Verksamhetsberättelse 2007 KTH Teknik och hälsa

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2007 KTH Teknik och hälsa 1

2 INNEHÅLL Dekan har ordet 3 Vår roll och vårt ansvar 4 Vår vision 4 Våra medarbetare, vår organisation och ledning 5 Våra studenter 6 Vårt arbete och våra resultat 6 Ledord för vårt arbete 6 Det vardagliga utvecklingsarbetet 7 Det pedagogiska utvecklingsarbetet 8 Utbildningen 9 Högskoleingenjörsutbildning 10 Magisterutbildningar 10 Behörighetsgivande utbildningar 11 Utbildningar med högskoleexamen 11 Utbildning på uppdrag av annan högskola 12 Fort- och vidareutbildning 12 Forskningen och forskarutbildningen 12 Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH) 12 Medicinsk teknik 13 Neuronik 14 Strukturell Bioteknik 14 Strömnings- och klimatteknik 15 Samverkansuppgiften 15 Samverkan med näringslivet 16 Samverkan med kommuner 16 Samverkan med andra högskolor 16 Fort- och vidareutbildning 17 Övriga externa relationer 17 Miljöarbetet. Hållbar utveckling 17 Det KTH-gemensamma arbetet 17 Arbetet inom STH 17 Ekonomin 18 STH 2007 i tabeller och diagram 19 Personal 19 Studenter 24 Studieresultat 28 Forskning 30 Miljöredovisning 33 Ekonomisk redovisning 37 2

3 Dekan har ordet År 2007 blev ett år som till stora delar färgades av de lokaliseringsbeslut som Universitetsstyrelsen tog i slutet av Beslut som, kanske utan avsikt, definierade STH på ett nytt sätt. En skola med tre campus och med tre olika profiler; ett centrum för maskinproduktion i Södertälje, ett byggtekniskt centrum i Haninge och ett medicintekniskt centrum i Flemingsberg. Det innebär att vi på alla tre campus fått i uppgift att profilera oss inom områden som andra skolor på KTH upplever som sina. En konkurrenssituation uppstår och de skäl som finns för att samordna och samorganisera utbildning och forskning kan naturligtvis användas för att omorganisera delar av STHs verksamhet till andra skolor. Det är då lätt att glömma bort att verksamheterna på alla våra tre campus är mycket framgångsrika. I ett nationellt perspektiv är vi mycket framgångsrika med såväl rekrytering till som genomförande av högskoleingenjörsutbildning. Inom byggteknik och maskinteknik tror jag vi vågar säga att vi både är störst och bäst i Sverige! Vi har visat att vi är bra på att bedriva utbildning, med lärare som brinner för att undervisa och en administration som kan och förstår grundutbildning. I ett sådant perspektiv kan man stilla undra över vilka argument som väger tyngst i den omorganisationsiver som nu främst kommer till uttryck på Campus Telge. Även vår forskningsverksamhet har tagit stora steg framåt under Vi har flyttat in i nya lokaler Flemingsberg och har märkbart flyttat fram våra positioner mot de mål vi har i vår utvecklingsplan, dvs att bli den naturliga och mest kända arenan för forskning som leder utvecklingen i gränsområdet teknik, medicin, hälsa och vård. Under 2007 har också beslut tagits om att på STH inrätta ett civilingenjörsprogram i Medicinsk teknik. Detta är en viktig byggsten i vårt fortsatta utvecklande av ett betydelsefullt medicintekniskt centrum. Med de argument som finns och som anförs för att omorganisera vår maskinverksamhet till ITM-skolan borde KTH också se potentialen med att samla all KTHs medicintekniska verksamhet till STH och Flemingsberg. Efter flera års turbulens med omorganisationer, lokaliseringsdiskussioner, ifrågasättande av högskoleingenjörsutbildningarna, mm vill vi i alla fall önska oss mer lugn och ro under Lugn och ro för att kunna fortsätta utveckla såväl oss själva som det vi är bra på. Inge 3

4 KTH STH i siffror 2007 GRUNDUTBILDNING Högskoleingenjörsutbildning, 5 program 2 temautbildningar, som utgör öppen ingång till högskoleingenjörsprogram 7 master- och magisterutbildningar, varav en med EESskolan som huvudman Utbildning med högskoleexamen, 2 inriktningar Behörighetsgivande utbildningar Nybörjare 340 nybörjare högskoleingenjörs- och temautbildningar, fördelning 29/71 % kvinnor/män 28 nybörjare kandidatutbildning, fördelning 61/39 % kvinnor/män 123 nybörjare magisterutbildningar, fördelning 35/65 % kvinnor/män 285 nybörjare behörighetsgivande utbildningar, fördelning 30/70 % kvinnor/män 71 nybörjare utbildningar med högskoleexamen, fördelning 39/61 % kvinnor/män Helårsstudenter och helårsprestationer 1622 helårsstudenter 1350 helårsprestationer 83,2 % prestationsgrad Examination 214 examinerade högskoleingenjörer, fördelning 27/73 % kvinnor/män 62 examinerade magisterexamen - 10 med ämnesdjup, 52 med ämnesbredd -, fördelning kvinnor/män 10/90 % respektive 40/60% FORSKNING OCH FORSKARSTUDERANDE 8 professorer (inklusive gästprofessorer), varav 1 kvinna och 7 män 30 aktiva forskarstuderande, fördelning 32/68 % kvinnor/ män Kompetenscentra Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) EKONOMI 156 Mkr i total omsättning, varav 110 Mkr för grundutbildning PERSONAL 150 personer anställda vid skolan, motsvarande 128 heltids ekvivalenter, varav: 103 män 47 kvinnor LOKALISERINGAR, LOKALER 3 lokaliseringar Flemingsberg, Haninge, Södertälje ca kvadratmeter total lokalarea Vår roll och vårt ansvar Skolan för teknik och hälsa (STH) är en av KTHs nio skolor. I rektors uppdrag beskrivs verksamheten på följande sätt: Verksamheten innebär utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där även teknisk forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och före bygger skada samt främjar hälsa. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt för högskoleingenjörsutbildningen.. 4 Uppdraget innebär verksamhet och utveckling inom följande områden: Grundutbildning - Högskoleingenjörsutbildning. - Kompletterande utbildningar i form av master- och magisterprogram. - Utbildning med högskoleexamen 120 högskolepoäng. - Behörighetsgivande utbildningar (basår, bastermin). - Fort- och vidareutbildning. Forskning och utveckling - Tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med näringslivet och kommunerna på Södertörn. - Tillskapande och utvecklande av multidisciplinära centra och forskargrupper som CTMH, Design Arbete, Skadeprevention och Hälsa (DASH), Medicinsk bildbehandling, Industriell ergonomi, Strömnings- och klimatteori. - Samarbete med näringslivet, kommuner och andra högskolor. Samverkansuppgiften - Fort- och vidareutbildning. - Näringslivssamverkan i form av uppdragsutbildningar och gemensamma utvecklingsprojekt. - Samhällskontakter med fokus på samverkan med kommuner på Södertörn. - Samverkan med andra högskolor i regionen och i landet på både program- och kursnivå. - Internationella relationer i form av studentutbyte. Vår vision Utifrån vår roll och vårt ansvar har formulerats STHs vision och övergripande mål. I STHs utvecklingsplan för tiden uttrycks skolans vision: Att ge människor och idéer möjlighet att utvecklas! Från denna vision utgår STHs övergripande mål: STH skall i både utbildning och forskning kännetecknas av tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt och metoder med fokus på hur teknik och ingenjörsvetenskap kan användas och utvecklas som svar på samhälleliga och mänskliga behov. Begreppet hälsa i en vid bemärkelse skall integreras i all verksamhet inom STH. STH skall stärkas och utvecklas som Sveriges största och bästa

5 högskoleingenjörsutbildare. Bra balans mellan näringslivsanknytning, kontakt med forskning och forskarutbildning och en lyhördhet inför såväl samhällsförändringar som studenters önskemål och krav skall vara STHs signum. STH skall, nationellt och internationellt, vara den naturliga och mest kända arenan för forskning som leder utvecklingen i gränsområdet teknik, medicin, hälsa och vård. Våra medarbetare, vår organisation och ledning Personalstyrkan - räknat det totala antalet personer anställda vid STH minskade under 2007 med två personer och var vid årets slut totalt 150 personer. Uttryckt i heltidstjänster är minskningen 9 tjänster till 128 heltidstjänster vid årets slut. Antalet tjänster tjänster bland personal i skolgemensamma befattningar och teknisk/administrativ personal har minskat med ca två tjänster medan antalet tjänster i kategorin lärare och forskare minskat med ca 7 tjänster. Denna bruttosiffra inrymmer dock en ökning av professors- och doktorandtjänster motsvarande en heltidstjänst. En minskning motsvarande ca 8 heltidstjänster har således skett bland undervisande personal främst universitetsadjunkter under år Detta är till en del resultatet av de genomförda nedskärningarna av personalstyrkan bland datalärarna. Till en del är det också resultatet av icke förutsägbara personalförändringar. En del av dessa tjänster skall återbesättas, varför personalsituationen vid slutet av år 2007 inte helt korrekt speglar STHs fortfarighetstillstånd. Åldersstrukturen bland personalen utgör ett observandum för framtiden. 26 procent av personalen har redan uppnått eller kommer att uppnå pensionsålder (65 år) inom de närmaste 5 åren och hela 41 procent inom de närmaste 10 åren. De förändringar i personalstyrkan som beskrivs ovan låter sig också belysas i termer av personalomsättning. STHs personalomsättningen år 2007, mätt enligt gängse metoder, var den högsta under de senaste fem åren. Sjukfrånvaron, som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, var 2,5 procentunder 2007, vilket är en ökning jämfört med närmast föregående år. Av sjukfrånvaron var ca 55 procent att hänföra till långtidssjukskrivning (mer än 60 dagar). Motsvarande värden för hela KTH år 2006 senast tillgängliga uppgifter var 2,6 procent sjukfrånvaro, varav ca 59 procent långtidssjukskrivning. En studie av hur personalens tid användes vid STH under år 2007 visar bl.a. att av budgeterad årsarbetstid utgjorde 87,4 procent arbetad tid, 2,5 procent semester och 1,8 procent föräldraledighet. För hela KTH var motsvarande värden för år 2006 senast tillgängliga uppgifter 89,8 procent arbetad tid, 3,0 procent semester och 1,4 procent föräldraledighet. Enligt KTHs lokala avtal medges redovisning av semesteruttag för lärare enligt den s.k. schablonmetoden. Sådant uttagen semester redovisas ej i denna sammanställning utan ingår i begreppet arbetad tid. Vid STH tas ca 65% av semestern ut enligt schablonmetoden, medan KTH som helhet anger att så sker för knappt hälften av de anställda. Detta förklarar till viss del skillnaden i arbetad tid respektive semester mellan STH och KTH som helhet. En fullständig redovisning återfinns i bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram. STH leds av en styrelse med dekan som verkställande chef. Dekan är också ordförande i styrelsen. Som stöd i ledningsprocessen finns inrättat en ledningsgrupp. En organisationsförändring genomfördes under senare delen av år Därigenom stärktes ledningsgruppens funktion och antalet ledamöter utökades. Den administrativa chefen är chef för den administrativa avdelningen. För skolans grundutbildning finns en grundutbildningsansvarig, som tillsammans med programansvariga ansvarar för utbildningarnas akademiska innehåll och utveckling. För utbildningarna gemensamma frågeställningar behandlas i grundutbildningsrådet, som leds av grundutbildningsansvarige och där samtliga program- ansvariga jämte företrädare för studentkontakterna och kvalitetssamordnaren ingår. Den senare är knuten till skolans ledningsgrupp som en specialfunktion för kvalitetssamordning, kvalitetsoch verksamhetsuppföljning. På motsvarande sätt finns en forskarutbildningsansvarig, vilken leder ett forsknings-/forskarutbildningsråd med representanter för forskarutbildning och de olika forskningsområdena. I gruppen ingår också adminstrative chefen och kvalitessamordnaren. Posten som ansvarig för samverkansuppgiften - ibland benämnt externa relationer eller tredje uppgiften - har varit vakant under år Arbetsuppgifterna har fördelats mellan dekan och avdelningscheferna och i vissa specifika ärenden även till programansvariga. För den operativa ledningen av grundutbildningen är ledningsansvaret vad gäller personal, arbetsmiljö och delar av ekonomin delegerat till sex avdelningschefer. Inom forskningen har på motsvarande sätt skett delegering av ledningsansvar till fem avdelningschefer. STHs organisation och ledning redovisas i bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram. STH ljussätter Ishotellet i Jukkasjärvi STHs magisterprogram Architectural Lighting Design fick under 2007 det ärofyllda uppdraget att ljusätta Ishotellet i Jukkasjärvi och ett antal isbarer, som drivs av samma intressenter, runt om i Europa. 5

6 6 Våra studenter Av studenterna vid STH är ca 55 procent inskrivna på högskoleingenjörsprogram, ca 14 procent på behörighetsgivande utbildningar, ca 10 procent på fristående kurser, ca 9 procent på magisterprogram och ca 7 procent på utbildningar med högskoleexamen. Till de behörighetsgivande utbildningarna räknas tekniskt basår och teknisk bastermin. Den relativt höga andelen fristående kurser förklaras av att man av redovisningstekniska skäl i den posten inkluderar de kurser som STH ger på uppdrag av KI och Södertörns högskola. Övrig verksamhet med fristående kurser för fort- och vidareutbildning har under 2007 liksom under de närmast föregående åren varit liten. Studenterna rekryteras i stor omfattning från STHs närområde. Miljön vid skolans campus kännetecknas av mångfald beträffande etnicitet och bakgrund. Bland nybörjarna inom högskoleingenjörsutbildningen hösten 2007 uppgav 36 procent att man inte har svenska som modersmål. Motsvarande andel inom KTHs civilingenjörsutbildning var 17 procent. Stora olikheter råder mellan utbildningsprogrammen. Bland studenterna antagna till den s.k. öppna ingången uppgav hela 56 procent att man inte har svenska som modersmål. En relativt stor andel studenter kommer från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund, 36 procent bland STHs nybörjare hösten 2007, mot 24 procent för KTHs civilingenjörsprogram. Av det totala totala antalet nybörjare vid STH under år 2007 var 32 procent kvinnor. Det är en ökning med en procentenhet från närmast föregående år och med 9 procentenheter från år För den successiva ökningen under perioden svarar främst programmet Medicinsk teknik, 47 procent kvinnor år 2007, utbildningarna med högskoleexamen, främst fastighetsmäklarutbildningen, 54 procent kvinnor, samt den nystartade kandidatutbildningen i medicinsk informatik med 61 procent kvinnor. Den successivt ökande andelen kvinnor bland nybörjarna har gjort att den totala andelen kvinnor inom högskoleingenjörsprogrammen nu uppgår till 29 procent. Sett över de senaste fem åren har andelen kvinnor i högskoleingenjörsutbildningen ökat med 7 procentenheter. Med denna ökningstakt framstår skolans uttalade målsättning, att öka andelen kvinnor i högskoleingenjörsutbildningen till minst 30 procent år 2010, som högst rimlig. Ytterligare uppgifter om våra studenter ges under respektive utbildning samt i bilagedelen, STH 2007 i tabeller och diagram Vårt arbete och våra resultat Ett antal dokument har varit styrande för verksamheten vid STH under år STHs utvecklingsplan för tiden är det övergripande styrdokumenten. Utgående från dessa har utarbetats årliga kvalitets- och aktivitetsplaner för olika områden, såsom arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och likabehandling, personalutveckling och miljö. Verksamheten har kontinuerligt stämts av mot dessa planeringsdokument. I det följande ges en sammanfattning av vårt arbete och de resultat - i relation till våra uppgifter och våra mål - som vi uppnått under Ledord för vårt arbete I tidigare utvecklingsplan för institutionen KTH Syd angavs som ledord för verksamheten valfrihet, mångfald, samverkan och nyskapande. Den inriktning som dessa ledord anger har även framgent präglat verksamheten även om de inte explicit uttrycks i den nya utvecklingsplanen. Genom ett antal valbara kurser i årskurs 3, har studenterna möjligheter att själva profilera sin utbildning. Samverkan sker såväl mellan institutionens campus som mellan olika inriktningar och program vid ett och samma campus. Genom nya kurser och kursmoment kommer det att utbildas högskoleingenjörer med en delvis annan kompetens än tidigare. Mångfalden och nyskapandet i utbildningsutbudet understryks ytterligare av våra temautbildningar, Teknik och ekonomi och Teknik och hälsa, genom tillskapandet av programmet Medicinsk teknik, genom den nystartade kandidatutbildningen Medicinsk informatik, vars första studenter antogs höstterminen 2007 samt genom tillskapandet av utbildningar med högskoleexamen. Valfriheten och mångfalden beträffande fortsatta studier vid STH har ökat genom att utvecklingen av magisterutbildningar har fortsatt under året. Den etniska mångfalden bland våra studenter är stor. Det är resultatet av det utpräglat multietniska närområdet varifrån en stor del av våra studenter rekryteras. Att även rekrytera studenter med annan gymnasiebakgrund än den traditionella naturvetenskapliga/tekniska liksom att rekrytera flera kvinnliga studenter är prioriterade mål. Satsningen på behörighetsgivande utbildningar är en del i dessa strävanden. Målsättningen har också vägts in vid utformningen av den nya utbildningsstrukturen. En uttalad avsikt är att utbilda ingenjörer med en något annorlunda profil, med bl.a. något större inslag av icke-tekniska kurser. Detta bedömdes ha en positiv inverkan vad gäller en breddad rekrytering i allmänhet och rekrytering av kvinnliga studenter i synnerhet. Med några års erfarenhet av denna satsning kan vi se att den givit betydande resultat vilket belyses ytterligare i kapitlet Utbildningen och i bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram. Att vända den negativa trenden vad gäller ungdomars teknikintresse är ett väsentligt mål för alla tekniska högskolor och andra teknikutbildare, sett såväl ur nationellt som lokalt och snävt eget perspektiv. Det är ett arbete, som måste ske både på lång och på kort sikt. Det uppdrag som offererades under år 2007 och som STH nu står inför vad gäller att ge utbildningar inom det s.k. Lärarlyftet är exempel på insatser för att påverka situationen på lång sikt. Genom den kompetens som finns inom STH har skolan möjligheter att bidra till och påverka kunskap och i någon mån inriktning hos de lärare som skall undervisa och intressera grundskole- och gymnasielever för naturvetenskap och teknik. Ett engagemang med samma inriktning är de ämnesfördjupande kurser i matematik vilka liksom föregående år gavs för lärare inom Haninge och Södertälje kommuner. Avgörande för framgång i det kortare perspektivet är den höga kvaliteten på den dagliga verksamheten och att informationen om verksamheten kommuniceras ut till presumtiva studenter på

7 ett korrekt och tilltalande sätt. Våra informatörer ansvarar för information, marknadsföring och rekrytering. Målgrupper för marknadsföringen är bl.a. studerande, studievägledare och lärare på gymnasier, grundskolor, komvux, folkhögskolor samt värnpliktiga, arbetslösa och övriga personer som vill studera. STH ska visa på en bild av komplex teknik i samspel med människor och samhälle. Under 2007 genomfördes en rad informationsaktiviteter. Målet för aktiviteterna har varit att de skall vara noga planerade, professionellt genomförda och väl integrerade i aktivitetsplanen. Exempel på aktiviteter och informationsmaterial under 2007 var: Roadshow med studentambassadörer, med utsällning både inomhus och utomhus, under fyra veckor på gymnasieskolor samt Södertälje centrum och Haninge centrum. Trafikreklam på pendeltåg och bussar. Annonsering bland annat i Aftonbladets utbildningsbilaga, Piraja, Metros utbildningsbilaga, Ingenjören och Svenska dagbladets utbildningsbilaga. Tävling och vykortsutskick i samband med lansering av Medicinsk Informatik. Informationsfoldrar till utbildningar. Kampanjwebbplats inför sista ansökningsdag 16 april. Rekryteringen under 2007 tyder på att marknadsföringen lyckats bra. På en nationellt vikande marknad för teknisk utbildning i allmänhet och för ingenjörsutbildning i synnerhet hävdar vi oss mycket bra. Byggteknikprogrammet vid Campus Haninge är störst och Maskiningenjörsprogrammet vid Campus Telge näst störst i landet. Det nya programmet Medicinsk teknik rekryterar bra liksom våra behörighetsgivande utbildingar och utbildningen till fastighetsförmedlare med högskoleexamen. Skolans totala utbud av utbildningar rekryterar allt större andel kvinnliga studenter.j DKJFDKJFK Det vardagliga utvecklingsarbetet Vi vill utveckla STH genom att utveckla dess människor. Nödvändigt för att det skall kunna ske är att underhålla och utveckla den arbetsmiljö - såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö - där dessa människor är verksamma. I tider av hög förändringstakt och hårt arbete kan arbetsmiljöområdet bli eftersatt eller åtminstone upplevas så. Förändringarna är inte alltid sådana att STHs ledning själv råder över dem till innehåll och/eller förändringstakt. Verksamheten vid STH har alltid kännetecknats av en hög förändringstakt. Det kom också att i hög grad gälla verksamhet under år stundtals en känsla av konkurrenssituation snarare än en känsla av delaktighet. Av olika anledningar, bl.a. sjukdom, blev avrapporteringen under år 2007 försenad och bristfällig, något som förstärkte dessa känslor, men som omgående skall åtgärdas i början av år Under året tillsattes också en projektgrupp för bildandet av ett byggtekniskt centrum knutet till Campus Haninge med Lars Källander som projektledare. I projektets styrgrupp har ingått representanter för Haninge och Nynäshamns kommuner, Stockholms hamnar, Keobs/Fabege, KTHs ledning genom förvaltningschefen. Projektet avslutades i allt väsentligt under år 2007 med resultat att projektgruppen föreslog inrättande av ett KTH-Centrum för Tillämpad Bygg Teknik, CTBT. Verksamheten föreslås vara ett tvärvetenskapligt centrum inriktat mot ny teknik för byggande och boende, utprovad i full skala mellan forskare, företag och brukare. Initialt avses verksamhet inom områdena byggprocess och produktion, hälsa och livslångt boende samt energi, ljus och miljö. En begäran om centrumbildning inlämnades till KTHs ledning, men formellt beslut hann ej fattas under år År 2007 var var det första året med medelstilldelning via s.k rektorskontrakt och enligt ett nytt styr- och resursfördelningssystem. Analysen för STH var att denna förändring skulle innebära försämringar i tilldelning främst beträffande grundutbildningen. Analysen besannades i stort även om viss ökning jämfört med de ursprungliga planerna kom att ske av tilldelningen till behörighetsgivande utbildningar. Projektet Campus Telge 2007 Under året har upprättats en strategiplan för utvecklingen av Campus Telge. Planen är grundad från en undersökning av näringslivets behov av utbildningar på bred front - utbildningar som skulle kunna ges vid Campus Telge. Uppdraget delades i två delar en del särskilt fokuserar på utbildningar för större tillverkande företag som Scania, Atlas Copco mfl. en del som undersöker andra delar av näringslivets behov, framförallt driftoch underhållsrelaterade branscher. En viktig ansats för studien är att göra Campus Telge till ett företagsanpassat, nytänkande utbildningshus i KTHs regi. Strategin är att skapa rena uppdragsutbildningar till en början. Det tar längre tid att inrätta statligt finansierade fort- och vidareutbildningar eller magisterprogram och ännu längre tid att skapa nya treåriga högskoleingenjörsutbildningar. Som ett resultat av de beslut som togs under år 2006 beträffande lokalisering till och verksamhet vid Campus Telge tillskapades Projekt Telge, med uppgift att konkretisera de intentioner som uttrycktes av universitetsstyrelse och rektor. I projektets styrgrupp ingår bl.a. intressenter för Södertälje kommun, Scania m.fl. företag, KTH genom vicerektor för näringslivssamverkan, KTH Skolan för industriell teknik och management samt STHs dekan. Projektgruppen valde avsiktligt att inledningsvis arbeta relativt frikopplat från STH och den verksamhet som STH idag bedriver vid Campus Telge, något som stundtals kom att upplevas som frustrerande av STHs personal Uppdragsutbildningarna kan sedan medverka till att utveckla grundutbildningen. Ett antal Lean-seminarier har under året bedrivits på Campus Telge. Industrins intresse för lean production har spelat en stor roll för tankarna på etablerandet av ett KTH Lean-center på Campus Telge. KTH har under året stått värd för konferensen Teknik och Tillväxt, en dag då näringslivet debatterar om vad som skall göras för att skapa konkurrenskraftigare företag och ökad tillväxt. Tekniksektorns lokaliseringsutmaningar lades i Södertälje på Scania i närhet av Campus Telge. Behovet att utbilda fler högskoleingenjörer främst inom produktionsindustrin framfördes av många företagsledare. Inom grundutbildningen har utvecklats ett nytt ett- årigt magisterprogram, Produkframtagning - ett program som skall ge möjlighet till varvad utbildning och praktiskt arbete. 7

8 8 Osäkerhet inför utfallet av det nya tilldelningssystemet, svårigheter att budgetera, då tilldelade medel innevarande år bygger på studentantal föregående år samt utdragna förhandlingar om ett nytt rektorskontrakt har upplevts som betydande påfrestningar inom ekonomiadministrationen under året. Lokalkostnaderna är en stor utgiftspost för STH och lokalbehovet kräver ständig observans. Snabba förändringar är svåra att åstadkomma p.g.a. långa hyreskontrakt och en total optimering av ytor och därmed kostnaderna kan inte uppnås med verksamhet vid tre campi. Verksamheten vid Campus Flemingsberg växer och beslut togs redan under år 2006 att hyra större lokaler. Under 2007 flyttades verksamheten till nya lokaler på adressen Nobels Allé 10. Det innebar att lokalytan vid Campus Flemingsberg ökade från ca 400 till 1500 kvadratmeter. Samtidigt identifierades möjligheter att friställa ytor vid såväl Campus Haninge som vid Campus Telge. Genom uppsägning av delar i Haninge minskades ytorna där med ca 1000 kvadratmeter f.o.m. sista kvartalet Samtal fördes under året med Södertälje kommun om uppsägning av vissa ytor även vid Campus Telge, men dessa överläggningar ledde inte till något resultat under år Sammanfattningsvis var den totala yta som STH disponerar vid slutet av år 2007 marginellt större än närmast tidigare år, men ytor hade omfördelats till förmån för den växande verksamheten vid Campus Flemingsberg. Under år 2007 fattades på central nivå inom KTH beslut om ett nytt sätt att debitera lokalkostnaderna. Det tidigare systemet med s.k. internprishyra ersätts av ett system, där varje skola skall betala de faktiska kostnaderna för de lokaler man disponerar. Förändringen träder ikraft 1 januari I en verksamhet under ständig förändring utsätts den psykosociala arbetsmiljön för betydande påfrestningar. Förändringar likt de ovan beskrivna med upplevd informationsbrist liksom fortsatt låga ansökningssiffror på några av utbildningsprogrammen och krympande ekonomiska resurser är anledningar till detta. Medarbetares plötsliga bortgång och sjukdom har dessutom utgjort extra påfrestningar under år Som grund för STHs kvalitetsarbete under år 2007 har liksom tidigare år legat för året reviderade och uppdaterade planeringsdokument inom områdena personalutveckling, arbetsmiljö, miljö, jämställdhet, likabehandling och mångfald. I dessa dokument specificeras ett antal åtgärder att genomföras under året. Arbetet drivs kontinuerligt genom att frågeställningarna upptar en fast punkt på agendan för skolans ledningsgrupp och samverkansgrupp, samt i grundutbildnings- och forskar/forskarutbildningsråden. En avstämning mot tillämpliga delar av planeringsdokumenten för år 2007 visar på ett målmedvetet arbete, där ett antal små steg tillsammantagna summeras till noterbara förbättringar: För att begränsa anledningar till oro och osäkerhet och för att öka personalens delaktighet uttalades i planeringsdokumenten en klar ambition att ge informationen ut i organisationen extra hög prioritet. I de situationer som STH befunnit sig under året (se ovan under andra punkter) har behovet av information varit betydande. Det ligger också i sakens natur att man aldrig får nog med information. Informationen ut i verksamheten har prioriterats, men detta har flera gånger erbjudit betydande problem. Behovet av snabb information har ofta ställts mot att kunna ge korrekt information. Under året har drivits två projekt, Projekt Telge och Byggtekniskt centrum vid Campus Haninge, vilka båda i högsta grad kommer att påverka förutsättningarna för STHs framtida verksamhet. Projekten har i hög grad engagerat och drivits av personer utanför STHs ordinarie personalstyrka. I Projekt Telge valde man dessutom i ett inledningsskede avsiktligt att frikoppla från STHs nuvarande struktur. Detta för att arbeta förutsättningslöst utan att låsas av nuvarande organisation och verksamhet. Då dessutom avrapporteringen av projektet kom att försenas p.g.a. sjukdom, kom situationen främst under senare delen av året att utgöra grogrund för rykten och spekulationer. Påfrestningarna på den psykosociala arbetsmiljön och personalens situation har speciell uppmärksammats vid varje sammanträde med grundutbildningens ledningsgrupp och efter omorganisationen huvudsakligen i skolans ledningsgrupp. En annan uttalad ambition är att förbättra känslan av samhörighet mellan samtliga medarbetare inom STH. Det är ett arbete på sikt och ett arbete som erbjuder uppenbara utmaningar. STHs verksamhet är förlagd till tre campi. Verksamheten skiljer från ett campus till ett annat. Forskarutbildning och forskning är huvudsakligen förlagt till Campus Felmingsberg, medan grundutbildningen huvudsakligen är lokaliserad till Haninge och Södertälje. Inom grundutbildningen har dessutom de senaste åren skett en specialisering mellan campi, så att endast behörighetsgivande utbildningar nu finns på flera ställen. Aktiviteter, som är gemensamma för hela STH, har därför ett egenvärde men måste vägas mot olägenheten av resursåtgång i tid och resekostnader. Under året har arrangerats ett antal träffar riktade till all personal. Vid några tillfällen har detta varit rena informationsträffar. Ett tillfälle per termin har ägnats åt friskvård - se nedan. Traditionsenligt julbord för all personal avnjöts denna gång ombord på MS Vindhem under färd i Stockholms skärgård. Hälso- och friskvården har under år 2007, liksom tidigare, prioriterats. Den policy för skolans stöd till personalens friskvård som utarbetats följdes under året. Avtal upprättades med gym där personalen erbjöds kostnadsfri tillgång, alternativt gavs möjligheten till viss ersättning för individuella friskvårdsaktiviteter. Skolan gav också visst bidrag till massagebehandling. Skolan friskvårdgrupp arrangerade ett friskvårdstillfälle per termin. Vårterminens aktivitet i juni vildmarksliv vid Järna Vildmark Camp var samtidigt läsårsavslutning. I mitten av höstterminen arrangerades en kombinerad seminarie- och friskvårdsdag vid Campus Flemingsberg. Föreläsning om Arbetsliv och stress kombinerades med en eftermiddag där det erbjöds ett stort antal friskvårdsaktiviteter såsom boxning, spinning och promenader. På gruppens initiativ och i samarbete med Korpen arrangerades under en period av vårterminen ytterligare en stegtävling denna gång utformad som en kamp mellan den kvinnliga och den manliga delen av personalen. Liksom vid tidigare omgångar omfattades kampen med stort engagemang och den inspirerade sannolikt till åtskilliga extra promenader. Det pedagogiska utvecklingsarbetet Under rubriken Det pedagogiska utvecklingsarbetet skall först och främst framhållas det ständiga utvecklingsarbete som sker i det tysta. Engagerade och professionella lärare tillför dagligen och stundligen nya impulser och utvecklar våra program/ inriktningar och kurser att bli allt bättre. Utan dessa insatser, som vi ofta tar för givna, skulle våra utbildningar snabbt föråldras

9 och tappa i attraktionskraft. Som ett stöd i detta arbete att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla på kursnivå introducerades under år 2007 den beskrivning av kursgenomförandeprocessen, som tidigare testats i mindre omfattning. Föregående års aktiviteter med coachning av nyantagna studenter vid Campus Haninge utvärderades inför läsåret 2007/2008. Beslut togs att coachning fortsättningsvis skall arrangeras även vid Campus Telge. Aktiviteterna, som mottagits mycket positivt av studenterna, har successivt kommit att anta formen av ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med fokus på att introducera studenterna i högskolestudier, att informera om programmens och inriktningarnas röda trådar, om ingenjörsyrket och utbildningarnas koppling till yrkesrollen samt att erbjuda kontinuerlig coachning och mentorskap under inledningen av högskolestudierna. Jämställdhets- och mångfaldsfrågorna har efter hand lyfts fram på ett mera konkret sätt. I maj månad arrangerades för all personal, som skulle komma att involveras i coachningen, en inspirations- och planeringsdag. Mentorrollen belystes genom ett inslag av Stockholms Improvisationsteater och mångfaldsfrågorna fokuserades i ett föredrag från HSV över temat Studenter i olika förutsättningar och möjligheter. Under den s.k. nolle-perioden arrangerades för de nyantagna studenterna en temadag, med huvudsyfte att motivera, ge konkreta tips och informera om ingenjörsrollen. Dekan och grundutbildningsansvarige informerade om arbetsroller och arbetsmarknad för högskoleingenjörer nu och i en bedömd framtid. Studenterna gavs möjligheter att träffa såväl yrkesverksamma ingenjörer, som äldre studenter. Inriktningsledarna redovisade inriktningarnas kurser, och deras koppling till varandra och till den kommande yrkesrollen - den s.k. röda tråden. Tips gavs beträffande studieteknik och studievanor. Under första läsperioden arrangerades studiepass ledda av studenter ur högre årskurser, och under period 2, då examinationsresultaten från period 1 var kända, arrangerades uppföljningsträffar med studenter och coacher. Även i mera formell mening har ett antal utvecklingsprojekt genomförts under år Liksom oftast inom STH har dessa insatser skett med små extra resurser och samtidigt som vi varit i full produktion. Två av dessa projekt är nya verksamhetsområden för STH. Sålunda skedde under året den slutliga utvecklingen av STHs första kandidatprogram, Medicinsk informatik, till vilket de första studenterna antogs höstterminen Under året har också genomförts merparten av utvecklingen av STHs första civilingenjörsprogram Medicinsk teknik, vilket kommer att starta höstterminen Våra magisterprogram har under året diskuterats och ett arbete har påbörjats för att ändra och komplettera utbudet. Utvecklingen sker enligt två huvudkoncept. Vissa utbildningar utvecklas för att göra det möjligt för yrkesverksamma att läsa med kvarts- eller halvstudietakt. Andra utbildningar anpassas för att svara mot en ökad efterfrågan på internationella program. (Se även under rubriken Magisterutbildningar ). Under året utvecklades och startades, som ersättning av tidigare YTH-program, ett nytt program Byggproduktion med högskoleexamen 120 hp. I samband med de medarbetarsamtal som genomfördes inför år 2007 sammanställdes förslag till och önskemål om fort- och vidareutbildning. Sammanställningarna bedömdes och prioriterades av STHs ledning, varefter avdelningscheferna ansvarade för de praktiska lösningarna i varje enskilt fall. Detta resulterade bl.a. i att två universitetsadjunkter under året påbörjade forskarstudier (50%) och därtill att många lärare deltog i ett antal kurser och seminarier av varierande längd. Utöver detta sker fortbildningsinsatser på eget initiativ och för egen utveckling men därigenom också till gagn för skolans ämnesmässiga och pedagogiska utveckling. För att även fortsättningsvis stödja, förbättra och hålla skolans myndighetsutövande och administrativa rutiner uppdaterade fortsatte seminarieserien kring dessa frågeställningar under år 2007 med två seminarietillfällen. Bedömningen är att dessa tillfällen är värdefulla och beslut togs att informationsträffar av detta slag skall permanentas att ske minst en gång per termin. Motsvarande träffar skall arrangeras inom forsnings-/forskarutbildningsområdet. Utbildningen Nationellt sett är antalet studenter med direkt behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier för liten och i avtagande. Detta skapar en konkurrenssituation mellan lärosätena och många försök till olika profileringar. Redan inom den tidigare institutionen KTH Syd diskuterades vår profil. Vilken profil har STH? Vilken vill vi ha? Vad gör vi för att skapa vår profil? Inom utbildningsområdet är högskoleingenjörsutbildning är vår huvudverksamhet och den aktivitet som hittills i första hand varit profilskapande. I rektors uppdrag till STH står bl.a. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt för högskoleingenjörsutbildning Självklart skall våra utbildningar med hög kvalitet i sig vara en stor del av STHs profil. Samtidigt har sedan tidigare knutits begrepp som valfrihet och mångfald som ledord för verksamheten. Däri ligger i någon mån en motsättning. En eller ett fåtal tydliga profiler riskerar att skymmas av mångfalden utbildningar och aktiviteter vid skolan. Ett alternativt synsätt är att se just valfrihet och mångfald som vår profil. I den andan kan framhållas satsningen på våra temautbildningar, såsom Teknik och ekonomi och Teknik och hälsa. Grundkonceptet innebär att våra traditionella högskoleingenjörsutbildningar kan kombineras med utbildning inom temaområdena. De första studenterna antogs vårterminen Utbildningen stärker också profilen på det sättet att den kopplar till STHs forskarutbildningsämne Teknik och hälsa. Närheten till och samarbetet med Karolinska institutet är viktiga utgångspunkter för denna utveckling och utgör en väsentlig potential för framtida satsningar. Sedan tidigare ges i samarbete med KI högskoleingenjörsprogrammet Medicinsk teknik. Haninge Idrottscampus (tidigare benämnt Elitidrott och högskolestudier ) fortsätter framgångsrikt att utvecklas. Syftet är, vad STH beträffar, att vid skolan kunna erbjuda elitsatsande idrottsungdomar möjligheten att kombinera träning och tävling 9

10 med ingenjörsstudier. Projektet leds av en projektledare vid Haninge kommun. Medintressenter är Haninge kommun, 11 specialidrottsförbund, Stockholms Idrottsförbund, Södertörns Högskola, Karolinska Institutet och STH. Hittills har fem antagningar skett inom konceptet. Det totala antalet studenter under 2007 var ca 40, varav under våren 8 och under hösten 9 studerade vid STH. STH har dessutom under hösten anordnat 2 kurser om vardera 5 hp riktade mot samtliga studenter inom Haninge Idrottscampus. Kurserna är en del av satsningen och ges som ett stöd för den mentala och fysiska utvecklingen av dessa elitidrottande studenter. Satsningen Haninge Idrottscampus har mottagits väl och blir efterhand alltmera känd, vilket ytterligare profilerar STH. Våra studenters intresse för internationellt utbyte varierar mellan läsåren. Under läsåret 2006/2007 hade antalet utresande studenter stigit till 16, att jämföra med 6 närmast föregående läsår. Huvuddelen, 10 studenter, läste kurser vid partneruniversitet i Japan (4 st), Tyskland (3 st), Irland, Italien och Spanien. Sex studenter utförde sina examensarbeten utomlands. Fyra reste ut inom ramen för SIDAs stipendieprogram Minor Field Studies, MFS, till Etiopien resp Tanzania. De återstående gjorde sitt examensarbete på ett företag i Indien. De utresande studenterna tillhörde högskoleingenjörsprogrammen maskinteknik (9 st), byggteknik (4 st), samt datateknik och elektronik (1 st). Dessutom lästa två studenter från magisterprogrammet Architectural Lighting Design en mindre del av sin utbildning utomlands. Under samma tid tog STH emot 9 inresande studenter, mot 12 närmast föregående läsår. Därav var 5 examensarbetare och 4 kursstuderande. Dessutom studerade ytterligare 8 studenter från våra partneruniversitet vid andra delar av KTH. De inresande kom från Tyskland (6 st), Spanien (6 st), Italien (2 st), Österrike (2 st) och Schweiz. Högskoleingenjörsutbildning Vid introduktionen år 2002 av den utbildningsstruktur för högskoleingenjörsutbildningen, som fortfarande gäller, gavs de tidigare traditionella byggteknik- och maskinteknikutbildningar ett delvis nytt innehåll och en ny framtoning. Detta skedde bl.a. genom viss fokusering på designområdet, samt i ett något senare skede genom kopplingar till STHs forskningsområde Teknik och hälsa. Båda dessa program har sedan introduktionen behållit en hög attraktionskraft. Byggteknikprogrammet vid Campus Haninge var vid antagningen hösten 2007 det största i landet inom sitt område och maskinteknikprogrammet vid Campus Telge näst störst. Hösten 2007 var andelen kvinnliga nybörjare på dessa program 26 respektive 29 procent. Antagning till traditionella program och inriktningar inom data- och elektroteknikområdet har vid STH, liksom vid andra lärosäten, minskat kraftigt under den senaste femårsperioden, som en direkt följd av branschens nedgång. Dessa inriktningar har idag alltför få studenter för att bära sina kostnader. Deras existensberättigande motiveras f.n. av att STH, med det övergripande ansvaret för utbildning av högskoleingenjörer inom ett 10 ledande tekniskt universitet, har ett nationellt ansvar att erbjuda utbildningar inom ett brett område av kompetenser. Kännedom om förestående kraftig brist på ingenjörer inom främst datateknikområdet motiverar också en överlevnadsstrategi i väntan på ökat studentintresse för detta teknikområde. Dessa teknikområdens attraktionskraft på kvinnor är mycket låg. Andelen nyantagna kvinnor till vart och ett av dessa program hösten 2007 var ca 5 procent. Minskningen av antalet antalet nybörjare till data- och elektroteknikprogrammen kom att till stor del kompenseras av programmet Medicinsk teknik, vilket från början rekryterat framgångsrikt. Noterbart i sammanhanget är att av de studenter som under 2007 antogs till programmet är hela 47 procent kvinnor. Sett till antagningsläget under de fem år programmet existerat har det med ett undantag rått jämlikhet, enligt gängse definitioner, inom programmet. Programmet har genom att lyckats attrahera nya studentgrupper dels bidragit till att behålla omfattningen på högskoleingenjörsutbildningen vid STH, dels till en kraftig ökning av andelen kvinnor inom utbildningsområdet. På fem år har andelen kvinnor inom högskoleingenjörsutbildningen ökat till 27 procent en ökning med åtta procentenheter. De första studenterna till temautbildningarna, Teknik och ekonomi respektive Teknik och hälsa antogs vårterminen 2006 och kommer att avsluta studierna i och med utgången av år Valet av ingenjörsområde som kombination med temaområdet visar på preferenser för bygg- och maskinteknikområdena. Endast någon enstaka student har valt data- eller elektronikområdena. Av såväl studenterna med ekonomi som studenterna med hälsa som temaområde valde 67 procent byggteknisk och 33 procent maskinteknisk ingenjörsutbildning hösten Ett ökat utbud av temautbildningar, samtliga med vårterminsstart, liksom basårs- och bastermins-utbildningar med start på vårterminen är på väg att ändra verksamhetscykeln för grundutbildningen vid STH. Från att tidigare varit helt läsårsbaserat måste med nödvändighet många delar av verksamheten i framtiden agera terminsbaserat. Jämlikt ingenjörsprogram! Andelen nyantagna kvinnor ökar. Nu har vi ett jämlikt högskoleingenjörsprogram Medicinsk teknik (vardera könet inom procent). På kandidatprogrammet Medicinsk informatik är andelen kvinnor hela 61 procent! Magisterutbildningar Inom STH tror vi på och arbetar för, att göra kombinationen högskoleingenjörsutbildning och magisterutbildning till ett högkvalitativt och attraktivt studieval. Den ettåriga magisterutbildningen ser vi i första hand som en bra utbildningsform för att möta behovet av kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer. Utifrån målgruppens behov fortsätter vi därför vår uppbyggnad av utbildning som antingen ger en breddning eller specialisering. Kompetensutvecklingen för ingenjörer bör i ett längre perspektiv utvecklas till ett närmare samarbete mellan högskolan, som kursleverantör, och företagens HR-avdelningar som uppdragsgivare. Under året har vi därför fört diskussionerna om att utöka verksamheten med fler program som gör det möjligt för yrkesverksamma att läsa med kvarts- eller halvstudietakt och där

11 nyblivna högskoleingenjörer/kandidater ges möjlighet att varva sina magisterstudier, halvfart med arbete på företag. Samtidigt upplever vi vi en ökad internationell efterfrågan på de program där kurserna ges på engelska varför tre av skolans magisterprogram inför läsåret kommer att marknadsföras internationellt som engelskspråkiga program. De magister- och mastersutbildningar som gavs under 2007 var: Datornätverk, 60 hp vid Campus Haninge. Architectural Lighting Design, 60 p vid Campus Haninge Tillämpad logistik, 60 hp vid Campus Telge Projektledning och verksamhetsutveckling, 60 hp vid Campus Telge. Medical Imaging, 120 hp vid campus Flemingsberg. Medicinsk teknik, 60 hp vid Campus Flemingsberg Network Services and Systems, 120 hp masterprogram med EES-skolan som huvudman. STH ger första årets kurser, vilka samläses med programmet Datornätverk, 60 hp vid Campus Haninge Under året har planeringsarbete för två nya magisterprogram genomförts och lett till inrättandebeslut för start hösten 08 av: Produktframtagning, 60 hp. Programmet ges huvud sakligen som halvfartsstudier varvat med arbete i företag. Design och byggande, 6o hp. Programmet är en modifiering av tidigare program i samarbete med A-skolan. Totala antalet nybörjare inom magisterprogrammen var 123 studenter år 2007, vilket motsvarar ca 9 procent av totala antalet nybörjare under året. Andelen kvinnliga nybörjare var 35 procent. Behörighetsgivande utbildningar De behörighetsgivande utbildningarna - tekniskt basår och bastermin - syftar till att ge studenter med en icke naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning, erforderliga kunskaper och behörighet att söka till KTHs utbildningar. Dessa utbildningar får allt större betydelse för KTH, liksom för alla andra högskolor. Det låga intresset bland ungdomar att välja naturvetenskap/teknik i gymnasiet är väl dokumenterat och något trendbrott har inte kunnat konstateras. Antalet tillgängliga platser, som kräver naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning som behörighet, vid högskolor och universitet, överskrider vida det antal studenter som lämnar gymnasierna med den bakgrunden. Studenterna räcker inte till. En satsning på behörighetsgivande utbildningar är för högskolorna ett överlevnadsvillkor och ett sätt att erbjuda teknisk utbildning till en annan målgrupp än den traditionella. Samtidigt omvärderar många gymnasister under sin studietid valet av gymnasieutbildning. För många av dessa utgör behörighetsgivande utbildningar ett bra och välkommet alternativ. Denna vetskap till trots kom de behörighetsgivande utbildningarna under år 2007 att ifrågasättas internt på KTH. På rektors uppdrag genomfördes en utredning om de behörighetsgivande utbildningarna, deras betydelse och bidrag till teknisk utbildning inom KTH. Utredningens slutsats var entydigt, att utbildningarna på ett betydande sätt bidrar till försörjningen med studenter - och därmed intäkter - till såväl civil- som högskoleingenjörsutbildningen vid KTH. Detta bedöms ha påverkat KTHs ledning till en positiv syn på behörighetsgivande utbildningar. Bedömningar av tillgången på behöriga studenter har i hög grad varit vägledande, då de nya temautbildningarna inom högskoleingenjörsutbildningarna utarbetats, och då dessa kopplats till behörighetsgivande utbildningar. Den sedan länge etablerade basårsutbildningen, 60 hp, ges både vid Campus Haninge och Campus Telge. År 2006 erbjöds den också för första gången med vårterminsstart vid Campus Haninge. Detta har mottagits positivt. Vårterminen 2007 antogs 50 studenter till denna utbildning. Fullföljd utbildning ger garantiplats vid någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Successivt har dessa dessa utbildningar kompletterats med basterminsutbildningar. Vid både Campus Haninge och Campus Telge gavs basterminer med antagning vid vårterminsstarten och vid Campus Flemingsberg en basterminsutbildning med höstterminsstart. De senare är speciellt anpassade till temautbildningarna inom högskoleingenjörsutbildningen. Basårs- och basterminsutbildningarna erbjuds således fortsättningsvis på terminsbasis istället för som tidigare endast läsårsvis. Det sker huvudsakligen genom omdisposition av tidigare antal platser inom behörighetsgivande utbildningar. I utvecklingsplanen anges endast en marginell ökning av totala antalet platser som önskvärd. Antalet studenter på behörighetsgivande utbildningar under senaste femårsperioden uppvisar endast små variationer. Antalet nybörjare inom utbildningarna var 285 under år Andelen kvinnliga studenter var 30 procent. Erfarenheten av utbildningarna är att de studenter som klarar utbildningarna och går vidare till studier inom KTH - civil- och högskoleingenjörsutbildning klarar studierna mycket bra. Andelen antagna till behörighetsgivande utbildning, som inte klarar utbildningen har dock varit dock relativt hög. Det har kommit att ifrågasätta kravnivån, främst gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Under 2006 genomfördes viss benchmarking mot motsvarande utbildningar vid andra lärosäten. Som ett resultat av detta skedde vissa modifieringar av kursplanen, undervisnings- och examinationsformer. Dessa förändringar, som huvudsakligen implementerades under år 2007 har visat på betydande framgång vad gäller examination och genomströmning. Prestationsgraden för behörighetsgivande utbildningar för år 2007 blev 65 procent en ökning med fem procentenheter från närmast föregående år. Utbildningar med högskoleexamen Utbildningen till fastighetsförmedlare med högskoleexamen 120 hp behåller sin attraktionskraft. Vid starten vårterminen 2007 antogs 71 studenter, varav 54 procent kvinnor. Den traditionella YTH-byggutbildningen avslutades i och med höstterminen Efter omarbetning och planering ersattes denna hösten 2007 med utbildningen Byggproduktion, 120 hp. Utbildningen avser att svara mot byggbranschens behov av medarbetare med kunskaper inom byggproduktion med exempelvis arbetsledning, kalkylering och planering. Utbildningen sker i nära samarbete med byggföretag och sker till vissa del ute på byggarbetsplatser. Till utbildningen antogs 32 studenter, varav 10 procent kvinnor. 11

12 Utbildning på uppdrag av annan högskola Det etablerade högskolesamarbetet på Södertörn tar sig bl.a. uttryck i att Campus Haninge ger utbildning för Södertörns Högskola. Det sker sedan ett antal år tillbaka, inom datateknik för två av dess program - 20 poäng inom programmet IT, media och design och hälften, 60 poäng, av programmet Management med informationsteknologi. Det senare genomfördes för sista gången, då utbildningen skall upphöra. Omfattningen av dessa uppdrag har en ansenlig positiv inverkan på tjänsteunderlaget vid STH för de berörda lärargrupperna. STH producerade också kurser inom logistik-, material- och produktionsteknikkurser för Södertörns högskola. Inom programmet Logistik och ekonomi gavs 45 poäng kurser och inom programmet Ekonomi, teknik och design 10 poäng kurser. Av redovisningstekniska skäl återfinns dessa studieprestationer inräknade under rubriken Fristående kurser (Se bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram ). Fort- och vidareutbildning Trots god konjunktur under år 2007 noterades inte nämnvärt ökat intresse från näringslivet för fort- och vidareutbildning som uppdragsutbildning. Benägenheten att satsa på utbildning för personal var fortsatt låg. I en bestående eller ytterligare förbättrad konjunktur finns en betydande potential för utbildningsaktiviteter inom detta område för STH speciellt inom den verksamhet som diskuteras inom Projekt Telge. Intresset för fort- och vidareutbildningen inom datasäkerhet var dock fortsatt stort och kurs gavs även under 2007 vid STH, Campus Haninge. Utbildningen är bland de största på KTH. Undervisningen sker delvis på distans kombinerat med kurssamlingar förlagda till lördagar. För tredje året i rad gav STHs byggavdelning en teknisk grundkurs åt blivande arbetsledare vid företaget NCC. Utbildningen innehöll svenska, matematik, byggkonstruktion och byggteknik och omfattade 6 studieveckor. Hösten 2007 startade den första omgången av en uppdragsutbildning för Telia Sonera. Utbildningen som initierats av STH sker i samarbete med KTH Executive School, Skolan för Elektrooch systemteknik och Learning Lab. Den samlar ingenjörer och ekonomer från många av de länder där koncernens är verksam. De 50 deltagarna läser kurser omfattande 15 högskolepoäng inom ekonomi (9 hp) och teknik (6 hp). All undervisning sker på engelska. Ytterligare två, eventuellt tre kursomgångar planeras. Under år 2007 planerades och offererades till Skolverket utbildningar inom det s.k. Lärarlyftet. Under senare delen av året resulterade detta i upphandling och kontrakt för utbildningar, som skall genomföras under år Den fort och vidareutbildning av gymnasielärare, som bedrevs under året redovisas under rubriken Samverkansuppgiften, samverkan med kommuner. Omfattningen av den egentliga fort- och vidareutbildningen under år 2007 motsvarade 75 helårsstudenter med en prestationsgrad av 75 procent. Det relativt höga antalet prestationer under rubriken Fristående kurser förklaras huvudsakligen av att där också ingår kurser genomförda för andra högskolor (Se ovan och bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram ). 12 Två nya doktorer För första gången promerades två doktorer från STH vid en och samma promoveringshögtid - Stefan Lundberg från DASH och Satish Govind, medicinsk teknik. Forskningen och forskarutbildningen Den gemensamma nämnaren för forskningen vid STH är att i ett brett perspektiv använda tekniken för medicinska tillämpningar såsom skadepreventiva åtgärder, kliniska tillämpningar och mot rehabilitering i syfte att främja sambandet mellan teknik och hälsa. Verksamheten omfattar idag fem avdelningar - Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH), Medicinsk teknik, Neuronik, Strukturell bioteknik samt Strömnings- och klimatteknik, Nedan ges en kortfattad beskrivning av avdelningarna och deras aktiviteter under år Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH) Avdelningen DASH bedriver tillämpad tvärvetenskaplig forskning och utveckling inom ergonomi och design, systemsäkerhet och skadeprevention, teknik i vård och omsorg. Verksamma forskare och doktorander på DASH är ergonomer, ingenjörer, arkitekter, medicinare, samhällsvetare, konstnärer och lärare. Ett antal FoU-projekt bedrivs i samarbete mellan forskare vid DASH, Design Södertörn KTH, och KI, Neurovetenskap, arbetsterapi. Forsknings- och utvecklingsprogrammet Värdig Vård påbörjades år 2005 och sträcker sig t.o.m. år Programmet, som finansieras av SLL, ALF-medel, KI, AFA Försäkring, SKL, Länstyrelsen i Stockholms län samt ett antal kommuner är uppdelat i ett antal projekt och underprojekt, vilka i korthet beskrivs nedan med fokus på aktiviteterna under år Tidig Systematisk Fallprevention - implementering av ett säkerhetshanteringssystem. Ett delprojekt drivs i samarbete med Tallhöjdens vårdcentral, Södertälje. Projektets målsättning är att reducera fallskador bland kvinnor över 55 år. Med hjälp av ett nytt säkerhetshanteringssystem ska individer med förhöjd fallrisk kunna identifieras tidigt och erbjudas rätt typ av insatser i rätt tid. Projektets genomförande baseras på samverkan mellan Primärvården i SLL, Vårdcentralen Tallhöjden, Södertälje kommun och Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH). Inom Huddinge kommun, pågår ett projekt med den övergripande målsättning att reducera fallskador bland kvinnor, 55 år och äldre, anställda i barnomsorg, hemtjänst och äldrevård. Projektet avser även att identifiera på vilket sätt och i vilken omfattning olika medicinska riskfaktorer samvarierar med riskfaktorer i den fysiska miljön när fall uppstår. Kognitivt stöd i bostaden - äldreboende i Huddinge Projektets målsättning är bl.a. att utrusta bostaden med sådana interaktiva system som underlättar och stödjer funktionalitet, oberoende och kvarboende vid olika former av nedsatt kognitiv funktionsförmåga. Vidare skall man inom projektet utveckla metoder och arbetsinstruktioner för de aktiviteter i hemtjänst och omsorgsarbete som berörs av inbyggda kognitiva stödsystem. Projektet genomförs av forskningspersonal i Huddinge äldreomsorgsförvaltning under projekt- och handledning av fors-

13 kare från Centrum för Teknik i medicin och Hälsa (CTMH) och i samarbete med fastighetsägare och boende. En doktorand (sociolog, biståndshandläggare) vid KTH, en doktorand (arbetsterapeut) vid KI, båda på halvtid med bibehållen anställning i kommunen, finansieras av Huddinge kommun. En forskare vid STH, Stefan Lundberg, har disputerat under projektet (Lundberg, S: Facilities Management and Health Care at Home, KTH Teknik & Hälsa, mars 2007). Livslångt boende Livslångt boende är ett referensprojekt för att utveckla bostaden med flexibla funktionella lösningar och design för alla, i kombination med upplåtelseformer för olika familjestrukturer och åldrar, som medger behovsstyrd värdig omvårdnad och hemsjukvård i god och säker miljö. Projektet beskriver och analyserar - faktiska och växlande behov hos de framtida användarna - fungerande koppling mellan vård, omvårdnad, service, teknik och fastighetsförvaltning. - utveckling och anpassning av teknologi för kommunikation och kognitiv support. - ICT-system för att skapa intelligenta fastigheter anpassade till livslångt boende. - möjligheten till kommersialisering och lönsamhet i verksamheten, inkl exportpotential. Inom projektet genomfördes i maj 2007 ett heldags konceptutvecklingsseminarium med forskare från KTH och KI, samt deltagande från bygg- och fastighetsföretag. Professor John Clarkson, Cambridge Engineering Design Centre, Cambridge University, föreläste på temat Inkluderande design och livslångt boende. För förstudierapporten svarar forskare vid KTH och KI i samverkan med konsulter och med delfinansiering från Länsstyrelsen i Stockholms län. Patientsäkerhet i hemsjukvården Ett projekt Vårdkedja diabetes analyserar kompetens, logistik och systemsäkerhet i diabetesvården (omvårdnad, primärvård och hemsjukvård). Intervjuer med vård- och omsorgspersonal i olika delar av vårdkedjan genomförs i samarbete med Södertörnskommuner (Södertälje, Botkyrka, Huddinge), Stockholm (Liljeholmen, Långbro Park, Bredäng) och Katrineholm. Materialet bearbetas och riskanalyseras utifrån dess relevans för diabetesvården. Teknik, ergonomi och designlösningar söks tillsammans med lämpliga leverantörer för utveckling av beslutsstödsystem för yrkesutövare med patientnära kontakter i hemsjukvården. Pilotprojektet Läkemedelsrelaterade händelser i palliativ hemsjukvård syftar till att skapa ett förbättrat och bredare underlag för det säkerhetsrelaterade arbetet med särskilt fokus på läkemedel. Läkemedelsrelaterade händelser inkluderar såväl ordination, iordningsställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Även användningen av läkemedel ingår, vilket innefattar t ex biverkningar, interaktioner, ingen indikation och onödig behandling. Pilotprojektet avser även pröva värdet av metoden som underlag för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet på ASIH Långbro Park, där hela verksamheten planeras ingå. Baserat på den lärobok som producerats inom programmet (Ödegård, S (Ed) I rättvisans namn. Liber 2007) samt en stor efterfrågan på föreläsningar, konferensmedverkan och utbildning från sjukvårdsorganisationer i hela landet produceras, vid STH under 2007, en 10 poängsutbildning (post graduate) i patientsäkerhet för sjukvårdens patientsäkerhetsansvariga. Medicinsk teknik Avdelningen för medicinsk teknik startades år 2004 för att utveckla tvärvetenskaplig forskning inom områden där ultraljud kan utnyttjas för att presentera lättöverskådliga bilder av anatomi, funktion och föreslagen behandling genom simulering. Avdelningens forskningsfokus ligger på bildbehandling av medicinska ultraljudsbilder och forskningen är framför allt inriktad mot att lättare kunna diagnostisera hjärt - och kärlsjukdomar. Under 2007 har en forskningsgrupp bedrivit utveckling inom i huvudsak tre områden: sensorteknologi, gammakamera-avbildning, samt fortsatt ultraljudsutveckling. Inom området sensorteknologi har gruppen drivit ett projekt med framställning av tunna multifunktionskatetrar. Projektet utnyttjar tekniker som möjliggör kretskortsframställning på katetermaterial där 1,2 mm breda och 120 cm långa kretskort rullas ihop till katetrar med en ytterdiameter på 0.35 mm. Denna verksamhet har under året avknoppats till ett uppstartsföretag (Cathprint AB) med målsättning att licensiera ut tillverkningsprincipen till befintliga kateterföretag. Andra projekt inom sensorteknologi är utveckling av små accelerometrar, tryckgivare och trådtöjningsgivare för att bättre kartlägga sportrörelser, initialt kanotpaddling. Projektet utförs tillsammans med Olympic performance center. Inom gammakameraavbildning har som resultat av ett mångårigt forskningsarbete en gammakamera konstruerats som på 2,5 minuter kan utföra 3-dimensionella bilder från fast kameraposition av exempelvis hjärtgenomblödning. Här har initiala sonderingar för att använda tekniken i hjärnskadediagnostik inletts. Även detta projekt har resulterat i ett uppstartsföretag (Adolesco AB). Inom ultraljudsdiagnostiken har koncept med hastighets- och deformationsanalys från naturliga reflektorer nått en sådan känslighet att produkten börjat användas kliniskt i utrustningar från General Electric. Programvaror har tagits fram för presentation av data från 3 simultana scanplan att tillsammans med interpolerade data presenteras i polära tomogram. En avhandling (Tekn. Dr ) framlades vid årskiftet (Emil Söderqvist) och en avhandling (Med. DR) med klinisk tillämpning av de nya programvarorna framlades i maj 2007 (Satsh Govind), där konceptet applicerades på stressekokardiogram för att kartlägga hjärtförändringar hos diabetiker. Ett nytt patent har sökts för noninvasiv bedömning av kärlelasticitet utgående från naturliga reflektorer i kärlväggen. En valideringstudie har gjorts och är under publicering. Vidare har ytterligare en parametrisk programvara presenterats (Velocity Tracking). Under året har också genomförts en studie av fel i befintliga medicinska utrustningar, där bl.a. uppdagades allvarliga fel i modern skiktröntgentekniks förmåga till volymsberäkningar i hjärtat. Allvarliga tekniska brister har också noterats i ultraljudsgivare använda i mellersta delen av Sverige. Mer än 40% av givarna befanns ha så stora tekniska brister att det kunde leda till missade diagnoser. Tillsammans med Gripping Heart har ett nytt kommunikationsinstrument för hjärtfunktion konstruerats, som i huvudsak bygger på tidsmoment i hjärtarbetet. Tider, vilka kan skapas från tryckkurvor, flödessignaler, m-mode eller vävnads-dopplersignaler 13

14 ger en möjlighet att jämföra data från en ekoundersökning gjord idag med en hjärtkateterisering gjord för 20 år sedan. Forskargruppen har också bedrivit epidemiologiska studier på piloter samt på ett stort arbetsprovsmaterial från en 14-årsperiod i Eskilstuna, där data behandlas på ett nytt sätt. Båda dessa arbeten kommer att presenteras som avhandlingar 2008 resp Neuronik Avdelningen för neuronik utnyttjar tekniska innovationer från grundforskningen för att introducera dem för klinisk användning inom företrädesvis neurokirurgi. Avdelningen arbetar även med att utveckla de tekniska innovationerna mot entreprenörskap i samarbete med näringslivet. Forskningen, som är fokuserad på skadeprevention, numerisk modellering samt organiska implantat, utnyttjar tekniska innovationer från grundforskningen för att introducera dem för klinisk användning inom företrädesvis neurokirurgi. Syftet med forskningen är att kombinera avancerad kompetens och kunskap inom teknik och medicin för att förbättra den primära och sekundära skadepreventionen av centrala och perifera nervsystemet. Forskningen inom skadeprevention syftar till att skapa bättre förståelse för mekanismerna bakom skador mot centrala och perifera nervsystemet, ta fram helt nya skadekriterier för skador i huvud och nacke samt att förbättra olika system för skadeprevention. Sedan 1995 har avdelningen för neuronik utnyttjat numerisk modellering och numeriska modeller av huvud och nacke för att studera skademekanismer och skadetoleranser för olika tillämpningar. Forskningen mot kliniska tillämpningar syftar till att dels förbättra diagnostiken efter skador mot centrala och perifera nervsystemet och dels förbättra den kliniska tillämpningen vid behandling av skador mot huvud och nacke. Därvid utnyttjas existerande bildteknologi såsom datortomografi och magnetresonanstomografi från patienter med skador mot huvud och nacke tillsammans med andra kliniska parametrar för att utvärdera framtida kliniska tillämpningar med hjälp av bl.a. Finita-element-metoden. Forskningen inriktas mot organisk elektronik, som fokuserar på interfacet mellan elektronik och mänsklig vävnad i syfte att ta fram ny elektronik för kliniska tillämpningar. Olika polymerer utnyttjas för att stimulera benbildning vid ny behandling av instabila frakturer. Avdelningen arbetar även med att utveckla de tekniska innovationerna mot entreprenörskap i samarbete med näringslivet. Avdelningen för neuronik har tagit initiativet till en innovationsdriven forskarutbildning vilken baseras på den erfarenhet, som forskarna utvecklat med åren. Visionen för den innovationsdrivna forskarutbildning i neuronik är att all forskning ska generera tillväxt i samhället. Målet är att samtliga forskare ska stödjas att kommersialisera resultaten utifrån sin forskning. För att uppnå målet är strategin att varje forskare, som påbörjar sin forskarutbildning, ska vara införstådd med detta på ett naturligt sätt. De långsiktiga målen för avdelningen Neuronik är att aktivt delta i reduceringen av antalet skadade människor till följd av yttre våld inte minst genom att förstärka det tvärvetenskapliga samarbetet i grundutbildning och forskarutbildning mellan 14 KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Under år 2007 har forskningen huvudsakligen koncentrerats till att planera för inte mindre än fyra doktorsavhandlingar vad gäller tekniska lösningar för kliniska tillämpningar inom det neurovetenskapliga området. Flera av doktoranderna har presenterat sina forskningsresultat på olika internationella kongresser. Därutöver har Neuronikavdelningen ansvaret för KTH:s internationella samarbete med Tekniska Universitetet i Sydney Australien, ett samarbete, som initierats under Avdelningen har dessutom deltagit aktivt i planeringen av KTH:s kontor vid Nationella Universitetet i Singapore, liksom den internationella kursen Biomedicin. Antalet publikationer har varit relativt lågt till följd av antalet nya doktorander, som påbörjat sina forskarstudier och doktorander, som planerar att doktorera under En folder om Neuronikavdelningens aktiviteter har planerats och beräknas kunna presenteras under våren Strukturell Bioteknik Vid avdelningen för strukturell bioteknik studerar man hur makromolekyler ser ut vid olika biologiska processer. Det är viktigt att molekyler, som ska samverka är formade så att de passar in i varandra, ungefär som bitarna i ett tredimensionellt pussel. Forskarna försöker ta reda på strukturen hos molekyler med viktiga roller i våra celler. Forskargruppen studerar samtidigt hur strukturen påverkar molekylernas funktion. Ett av syftena är att bidra till utvecklingen av nya läkemedel. Ett annat syfte är att i samarbete med andra forskargrupper öka kunskapen om olika sjukdomstillstånd. Ett oersättligt hjälpmedel i gruppens arbete är elektronmikroskopet, där man kan avbilda molekylerna och studera dem ur olika vinklar och i olika situationer. Vissa av studierna kräver tillgång till den mest avancerade typen av elektronmikroskop som finns. Tidigare var någon av de svenska forskarna från Huddinge tvungna att emellanåt tillbringa en månad i japanska Kyoto för att genomföra dessa studier. Nu finns ett lika bra mikroskop i Huddinge. En av de molekyltyper som gruppen studerar är så kallade membranproteiner - proteiner som sitter i cellernas membran. Membranproteinerna har ofta uppgifter som är mycket betydelsefulla för cellens överlevnad och funktion. De sköter inte minst olika typer av transport av ämnen in i och ut ur cellen. Omkring en tredjedel av alla proteiner i kroppen är membranproteiner. Deras struktur är ofta svår att studera eftersom det handlar om molekyler som till stor del är inbäddade i membranet. På grund av dessa svårigheter är membranproteinernas strukturer fortfarande till stor del okända. Modern elektronmikroskopi gör det dock lättare att studera membranproteinernas uppbyggnad och intresset för detta är stort inte minst från läkemedelsindustrins sida. En betydande andel av tänkbara målområden för nya läkemedel är just membranproteiner. Detta är ett forskningsfält med stora framtidsmöjligheter. Ett sådant membranprotein som gruppen efter många års arbete fått fram en detaljerad modell av är enzymet mikrosomalt glutationstransferas 1, MGST 1. Detta är ett viktigt avgiftningsenzym som kan skydda kroppen genom att ta hand om skadliga substanser och förvandla dem till mindre farliga ämnen. Forskningsresultatet innebär att MGST1 uppbyggnad kan beskrivas i detalj, aminosyra för aminosyra. Det fortsatta arbete inriktas på att förstå hur enzymet fungerar med hjälp av sin struktur. En annan typ av objekt som forskargruppen stude-

15 rar är stora komplex sammansatta av t.ex. flera proteiner. Sådana system är bl. a. nödvändiga för att den genetiska informationen i cellen ska omsättas i produktion av de proteiner som behövs. Under år 2007 har forskare vid avdelningen placerat in strukturen av MGST1 i sitt sammanhang i en sammanfattningsartikel (Hebert, H. and Jegerschöld, C. (2007) The structure of membrane associated proteins in eicosanoid and glutathione metabolism as determined by electron crystallography. Curr. Op. Struct. Biol. 17, ) Arbetet med liknande proteiner har kommit in i en intensiv fas. Bland övriga resultat kan nämnas att en metod för analys av stora komplex har publicerats (Elmlund, H., Lundqvist, J., Al-Karadaghi, S., Hansson, M., Hebert, H. and Lindahl, M. (2008) A new cryo-em single-particle ab initio reconstruction method visualizes secondary structure elements in an ATPfuelled AAA+ motor. J. Mol. Biol., 375, ) Den har också tillämpats i flera fall. En patentansökan har lämnats in. Inbjudningar till plenarföredrag har gått ut till internationella konferenser i bl a Tokyo, Montreal och London. En forskarstuderande från gruppen disputerade under Strömnings- och klimatteknik Verksamheten vid Avdelningen för strömnings- och klimatteknik är inriktad mot modeller och beräkningsmetoder för byggnader och byggd miljö. Såväl gas- som vätskeströmning samt grundläggande värmeöverföring, termisk komfort och spridningsmekanismer för luftföroreningar behandlas. Forskarutbildningen är en viktig del av verksamheten. Här studeras hygieniska och termiska klimatförhållanden i inomhusmiljöer. Hur luftrening, effektiv ventilation och luftkonditionering påverkar komfort, hälsa och produktivitet i arbete studeras. Infektioner, astma, allergi och korttidsfrånvaro på grund av sjukdom skall förebyggas med rätt metoder och teknikval. Kritiska parametervärden såsom luftflöden och temperaturer bör baseras på epidemiologisk forskning, avancerad datorsimulering, laboratorie- och fältmätningar samt på erfarenhet från fungerande enheter. Förutom en viss basfinansiering från KTH har avdelningen forskningsmedel från Statens energimyndighet, BTC (Byggtekniskt Centrum i Haninge) och ett tiotal företag inom klimat-, miljö- och energiområdet. Viktiga mål med verksamheten är att medverka till bättre inomhusmiljöer genom ett långsiktigt och grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete vara näringslivets partner vid utveckling av nya miljö- och klimatvänliga metoder samt material och tekniska lösningar inom byggandet och den byggda miljön främja en sund hälsoutveckling genom att bidra med underlag till medicinska effektstudier och förebyggande arbete bidra till att utbildningen ständigt utvecklas genom sin nära koppling till forskning och metodutveckling inom detta område. En hörnsten i den framtida utvecklingen är att tillräckliga resurser och kunnande satsas på matematisk modellering och därmed god förståelse av de system vi undersöker. Med simuleringsprogram (CFD, Computational Fluid Dynamics) kan vi idag bearbeta problem och studera praktiska tillämpningar på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Under 2007 har omfattande forskningsresurser lagts ner på teoribildning och praktiska system för miljövänliga och energieffektiva uppvärmningssystem i byggnader. Statens energimyndighet och europeisk industri gör här en gemensam satsning för att stöda projektet. Ett intressant samarbetsprojekt om framtidens operationsoch vårdenheter, där luftburen smitta skall kartläggas, har startats med Karolinska sjukhuset och Stockholms läns landsting. Antalet doktorander, deras prestationsgrad liksom avdelningens internationella arrangemang har kontinuerligt ökat. CTMH invigdes 21 november 2007 Tidigare Centrum för Teknik i Våren har omorganserats till Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa. Invigning skedde med deltagande av såväl KIs som KTHs rektorer. Samverkansuppgiften STH skall samverka med näringsliv, samhälle och andra högskolor för att delge forskningsresultat och kunskap inom sitt verksamhetsområde och för att få idéer och impulser för nyskapande. I denna samverkansuppgift, eller tredje uppdrag, ligger dels att tillgodose omvärldens förväntningar, dels att tillvarata de möjligheter som samverkan ger för att utveckla övriga verksamheter inom STH. Liksom tidigare år inrymde samverkansuppgiften ett antal olika aktiviteter med många samarbetspartners såväl nationellt som internationellt. Samverkan med näringslivet Samverkan med näringsliv och organisationer skedde under år 2007 på ett antal olika sätt: Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, anordnade Studentforum MedTech en konferens där studenter från KTH, KI, Handels och Konstfack mötte delar av det medicintekniska näringslivet. Studentforum MedTech anordnades i samarbete med Elekta AB, Sectra AB, CapMan AB och Swedish MedTech. CTMH ledde en större nationell utredning - Action Med Tech, Key Measures for Growing the Medical Device Industry in Sweden - om den svenska tripple helix inom medicinsk teknik. Studien drevs i samverkan med och finansierade, utöver av KTH även av Carl Bennet AB, Chalmers Tekniska Högskola, Elekta AB, Gambro AB, Götborgs Universitet, Innovationsbron AB, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin och VINNOVA. CTMH arrangerade fyra seminarier i en serie om Forsk ningen och kommersialiseringen av medicinsk teknik i vilken företrädare från Capman AB, Elekta AB, Sectra AB, Health Cap AB, Gambro AB, Maquet AB, Carl Bennet AB, Lifco AB, Nanexa AB deltog som föreläsare. Projektet Design Södertörn har utvecklats till en permanent designstudio på KTH STH där flera projekt håller på att genomföras. I ett Vinnova-finansierat projekt har äldrebostaden studerats och behov inventerats. Resultatet kommer att användas i nya projektsamarbeten mellan designstudion, Byggtekniskt Centrum och Karolinska Institutet 15

16 Samarbete har skett med näringsliv och företag som varit uppdragsgivare i projekt inom ett antal kurser med fokus på produktutveckling, innovation och design, ekonomi och produktionsteknik. Designstudion vid Campus Telge har haft ett nära samarbete med näringsliv och företag kring ett antal projekt. Scania har givit möjlighet för studentgrupper från STH, att genomföra laborationer vid företaget på dess utrustning. Ett antal företag har under året bidragit med gästföreläsare inom skilda ämnesområden. Ett antal företag inom belysningsbranchen bidrog med kunnande och utrustning i ljuskurserna som gav vid STH, Campus Haninge. Årets ljusinstallation i Jordbro genomfördes med stöd från företagen och PLDA, (Professional Lighting Designers Association). Vid PLDC, Professional Lighting Design Conference i London, presenterade en av STHs studenter sitt examensarbete och fick 1000 EU i pris som bästa studentprojekt inom Vox Juventa (Unga Röster). Ljuslaboratoriet hade även ett 3-mannalag i tävling för Universitet med Ljusutbildning. Laget slutade på andra plats. Samverkansprojekt diskuterades under hösten med Skansen, för att genomföra ett ljusprojekt under hösten 2008 samt även med Stockholms stad, att genomföras under Nobelveckan Ishotellet i Jukkasjärvi gjorde det möjligt att genomföra utbildningen Light in winterlandscape and buildings, genom att ekonomiskt stå för resor, boende och gästlärare. Ett antal belysningsföretag stöttade projektet med material. I forskningsprojektet energieffektiva lågtemperatursystem i byggnader inom avdelningen Strömnings- och klimatteknik deltar som parter Energimyndigheten, fastighetsbolagen Fabege och Keobs, Haninge kommun samt bl.a. två ledande värmepumpstillverkare. Samverkan med kommuner STH har etablerat ett gott och förtroendefullt samarbete med främst sina värdkommuner Haninge och Södertälje. Genom universitetsstyrelsens beslut om högskoleingenjörsutbildningarnas lokalisering och om etablering av ett byggtekniskt centrum kan sägas att samarbetet med kommunerna gått in i en ny fas. Besluten, som fattades under senare delen av år 2006, föranledde att man omgående bildade en marknadsföringsgrupp med representanter för KTH, såväl centrala KTH som STH, Haninge och Södertälje kommuner. Arbetet påbörjades också för att hitta projektledare och forma utvecklingsgrupper för Campus Telge och Byggtekniskt centrum vid Campus Haninge. En väsentlig uppgift för STH består i samverkan med skolväsendet i omkringliggande kommuner. Samarbetet tog sig under år 2007 uttryck i en antal olika aktiviteter: KTH STH gav gav under året ämnesfördjupande kurser i matematik och fysik för lärare i åk 1-5 samt i matematik för lärare i åk 6-9 och gymnasiets A-kurs i Haninge och Södertälje kommuner. KTH STH fick av Skolverket uppdrag att ge kurser för lärare i åk 1-6 och förskolan i matematik och teknik inom den nationella satsningen Lärarlyftet. KTH Campus Haninge gav fortbildningskurser på distans inom elektronik och mikrodatorteknik specialanpassade för lärare på gymnasieskolan. Campus Haninge som regional akademi inom Ciscoprojektet fortsatte att stödja områdets gymnasieskolor. Samarbete med Nynäshamns gymnasium, där gymnasisterna 16 aktivt skall granska STH-studenters projektarbeten i årskurs 1 och också närvara vid presentationen av arbetena, fortsatte och utökades. Samarbetsprojektet som syftar till att möjliggöra en mjuk övergång mellan gymnasiet och högskolan har utökats så att förutom Tullingegymnasiet även Fredrika Bremergymnasiet ingår. Projektet går bl a ut på att vissa valbara påbyggnadskurser för elever i åk 3 anpassas till STHs kursplaner så att eleverna efter gymnasiet med en kortare tids undervisning vid STH kan examineras på motsvarande högskolekurser. KTH STH har under året varit aktiv i programrådet för Huddinge kommuns Teknikprogram. Under året har ett stort antal studiebesök av gymnasieelever ägt rum såväl vid Campus Haninge som vid Campus Telge. Förutom att få information om STHs utbildningsutbud har eleverna med stor uppskattning deltagit i olika intresseväckande laborationer. Campus Haninge anordnade under våren en temadag för Fredrika Bremergymnasiets naturvetar- och teknikelever. Temat var teknik och hälsa och innehöll ett antal föreläsningar hållna av skolans forskare, doktorander och lärare. Ett annat kontakttillfälle var Student för en dag, då gymnasister fick följa en student under en eller ett par dagar liksom möjligheten för gymnasister att göra sitt obligatoriska projektarbete med stöd av STHs lärare. Ljuslaboratoriets årliga elevarbeten Ljus i Jordbro genomfördes för femte gången. Projektet, som för STHstudenterna är en del av magisterprogrammet, genomfördes i samarbete med Haninge kommun. Allt fler KTH-studenter deltog i Elitidrott och högskole studier, ett samarbetsprojekt mellan högskolorna på Södertörn och Haninge kommun. Projektet beskrivs under avsnittet Utbildningen. I styrelsen för CTMH ingår en representant för SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. Forskaravdelningen Design, arbete, skadeprevention och hälsa DASH driver inom programmet Värdig vård ett antal FoU-projekt i samarbete mellan forskare vid DASH, Design Södertörn, KTH och KI Neurovetenskap, arbetsterapi. Under år 2007 omfattade det uppdrag för ett antal kommuner, vilket beskrivs närmare i kapitlet Forskningen och forskarutbildningen. Samverkan med andra högskolor Samverkan med andra högskolor och universitet sker i ökande omfattning såväl inom grundutbildning som inom forskning och forskarutbildning. Följande samverkansaktiviteter pågick under år En omfattande samverkan med andra högskolor skedde inom grundutbildningen genom de kurspaket som STH ger på uppdrag av andra högskolor. Detta redovisas under rubriken Utbildningen, Utbildning på uppdrag av annan högskola. Samarbetet mellan STH och KI fördjupades ytterligare under året. Nya lokaler togs i bruk i Flemingsberg. Verksamheten växte såväl inom forskning/forskarutbildning, som inom grundutbildning. Två nya professorer, varav STHs första kvinnliga professor, anställdes och en ny forskningsavdelning Industriell ergonomi byggdes upp för att formellt inrättas från 1 januari STHs första kandidatprogram Medicinsk informatik startade och arbetet med civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik inför höstterminen 2008 intensifierades. Samarbete skedde med Chalmers, Linköping och Lund

17 beträffande expertföreläsningar inom magisterprogrammet Tillämpad logistik. Ljuslaboratoriets samarbete har fortsatt under 2007 genom inbjudan från Arkitektskolan vid UNAM, i Mexico City, med workshops och föreläsningar under en vecka i februari. Detsamma har gällt för samarbete med Murashino University i Tokyo i november. Samarbete skedde även med Högskolan i Gävle vid en ljusdag för Trädgårdsmästarlinjen i Ockelbo Studieresa med besök på Arkitektskolan i Köpenhamn samt guidning till ett antal projekt, genomfördes. Från Arkitektskolan har föreläsare och handledare medverkat vid examensarbeten. Föreläsare från ENTPE, Lyon, Frankrike samt från NRC Institute for Research in Construction (NRC-IRC) Ottawa, Kanada har medverkat i utbildningen. Ett stort antal kontakter med lärosäten såväl nationellt som internationellt inom forskning och forskarutbildning, vilket närmare beskrivs i avsnittet Forskning och forskarutbildning. Fort- och vidareutbildning En viktig del av Samverkansuppgiften består i fort- och vidareutbildning riktad mot såväl enskilda personer som mot företag. Den verksamheten finns redovisad under rubriken Utbildningen, Fort och vidareutbildning Övriga externa relationer Jan Ejhed, föreståndare för ljuslaboratoriet på KTH STH, avgick som President för LDA (Professional Lighting Designers Association). Uppdraget var två-årigt. Han har fortsatt som past president och är även ansvarig för samarbeten kring forskning inom PLDA. Vid CIE s (International Commission on Illumination) 26:te möte i Bejing, tillträdde han som ordförande för Div.3 - Interior Environment and Lighting Design och som ende nordiske styrelseledamot inom CIE. Miljöarbetet. Hållbar utveckling Det KTH-gemensamma arbetet Mycket av miljöarbetet under år 2007 har för STH bestått i deltagande i arbetet på central KTH-nivå och syftat till att utforma generella riktlinjer och handlingsplaner för framtiden. Begreppet Hållbar utveckling har de senaste åren på ett markant sätt lyfts fram för all högskoleutbildning att förhålla sig till. Internationellt har FN proklamerat årtiondet som en tid för utbildning och information om hållbar utveckling. Nationellt finns hållbar utveckling sedan 2006 inskrivet i högskolelagen med åläggande för varje lärosäte att i sin verksamhet främja en hållbar utveckling Parallellt med detta utarbetades och antogs i april 2006 av Universitetsstyrelsen KTH en Policy för hållbar utveckling att bl.a. ersätta tidigare miljöpolicy. Arbetet med framtagandet av KTHs policy skedde i en arbetsgrupp där STH var representerad via kvalitetssamordnaren. Denna grupp fick som tilläggsuppgift att - givet den antagna policyn - utforma en mera detaljerad handlingsplan. Arbetet inleddes under 2006, men huvuddelen av arbetet skedde under år Handlingsplanen antogs av KTHs ledning i augusti Handlingsplanen föreskriver att varje skola skall utse ett miljöombud och att dessa miljöombud skall ingå i en för hela KTH gemensam arbetsgrupp. Som STHs miljöombud ingår kvalitetsamordnaren i arbetsgruppen. Gruppen bildades men kom inte igång med sitt arbete under år Gruppens övergripande arbetsuppgift är att underlätta implementeringen av handlingsplanen på KTHs skolor och att arbeta för att successivt uppnå en ökad integration mellan de olika aspekterna av hållbar utveckling, ofta benämnda ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Konkret skall gruppen gruppen bl.a. arbeta för att ta fram relevanta nyckeltal och öka möjligheterna till mätning av skolors och institutioners energiutnyttjande, avfallsmängd och återvinningsgrad, resor och dessas miljöbelastning. Arbetet erbjuder ansenlig utmaningar bl.a. beroende på olika hyresvärdar, flera hyresgäster under ett och samma redovisningsställe o.s.v. Det är dock frågeställningar som i högsta grad är relevanta för STH med våra tre campi. Arbetet har därför omfattats med stort engagemang från STHs sida och skall även fortsättningsvis vara prioriterat. STH har haft och kommer att ha goda möjligheter att bidra till och utöva inflytande på detta arbete. Arbetet inom STH Som ett resultat av miljöutredningen 2005 uppdaterades STHs miljöledningssystem. En handlingsplan för miljöåtgärder fastställdes för återstoden av år 2005 och för hela år Denna plan kompletterades och förlängdes att gälla även för år Miljöarbetet har skett enligt denna plan och resulterat i att: ytterligare åtgärder vidtagits för att förbättra avfallshanteringen. en väsentlig insats gjorts för Designstudion vid Campus Telge genom att samtliga de åtgärder som listats vid den genomgång av säkerheten nu åtgärdats. webbbaserade videokonferenssystem nu finns fast installerade och fungerande vid Campus Haninge och Campus Telge. För Campus Flemingsberg inskaffades utrustning i slutet av året, men den kommer att vara i drift först under början av är det under senare delen av år 2007, som ett första steg att successivt arbeta in begreppet hållbar utveckling, gjordes en omarbetning av samtliga planeringsdokument. I ett övergripande dokument Hållbar utveckling vid STH återfinns som underkapitel kvalitetsplaner för personalutveckling, arbetsmiljö, jämställdhet, likabehandling och mångfalds, samt miljöarbete. Behovet av och svårigheterna att definiera relevanta nyckeltal för skolornas miljöbelastning berörs kortfatta i det förgående. STHs resultat med de nyckeltal som hittills använts finns redovisade i bilagan STH 2007 i tabeller och diagram. Vissa värden är med nödvändighet relativt grova uppskattningar. Det gäller t.ex. energiförbrukningen, där redovisad energiförbrukning sker per hus eller huskropp inte per hyresgäst. Diagrammen över tjänsteresor uppvisar stora skillnader mellan å ena sidan år 2004 och 2006 och å andra sidan år Skillnaderna är i första hand flygresorna. Det förklaras huvudsakligen av att all personal under år 2004 och 2006 genomförde gruppvisa studiebesöksresor till destinationer runt om i Europa. För år 2007 redovisas ett resande som är i det närmaste jämförbart med åren 2004 och 2006, detta trots att inte några dylika studiebesöksresor genomfördes år Det ökade resandet är i första hand en följd av den växande forsningsverksamheten och kan sammanfattas med att ett färre antal medarbetare reser allt mer. 17

18 Ekonomin Det ekonomiska utfallet för år 2007 blev en förlust på 1622 kkr, att jämföra med en förlust på 3208 kkr år Dessa båda förlustår föregicks av tre år med positivt resultat. Sett över de senaste fem verksamhetsåren har verksamheten omsatt ca 750 Mkr och genererat ett ackumulerat positivt resultat av ca 2,2 Mkr. Styrningen av ekonomin mot tillgängliga medel uppvisar således under denna period en avvikelse på knappt 0,3 procent. Ekonomistyrning mitt i prick! Under de senaste fem åren har STH omsatt 750 miljoner trekvarts miljarder kr. Det ackumulerade resultatet under samma period är 2,2 miljoner kr. Ekonomistyrning på 0,3 procent när! Förlusten år 2007 är huvudsakligen att hänskjuta till data- och elektronikavdelningarna, där antalet studenter varit för lågt på kurserna för att bära kostnaderna. För utförligare ekonomisk redovisning hänvisas till bilagedelen STH 2007 i tabeller och diagram. 18

19 KTH Teknik och hälsa 2007 i tabeller och diagram Personal Tabell 1. Sammanställning över personal med anställning vid STH år Kategori Lärare och Personal i skolgemen- Personal, forskare, professorer disputerade doktorander samma befattningar STH totalt varav. (ej prof.) och TA-personal Antal Totalt personer Kvinnor Män Antal Totalt 94,9 4,9 13,6 13,4 33,5 128,4 tjänster Kvinnor 22,2 1,0 3,2 6,0 18,3 40,5 Män 72,7 3,9 10,4 7,4 15,2 87, Antal Totalt personer Kvinnor Män Antal Totalt 101,7 2,8 8,9 14,0 35,8 137,5 tjänster Kvinnor 19,6 0,0 1,8 6,0 19,6 39,2 Män 82,2 2,8 7,1 8,0 16,2 98, Antal Totalt personer Kvinnor Män Antal Totalt 102,9 2,6 8,6 13,5 33,8 136,7 tjänster Kvinnor 17,8 0,0 2,0 6,0 17,6 35,4 Män 85,1 2,6 6,6 7,5 16,2 101, Antal Totalt personer Kvinnor Män Antal Totalt 103,6 1,6 9,7 11,7 33,8 137,4 tjänster Kvinnor 15,9 0,0 2,5 4,0 16,6 32,5 Män 87,7 1,6 7,2 7,7 17,2 104, Antal Totalt personer Kvinnor Män Källa VIS/HR 19

20 Diagram 1. Personalens åldersstruktur, antal per åldersintervall Källa VIS Diagram 2. Personalens åldersstruktur, andel per åldersintervall Källa VIS 20