rapport 199:5. 11 Elvik, R, TØI notat 1006/1995, Påvirkning av fart 12 Karlgren, J, avhandling Chalmers, (Schleicher-Jester, 1990) 12

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för 30-policy i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

för alla Peter trafikanter

för alla Peter trafikanter Förhöjda övergångsställen för alla trafikanter TEKNISK en studie om RAPPORT farthinder 2007:08 Förhöjda övergångsställen för alla Peter trafikanter Rosander Mikael Lyckman en Charlotta studie om Johansson

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet 1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som Stanna och parkera Vad är stannande? Med stannande avses annat stillastående med ett fordon än som 1. sker för att undvika fara, 2. föranleds av trafi kförhållandena, eller 3. utgör parkering. Vad är parkering?

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014 HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014 Denna trafikutredning har utförts under januari 2014 - oktober 2014 med följande organisation: BESTÄLLARE Helsingborgs stad Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki 2 Innehåll Beslutande organ Bashastighet Motorvägar Landsvägar Inom tätort Bussar, lastbilar

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Bakgrund Under juli 2014 har en enkätundersökning genomförts. Tre frågor ställdes till medlemmarna;

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv

Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv Utvärdering av omställbara hastighetsvägmärken av EASL-typ på E6 mellan Göteborg och Kungälv Källa: www.polydisplay.no November 2008 Anders Lindkvist Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Kort bakgrund

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar

informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 2 Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar Fysisk trafikreglering För

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Hastighetsfördelningar och potensmodellen

Hastighetsfördelningar och potensmodellen VTI PM www.vti.se Hastighetsfördelningar och potensmodellen Anna Vadeby Åsa Forsman Förord Detta PM utgör slutrapport i projektet Potensmodellen applicerad på hastigheter hos enskilda fordon - validering.

Läs mer

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Civ. Ing. Stefan Krii, Gatukontoret Malmö Stad Civ. Ing. Björn Wendle, Trivector Traffic AB Från idé till genomförande

Läs mer

Farthinder som används i Göteborgs kommun

Farthinder som används i Göteborgs kommun Farthinder som används i Göteborgs kommun RAPPORT NR 6:2000 utformning och hastighetseffekter TRAFIKKONTORET ISSN 1103-1530, ISRN GBG-TK-R-6:2000-SE 2000-06-29 Farthinder som används i Göteborgs kommun

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Riktlinjer för skyltning utmed vägar

Riktlinjer för skyltning utmed vägar 1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen RAPPORT 2012:61 VERSION 1.0 Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen - stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar Dokumentinformation Titel: Metodik för

Läs mer

Utlåningsverksamhet -Prolaser

Utlåningsverksamhet -Prolaser Utlåningsverksamhet -Prolaser Uppföljning av förbundets utlåning av instrument för hastighetsmätning genom enkät till dem som lånat år 2 till 6 Helena Hartzell RAP 2 feb 7 BAKGRUND NTF Stockholms län

Läs mer

Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad

Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Rätt fart i staden Handbok för hastighetsnivåer i en attraktiv stad December 2008 2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva);

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 26 augusti 2010. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:108. TSFS 2010:142 Konsoliderad elektronisk

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP SLUTRAPPORT 2014-10-20 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 258123, Trafikutredning Åttevägenområdet PM, Granskning av trafikutredning Åttevägenområdet,

Läs mer

Trafikanternas respekt för 30-skylten vid skolor i Västsverige

Trafikanternas respekt för 30-skylten vid skolor i Västsverige Trafikanternas respekt för -skylten vid skolor i Västsverige NTF Västs undersökning Väst inledning INNEHÅLL Alla 16 kommuner Inledning...........................................................................................

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred, måndagen den 1 juni 2015 kl. 8.30 Beslutande Åke Nilsson, KD Rosie Folkesson, S Åke Bergh, M Jonny Bengtsson, S, tj. ers. Övriga deltagande Jens Karlsson,

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Är det etiskt försvarbart att ta bort övergångsställen? FOT, SKTF, 11 maj 2006

Är det etiskt försvarbart att ta bort övergångsställen? FOT, SKTF, 11 maj 2006 Är det etiskt försvarbart att ta bort övergångsställen? FOT, SKTF, 11 maj 2006 Christer.hyden@tft.lth.se Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola I princip är det försvarbart, eftersom

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Samrådsinlägg från Esarps Bygdelag kring arbetsplan för väg 798

Samrådsinlägg från Esarps Bygdelag kring arbetsplan för väg 798 Samrådsinlägg från Esarps Bygdelag kring arbetsplan för väg 798 Dessa synpunkter framförs som svar på Trafikverkets samrådsmöte i Genarp 2012-03-01. Efter mötet i Genarp har ett bymöte i Esarp och ett

Läs mer

TEKNISK RAPPORT SYBAS. Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn. Charlotta Johansson Lars Leden

TEKNISK RAPPORT SYBAS. Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn. Charlotta Johansson Lars Leden TEKNISK RAPPORT 2008:11 SYBAS Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn Charlotta Johansson Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening 1 (13) Håkanstorp_Johanneslust.doc För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn 30.9.2014 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Åren 2009 2013 Uppdaterad hösten 2014 Transport och kommunikationer Statistiken innehåller uppgifter om fordon, körkort, vägar och trafikolyckor. Också

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun

Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun Dokumenttitel: Konsekvensutredning Turistgården, Årjängs kommun Skapat av: Rosenqvist Ola Dokumentdatum: 2013-12-16 Uppdragsansvarig: Gustav

Läs mer

Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor

Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor Civilingenjör Michael Cewers, Swarco Technology Michael.cewers@swarco.com Idag skyltas ofta med fasta hastighetsgränser oavsett väder, trafikförhållande

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

KANTSTENSPARKERING - hur trafiksäkert är det?

KANTSTENSPARKERING - hur trafiksäkert är det? KANTSTENSPARKERING - hur trafiksäkert är det? December 2010 Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten Trafikverket Borlänge Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond.

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Arbete på kommunala gator

Arbete på kommunala gator Arbete på kommunala gator Hur garanterar vi trafiksäkerhet och framkomlighet och hur försäkra vi oss om en tillfredställande arbetsmiljö Hur ser det ut. Statliga vägnätet Kommunala gatunätet VAKT Bättre

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

CyCitys fältstudier av cykelstaden. Slutversion 2012-01-19

CyCitys fältstudier av cykelstaden. Slutversion 2012-01-19 CyCitys fältstudier av cykelstaden Slutversion 2012-01-19 Bakgrund och syfte Detta dokument utgör slutredovisning av en delstudie inom CyCity kallad fältstudier av cykelstaden. Effektivare markanvändning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Charlotta Johansson, Per Gårder**, Lars Leden*** *Luleå tekniska universitet, ** University of Maine, Orono, Maine, *** Luleå

Läs mer

10 Utmärkning av korsningar.

10 Utmärkning av korsningar. 10 Utmärkning av korsningar. 10.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler 2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till

Läs mer

Vägen som arbetsplats Föredrag vid asfaltdagarna 19-20-21 november 2002

Vägen som arbetsplats Föredrag vid asfaltdagarna 19-20-21 november 2002 Vägen som arbetsplats Föredrag vid asfaltdagarna 19-20-21 november 2002 Arbete i trafikmiljö Vid arbete på väg är passerande fordon en ständig riskfaktor. Bakom förhållandevis enkla avspärrningar skall

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer