Verksamhetsberättelse 2009 KTH Teknik och hälsa

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2009 KTH Teknik och hälsa 1

2 Innehåll Dekan har ordet 3 Vår roll och vårt ansvar 4 Vår vision 5 Våra medarbetare, vår organisation och ledning 6 Våra studenter 6 Vårt arbete och våra resultat 7 Samverkan, mångfald och nyskapande 7 Det övergripande utvecklingsarbetet 7 Utbildningen 8 Profilering 8 Rekrytering 8 Pedagogiskt utvecklingsarbete 9 Civilingenjörsutbildning 9 Högskoleingenjörsutbildning 9 Kandidatutbildning 10 Magister- och masterutbildning 10 Behörighetsgivande utbildning 10 Utbildning på uppdrag av annan högskola 11 Fort- och vidareutbildning 11 Uppdragsutbildning 11 Internationellt utbyte 11 Forskningen och forskarutbildningen 12 Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH) 12 Ergonomi 13 Medicinsk teknik 13 Neuronik 14 Strukturell Bioteknik 14 Omgivningsfysiologi 15 Samverkansuppgiften 15 Samverkan med näringslivet 15 Samverkan med kommuner 16 Samverkan med andra högskolor 17 Fort- och vidareutbildning 17 Övriga externa relationer 17 Miljöarbetet. Hållbar utveckling 17 Det KTH-gemensamma arbetet 17 Arbetet inom STH 17 Ekonomin 18 STH 2009 i tabeller och diagram 19 Personal 20 Studenter 25 Studieresultat 29 Forskning 31 Miljöredovisning 36 Ekonomisk redovisning 37 2

3 Dekan har ordet Under år 2009 utformades och antogs en ny utvecklingsplan för STH, gällande för perioden Vid summering av verksamhetsåret 2009 kan jag konstatera att vi redan uppnått en del av målsättningarna i planen. Men samtidigt har nya mål tillkommit. Det är tecken på att allt inte kan förutses och att vi befinner oss i en föränderlig värld, där bl.a. behovet av ny yrkeskunskap uppstår snabbt. Tyvärr är universitetsorganisationen ibland för långsam att anpassa sig till denna dynamiska utveckling. Jag tror dock att STH här har goda möjligheter till en ökande mängd av uppdrags- och vidareutbildningar. STH bör med sin gränsöverskridande utbildning och forskning vara en lämplig plattform för dessa utbildningar. Jag tror därför att dessa utbildningar kommer att öka i förhållande till de traditionella programmen. KTH:s centrala overheadkostnader måste dock hållas inom rimliga gränser för att dessa utbildningar ska kunna inrättas och drivas med rimligt ekonomiskt utbyte. Jag är stolt över personalens insats, där vi trots turbulenta omständigheter med förlust av 70 procent av grundutbildningsvolymen, under år 2009 lyckades genomföra ett ekonomiskt reformarbete och där vi åter lyckades presentera ett positivt årsresultat. Det hände senast år Den satsning vi gjorde genom att decentralisera ekonomin och därmed ge ett större ansvar till medarbetare ute i organisationen, visade sig vara en riktig förändring. Tyvärr kan vi inte slå oss till ro med detta. Våra medicintekniska utbildningar har blivit så populära att de nu kopieras av andra universitet. Det betyder att vi måste förbättra vår konkurrenskraft ytterligare med nya grepp. Det bör ske genom att ytterligare fokusera på att studenten är vår primärkund. Vi måste ta ett ansvar för att utvidga studenternas arbetsmarknad inte bara till företagen utan också till den offentliga sektorn. För grundutbildningen har läget väsentligt förbättrats både avseende söktryck och antal antagna studenter. Ett stort arbete har under året lagts ner för att förbereda starten av dels en högskoleingenjörsutbildning inom elektroområdet dels masterprogrammet Architectural Lighting Design and Health. Vi har också under året inlett ett förändringsarbete inom administrationen. Målsättningen är en förändring från ett funktions- till ett processinriktat arbetssätt. På så sätt skall vi uppnå minskad sårbarhet samtidigt som delaktigheten ökar genom att medarbetarna engageras i förändringsarbetet. Under det gångna året har vi fått flera nya tjänster och medarbetare, bland annat två nya professurer. Vi har under året haft 5 doktorsdisputationer och inleder första halvåret 2010 med 6 planerade disputationer. Söksiffrorna till utbildningarna har förbättrats ytterligare. Vi har startat vidareutbildningar i ämnena sjukvårdslogistik och patientsäkerhet. Vi för förhandlingar med Stockholms läns landsting om uppdragsutbildningar inom säkerhetsområdet med patientsäkerhet, sjukvårdslogistik, medicinsk informatik och teknikkunskap för sjukvårdspersonal. Vi har även förhandlingar med myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för eventuella uppdragsutbildningar i risk och säkerhet. Ett ytterligare glädjeämne är att forskningsbudgeten till en allt större del bygger på externfinansiering. Detta har uppnåtts genom ett målmedvetet arbete för att förbättra kvaliteten i ansökningar av externa medel. Vi kommer under nästa år att koordinera ett EUprojekt i 7:e ramprogrammet, som omfattar 6 miljoner euro. Vi har ytterligare ett EU-projekt i ansökan, där vi ännu inte vet utfallet. Vi har därtill fått anslag från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet Formas och Vinnova. Den nya avdelningen Omgivningsfysiologi, som vi övertog från FOI, uppbär forskningsanslag från försvarsmakten. Vi får betrakta år 2009 som ett lyckat år med en liten vinst för skolan i bokslutet. Det kommande året kommer att innebära en konsolidering men även en expansion av verksamheten. Med tack för ett väl genomfört år. Lars-Åke Brodin Dekan STH 3

4 KTH STH i siffror 31 december 2009 GRUNDUTBILDNING Civilingenjörsutbildning, 1 program Högskoleingenjörsutbildning, 2 program Kandidatutbildning, 1 program 1 temautbildning, som utgör öppen ingång till högskoleingenjörsprogram 5 master- och magisterutbildningar, varav en med EESskolan som huvudman Behörighetsgivande utbildningar Nybörjare 53 nybörjare civilingenjörsprogram, fördelning 62/38 % kvinnor/män 107 nybörjare högskoleingenjörs- och temautbildningar, fördelning 17/83 % kvinnor/män 111 nybörjare magisterutbildningar, fördelning 45/55 % kvinnor/män 350 nybörjare behörighetsgivande utbildningar, fördelning 28/72 % kvinnor/män Helårsstudenter och helårsprestationer 873 helårsstudenter 648 helårsprestationer 74,2 % prestationsgrad Examination 51 examinerade högskoleingenjörer, fördelning 27/73 % kvinnor/män 44 examinerade magisterexamen - 10 med ämnesdjup, 34 med ämnesbredd -, fördelning kvinnor/män 0/100 % respektive 41/59 % FORSKNING OCH FORSKARSTUDERANDE 8 professorer (inklusive gästprofessorer), varav 2 kvinnor och 6 män 32 aktiva forskarstuderande, fördelning 44/56 % kvinnor /män Kompetenscentra Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) Centrum för Hälsa och Byggande (CHB) EKONOMI 131 Mkr i total omsättning, varav 69 Mkr för grundutbildning och 59 för forskning/forskarutbildning PERSONAL 131 personer anställda vid skolan, motsvarande 122 heltids ekvivalenter, varav 42kvinnor och 89 män LOKALISERINGAR, LOKALER 3 lokaliseringar Flemingsberg, Haninge och Solna ca kvadratmeter total lokalarea Vår roll och vårt ansvar Skolan för teknik och hälsa, STH, är en av KTH:s 11 skolor. Skolans uppdrag är verksamhet och utveckling inom följande områden: Grundutbildning - Civilingenjörsutbildning - Högskoleingenjörsutbildning - Kandidatutbildning - Master- och magisterprogram - Behörighetsgivande utbildningar (basår, bastermin) - Fort- och vidareutbildning Forskning och utveckling - Tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med näringslivet och kommunerna på Södertörn - Tillskapande och utvecklande av multidisciplinära centra och forskargrupper som Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH), Centrum för Hälsa och Byggande (CHB), Design Arbete, Skadeprevention och Hälsa (DASH), Medicinsk teknik, Neuronik, Strukturell bioteknik, Ergonomi, Omgivningsfysiologi - Samarbete med näringslivet, kommuner och andra högskolor Samverkansuppgiften - Fort- och vidareutbildning - Näringslivssamverkan i form av uppdragsutbildningar och gemensamma utvecklingsprojekt - Samhällskontakter med fokus på samverkan med kommuner på Södertörn - Samverkan med andra högskolor i regionen och i landet på både program- och kursnivå - Internationella relationer i form av studentutbyte 4

5 Vår vision I Utvecklingsplan KTH Teknik och hälsa , vilken utarbetades och antogs i början av år 2009 formulerades STH:s vision och övergripande mål: Att skapa resurser för möjligheter! Från denna vision utgår STH:s övergripande mål: STH skall i både utbildning och forskning betona och utveckla tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt och metoder med fokus på hur teknik och ingenjörsvetenskap kan användas och utvecklas som svar på samhälleliga och mänskliga behov. Begreppet hälsa i en vid bemärkelse skall integreras i all verksamhet inom skolan. STH skall, nationellt och internationellt, vara den naturliga och mest kända arenan för forskning som leder utvecklingen i gränsområdet teknik, medicin, hälsa och vård. STH skall vara ledande vad gäller att skapa produkter och tjänster som främjar människors hälsa. Nya professorer på unika tjänster baserade på två universitet Kaj Lindekrantz tillträdde 1 december en professur i medicinsk teknologi med 80 procent KTH- och 20 procent KI-tjänst. Birgitta Janeroth- Sjöberg tillträder efter årsskiftet en professur som har delningen 20 procent KTH och 80 procent KI. Ny adjungerad professor inom avdelningen för ergonomi är Ann-Beth Antonsson. 5

6 Våra medarbetare, vår organisation och ledning 6 Personalstyrkan vid STH förändrades inför år 2009 genom att de byggtekniska utbildningarna organisatoriskt överfördes till ABE- skolan. Den undervisande personalen inom byggområdet bytte därmed arbetsgivare. Inom det tekniskt/administrativa området upprättades avtal om att STH på uppdragsbasis skall leverera dessa tjänster till ABE-skolan för de överförda utbildningarna. Personalstyrkan minskade således vid årsskiftet inom kategorin lärare och forskare. Nyanställningar under året och expansion, främst inom forskningsområdet, har dock kompenserat för detta bortfall. Vid årets slut redovisas en minskning av den totala personalstyrkan med en person jämfört med ett år tidigare. Kategorin lärare och forskare har minskat med tre personer, medan kategorin personal i skolgemensamma befattningar och tekniskt/administrativ personal ökat med två. Noterbart är att antalet personekvivalenter ( antal tjänster ) ökat något trots att antalet personer minskat. Personalen har alltså i medeltal en högre tjänstgöringsgrad år 2009 än närmast föregående år. Fördelningen kvinnor/män är för hela personalstyrkan 32/48 procent, inom kategorin lärare och forskare 24/76 procent och bland personal i skolgemensamma befattningar och tekniskt administrativ personal 60/40 procent. Åldersstrukturen bland personalen har under ett antal år noterats som ett observandum för framtiden. En sammanställning visar att av personalstyrkan vid utgången av år 2009 var 26 procent yngre än 40 år. I de högre åldrarna var 41 procent av personalen 55 år eller äldre och 25 procent 60 år eller äldre. Åldersfördelningen är mycket ojämn bland personalkategorierna. Unga forskarstuderande och forskare utgör en stor del av skolans yngre personal, medan ett flertal lärare gått eller är på väg att gå i pension. Inom grundutbildningen krävs insatser för att rekrytera nya medarbetare, och helst kunna erbjuda viss dubblering av anställning under en tid för att ta till vara den erfarenhet och det kunnande som de blivande pensionärerna besitter. Sjukfrånvaron, som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, var 2,2 procent under 2009, vilket är en liten minskning jämfört med närmast föregående år, och klart under medelvärdet för de senaste fem åren. Av sjukfrånvaron var ca 65 procent att hänföra till långtidssjukskrivning (mer än 60 dagar). Motsvarande värden för hela KTH år 2009 var 1,9 procent sjukfrånvaro, varav ca 56 procent långtidssjukskrivning. En fullständig redovisning återfinns i bilagedelen STH 2009 i tabeller och diagram. Vid jämförelser med tidigare år skall beaktas att STH då omfattade betydande verksamheter som idag organisatoriskt hör till andra skolor på KTH. STH leds av en styrelse med dekan som verkställande chef. Dekan är också ordförande i styrelsen. Som stöd i ledningsprocessen finns inrättat en ledningsgrupp. För skolans grundutbildning finns en grundutbildningsansvarig, som tillsammans med programansvariga ansvarar för utbildningarnas akademiska innehåll och utveckling. För utbildningarna gemensamma frågeställningar behandlas i grundutbildningens ledningsgrupp, som leds av grundutbildningsansvarige och där samtliga programansvariga jämte avdelningschefer och kvalitetssamordnaren ingår. Den senare är knuten till skolans ledningsgrupp som en specialfunktion för kvalitetssamordning, kvalitets- och verksamhetsuppföljning. På motsvarande sätt finns en forskarutbildningsansvarig, vilken leder en forskarutbildningens ledningsgrupp med representanter för forskarutbildning och de olika forskningsområdena. Posten som ansvarig för samverkansuppgiften - ibland benämnt externa relationer eller tredje uppgiften - var en tid vakant och arbetsuppgifterna fördelades mellan dekan och avdelningscheferna och i vissa specifika ärenden även programansvariga. Under år 2009 tillsattes åter en ansvarig för samverkansuppgiften. Under dennes ledning har inletts ett arbete att organisera uppgifterna och att utse medarbetare med målsättningen att kraftigt förstärka skolans satsning inom detta område. För den operativa ledningen av grundutbildningen är ledningsansvaret vad gäller personal, arbetsmiljö och delar av ekonomin delegerat till två avdelningschefer. Inom forskningen har på motsvarande sätt skett delegering av ledningsansvar till sex avdelningschefer. Den administrativa chefen är chef för den administrativa avdelningen. STH:s organisation och ledning redovisas i bilagedelen STH 2009 i tabeller och diagram. Våra studenter Av de programstuderande vid STH var (per ) ca 42 procent inskrivna på behörighetsgivande utbildningar, vardera ca 23 procent på högskoleingenjörsprogram och magisterprogram, samt ca 13 procent på civilingenjörsprogrammet. Detta är en kraftig förskjutning av tyngdpunkten inom STH:s grundutbildning och resultatet av överförandet av högskoleingenjörsutbildning till andra skolor inom KTH. Ett år tidigare utgjorde andelen studerande på högskoleingenjörsprogrammen 64 procent av STH:s studenter. Bilagedelen uppvisar en relativt stor omfattning fort- och vidareutbildningskurser. Detta förklaras av att man av redovisningstekniska skäl i den posten inkluderar de kurser som STH ger på uppdrag av KI och Södertörns högskola. Övrig verksamhet med fristående kurser för fort- och vidareutbildning har under 2009, liksom under de närmast föregående åren, varit liten. Studenterna rekryteras i stor omfattning från STH:s närområde. Den nystartade civilingenjörsutbildningen Medicinsk teknik uppvisar dock en högre grad av rikstäckande rekrytering. Miljön vid skolans campi kännetecknas av mångfald beträffande etnicitet och bakgrund. Bland nybörjarna inom högskoleingenjörsutbildningen hösten 2009 uppgav 30 procent att de inte har svenska som modersmål. För civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik var motsvarande andel 13 procent och för all KTH:s civilingenjörsutbildning likaså 13 procent. Främst inom högskoleingenjörsutbildningarna kommer en stor

7 andel studenter från hem där föräldrarna saknar akademisk bakgrund. Av nybörjarna till högskoleingenjörsprogrammen hösten 2009 uppgav 31 procent att ingen av föräldrarna har högskoleeller universitetsutbildning, att jämföra med 24 procent för STH:s civilingenjörsprogram och 21 procent som medeltal för alla KTH:s civilingenjörsprogram. Av det totala antalet nybörjare vid STH under år 2009 var 32 procent kvinnor. Det är en minskning med sex procentenhet från närmast föregående. Vid jämförelsen skall dock beaktas, att tidigare ingick i underlaget de byggtekniska utbildningarna med många och relativt hög andel kvinnliga studenter. Fördelningen kvinnor/män varierar mycket mellan programmen. Data- och telekommunikationsprogrammet har inte lyckats bryta tidigare könsmönster. Där är fördelningen kvinnor/män bland nybörjarna 4/96 procent. De behörighetsgivande utbildningarna uppvisar en fördelning 28/72 procent, och variationerna i fördelning har varit marginella över tiden. Övriga program är jämlika enligt gängse definition - mellan 40 och 60 procent av vartdera könet. För antalet nybörjare på civilingenjörsprogrammet medicinsk teknik rådet t.o.m. överrepresentation av kvinnor. Här är fördelningen kvinnor/män 62/38 procent. Ytterligare uppgifter om våra studenter ges under respektive utbildning samt i bilagedelen, STH 2009 i tabeller och diagram. Vårt arbete och våra resultat Det övergripande styrdokumentet vid planering av verksamheten för STH under år 2009 har varit skolans nya utvecklingsplan. Utvecklingsplan KTH Teknik och hälsa utarbetades under första halvåret För den årliga planeringen utarbetades liksom tidigare år kvalitets- och aktivitetsplaner för olika områden, såsom arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och likabehandling, personalutveckling och miljö. Verksamhets- och kvalitetsuppföljning har liksom tidigare varit stående punkt på dagordningarna vid möten med skolans samverkansgrupp och med dess ledningsgrupp. Vid dessa möten har en kontinuerlig uppföljning skett av såväl planerade åtgärder som de aktiviteter och åtgärder vilka efterhand aktualiserats under året. I det följande ges en sammanfattning av inriktning av arbetet samt de resultat i relation till uppsatta mål, som uppnåtts under Samverkan, mångfald och nyskapande STH:s verksamhetsbaser är medicinsk teknik samt teknik och hälsa, och skolan skall såväl i forskning som i undervisning arbeta tvärvetenskapligt och betona begreppet hälsa i vid bemärkelse. Med det tvärvetenskapliga angreppssättet blir möjligheterna att bygga nätverk och möjligheterna till samverkan avgörande för framgång. Inom såväl forskning/forskarutbildning som utbildning finns i första hand ett mycket nära samarbete med Karolinska institutet (KI). Ett antal av STH:s professorer delar sin tid mellan STH och KI. Samverkan sker också med andra skolor inom KTH och med andra högskolor och universitet. Samverkan med det omgivande samhället - näringsliv och organisationer - har utomordentligt stor betydelse för STH, då mycket av forskningen är tillämpningsnära. I dessa kontakter har skolans båda centrumbildningar viktiga roller, vilket beskrivs under rubrikerna Forskningen och forskarutbildningen respektive Samverkansuppgiften. Etableringen av forskning/forskarutbildning och utbildning inom området medicinsk teknik bidrar till mångfalden, men förtjänar också att noteras som nyskapande. I rektors uppdrag har pekats ut ett nytt verksamhetsområde vilande i första hand på kompetensen vid två ledande akademiska lärosäten KTH/STH och KI. Detta samarbete är idag väletablerat och att odla och vidareutveckla detta är STH:s främsta målsättning för framtiden. Detta långtgående samarbete mellan två akademiska discipliner är nyskapande inom svenskt universitetsväsen men däri ligger också en utmaning. En bedömning är att finansiering av denna typ av forskningen är svårare än finansiering inom etablerade discipliner. Tvärvetenskaplig forskning måste bli mera känd och allmänt accepterad inom den svenska universitets- och forskarvärlden för att kunna komma i åtnjutande av forskningsmedel i den utsträckning som området motiverar och förtjänar. Mångfalden inom STH manifesteras också av att STH numera kan betraktas som en komplett skola i den meningen att den förutom forskning/forskarutbildning och samverkansuppgiften också innehåller grundutbildning på samtliga nivåer. Utvecklingen av nya program har sedan flera år tillbaka fokuserats mot skolans verksamhetsbaser, genom högskoleingenjörsprogrammet Medicinsk teknik, kandidatutbildningen Medicinsk informatik och genom start av STH:s första civilingenjörsprogram Medicinsk teknik, till vilket antagning skedde för andra gången hösten Strävan efter mångfald och nyskapande i utbildningsutbudet understryks också av STH:s temautbildning, Teknik och ekonomi. Studiemiljön vid STH kännetecknas av mångfald både kulturellt, etniskt och sett till studenternas studiesociala bakgrund. Det är resultatet av det utpräglat multietniska närområdet varifrån en stor del av skolans studenter rekryteras. Detta beskrivs närmare ovan i kapitlet Våra studenter. Det övergripande utvecklingsarbetet Ledningen för STH vill utveckla skolan genom att ge all personal möjligheter till personlig utveckling i sitt arbete. Nödvändigt för att det skall kunna ske är att underhålla och utveckla den arbetsmiljö - såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö - där dessa människor är verksamma. I tider av hög förändringstakt och hårt arbete kan arbetsmiljöområdet bli eftersatt eller åtminstone upplevas så. Verksamheten vid STH och dess tidigare motsvarigheter, har alltid kännetecknats av en hög förändringstakt. Förändringarna har inte alltid varit sådana att STH:s ledning själv rått över dem till innehåll och/eller förändringstakt, eller att de ens haft stöd hos STH:s ledning och personal. Detta gällde i högsta grad flytten av merparten av STH:s tidigare högskoleingenjörsutbildningar till andra skolor inom KTH. Överföringen av byggutbildningarna skedde formellt per 1 januari Verkan av denna förändring, upprättande av samarbetsavtal mellan STH och ABE-skolan samt implementering av detta samarbete kom att kräva betydande resurser under året. Olika kulturer på de båda skolorna, problem med kommunikation mellan skolorna samt osäkerhet om samarbetet i ett längre perspektiv kom också att skapa irritation och osäkerhet främst bland de medarbetare, som fortfarande är anställda vid STH men arbetar på uppdrag av ABE-skolan. 7

8 8 För att begränsa anledningar till oro och osäkerhet och för att öka personalens delaktighet uttalades i planeringsdokumenten en klar ambition att ge informationen ut i organisationen extra hög prioritet. Under början av året introducerades därför en ny besluts- och informationsstruktur. Syftet var att med given periodicitet ge medarbetare i nyckelpositioner information från ledningen vid ett och samma tillfälle, att fastställa en mötesordning för att sprida denna information vidare ut i verksamheten samt att säkerställa information tillbaka från verksamheten till skolans ledning. Bedömningen är att denna nyordning inneburit en väsentlig förbättring och att den uppskattats av personalen. En annan uttalad ambition är att förbättra känslan av samhörighet mellan samtliga medarbetare inom STH. Verksamheten vid STH:s tre lokaliseringar skiljer sig från varandra. Forskarutbildning och forskning är huvudsakligen förlagt till STH Flemingsberg, medan grundutbildningen huvudsakligen är lokaliserad till STH Haninge. Aktiviteter, som är gemensamma för hela STH, har därför ett egenvärde men måste ständigt vägas mot olägenheten av resursåtgång i tid och resekostnader. Under året har arrangerats ett antal träffar av olika karaktär riktade till all personal. Vid några tillfällen har detta varit rena informationsträffar. En fortbildningsdag under höstterminen ägnades åt utbildning i brandskydd och hjärt-lungräddning. Ett tillfälle har under året ägnats åt friskvård - se nedan. Traditionsenligt julbord för all personal avnjöts denna gång på Waxholms fästning. Hälso- och friskvården har under år 2009, liksom tidigare, prioriterats. Den policy för skolans stöd till personalens friskvård som utarbetats följdes under året. Avtal upprättades med gym där personalen erbjöds kostnadsfri tillgång, alternativt gavs möjligheten till viss ersättning för individuella friskvårdsaktiviteter. Skolan gav också visst bidrag till massagebehandling. Beslut togs under sista delen av året att för framtiden anpassa STH:s nivå på stödet till friskvård till den nivå som rekommenderas av universitetsförvaltningen. Det innebär för STH:s personal en påtaglig ökning. Som läsårsavslutning och friskvårdsdag inbjöd skolans friskvårdsgrupp 11 juni till ett Sailing Event vid Bullandö Marina på Värmdö. En heldags lagkappsegling i fots båtar under sakkunnig ledning omfattades av stort intresse och rönte stor uppskattning. Utbildningen Profilering Nationellt sett är antalet studenter med direkt behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier för litet. Det råder obalans mellan högskolors och universitets utbud av platser inom teknik och naturvetenskap och det antal studenter som lämnar gymnasiet med motsvarande bakgrund. Detta skapar en konkurrenssituation mellan lärosätena och många försök till olika profileringar. Profilfrågan har också en ständig aktualitet för STH och dess utbildningar. Vilken profil har STH? Vilken vill man ha? Vad görs för att skapa en tydlig profil? Inom utbildningsområdet var högskoleingenjörsutbildning tidigare STH:s huvudverksamhet och den aktivitet som i första hand var profilskapande. Efter förändringarna under 2008 är grundutbildning inte längre en dominerande verksamhetsgren och inom grundutbildningen har högskoleingenjörsutbildningens dominans minskat och kommer att minska ytterligare i takt med att civilingenjörsutbildningen kommer att omfatta flera årskurser. STH har inte längre rektors uppdrag att vara KTH:s centralpunkt för högskoleingenjörsutbildning. Kvarvarande och nya utbildningar skall kopplas tydligare till STH:s forskarutbildningsämne Teknik och hälsa. Även inom utbildningen kan begreppen samverkan och mångfald i ännu högre grad än tidigare lyftas fram som ledord och som profilskapande. Närheten till och samarbetet med KI är viktiga utgångspunkter för denna utveckling och utgör en väsentlig potential för framtida satsningar. I samarbete med KI ges också högskoleingenjörsprogrammet Medicinsk teknik, kandidatprogrammet Medicinsk informatik och det nystartade civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik. STH:s master- och magisterprogram fullständigar utbudet av grundutbildningar och manifesterar ytterligare mångfalden och möjligheterna till valfrihet inom STH. I samma anda kan framhållas satsningen på temautbildningen Teknik och ekonomi. Grundkonceptet innebär att traditionella högskoleingenjörsutbildningar kan kombineras med utbildning inom temaområdet. Ytterligare ett exempel på mångfalden inom STH är Sport Campus Sweden (SCS) och satsningen på studier och elitidrott. SCS fortsätter framgångsrikt att utvecklas. Under året har Södertörns Högskola dragit sig ur verksamheten, men istället har Stockholms Universitet anslutit. I SU har SCS fått en mycket aktiv och engagerad samarbetspartner. Under året har också överenskommelser med GIH träffats som innebär att de ansluter som medlemmar i början av Fler högskolor vill ansluta och förhandlingar med dessa kommer att ske under året. Bland kommunerna drar fortfarande Haninge ett stort lass, men under året har såväl Huddinge som Tyresö anslutit. De nya kommunerna har bidragit med fler träningsanläggningar, bostäder och personella resurser. Stockholms idrottsförbund har dessutom under året beslutat om ett betydande ekonomiskt stöd till SCS. SCS har under året tagit stora steg i utvecklingen mot att bli ett betydande och viktigt stöd till svenska elitidrottare. Kärnan i SCS:s verksamhet är att optimera förutsättningarna för idrottande ungdomar att kombinera sin elitidrott med högskolestudier. Under hösten 2009 har ca 60 studenter, inskrivna på KTH, KI eller SU, regelbundet deltagit i och tagit del av SCS:s aktiviteter och stödprogram. SCS är idag den största verksamheten i sitt slag i Sverige och fortsätter framgångsrikt att växa och utvecklas. STH har under året anordnat ett antal kurser inom ramen för det s.k. idrottsuniversitetet i ämnena näringslära, mental träning, ledarskap och träningsmetodik. Kurserna är en del av satsningen och ges som ett stöd för den mentala och fysiska utvecklingen av dessa elitidrottande studenter. SCS har blivit alltmera känt, vilket hjälper till att profilera såväl STH som KTH. Rekrytering Avgörande för framgång i att rekrytera studenter till STH:s utbildningar är den höga kvaliteten på den dagliga verksamheten men också att informationen om verksamheten kommuniceras ut till presumtiva studenter på ett korrekt och tilltalande sätt. Skolans informatörer ansvarar för information, marknadsföring och rekrytering. Målgrupper för marknadsföringen är bl.a. studerande, studievägledare och lärare på gymnasier, grundskolor,

9 komvux, folkhögskolor samt värnpliktiga, arbetslösa och övriga personer som vill studera. Strävan är att visa på en bild av komplex teknik i samspel med människor och samhälle. Under 2009 genomfördes ett begränsat antal aktiviteter, detta på grund av skolans begränsade ekonomi. Under året samarbetade STH med KTH:s centrala informationsavdelning, vilket resulterade i större bredd och mer och fler exponeringar utåt i marknadsföringsarbetet. Exempel på aktiviteter och informationsmaterial under 2009 var: Direktutskick om utbildningen Medicinsk teknik med hänvisning till hemsidan. Målgruppen var ungdomar i hela landet som något av de tre senaste åren sökt läkar- och veterinärprogrammet men som inte kommit in. Upplaga var ca Banner för medicinsk teknik på STH:s hemsida med länkar till information och filmer om medicinsk teknik. Fyra filmer spelades in med studenter och doktorander för utbildningarna Medicinsk teknik. Trafikreklam för datateknikutbildningarna på Gotland och i Dalarna inför hösten Öppet hus på Valhallavägen den mars Informationsfoldrar och informationsblad om utbildningar. Den förbättrade rekryteringen under 2009 tyder på att marknadsföringen lyckats bra. Antalet sökande till data- och telekommunikationsprogrammet ökade påtagligt liksom antalet sökande till de olika magisterprogrammen. Civilingenjörsprogrammet medicinsk teknik behöll sitt höga söktryck och till de behörighetsgivande utbildningarna antogs redan år 2009 så många som angavs som ett slutmål i STH:s utvecklingsplan för perioden fram till år Indikationer i slutet av året tyder på att antalet sökande till de utbildningar, som börjar vårterminen 2010 kommer att bli större än någonsin tidigare. Den ökade tillströmningen av studenter till utbildningarna får förutom bra information tillskrivas det historiskt dåliga konjunkturläget, där många ungdomar väljer att studera istället för att konkurrera på en osäker och begränsad arbetsmarknad. Av totala antalet nyantagna studenter under år 2009 var andelen kvinnor/män 34/66 procent. Pedagogiskt utvecklingsarbete Under rubriken Pedagogiska utvecklingsarbete skall först och främst framhållas det ständiga utvecklingsarbete som sker i det tysta. Engagerade och professionella lärare tillför dagligen och stundligen nya impulser och utvecklar skolans program/inriktningar och kurser att bli allt bättre. Utan dessa insatser, som ofta tas för givna, skulle utbildningarna snabbt föråldras och tappa i attraktionskraft. I sammanhanget förtjänar att noteras att STH är inne i en period av förnyelse såväl vad gäller inriktning av utbildningar som vad gäller personal. Det senare är föranlett av ett stort antal pensionsavgångar främst bland undervisande personal. Det är därför en viktig målsättning att ta tillvara den långa erfarenhet och det mycket goda rykte som förknippas med STH:s högskoleingenjörsutbildning och dess profil. Detta för att omsättas direkt i nya högskoleingenjörsutbildningar och för att i tillämpliga delar kunna överföras på andra utbildningar inom STH. Skolans insatser för att på bästa sätt introducera de nyantagna studenterna utvecklas ständigt. Under introduktionsveckorna hösten 2009 arrangerades för de nyantagna studenterna en coachningsdag med huvudsyfte att introducera och motivera studenterna i högskolestudier, att informera om programmens och inriktningarnas röda trådar, om yrkesrollen och utbildningarnas koppling till den. Det skedde bl.a. genom att studenterna gavs möjligheter att träffa såväl yrkesverksamma ingenjörer som äldre studenter. Utbildningsledarna redovisade inriktningarnas kurser, deras koppling till varandra och till den kommande yrkesrollen. Föreläsning om studieteknik och studievanor gavs av en extern föreläsare. Även i mera formell mening har ett antal utvecklingsprojekt genomförts under år Liksom oftast inom STH har dessa insatser skett med små extra resurser och samtidigt som personalen varit i full produktion. Under året slutfördes utvecklingsarbetet med masterdelen (de högre årskurserna) av civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik. Vidare har i samarbete med EES- skolan utvecklats ett nytt högskoleingenjörsprogram i elektroteknik. Programmet, som skall starta höstterminen 2010, skall tillsammans med tidigare data- och telekommunikationsprogram erbjuda utbildningar inom teknikområden med allt fler applikationer inom STH:s verksamhetsbas teknik och hälsa. I samband med de medarbetarsamtal som genomfördes under år 2009 sammanställdes förslag till och önskemål om fort- och vidareutbildning. Sammanställningarna bedömdes och prioriterades av STH:s ledning, varefter avdelningscheferna ansvarade för de praktiska lösningarna i varje enskilt fall. Detta resulterade bl.a. i att en universitetsadjunkt under året påbörjade forskarstudier och därtill att många lärare deltog i ett antal kurser och seminarier av varierande längd. Utöver detta sker fortbildningsinsatser på eget initiativ och för egen utveckling men därigenom också till gagn för skolans ämnesmässiga och pedagogiska utveckling. Civilingenjörsutbildning Höstterminen 2009 antogs den andra omgången studenter till STH:s civilingenjörsprogram Medicinsk teknik vid STH Flemingsberg. Utbildningen drivs i nära samarbete med KI och ett antal andra skolor vid KTH. Även andra året rönte utbildningen stort intresse bland studenterna, med en stor andel kvinnliga sökande. Fördelningen kvinnor/män bland de nyantagna hösten 2009 var 62/38 procent. Studieprestationer och utvärderingar så långt de låter sig överblickas har varit mycket goda. Dock har antalet tidiga avbrott varit relativt högt under båda åren. Uppföljningssamtal har skett med de studenter som gjort avbrott. Dessa visar entydigt på studietrötthet och osäkerhet i valet snarare än missnöje med utbildningens innehåll eller genomförande. Högskoleingenjörsutbildning Antagning till traditionella program och inriktningar inom data- och telekommunikationsområdet har vid STH, liksom vid andra lärosäten, varit låg under den senaste femårsperioden, som en direkt följd av branschens nedgång. Den blygsamma förbättringen vid antagningen hösten 2008 förstärktes ytterligare hösten 2009 och en tendens till uppgång för såväl branschen som utbildningarna kan nu skönjas. Programmet data- och telekommunikation har fortfarande alltför få studenter för att bära sina kostnader. Deras existens- 9

10 berättigande motiveras f.n. av att STH som en del av ett ledande tekniskt universitet, har ett nationellt ansvar att erbjuda utbildningar inom ett brett område av kompetenser samt att programmet erbjuder en komplementär utbildning inom STH:s verksamhetsbas. Kännedom om förestående kraftig brist på ingenjörer inom främst datateknikområdet motiverar också en överlevnadsstrategi i väntan på ökat studentintresse för detta teknikområde. Områdets attraktionskraft på kvinnliga studenter är mycket låg. Andelen nyantagna kvinnor hösten 2009 var ca 4 procent. Under året ändrades och förstärktes STH:s organisation för jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor. Som en åtgärd planerades en analys av valen och bortvalen av data- telekommunikationsprogrammet ur ett genusperspektiv. Undersökningen skall genomföras under Då branschen, och därmed antal studenter som sökte data- och telekommunikationsområdet, gick ner kom det totala antalet studenter inom högskoleingenjörsutbildning att till stor del kompenseras av programmet Medicinsk teknik, vilket från början rekryterat framgångsrikt, och med en stor andel kvinnliga studenter. Vid starten av civilingenjörsprogrammet inom samma område skedde, som förväntat, en nedgång av antalet sökande. Bedömningen är att detta är resultatet av att STH med sitt utbud konkurrerat med sig själv och att många studenter nu istället valt civilingenjörsprogrammet med samma inriktning. År 2009 var andra gången med antagning till såväl civil- som högskoleingenjörsområdet Medicinsk teknik. Antalet sökande tycks ha stabiliserats. Hösten 2009 antogs lika många nybörjare som året innan. Den höga andelen kvinnliga studenter består. Hösten 2009 var fördelningen kvinnor/män 54/46 procent. Inför antagningen till vårterminen 2010 finns indikationer på att söktrycket åter ökar markant. Under året har i samverkan med EES-skolan utvecklats ett nytt högskoleingenjörsprogram inom elektroområdet. Programmet skall starta hösten 2010 med EES-skolan som huvudman, men med STH som genomförare. De båda temautbildningarna, Teknik och hälsa respektive Teknik och ekonomi som startade vårterminen 2006 har rönt olika intresse bland studenterna. Tillströmningen till Teknik och hälsa har varit låg, varför beslut togs att inte göra någon antagning till programmet våren 2009 och att avveckla det i nuvarande form. Tillströmningen till programmet Teknik och ekonomi är god, antagning skedde även våren 2009 och STH:s ambition är att driva utbildningen vidare. Konceptet för temautbildningen innebär att temaområdet skall kunna kombineras med valfritt högskoleingenjörsprogram. Genom omorganisationen med överföring av högskoleingenjörsprogram till andra skolor inom KTH kom detta att kompliceras. Genom centralt beslut initierat från STH erbjuds studenterna att läsa valfritt högskoleingenjörsprogram vid KTH. Valet av ingenjörsområde som kombination med temaområdet visar på preferenser för byggteknikområdet. Endast någon enstaka student har valt data- eller telekommunikationsområdet. Temautbildningen, med vårterminsstart, liksom basårs- och basterminsutbildningar med start på vårterminen är på väg att ändra verksamhetscykeln för grundutbildningen vid STH. Från att tidigare varit helt läsårsbaserat måste med nödvändighet många delar av verksamheten nu och i framtiden agera terminsbaserat. Antalet ansökningar till de utbildningar som skall starta vårterminen 2010 är flera än vid något tidigare tillfälle. 10 Kandidatutbildning Efter noggranna överväganden stoppades hösten 2009 den planerade antagningen till kandidatprogrammet Medicinsk informatik, efter indikationer på lågt intresse. Ett utvecklingsarbete påbörjades för att finna lämpliga lösningar för att kunna erbjuda en framtida mera attraktiv utbildning inom detta område. Magister- och masterutbildning STH:s ledning tror på och arbetar för, att göra kombinationen högskoleingenjörsutbildning och magisterutbildning till ett högkvalitativt och attraktivt studieval. Den ettåriga magisterutbildningen ses i första hand som en bra utbildningsform för att möta behovet av kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer. Kompetensutvecklingen för ingenjörer bör i ett längre perspektiv utvecklas till ett närmare samarbete mellan högskolan, som kursleverantör, och företagens HR-avdelningar som uppdragsgivare. Under året har diskussionerna fortsatt om att utöka verksamheten med fler program som gör det möjligt för yrkesverksamma att läsa med kvarts- eller halvstudietakt. Nyblivna högskoleingenjörer/kandidater kan då ges möjlighet att varva sina magisterstudier, halvfart med arbete på företag. Detta resulterade i inrättandet av ett magisterprogram Ergonomi med MTO som startade med första antagning hösten Programmet riktar sig till yrkesverksamma och skall ges företrädesvis på halvfart. En ökad internationell efterfrågan kan noteras på de program där kurserna ges på engelska. Osäkerheten är dock stor inom STH, liksom inom andra skolor, om effekterna på efterfrågan när icke europeiska studenter kommer att avgiftsbeläggas. De magister- och mastersutbildningar som gavs under 2009 var: Datornätverk, 60 hp vid STH Haninge (magisterutb.). Architectural Lighting Design, 60 hp vid STH Haninge (magisterutb.). Ergonomi med MTO, 60 hp vid STH Flemingsberg Medical Imaging, 120 hp vid STH Flemingsberg (masterutb.) Network Services and Systems, 120 hp masterprogram med EES-skolan som huvudman. STH ger första årets kurser, vilka samläses med programmet Datornätverk, 60 hp vid STH Haninge (masterutb.). Totala antalet nybörjare inom magisterprogrammen var 111 studenter år 2009, vilket motsvarar ca 22 procent av totala antalet nybörjare under året. Andelen kvinnor/män bland nybörjarna var 45/55 procent. Behörighetsgivande utbildning De behörighetsgivande utbildningarna - tekniskt basår och bastermin - syftar till att ge studenter med en icke naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning erforderliga kunskaper och behörighet att söka till KTH:s utbildningar. Dessa utbildningar får allt större betydelse för KTH liksom för alla andra högskolor. Det låga intresset bland ungdomar att välja naturvetenskap/teknik i gymnasiet är väl dokumenterat och något trendbrott har inte kunnat konstateras. Antalet tillgängliga platser, som kräver naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning som behörighet, vid högskolor och universitet, överskrider vida det antal studenter som lämnar gymnasierna med den bakgrunden. Studenterna räcker inte till. Slutsatserna i den utredning som rektor lät göra år 2007 om de behörighetsgivande utbildningarna, deras betydelse och bidrag till teknisk utbildning

11 inom KTH, var entydigt, att utbildningarna på ett betydande sätt bidrar till försörjningen med studenter - och därmed intäkter - till såväl civil- som högskoleingenjörsutbildningen vid KTH. En satsning på behörighetsgivande utbildningar är för högskolorna ett överlevnadsvillkor och ett sätt att erbjuda teknisk utbildning till en annan målgrupp än den traditionella. Samtidigt omvärderar många gymnasister under sin studietid valet av gymnasieutbildning. För många av dessa utgör behörighetsgivande utbildningar ett bra och välkommet alternativ. Den sedan länge etablerade basårsutbildningen, 60 hp vid STH Haninge, ges sedan fyra år tillbaka även med vårterminsantagning. Den senare möjligheten har mottagits mycket positivt. Fullföljd utbildning ger garantiplats vid någon av KTH:s civileller högskoleingenjörsutbildningar. Successivt har dessa utbildningar kompletterats med basterminsutbildningar ett så kallat halvt basår. Vid KTH Haninge gavs denna med antagning både höst och vår. Vid KTH Flemingsberg ges en basterminsutbildning, 35 hp med höstterminsstart. Den är speciellt anpassad till vårterminsstartande Teknik och ekonomi samt högskoleingenjörsutbildningen Medicinsk teknik. Arbetsmarknadsläget, så som det kom att utvecklas under 2008 och 2009, och ett noterat ökat söktryck till behörighetsgivande utbildningarna föranledde ledningen för STH att ta beslut att utöka antalet platser i utbildningen. Till vårterminsantagningen år 2009 vid KTH Haninge dubblerades antalet platser mot tidigare till 90 platser. I utvecklingsplanen för perioden anges en ökning av totala antalet platser till 350 som önskvärd. Detta antal uppnåddes redan under år Fördelningen kvinnor/män var 28/72 procent. Erfarenheten av utbildningarna är att de studenter som klarar utbildningarna och går vidare till studier inom KTH - civil- och högskoleingenjörsutbildning klarar studierna mycket bra. Andelen antagna till behörighetsgivande utbildning, som inte klarar utbildningen har dock varit relativt hög. Prestationsgraden för behörighetsgivande utbildningar för år 2009 var 64 procent. Utbildning på uppdrag av annan högskola Det etablerade högskolesamarbetet på Södertörn har under åren inneburit att STH Haninge gett utbildning för Södertörns Högskola. På grund av att Södertörns högskola under året koncentrerat all sin verksamhet till Flemingsberg har omfattningen på den verksamheten minskat och för tillfället bedrivs endast ett program, Management med informationsteknologi. Programmet har under de senaste åren haft problem med både rekrytering och genomströmning, men antagningen till hösten 2009 ökade markant. Av redovisningstekniska skäl återfinns dessa studieprestationer, motsvarande ca 30 helårsstudenter, inräknade under rubriken Fort- och vidareutbildning (Se bilagedelen STH 2009 i tabeller och diagram ). Fort- och vidareutbildning Omfattningen av statligt finansierad fort- och vidareutbildning fortsätter att minska. Under år 2009 motsvarade den ca 50 helårsstudenter. Under året noterades följande fort- och vidareutbildningsaktiviteter Den sedan flera år etablerade vidareutbildningen inom datasäkerhet genomfördes åter. I ett samarbete med Tullinge gymnasium och Fredrika Bremergymnasiet gavs kurser till elever på NT-programmets avgångsklasser. (Se även under rubriken Samverkan med kommuner ) Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen hade under året en begränsad omfattning. En kurs i patientsäkerhet genomfördes på uppdrag av landsting och ett antal sjukhus. I kursen deltog ett 50-tal chefer inom primärvården. Under vårterminen 2009 genomfördes kursen Företagshälsovårdskunskap - arbetsmiljö, ledarskap, organisation och hälsa, 7,5 hp på uppdrag av Föreningen Svensk Företagshälsovård. Samma kurs genomfördes även höstterminen 2009 på uppdrag av Företagshälsovårdsdelegationen i regeringskansliet. Planering pågår för att genomföra två kursomgångar även år Under året knöts till verksamheten personella resurser för en nysatsning inom områdena fort- och vidareutbildning/uppdragsutbildning. Arbetet fokuserade huvudsakligen på utarbetandet av en långsiktig strategi för denna verksamhet. Konkret har diskuterats samarbete med Stockholms Läns Landsting om fort- och vidareutbildning/uppdragsutbildning inom området medicinsk teknik. Internationellt utbyte Studenternas intresse för internationellt utbyte varierar mellan läsåren. Antalet utresande studenter under läsåret 2008/2009 var en, att jämföra med 14 stycken närmast föregående läsår. Den utresande studenten tillhörde högskoleingenjörsprogrammet byggteknik och design och läste kurser vid ett universitet i Japan. Under samma tid tog STH emot tre stycken inresande studenter, att jämföra med 12 närmast föregående läsår. Av dessa var samtliga kursstuderande och kom från Italien (2 st) och Tyskland (1 st). De inresande studenterna läste kurser inom ljusdesign (1 st) och medicinsk teknik (2 st). Den markanta minskningen i internationellt utbyte jämfört med närmast föregående läsår 2007/2008 förklaras av omorganisationen, där merparten av högskoleingenjörsutbildningen överfördes till andra skolor inom KTH. Under läsåret 2007/2008 hörde såväl maskinteknisk som byggteknisk utbildning till STH. Utbyte förekommer också beträffande examensarbeten på masternivå. Under 2009 noterades fyra studenter som gjorde sina examensarbeten utomlands, en i vardera Schweiz, USA, Storbritannien och Frankrike. STH tog under året emot tre examensarbetare, en från Holland och två från Tyskland. Ett väsentligt internationellt utbyte representeras också av den ökande mängd studenter som deltar i kompletta utbildningar vid STH, främst magister- och masterutbildningar. Forskningen och forskarutbildningen Den gemensamma nämnaren för forskningen vid STH är att i ett brett perspektiv främja hälsa och förebygga ohälsa. Bättre 11

12 och fördjupade kunskaper om den dynamiska interaktionen mellan mänskliga aktiviteter, teknik och omgivningsmiljö medför nya lösningar och tillämpningar av medicinsk teknik, ergonomi och logistik inom hälso- och sjukvården med fokus på säkra och hälsofrämjande lösningar inom arbetslivet, trafiken och fritiden. Verksamheten omfattar idag sex avdelningar - Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH), Ergonomi, Medicinsk teknik, Neuronik, Strukturell bioteknik samt Omgivningsfysiologi. Vid STH finns också två centra, Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) samt Centrum för Hälsa och Byggande (CHB). CTMH drivs i samverkan mellan KTH, KI och SLL (Stockholms läns landsting) i syfte att utgöra den naturliga mötesplatsen, där man kan identifiera och stimulera teknisk utveckling för hälsovårdens behov. Centrats tvärvetenskapliga samverkan ökar förståelsen för många av samhällets aktuella frågeställningar, tar tillvara teoretisk och praktisk kompetens och kan på så sätt bidra till bättre och effektivare lösningar. Centrat samarbetar med och är samlokaliserat med de forskande avdelningarna vid STH Flemingsberg. CHBs verksamhet är starkt kopplad till verksamheten vid avdelningen Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH) och beskrivs nedan. KTH har tillsammans med SOK och GIH startat en centrumbildning och ett samarbete, Olympic Perfomance Center (OPC), som ska utgöra en lätt tillgänglig och dynamisk plattform, där idrotten kan samarbeta med aktuell forskning. OPC är ett svar på båda dessa lärosätens ambition att öka samarbetet för utveckling av forskning inom idrotten och speciellt elitidrotten. STH tror att den väg som KTH tillsammans med SOK och GIH redan slagit in på är en väg där potentialen att lyckas är stor. Det tvärvetenskapliga angreppssättet, den redan idag befintliga forskarkompetensen på STH och den tydliga konkretiseringen av Teknik och hälsa som området utgör är faktorer som pekar ut STH som en naturlig nod på KTH för att fortsätta utveckla detta område. Design, arbete, skadeprevention och hälsa (DASH) Avdelningen DASH och centrum CHB bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med företag, kommuner och landsting. Kompetenserna inkluderar byggteknik och samhällsplanering, energi- och vattenförsörjning, fastighetsförvaltning, inomhusklimat, ljusdesign, bostadsutformning, säkerhet och arbetsmiljö, ergonomi, patientsäkerhet och äldreomsorg. Verksamheten bedrivs av forskare från KTH och KI. FoU-projekten inom DASH/CHB finansieras av fastighetsföretagen Fabege och Landic tillsammans med Haninge kommun samt via projektanslag från bl.a. SBUF, SLL, HI, AFA Försäkring, samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB. DASH/CHB har tillsammans med KI ett programsamarbete med kommunerna i Huddinge, Botkyrka, Haninge och Linköping inom områdena: friska hus med gott inomhusklimat, god energi- och vattenhushållning och anpassade till en närmiljö med hållbar infrastruktur. bostäder och fastigheter för livslångt boende - flexibla boendelösningar i socialt och åldersmässigt integrerade stadsdelar. 12 bostaden som framtidens vårdbyggnad, utformad för hög tillgänglighet för vård och omsorg och med attraktiv design. bostaden som funktionell arbetsplats för vård och omsorg med integrerade tekniklösningar och attraktiv bostadsutformning. ökade kunskaper om det mångkulturella samhället där olika kulturer har olika syn på rollen för boendet respektive grannskapet. DASH/CHB genomför, i samråd med den svenska byggsektorns företag, forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om:. detaljer i bostadsutformning design som inkluderar alla åldrar och kategorier, barn, gamla, sjuka. definition av och designförutsättningar för hushållsnära tjänster - hemtjänst, service, omvårdnad, mötesplatser. utformning av sjukvård som lokal service tillgänglighet, ansvar, säkerhet, teknik och förvaltning. design av område och lokalsamhälle för livslångt boende interaktion, mötesplatser, delaktighet, tillgänglighet och transporter. upplåtelseformer, finansiering och förvaltning av integrerat livslångt boende. Både standarden för svensk vård och omsorg och bostäders utformning har väckt internationell uppmärksamhet och respekt. CHB avser att fungera som ett skyltfönster för svensk vårdteknologi och byggande internationellt, vilket kommer att hjälpa svenska företag att marknadsföra denna kunskap till de områden i världen där den kraftigaste expansionen just nu pågår. CHBs fullskalelaboratorium är en del i introduktionskedjan för ny teknik för att hjälpa människor till ett självständigt liv trots funktionsnedsättningar. Funktioner och installationsmetoder prövas i laboratoriet innan de förs vidare till forskning i fält hos människor, eller till visningsmiljöer där människor kan hitta och prova produkter som ger dem det stöd de behöver. Under kommer DASH/CHB fortsätta att utveckla och testa i fullskala hemmanätverk, sensornätverk, kommunikations- och beslutsstödssystem, övervakning och larm, system för kognitivt stöd, standardiserad bostadsanpassning, inbyggda ergonomiska hjälpmedel, vårdförvaltning av bostadsfastigheter m.m. Pågående projekt under vid DASH/CHB är: teknik för kognitivt stöd i bostaden, ergonomi och förflyttning i hygienutrymmen, bildtelefoni för dementa (i samarbete med KI och Alzheimer Ass., USA), bildtelefoni för fjärrdiagnos, patientsäkerhet i hemsjukvården, webbaserad patientsäkerhetsutbildning, safety management i byggprocessen, saltvatteninträngning och vattenförsörjning i lokalsamhället, en studie på Ornö, Haninge kommun, utvärdering av förbättrad infrastruktur i slumområden, Dar es Salaam, SIDA/Sarec, test och utvärdering av utvecklade tjänster i hemmet för äldre, ett EU-projekt i samarbete med HI. Levipriset till Linda Rose Levipriset, utdelat av Sveriges Ingenjörer för att stimulera kvaliteten i arbetsmiljöundervisningen, gick till Linda Rose, universitetslektor vid avdelningen för ergonomi.