Verksamhetsberättelse 2005 KTH Teknik och hälsa

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005 KTH Teknik och hälsa 1

2 INNEHÅLL Dekanen har ordet 3 KTH Syd i siffror 3 Vår roll 4 Vår vision 4 Våra medarbetare, organisation och ledning 5 Våra studenter 6 Vårt arbete och våra resultat 7 Ledord för vårt arbete 7 Det vardagliga utvecklingsarbetet 9 Det pedagogiska utvecklingsarbete 9 Utbildningen 9 Högskoleingenjörsutbildning 10 Magisterutbildningar 10 Behörighetsgivande utbildningar 11 Yrkestekniska utbildningar 11 Utbildning på uppdrag av annan högskola 11 Fort- och vidareutbildning 11 Forskningen och forskarutbildningen 12 Samverkansuppgiften 13 Miljöarbetet 14 Ekonomin 14 STH 2005 i tabeller och diagram 15 Personal 15 STHs organisation och ledning under Studenter 19 Studieresultat 22 Forskning 23 Miljöredovisning 24 Ekonomisk redovisning 28 2

3 Dekanen har ordet År 2005 var året då alla diskussioner om Bolognamodellens vara eller ickevara i Sverige och på KTH slutligen bestämde sig för att vara. Högskolepropositionen banar väg för en svensk högskolestruktur helt i enlighet med riktlinjerna i Bolognaavtalet. År 2005 kommer också att kommas ihåg som det första året med den nya organisationen. Erfarenheterna på KTH är överlag positiva och också på STH upplever jag att organisationen nu är enklare och att de olika frågorna har en tydligare adress än tidigare. Därmed inte sagt at vi inte har bekymmer och svårigheter som vi måste fortsätta att arbeta hårt med. Mycket går att utläsa i denna verksamhetsberättelses texter, diagram och siffror. Läser man dokumentet från pärm till pärm tror jag inte man kan undvika intrycket av en mycket vital verksamhet, komplex och mångfacetterad och en verksamhet där många människor och många funktioner i möten, dialoger och ständigt samarbete hela tiden förändrar och utvecklar STH. Vi har precis i dagarna avslutat arbetet med att skriva vår utvecklingsplan för de närmaste 4 åren. Med den inre dynamik som finns i en sådan här organisation och med en ständigt föränderlig omvärld kan en utvecklingsplan inte vara annat än en stark viljeyttring och en riktningsvisare. Utvecklingsplanen tar dock avstamp i verksamhetsåret 2005 med ambition att ta tillvara allt det vi upplevt fungera bra och med ambition att förändra det vi är mindre nöjda med. Under 2005 har vi kanske tydligare än förut uppmärksammat svårigheterna med att, på ett bra sätt, ta emot och behålla de studenter som sökt sig till våra utbildningar. Dessa svårigheter går inte direkt att utläsa ur diagrammen i verksamhetsberättelsen, men syns tydligt då vi mer i detalj studerar resultaten i enskilda program, inriktningar och kurser. Vi behöver därför, mer och tydligare än förut, gemensamt adressera utmaningar och frågor kring uppföljning, mottagning, information, den viktiga 1:a terminen, mm. Vi har under året också startat ett omfattande arbete med att kartlägga och förbättra våra rutiner. Med ett processinriktat arbetssätt hoppas vi kunna bli effektivare och på så sätt få mer tid och kraft till våra huvudprocesser. I en tid då många tekniska utbildningsanordnare går kräftgång i Sverige har vi många anledningar att vara stolta över vår verksamhet. Trots bekymmer på sina håll fortsätter vi oförtrutet att utbilda nya moderna ingenjörer som avnämarna fortsätter att vara mycket nöjda med och vår forskningsverksamhet växer snabbare än någonsin mätt både i antal lärare och doktorander, antal projekt och i omsättning. I allt detta är vi alla, på olika sätt, delaktiga! Tack ska ni ha! Inge Jovik, Dekan KTH Teknik och hälsa KTH Syd i siffror 2005 GRUNDUTBILDNING Högskoleingenjörsutbildning, 3 program, 7 inriktningar plus 4 äldre under utfasning 2 temautbildningar kopplade till högskoleingenjörsprogram 4 magisterutbildningar med ämnesbredd Yrkesteknisk utbildning, 2 inriktningar Behörighetsgivande utbildningar Nybörjare 358 nybörjare högskoleingenjörs- och temautbildningar, varav 25 % kvinnor 122 nybörjare magisterutbildningar, varav 34 % kvinnor 295 nybörjare behörighetsgivande utbildningar, varav 30 % kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer 1709 helårsstudenter 1417 helårsprestationer 83 % prestationsgrad Examination 178 examinerade högskoleingenjörer, varav 25 % kvinnor 22 examinerade magisterexamen, varav 9 % kvinnor FORSKNING OCH FORSKARSTUDERANDE 19 aktiva forskarstuderande (minst 50% aktivitet), varav 37 % kvinnor Kompetenscentra Centrum för Teknik i Vården, CTV EKONOMI 148 Mkr i total omsättning, varav 128 Mkr för grundutbildning PERSONAL 153 personer verksamma vid institutionen, motsvarande 139 heltidsekvivalenter, varav 113 män 40 kvinnor 4 professorer (inklusive gästprofessorer) LOKALISERINGAR, LOKALER 3 lokaliseringar Flemingsberg, Haninge, Södertälje ca kvadratmeter total lokalarea 3

4 Södertälje blev länets bästa studentstad Södertälje blir en allt bättre stad att studera i. I tidningen Studentlivs årliga ranking över landets högskolekommuner klättrar Södertälje ytterligare tre platser och är nu överlägset bäst i länet. Södertälje som för bara två år sedan befann sig på en blygsam 37:e-plats i Sverige, har nu klättrat till 19:e plats på listan. Vår roll och vårt ansvar Skolan för teknik och hälsa (STH) är en av KTHs nio skolor. I rektors uppdrag beskrivs verksamheten på följande sätt: Verksamheten innebär utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där även teknisk forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt för högskoleingenjörsutbildningen. Uppdraget innebär verksamhet och utveckling inom följande områden: Grundutbildning Högskoleingenjörsutbildning. Kompletterande utbildningar i form av magisterprogram. Yrkesteknisk utbildning (YTH). Behörighetsgivande utbildningar (basår, bastermin). Fort- och vidareutbildning. Forskning och utveckling Tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med näringslivet och kommunerna på Södertörn. Tillskapande och utvecklande av multidisciplinära forskargrupper som Teknik i Vården, Design Arbetsmiljö, Säkerhet och Hälsa (DASH), Medicinsk bildbehandling, Strömnings- och klimatteori. Samarbete med näringslivet, kommuner och andra högskolor. Samverkansuppgiften Fort- och vidareutbildning. Näringslivssamverkan i form av uppdragsutbildningar och gemensamma utvecklingsprojekt. Samhällskontakter med fokus på samverkan med kommuner på Södertörn och Nyköpings kommun. Samverkan med andra högskolor i regionen och i landet på både program- och kursnivå. Internationella relationer i form av studentutbyte. Vår vision Utifrån vår roll och vårt ansvar har formulerats STHs vision och övergripande mål. STHs vision Att ge människor och idéer möjlighet att utvecklas! Från denna vision utgår STHs övergripande mål: STH skall i både utbildning och forskning kännetecknas av tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt och metoder med fokus på hur teknik och ingenjörsvetenskap kan användas och utvecklas som svar på samhälleliga och mänskliga behov. Begreppet hälsa i en vid bemärkelse skall integreras i all verksamhet inom STH. STH skall stärkas och utvecklas som Sveriges största och bästa högskoleingenjörsutbildare. Bra balans mellan näringslivsanknytning, kontakt med forskning och forskarutbildning och en lyhördhet inför såväl samhällsförändringar som studenters önskemål och krav skall vara STHs signum. STH skall, nationellt och internationellt, vara den naturliga och mest kända arenan för forskning som leder utvecklingen i gränsområdet teknik, medicin, hälsa och vård. Dessa mål uttrycks i STHs utvecklingsplan för tiden Då planen har tagits fram under år 2005 i samverkan med alla medarbetare har dess vision och mål, snarare än tidigare utvecklingsplan, varit ledande för skolans verksamhet under år 2005, trots att planen formellt inte varit fastställd. 4

5 Våra medarbetare, organisation och ledning Personalstyrkan räknat det totala antalet personer verksamma vid STH ökade under år 2005 endast marginellt och var vid årets slut totalt 153 personer, motsvarande 139 heltidstjänster. Ökningen låg inom kategorin lärare/forskare medan antalet anställda i kategorin Personal i institutionsgemensamma befattningar och TA-personal inte ökade alls under året. Under de tre senaste åren har kategorin Lärare och forskare ökat från 94 till 118, medan Personal i institutionsgemensamma befattningar och TA-personal endast ökat med 2 personer till totalt 35. STHs största verksamhet är utbildning, och i första hand högskoleingenjörsutbildning. I den verksamheten värnas speciellt om ingenjörsprofilen att ge studenterna en utbildning som har relevans för näringslivet och som gör STHs ingenjörer snabbt operativa på arbetsplatserna. Detta tillförsäkras bl.a. genom lärarnas egen näringslivserfarenhet. Lärarkåren vid STH har i stor utsträckning såväl pedagogisk utbildning som näringslivserfarenhet. Av lärarna har 59 procent pedagogisk utbildning och 53 procent näringslivserfarenhet, i många fall både och. Åldersstrukturen bland personalen utgör ett observandum för framtiden. 17 procent av personalen uppnår pensionsålder (65 år) inom de närmaste 5 åren och hela 38 procent inom de närmaste 10 åren. En fullständig redovisning återfinns i bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram. Övergången från tidigare institutionen KTH Syd till Skolan för teknik och hälsa innebar att en helt ny organisation etablerades. I den nya organisationen leds STH av en styrelse och en dekan. Dekanen är styrelseordförande. Styrelsen för STH höll sitt konstituerande sammanträde Som stöd i ledningsprocessen finns inrättat en ledningsgrupp. För vart och ett av skolans ansvarsområden grundutbildning, forskning/forskarutbildning och samverkansuppgiften finns en speciellt ansvarig. Vidare finns en specialfunktion som kvalitetssamordnare/verksamhetsuppföljare. För den operativa ledningen av grundutbildningen är ledningsansvaret vad gäller personal, arbetsmiljö och delar av ekonomin delegerat till fem avdelningschefer. På inriktningsnivå svarar avdelningschefer och inriktningsledare tillsammans för det akademiska innehållet i respektive inriktning. Inom forskningen har på motsvarande sätt skett delegering av ledningsansvar till fem avdelningschefer. Den administrativa chefen är chef för den administrativa avdelningen. STHs organisation och ledning redovisas i bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram. 5

6 Våra studenter Av studenterna vid STH är ca 58 procent inskrivna på högskoleingenjörsprogram, ca 15 procent på behörighetsgivande utbildningar, ca 12 procent på fristående kurser och ca 7 procent vardera på magisterprogram och YTH-utbildningar. Till de behörighetsgivande utbildningarna räknas teknisk basår och teknisk bastermin. Den relativt höga andelen fristående kurser förklaras av att man av redovisningstekniska skäl i den posten inkluderar de kurser som STH ger på uppdrag av Södertörns högskola. Övrig verksamhet med fristående kurser för fort- och vidareutbildning har under 2005 liksom under de närmast föregående åren varit liten. Uppgången i konjunkturen hade ännu år 2005 inte givit något resultat i ökad efterfrågan på fort- och vidareutbildning från näringslivet. Studenterna rekryteras i stor omfattning från vårt närområde. Miljön vid våra campus kännetecknas av mångfald beträffande etnicitet och bakgrund. Bland nybörjarna inom högskoleingejörsutbildningen hösten 2005 uppgav 29 procent att man inte har svenska som modersmål. Motsvarande andel inom civilingenjörsutbildningen var 16 procent. En relativt stor andel studenter kommer från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund 36 procent bland våra nybörjare hösten 2005, mot 24 procent för civilingenjörsprogrammen. Av det totala antalet nybörjare vid STH under år 2005 var 29 procent kvinnor. Det är en ökning med 2 procentenheter från närmast föregående år och med 6 procentenheter från år För ökningen under 2005 svarade främst inriktningen Medicinsk teknik inom programmet Datateknik och elektronik, där samtliga årskurser nu etablerats. Av inriktningens nybörjare år 2005 var 54 procent kvinnor. Medianåldern för nybörjare vid högskoleingenjörsutbildningen vid STH hösten 2005 var ca 22,0 år. Variationen över de tre senaste årens antagningar visar på en ökning av medianåldern med ca 0,5 år. (För nybörjare vid civilingenjörsutbildningen hösten 2005 var medianåldern 20,5 år) Ytterligare uppgifter om våra studenter ges under respektive utbildning samt i bilagedelen, STH 2005 i tabeller och diagram. 6

7 Vårt arbete och våra resultat Högskoleingenjörsutbildningen vid KTH har alltid kännetecknats av en hög förändringstakt. Det har också i hög grad gällt såväl utbildning som annan verksamhet vid STH under år En för hela KTH gemensam omorganisation och en intern omstrukturering präglade verksamheten under året. KTHs övergripande omorganisation, som trädde i kraft berörde hela verksamheten. Den tidigare sammanhållna matrisorganisationen övergavs till förmån för en linjeorganisation och uppdelning i 9 skolor (eng. Schools) med relativt stor autonomi. Den tidigare institutionen KTH Syd omorganiserades till Skolan för teknik och hälsa, STH. Verksamheten skall liksom tidigare bestå av högskoleingenjörsutbildning, där Skolan skall utgöra KTHs centralpunkt. Skolan skall också utveckla det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. Den tidigare beslutade omstruktureringen av högskoleingenjörsutbildningen initierades i och med antagningen av studenter hösten Primärt berörde den programmet Datateknik och elektronik, men i sina konsekvenser har även övriga program och verksamheten i stort påverkats. I korthet innebär omorganisationen att programmets data- och telekommunikationsinriktningar koncentreras till Campus Haninge och elektronikinriktningarna inklusive Medicinsk teknik till Campus Telge. Ändringen innebär att tidigare sju inriktningar efter en övergångsperiod kommer att ersättas med fyra. Till detta har kommit utvecklandet av temautbildningar, magisterprogram, en delvis ny inriktning av verksamheten inom fort- och vidareutbildningen m.m. Noterbart är att vi med små extra resurser genomfört dessa förändringar och utvecklat en delvis ny utbildningsstruktur samtidigt som vi varit i full produktion. Ett antal dokument har varit styrande för verksamheten vid STH under år I samarbete med all personal har tagits fram en utvecklingsplan för tiden Den har tillsammans med tillämpliga delar ur tidigare utvecklingsplan utgjort de övergripande styrdokumenten för STH under året. Utgående från dessa har utarbetats årliga kvalitets- och aktivitetsplaner för olika områden, såsom arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och likabehandling, personalutveckling och miljö. Verksamheten har kontinuerligt stämts av mot dessa planeringsdokument. I det följande ges en sammanfattning av vårt arbete och de resultat i relation till våra uppgifter och våra mål som vi uppnått under Ledord för vårt arbete I tidigare utvecklingsplan för institutionen KTH Syd angavs som ledord för verksamheten valfrihet, mångfald, samverkan och nyskapande. Den inriktning som dessa ledord anger kommer även framgent att prägla verksamheten även om de inte explicit uttrycks i den nya utvecklingsplanen. Genom ett antal valbara kurser i årskurs 3, har studenterna möjligheter att själva profilera sin utbildning. Samverkan sker såväl mellan institutionens campus som mellan olika inriktningar och program vid ett och samma campus. Genom nya kurser och kursmoment kommer det att utbildas högskoleingenjörer med en delvis annan kompetens än tidigare. Mångfalden och nyskapandet i utbildningsutbudet understryks ytterligare av våra temautbildningar, Teknik och ekonomi, Medicinsk teknik och Teknik och hälsa. Valfriheten och mångfalden beträffande fortsatta studier har ökat genom att utvecklingen av magisterutbildningar har fortsatt under året. Den etniska mångfalden bland våra studenter är stor. Det är resultatet av det utpräglat multietniska närområdet varifrån en stor del av våra studenter rekryteras. Etnisk mångfald karakteriserar också skolans personalgrupp. Att även rekrytera studenter med annan gymnasiebakgrund än den traditionella naturvetenskapliga/tekniska liksom att rekrytera flera kvinnliga studenter är prioriterade mål. Satsningen på behörighetsgivande utbildningar är en del i dessa strävanden. Målsättningen har också vägts in vid utformningen av den nya utbildningsstrukturen. En uttalad avsikt är att utbilda ingenjörer med en något annorlunda profil, med bl.a. något större inslag av icketekniska kurser. Detta bedöms ha en positiv inverkan vad gäller en breddad rekrytering i allmänhet och rekrytering av kvinnliga studenter i synnerhet. Utvecklingen, så långt den låter sig överblickas, inger hopp, vilket belyses ytterligare i kapitlet Utbildningen och i bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram. Att vända den negativa trenden vad gäller ungdomars teknikintresse är ett väsentligt mål för alla högskolor och universitet, sett såväl ur nationellt som lokalt och snävt eget perspektiv. Avgörande för framgång är förstås den höga kvaliteten på den dagliga verksamheten. Men informationen om vår verksamhet måste också kommuniceras ut till presumtiva studenter på ett korrekt och tilltalande sätt. Våra informatörer ansvarar för information, marknadsföring och rekrytering. Målgrupper för marknadsföringen är bl.a. studerande, studievägledare och lärare på gymnasier, grundskolor, komvux, folkhögskolor samt värnpliktiga, arbetslösa och övriga personer som vill studera. STH ska visa på en bild av komplex teknik i samspel med människor och samhälle. Under 2005 genomfördes en rad aktiviteter. Målet för aktiviteterna är att de skall vara noga planerade, professionellt genomförda och väl integrerade i aktivitetsplanen. Exempel på aktiviteter och informationsmaterial under 2005 är: Road Show Expo - besöksturné på gymnasieskolor i vårt närområde. Annonser i bl.a. Stockholm City, Aftonbladet, Ny teknik, Piraja, Super play, Datormagasin, PC Gamer, Kringelstan (Internetannonsering), Byggnadsarbetaren Expressen/GT/Kvällsposten. KTH Syd Magasin - ett magasin som kommunicerar på målgrup pens villkor, innehållande intervjuer med nuvarande och före detta studenter, utbildningsinformation, studiemiljö m.m. 7

8 Utskick till gymnasieelever i vårt närområde av KTH Syd Magasin Produktblad - ett blad per högskoleingenjörsutbildning med djupgående information om utbildningen och ett blad per magister utbildning med kortfattad utbildningsinformation. Rekryteringen hösten 2005 tyder på STH har lyckats relativt bra. Nationellt sett hävdar vi oss mycket bra. Maskiningenjörsprogrammet vid Campus Telge är störst i landet, programmet Byggteknik och design vid Campus Haninge är näst störst. Det sammanslagna programmet Datateknik och elektronik, är främst genom den goda rekryteringen till inriktningen Medicinsk teknik, störst i landet - större än summan av datateknik- och elektroteknik/elektronikprogram vid något annat lärosäte. Efter viss omdisposition av platser mellan inriktningar och program samt mellan höst- och vårterminsantagning fyllde STH även år 2005 antalet tilldelade platser. Det resultatet uppnåddes då många andra högskolor och universitet uppvisade stora svårigheter att locka tillräckligt många studenter. Det vardagliga utvecklingsarbetet Vi vill utveckla STH genom att utveckla dess människor. Nödvändigt för att det skall kunna ske är då också att underhålla och utveckla den arbetsmiljö - såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö - där dessa människor är verksamma. I tider av hög förändringstakt och hårt arbete kan arbetsmiljöområdet bli eftersatt eller åtminstone upplevas så. Under 2005 har institutionen varit föremål för, dels en för hela KTH gemensam omorganisationer, dels en intern omstrukturering. Den genomförda omorganisationen för hela KTH till en linjeorganisation - bildandet av ett antal skolor - framstår mot bakgrund av kritiken mot tidigare organisation som önskvärd. Det nya konceptet väckte dock - som ofta vid omorganisationer - andra frågor som ingav oro, vilket skapade stress och upplevdes som påfrestande. Den omstruktureringen som beslutades specifikt för STH av programmet Datateknik och elektronik innebär en uppdelning av kompetensområden mellan Campus Haninge och Campus Telge. Inför detta kände och känner vissa medarbetare osäkerhet och frustration - kommer de nya inriktningarna på sikt att attrahera tillräckligt antal studenter, hur kommer tjänsteunderlaget att påverkas, kommer ytterligare förändringar att erfordras, kommer det att bli aktuellt med ytterligare omplaceringar från ett campus till ett annat o.s.v.? Både KTHs omorganisation och den interna omstruktureringen var beslutade och kända inför verksamhetsåret Skolans planeringsdokument kunde därför utformas utifrån dessa förutsättningar. En avstämning mot planeringsdokumenten för år 2005 visar på ett målmedvetet arbete, där ett antal små steg tillsammantagna summeras till noterbara förbättringar: För att begränsa anledningar till oro och osäkerhet och för att öka personalens delaktighet gavs informationen ut i organisationen extra hög prioritet. Ledningsgruppen för grundutbildningen sammanträdde under tiden närmast efter omorganisationen varje vecka för att förstärka möjligheten till informationsutbyte och för att kunna vidta eventuella korrigeringar och kompletterande åtgärder med kort varsel. Diverse teman med anknytning till skolans organisation och verksamhet behandlades på personalmöten vid Campus Haninge och Campus Telge. Under året har arbetet pågått med utvecklingsplanen för Ett utkast till planen blev föremål för gruppdiskussioner under en temadag och en slutlig version presenterades för personalen i en remissrunda under slutet av året. Personalens engagemang i detta arbete har tjänat det dubbla syftet att ta vara på värdefulla synpunkter och att informera om organisation, verksamhet, mål och visioner. Skolans besluts- och delegationsordning har fastställts och kommunicerats ut i verksamheten bl.a. som ett dokument för att tydliggöra organisationen. STH valde att ersätta tidigare programansvariga med ett övergripande ansvar för grundutbildningen. Samtidigt knöts till funktionen som kvalitetssamordnare ansvaret för resultatuppföljning. I samarbete har den grundutbildningsansvarige och kvalitetssamordnaren under året byggt upp rutiner för kontinuerlig uppföljning, avrapportering och upprättande av handlingsplaner för grundutbildningen. Rutinerna för genomförandet av medarbetarsamtal och avrapportering av dessa stärktes under året. En grundlig genomgång av sammanställningarna inom ledningsgruppen avser att dels så långt möjligt tillgodose framförda önskemål, dels att garantera att de värdefulla synpunkter som framförs kommer skolan till del. En uttalad ambition är att förbättra arbetsklimatet såväl inom som mellan avdelningar liksom mellan institutionens campus att bygga upp en STH - anda. Som en åtgärd med den målsättningen beslutades under senare delen av år 2005 att medel skall ställas till förfogande för avdelningsvisa resor i syfte att göra intressanta studiebesök och att i ostörd miljö dryfta gemensamma frågeställningar och att komma till ökad insikt och kunskap om gemensamma mål och värderingar. Planeringen för dessa resor inleddes under året. Resorna kommer att företas under våren Som avslutning av läsåret arrangerades en studiedag vid Campus Telge. Dagen avslutades aktiviteter och middag vid Tom Tits Experiment. Som avslutning av höstterminen anordnades ett seminarium vid Campus Haninge om det framtida behovet av ingenjörer. Seminariedagen avslutades med julmiddag för all STHs personal på restaurang Bellmansro på Djurgården. Till detta skall läggas såväl formella som informella kontakter mellan avdelningar/grupper och enskilda. Institutionens intranet genomgick en grundlig omarbetning, vilket resulterat i en ny struktur med tillgång till information, protokoll, blankettarkiv rutinbeskrivningar och instruk tioner m.m. STHs intranet är nu, efter diverse förseningar, på väg att bli den naturliga webplatsen för att söka information och hjälp för all personal. Ambitionen under 2005 var liksom tidigare att prioritera hälso- och friskvården. En ny policy för skolans stöd till personalens friskvård utarbetades. Avtal upprättades med gym där personalen erbjöds kostnadsfri tillgång alternativt gavs möjligheten till viss ersättning för individuella friskvårdsaktiviteter. 8

9 Skolan gav också visst bidrag till massagebehandling. En friskvårdsgrupp konstituerades med uppgift att en gång per termin arrangera en för all personal gemensam friskvårdsdag. Gruppens första arrangemang genomfördes under höstterminen. Programmet, som rönte stor uppskattning, inleddes med föreläsningar om kost och kostvanor vid Campus Flemingsberg och avslutades med bowling vid Heron City. På gruppens initiativ och i samarbete med Korpen arrangerades under en period av höstterminen en stegtävling där en kamp mellan Campus Telge och Campus Haninge omfattades med stort engagemang och sannolikt inspirerade till åtskilliga extra promenader. Under året slutfördes den miljöutredning som påbörjades under hösten Utredningen överlämnades till skolledningen vid vårterminsavslutningen. Under hösten presenterades utredningen för personalen vid STHs campus. Detta beskrivs närmare under kapitlet Vårt arbete och våra resultat, underavdelningen Miljöarbete. Det pedagogiska utvecklingsarbete Under rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete skall först och främst framhållas det ständiga utvecklingsarbete som sker i det tysta. Engagerade och professionella lärare tillför dagligen och stundligen nya impulser och utvecklar våra program/inriktningar och kurser att bli allt bättre. Utan dessa insatser, som vi ofta tar för givna, skulle våra utbildningar snabbt föråldras och tappa i attraktionskraft. Fortbildningsinsatser sker i stor omfattning på eget initiativ för egen utveckling och därigenom också till gagn för skolans ämnesmässiga och pedagogiks utveckling. En sammanställning för år 2005 visar att lärare under året deltagit i poängsatta utbildningar motsvarande ca 15 studiepoäng och därtill i ett stort antal kurser och seminarier av varierande längd. Under vårterminen 2005 genomfördes det slutliga utvecklingsarbetet förorsakat av omdisponeringen av inriktningar inom programmet Datateknik och elektronik. De första studenterna till den nya inriktningen Datornätverk, kommunikation och säkerhet vid Campus Haninge och den omarbetade Elektronik, robotik och mekatronik vid Campus Telge antogs vid höstterminsstarten Under höstterminen har den slutliga planeringen skett för temautbildningen Teknik och hälsa. Det har omfattat konceptet i sin helhet men den första terminen med huvudsakligen kurser inom hälsoområdet i synnerhet. De studenter som inleder studierna med en bastermins antogs höstterminen 2005, för att tillsammans med redan behöriga sökande påbörja studierna inom hälsoområdet vårterminen Det program som i övrigt upprättades inför år 2005 för kompetensutveckling och pedagogisk utveckling kom i vissa delar att bli inaktuellt bl.a. beroende på STHs interna omorganisation av programmet Datateknik och elektronik. Pågående omorganisationer kom också att begränsa tillgången på resurser främst tid för utvecklingsarbete. Ledningen såg det därför under året som olämpligt att initiera ytterligare pedagogiska utvecklingsprojekt, och har inför kommande år fört en principdiskussion, där utgångspunkten varit att bättre än tidigare anpassa ambitionsnivån till tillgängliga resurser och gällande förutsättningar. Utbildningen Nationellt sett är antalet studenter med direkt behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier för liten och i avtagande. Detta skapar en konkurrenssituation mellan lärosätena och många försök till olika profileringar. Redan inom den tidigare institutionen KTH Syd diskuterades vår profil. Vilken profil har STH? Vilken vill vi ha? Vad gör vi för att skapa vår profil? Högskoleingenjörsutbildning är vår huvudverksamhet och den aktivitet som hittills i första hand varit profilskapande. I rektors uppdrag till STH står bl.a. Verksamheten utgör också KTHs centralpunkt för högskoleingenjörsutbildning Självklart skall våra utbildningar med hög kvalitet i sig vara en stor del av STHs profil. Samtidigt har sedan tidigare knutits begrepp som valfrihet och mångfald som ledord för verksamheten. Däri ligger i någon mån en motsättning. En eller ett fåtal tydliga profiler riskerar att skymmas av mångfalden utbildningar och aktiviteter vid institutionen. Ett alternativt synsätt är att se just valfrihet och mångfald som vår profil. I den andan kan framhållas satsningen på våra temautbildningar, såsom Teknik och ekonomi och Teknik och hälsa. Grundkonceptet innebär att våra traditionella högskoleingenjörsutbildningar kan kombineras med utbildning inom temaområdena. Speciella arbetsinsatser har lagts ner under år 2005 för att utveckla temautbildningen Teknik och hälsa, vars första studenter antas vårterminen Den utbildningen stärker också profilen på det sättet att den kopplar till STHs forskarutbildningsämne Teknik och hälsa. Närheten till och samarbetet med Södertörns högskola och Karolinska institutet är viktiga utgångspunkter för denna utveckling och utgör en väsentlig potential för framtida satsningar. Sedan tidigare ges utbildningen Medicinsk teknik, som dock är kopplad enbart till elektronikinriktningen av programmet Datateknik och elektronik. Hösten 2003 antogs de första studenterna till satsningen Elitidrott och högskolestudier, numera benämnd Haninge Idrottscampus. Syftet är, vad STH beträffar, att vid skolan kunna erbjuda elitsatsande idrottsungdomar möjligheten att kombinera träning och tävling med ingenjörsstudier. Projektet leds av en projektledare vid Haninge kommun. Medintressenter är bl.a. Riksidrottsförbundet (RF), ett antal specialförbund inom RF, Stockholms Idrottsförbund, Södertörns Högskola, Karolinska Institutet och STH. Visionärt nämner man Haninge som ett kommande OS-centrum för svensk idrott. Hittills har tre antagningar skett inom konceptet totalt 37 studenter varav 7 studerar vid STH. Satsningen Haninge Idrottscampus har mottagits väl och blir efterhand alltmera känd, vilket ytterligare profilerar STH. Våra studenters intresse för internationellt utbyte ökade starkt under läsåret 2004/2005. Antalet utresande studenter var totalt 18 st mot 8 st närmast föregående läsår. Huvuddelen, 14 st, läste kurser vid universitet i Italien, 3 st, Schweiz, 3 st, Australien, 2 st, Japan, 2 st, Irland, Spanien, Storbritannien och Österrike. 9

10 Ett mindre antal studenter, 4 st, utförde sina examensarbeten utomlands, därav två i Spanien samt en vardera i Storbritannien och USA. De utresande studenterna tillhörde programmen maskinteknik, 9 st, datateknik och elektronik, 6 st, byggteknik och design, 2 st, samt magisterprogrammet i datornätverk, 1 st. Under samma tid tog STH emot 11 inresande studenter, mot 8 st närmast föregående läsår. Därav var 8 examensarbetare och 3 kursstuderande. Dessutom studerade ytterligare 6 studenter från våra partneruniversitet vid andra delar av KTH. De inresande kom från Spanien, 6 st, Tyskland, 6 st, Frankrike 4 st och Danmark. Högskoleingenjörsutbildning Begreppet design har under senare år uppmärksammats på olika sätt, bl.a. genom Designåret I den tidigare utvecklingsplanen nämndes också design design inom byggteknik och inom produktutveckling som möjligt profilområde för STH. Tidigare traditionella byggteknik- och maskinteknikutbildningar gavs ett delvis nytt innehåll och en ny framtoning i enlighet med dessa intentioner. Här kan vi glädjande konstatera att båda dessa utbildningar - Byggteknik och design respektive Innovation och design inom maskiningenjörsprogrammet behåller sin attraktionskraft. Maskiningenjörsprogrammet var störst och programmet Byggteknik och design näst störst i landet inom sina teknikområden vid antagningen hösten Båda dessa utbildningar noterades vid introduktionen år 2002 som glädjande trendbrott vad gällde rekryteringen av kvinnor till högskoleingenjörsutbildningar. Andel kvinnor av de ny antagna var då ca 35 procent. På den punkten tvingas vi dock notera en fortsatt tillbakagång till andelar omkring 25 procent vid antagningen år Antagning till traditionella program och inriktningar inom dataoch elektroteknikområdet har vid STH, liksom vid andra lärosäten minskat kraftigt under den senaste femårsperioden, som en direkt följd av branschens nedgång. I sammanställning över antal nybörjare vid STH år 2005 intar dock programmet Datateknik och elektronik tätpositionen. Dessutom har andelen nyantagna kvinnor inom programmet mer än tredubblats på de senaste åren till att numera vara helt jämförbar med övriga högskoleingenjörsprogram. Förklaringen är den år 2002 startade inriktningen Medicinsk teknik, vilken rekryterar mycket framgångsrikt. När antalet nybörjare till de traditionella inriktningarna inom programmet på de två senaste åren minskat markant har inriktningen Medicinsk teknik ökat antagningen med motsvarande antal studenter. Noterbart i sammanhanget är att av de studenter som under 2005 antogs till den inriktningen är hela 54 procent kvinnor. Den nya inriktningen har alltså genom att lyckats attrahera nya studentgrupper dels bidragit till att behålla omfattningen på programmet, dels till en kraftig ökning av andelen kvinnor inom programmet. För de traditionella inriktningarna av programmet Datateknik och elektronik tog dåvarande institutionsledning och utbildningsnämnd vid KTH Syd gemensamt ett beslut om omorganisation. Det innebär en koncentration av datateknik/telekommunikation till Campus Haninge och elektronik/medicinsk teknik till Campus Telge. Tidigare sju inriktningar blir efter en övergångsperiod fyra. Den första antagningen till de nya inriktningarna skedde hösten Genom omorganisationen försvåras jämförelser med tidigare års antagningar. Det är också svårt att bedöma eventuella effekter av överströmning av studenter till STH från områden där närbelägna högskolor tvingats lägga ner utbildningar inom data/elektronikområdet. En översiktligt bedömning för STHs del är att nedgången upphört men att vi inte kan se något direkt trendbrott mot ökat intresse för de traditionella data-/elektroutbildningarna. Grundkonceptet för inriktningen Medicinsk teknik är densamma som för övriga temautbildningar. Framgången för Medicinsk teknik vad beträffar såväl total rekrytering som förmågan att attrahera kvinnliga studenter ingav goda förhoppningar inför kommande temautbildningar i första hand temautbildningen Teknik och hälsa. Till den utbildningen antas de första studenterna vårterminen Ansökningssiffrorna hösten 2005 och antalet studenter i den förberedande basterminen indikerar en möjlig studerandegrupp om studenter, vilket motsvarande planerat antal. Ett ökat utbud av temautbildningar, samtliga med vårterminsstart, liksom basårs- och basterminsutbildningar med start på vårterminen är på väg att ändra verksamhetscykeln för grundutbildningen vid STH. Från att tidigare varit helt läsårsbaserat måste med nödvändighet många delar av verksamheten i framtiden agera terminsbaserat. Detta blev speciellt tydligt under år 2005, genom antagningen till ytterligare en temautbildning, flera basterminsantagningar och inriktningen Medicinsk teknik, som nu var etablerad med alla tre årskurserna. Magisterprogram Inom STH tror vi på och arbetar för, att göra kombinationen högskoleingenjörsutbildning och magisterutbildning till ett högkvalitativt och attraktivt studieval. På så sätt erbjuds flexibiliteten och valfriheten såväl inom de tre utbildningsåren som efter högskoleingenjörsexamen genom: magisterutbildningar p magisterutbildningar utomlands fortsättning på civilingenjörsprogram arbetsmarknaden De utbildningar som givits är Datornätverk respektive Design och byggande vid Campus Haninge och Tillämpad logistik samt Projektledning och verksamhetsutveckling vid Campus Telge. Av dessa har utbildningen Datornätverk omarbetats till en internationell utbildning. Under året har också utvecklats och inrättats en magisterutbildning inom Medicinsk teknik samt utvecklats en internationell utbildning inom Ljus och design. Antalet nybörjare inom magisterprogrammen var 122 studenter år 2005, vilket motsvarar ca 7% av totala antalet nybörjare under året. Den goda rekryteringen av kvinnliga studenter till programmen Design och byggande och till Tillämpad logistik gjorde att andelen kvinnor, som antogs till magisterprogrammen år 2005 uppgick till 34 procent. 10

11 Behörighetsgivande utbildningar De behörighetsgivande utbildningarna - tekniskt basår och bastermin - syftar till att ge studenter med en icke naturvetenskaplig/ teknisk gymnasieutbildning, erforderliga kunskaper och behörighet att söka till KTHs utbildningar. Dessa utbildningar får allt större betydelse för KTH, liksom för alla andra högskolorna. Det låga intresset bland ungdomar att välja naturvetenskap/teknik i gymnasiet är väl dokumenterat och något trendbrott har inte kunnat konstateras. Antalet tillgängliga platser, som kräver naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning som behörighet, vid högskolor och universitet, överskrider vida det antal studenter som lämnar gymnasierna med den bakgrunden. Studenterna räcker inte till. En satsning på behörighetsgivande utbildningar är för högskolorna ett överlevnadsvillkor och ett sätt att erbjuda teknisk utbildning till en annan målgrupp än den traditionella. Samtidigt omvärderar många gymnasister under sin studietid valet av gymnasieutbildning. För många av dessa utgör behörighetsgivande utbildningar ett bra och välkommet alternativ. Bedömningar av tillgången på behöriga studenter har i hög grad varit vägledande, då de nya temautbildningarna inom högskoleingenjörsutbildningarna utarbetats, och då dessa kopplats till behörighetsgivande utbildningar. Den sedan länge etablerade basårsutbildningen, 40 poäng, ges både vid Campus Haninge och Campus Telge. Fullföljd utbildning ger garantiplats vid någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Successivt har dessa utbildningar kompletterats med basterminsutbildningar. Vid både Campus Haninge och Campus Telge ges f.o.m basterminer med antagning såväl vår- som hösttermin. De senare är speciellt anpassade till kombinationsubildningarna inom högskoleingenjörsutbildningen. Under året togs också beslut om att erbjuda en basårsutbildning med vårterminsantagning. Första antagningen skall ske vårterminen Basårs- och basterminsutbildningarna erbjuds således fortsättningsvis på terminsbasis istället för som tidigare endast läsårsvis. Det sker huvudsakligen genom omdisposition av tidigare antal platser inom behörighetsgivande utbildningar. I utvecklingsplanen anges för närmaste fyraårsperioden endast en marginell ökning av totala antalet platser som önskvärd. Antalet nybörjare inom de behörighetsgivande utbildningarna var 295 under år Andelen kvinnliga studenter var 30 procent. Erfarenheten av utbildningarna är att de studenter som klarar utbildningarna och går vidare till studier inom KTH - civil- och högskoleingenjörsutbildning - klarar studierna mycket bra. Många studenter väljer dock andra utbildningar än de KTH har att erbjuda efter avslutad behörighetsgivande utbildning. Insatserna förstärktes under året för att informera om de möjligheter att läsa vidare, som erbjuds inom STH. Andelen antagna till behörighetsgivande utbildning, som inte klarar utbildningen är relativt hög. Det har kommit att ifrågasätta kravnivån, främst gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Därför planerades och genomfördes under året benchmarking mot andra högskolor i syfte att jämföra kravnivå inom STHs behörighetsgivande utbildningar med motsvarande utbildningar. Som resultat av detta genomfördes smärre modifieringar av kurserna i såväl matematik som fysik inför höstterminen Yrkestekniska utbildningen Den YTH-utbildning, Fastighetsförmedling, 80 poäng, som introducerades med första antagning vårterminen 2004 kom att mottas mycket bra med ett stort antal sökande. Från skolans sida var det ett försök att möta ett identifierat utbildningsbehov inom regionen. Målgruppen består främst av personer med bakgrund inom ekonomi, juridik och assistenter inom fastighetsförmedlingsbranchen. Ytterligare en antagning skedde vårterminen Till utbildningen antogs då 69 studenter. Av dessa var hälften kvinnor. Mot bakgrund av att YTH kommer att upphöra som utbildningsform, modifierades utbildningens innehåll något under året och genom beslut i fakultetsnämnden ändrades utbildningens examen till högskoleexamen 80 poäng att gälla f.o.m. antagningen våren Genom speciellt rektorsbeslut ändrades examensbenämningen även för föregående utbildningsomgångar. Till den traditionella YTH-bygg skedde antagning av 18 studenter höstterminen En viss avmattning av intresset har noterats. Möjliga anledningar kan vara ökad konkurrens om presumtiva studenter. Dels ordnar byggföretagen i allt större utsträckning egna arbetsledarutbildningar, dels sker numera viss rekrytering till lärarhögskolornas yrkeslärarutbildning utan formellt krav på genomgången YTH-utbildning Utbildning på uppdrag av annan högskola Det etablerade högskolesamarbetet på Södertörn tar sig bl.a. uttryck i att Campus Haninge ger utbildning för Södertörns Högskola, inom datateknik för två av dess program - 20 poäng inom programmet IT, media och design och hälften, 60 poäng, av programmet Management med informationsteknologi. Omfattningen av dessa uppdrag har ansenlig inverkan på tjänsteunderlaget vid STH för de berörda lärargrupperna. Under år 2005 genomförde STH, Campus Telge, för andra året två lärarutbildningar - en för Lärarhögskolan och en för Södertörns högskola. Lärarhögskolans utbildning genomförs på initiativ av utbildningsdepartementet och har som mål att utbilda teknik- och designlärare för grund- och gymnasieskolan. Södertörns högskolas lärarutbildning utbildar lärare i Design och form. STH producerade också kurser inom logistik-, material- och produktionsteknikkurser för Södertörns högskola. Inom programmet Logistik och ekonomi gavs 45 poäng kurser och inom programmet Ekonomi, teknik och design 10 poäng kurser. Av redovisningstekniska skäl återfinns dessa studieprestationer inräknade under rubriken Fristående kurser (Se bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram ). Fort- och vidareutbildning Den förbättrade konjunkturen kunde ännu under år 2005 inte avläsas i nämnvärt ökat intresse från näringslivet för fort- och vidareutbildning som uppdragsutbildning. Benägenheten att satsa 11

12 på utbildning för personal var fortsatt låg. I en bestående eller ytterligare förbättrad konjunktur finns en betydande potential för utbildningsaktiviteter inom detta område för STH. Från Haninge och senare även från Södertälje kommuner framfördes dock förfrågan om matematikutbildning av lågstadielärare inom respektive kommuners skolförvaltningar. Planering för dessa utbildningar inleddes under år 2005 med sikte på att utbildningarna skall påbörjas under STHs utbud av bidragsfinansierade fort- och vidareutbildningskurser blev under år 2005 föremål för en principiell och strukturell översyn. Det resulterade i ett mera begränsat utbud, och en mera uttalad prioritering av ämnesområden med speciell kompetens, såsom inom området datasäkerhet och datornätverk. Intresset för fort- och vidareutbildningen inom datasäkerhet vid STH, Campus Haninge, gavs även under 2005 och mötte fortsatt stort intresse. Utbildningen är bland de största på KTH. Undervisningen sker delvis på distans kombinerat med kurssamlingar förlagda till lördagar. Den relativt höga andelen prestationer under rubriken Fristående kurser förklaras huvudsakligen av att där ingår kurser genomförda för andra högskolor (Se ovan och bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram ). Forskningen och forskarutbildningen Under 2005 har aktiviteterna i forskning och utbildning ytterligare stärkts vid Skolan för Teknik och Hälsa, STH, på flera områden. De första tre avdelningarna Design, Arbetsmiljö, Säkerhet och Hälsa, (DASH), Strömnings- och klimatteori samt Neuronik har ökat antalet registrerade doktorander till 17 stycken. Vidare har forskningen utökats till fem avdelningar. De två nya avdelningarna benämns Medicinsk teknik, särskilt bildbehandling och Strukturell bioteknik. Dessa avdelningar har möjliggjorts genom att en professur installerats i respektive ämne. Med detta har även följt ett antal registrerade doktorander, som är antagna antingen vid KTH eller vid Karolinska Institutet, något som speglar skolans betydelse för den tvärvetenskapliga forskningsinriktningen mellan teknik och hälsa. Under året har aktiviteter genomförts för att under kommande år möjliggöra antagning av ytterligare ett flertal doktorander. Bland annat har ett antal större ansökningar för forskningsanslag inlämnats tillsammans med andra institutioner och skolor utanför liksom inom KTH. Flera av ansökningarna förväntas få positivt genomslag under det kommande året och som därigenom möjliggör anställning av ytterligare ett antal forskare på olika nivåer. En väsentlig del i STHs forskningsplan är att utveckla den tvärvetenskapliga forskningen genom anställning av forskare på mellannivå, exempelvis, forskarassistenter, biträdande lektorat, lektorat och gästprofessurer. Det är en önskan att de nya forskartjänsterna fördelas på flera av STHs fem befintliga avdelningar. Vidare har ett flertal nya inriktningar identifierats inom exempelvis vårdlogistik, logistik och säkerhet, matematisk simulering, rehabiliteringsteknik, medicinsk teknik, implantat. Inrättandet av sådan forskningsaktivitet vid STH kommer ytterligare att förstärka bilden av en starkt tvärvetenskaplig aktivitet mellan teknik och hälsa. Under 2005 har inrättats ett referensråd för forskarfrågor vid STH. Syftet har varit att utifrån olika avdelningars inriktning finna den gemensamma nämnaren i den tvärvetenskapliga forskningen. Det visar sig att alla fem avdelningarna i en eller annan form har gemensamma aktiviteter. Detta har varit till stark fördel när referensrådet tagit fram en gemensam studieplan för forskarutbildningsämnet teknik och hälsa och som fokuserar forskningen till huvudsakligen skadeprevention och medicinska tilllämpningar. Centrum för Teknik i Vården, CTV, har under 2005 etablerat forskningskontakter med såväl Kina som Singapore. Detta är en följd av de två avtal, som KTH ingått under 2005 med universitet i Peking, Shanghai och Singapore. Dessa avtal genomförs parallellt med de avtal, som Karolinska Institutet ingått med samma universitet. Förutsättningarna är gynnsamma för att CTV ska kunna utvecklas mot ett internationellt CTV i samarbete med dessa universitet. Samarbetet för CTVs del omfattas av att initiera samarbete kring grundforskning, föra ut STHs forskarutbildningsämne teknik och hälsa, anordna internationella konferenser kring skadepreventiva och medicinska frågeställningar samt att stödja entreprenörskap med fokus på skadeprevention och tekniska lösningaar för medicinska tilllämpningar. Samverkansuppgiften STH skall samverka med näringsliv, samhälle och andra högskolor för att delge forskningsresultat och kunskap inom sitt utbildningsområde och för att få idéer och impulser för nyskapande. I denna samverkansuppgift, eller tredje uppdrag, ligger dels att tillgodose omvärldens förväntningar, dels att tillvarata de möjligheter som samverkan ger för att utveckla övriga verksamheter inom STH. Liksom tidigare år inrymde samverkansuppgiften ett stort antal olika aktiviteter med många samarbetspartners såväl nationellt som internationellt: Internationella projekt Ett samarbete med Warszawas konstnärliga högskola inleddes 2004 och fortsatte under Ett gemensamt projekt med inriktning mot designade leksaker för handikappade barn formulerades, och den första workshopen hölls under våren Projektet finansieras av Towntwinning från EU. Landstinget och Svenska institutet bidrar med ytterligare medel. Kontakt etablerades under året med Sydafrikas nationella Designinstitut, en designhögskola och deras samarbetsorganisation DEFSA, som utvecklar designutbildningar. Personal från STH kommer att utveckla kontakterna bland annat med syfte att utveckla Global Designing Nomad-konceptet, som innebär att studerande på inriktningen Innovation och Design kan resa ut i världen för att se, lära och förstå för att därefter ta hem den kunskapen till studiekamrater, lärare och svenskt näringsliv. Ljuslaboratoriets samarbete med Universitet i Wismar, Arkitektskolan i Köpenhamn, Hochschule i Coburg samt Designhögskolan i Kalmar utökades under året ytterligare. Jan Ejhed, föreståndare för ljuslaboratoriet på KTH STH, var 12

13 under 2005 ordförande för ELDA, European Lighting Designers Assosiation, en mycket prestigefylld befattning. Arbetet med att skapa ytterligare engelskspråkiga magisterutbildningar kröntes med framgång. Sedan tidigare ges Project Management and Operational Development, 40 poäng, på engelska. Hösten 2006 kommer STH att erbjuda utbildningarna, Architectural Lighting Design, 40 poäng och Computer Networks, 60 poäng. Redan under slutet av år 2005 visades stort intresse för båda utbildningarna. Ett EU-projekt inom IT-området tillsammans med Tekniska högskolan i Tallin påbörjades under Den estländska projektgruppen besökte KTH under hösten 2005 och ett pilotprojekt på KTH planerades. Samverkan med kommuner STH har etablerat ett gott och förtroendefullt samarbete med främst sina värdkommuner Haninge och Södertälje, men även i allt större utsträckning med Nyköpings kommun. Samarbetet under år 2005 resulterade i följande: Haninge kommun stödjer projektet Haninge Idrottscampus.. - Under hösten togs av kommunen fram en mycket ambitiös plan för att etablera ett idrottscampus, för vilken en ideell förening med Haninge kommun, STH, KI, Södertörns Högskola och Stockholms Idrottsförbund skall arbeta. - Under 2006 kommer STH för första gången att erbjuda ett omfattande utbildningspaket för lärare i kommunens skolor. Kommunen fortsätter arbetet med genomförandet av sin sedan flera år framtagna plan om Haninge Campusområdes utveck ling. - Kommunen deltar aktivt i Design- Södertörn-projektet. - Light and Design-studenternas årliga elevarbeten upplyste denna gång stadsdelen Jordbro i Haninge i ett uppmärksammat och av de boende mycket omtyckt projekt. Södertälje kommun avsatte 10 MSEK för utveckling av Campus Telge, och samarbetar med näringslivet för att förmera satsningen. - I samarbete med STHs designstuderande planeras för utveckling av miljön i kommunens grundskolor. -Kommunen deltar aktivt i Design- Södertörn-projektet. Södertälje och Nyköpings kommuner bekräftade att de skall delfinansiera en professur i logistik. Nyköpings kommun och Landstinget i Södermanland etablerade ett samarbete med STH kring sjukvårdslogistik. Projektet, som benämns Värdig vård beviljades medel från Delegationen för högre regional utbildning, och är en strategisk satsning för att höja utbildningsnivån framförallt i Södermanland. I Alingsås genomfördes en workshop för studerande vid STHs ljusutbildning. Ekonomiskt stöd gavs av Alingsås kommun. Näringslivssamverkan STH arbetade tillsammans med Länsstyrelsen, Nynäshamns kommunledning, Ericsson, övrigt näringsliv i regionen och Trygghetsrådet aktivt för att stötta kommunen, kommunens näringsliv och f.d. Ericsson-anställda efter att Ericsson lagt ner sin verksamhet i Nynäshamn. Lotus-projektet, som initierades 2003, tillsammans med Scania och som innebär att studenter vid STH, Campus Telge utvecklar 5 delprojekt för en Lotus-sportbil fortsatte under Bilen är idag uppmätt och överförd till CAD-ritningar. Dynamiska simuleringar har genomförts för väghållning och kurvtagning och det första redesignprojektet för karosseriet har inletts. Återstående två projekt; ergonomi för aktiv och passiv säkerhet i förarutrymmet och Steer/Brake by wire, skall genomföras under Resultatet från projektet skall tillställas Scanias industrigymnasium att använda i sin undervisning. Design Södertörn, med kunskapssäte i STH genomförde under året på nytt ett Sommardesignkontor med temat fallprevention. Trainee-ingenjör i småföretag är ett projekt som bl. a. finansierats av Innovationsbron, och vars syfte är att koppla samman företag som ligger i successionsfas med studenter från högskoleingenjörsutbildningarna. Med hjälp av organisationen Verkstad Södertörn har ett tiotal företag kopplats ihop med högskoleingenjörer. Diverse företag inom ljusbranchen bidrar med kunnande och apparatur i ljuskurserna som ges vid STH, Campus Haninge. Årets ljusinstallation i Jordbro genomfördes med av dem utlånad professionell armatur. Samverkan med andra högskolor En omfattande samverkan med andra högskolor sker inom grundutbildningen genom de kurspaket som STH ger på uppdrag av andra högskolor. Detta redovisas under rubriken Utbildningen, Utbildning på uppdrag av annan högskola. Bland övriga aktiviteter märks: STH fördjupade under året sitt samarbete med KI och Hjälpmedelsinstitutet för utveckling av temautbildningen Teknik och hälsa. Totalt kommer ca 25 poäng av denna utbildning att bestå av kurser som är relaterade till hälso- och sjukvårdsområdet. STH driver Starthus1 (förinkubator-växthus) tillsammans med Södertörns högskola och Innovationsbron, Haninge och Södertälje kommun. Inför 2006 ses verksamheten över för att finna ytterligare finansiärer. Innovationsbron har ändrat sitt regelverk så att det blir mycket svårt att få bidrag från Innovationsbron i framtiden. STH är även en part i Novums Starthus, med styrelserepresentation och visst finansiellt stöd. Övriga parter är Södertörns högskola, Karolinska institutet, KIAB, Huddinge kommun, Novun forskningspark sam landstinget. Novums starthus kommer att utökas i nya lokaler under Bland andra samarbeten kan nämnas - samarbete med Chalmers, Linköping och Lund beträffande expertföreläsningar inom magisterprogrammet Tillämpad logistik - samverkan med Södertörns högskola kring en serie öppna föreläsningar vid campus Haninge. - samarbete med Högskolan på Gotland Övriga externa relationer Scania, AstraZeneca, Tom Tits Experiment, Södertälje kommun, Företagarna och STH samverkade under 2005 i ett NOT-projekt som syftar till att öka intresset för Naturvetenskap och Teknik i alla skolformer från förskola till gymnasium. - NOT-gruppen har för närvarande ett 8-punktsprogram för ändamålet, där STHs åtagande innebär fort- och vidareutbildning för grundskolelärare och att tillsammans med Scania bygga upp ett Technicum. 13

14 Ett nära samarbete har etablerats med Sjödahlsgymnasiet i Huddinge, där regelbundna möten med lärare från högskolan och gymnasiet sker och där man utbyter tankar och kunskap kring de olika skolformerna och dess sammanlänkning. För utförligare ekonomisk redovisning hänvisas till bilagedelen STH 2005 i tabeller och diagram Fort- och vidareutbildning En viktig del av Samverkansuppgiften består i fort- och vidareutbildning riktad mot såväl enskilda personer som mot företag. Den verksamheten finns redovisad under rubriken Utbildningen, Fort och vidareutbildning Miljöarbetet Sedan ett par år tillbaka har STHs miljöarbete varit inriktat på att upprätta ett fullständigt miljöledningssystem. Ett första översiktligt miljöledningssystem antogs som institutionens styrdokument i miljöfrågor under år Dokumentet följer ISO standarden. Under senare delen av året påbörjades den miljöutredning som skulle ligga tillgrund för en uppgradering till ett fullständigt miljöledningssystem. Miljöutredningen fullföljdes under våren 2005 och presenterades för skolans ledning i samband med läsårsavslutningen i juni. En ny version av STHs miljöledningssystem fastställdes under hösten, och en handlingsplan i miljöfrågor för resterande delen av år 2005 och hela år 2006 fastställdes. STH har därmed ett miljöledningssystem, som är genomarbetat och förberett om skolans ledning i framtiden skulle vilja ta steget mot att miljöcertifiera verksamheten. Som en del i miljöutredningen ingick att formulera nyckeltal, primärt för att kunna kvantifiera skolans miljöpåverkan i olika avseenden. För att möjliggöra jämförelser valdes dessa nyckeltal så långt möjligt i överensstämmelse med de som används i KTHs samlade miljöredovisning. Uppmätta nyckeltal för år 2005 jämfört med år 2004, vilket var referensåret för miljöutredningen, redovisas i bilagan STH 2005 i tabeller och diagram. Diagrammen över tjänsteresor uppvisar stora skillnader mellan år 2004 och 2005 beträffande resor med flyg. Detta förklaras av att all personal under år 2004 genomförde gruppvisa studiebesöksresor till destinationer runt om i Europa. Ekonomin Det ekonomiska utfallet för år 2005 är positivt och i nivå med såväl uppgjord budget som med resultatet för närmast förgående år. Resultatet för år 2005 är 2993 kkr mot 2177 kkr för år Det positiva utfallet är resultatet av hårt arbete från engagerade medarbetare och en ekonomisk uppföljning bl.a. inriktad på försiktig återanskaffning, breddad verksamhet beträffande forskning och utveckling och arbete med nya attraktiva utbildningar. Årets resultat ser dock något bättre ut än vad det egentligen är. Lönerna för det sista kvartalet år 2005 är ännu under förhandling. En högre lönesumma under den delen av året borde belasta resultatet. En grov uppskattning av denna kostnad är 600 kkr. 14

15 KTH Syd 2004 i tabeller och diagram Personal Tabell 1. Sammanställningen med jämförelse Personal i skolgemensamma befattningar och TA-personal varav med näringslivserfarenhet varav med näringslivserfarenhet varav med näringslivserfarenhet Antal personer varav med pedagogisk utbildning Antal tjänster Antal personer varav med pedagogisk utbildning Antal tjänster Antal personer varav med pedagogisk utbildning Antal personer varav med pedagogisk utbildning varav med näringslivserfarenhet Kategori Lärare och forskare, varav. docenter (ej prof.) professorer disputerade (ej prof., ej doc.) doktorander Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Personal, STH totalt Totalt 105,4 2,6 1,0 9,6 16,0 33,8 139,2 Kvinnor 18,8 0,0 0,0 2,0 7,0 17,6 36,4 Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt 106,1 1,6 2,0 10,7 14,2 33,8 139,9 Kvinnor 16,9 0,0 0,0 2,5 5,0 16,6 33,5 Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor

16 Tabell 2. Lärarnas pedagogiska utbildning och näringslivserfarenhet Tidpunkt Pedagogisk Näringslivsutbildning erfarenhet 12/31/05 50,0% 44,9% 12/31/04 51,7% 44,8% Diagram 1. Personalens åldersstruktur -29 år - män -29 år - kvinnor år - män år- kvinnor år - män år - kvinnor år - män år - kvinnor år - män år - kvinnor år - män år - kvinnor 65 år - män 65 år - kvinnor Källa: VIS 16

17 STHs organisation och ledning under 2005 Styrelse Dekan Centrum för teknik i vården (CTV) Ledning styrelse Föreståndare Administration & service Administrativ chef Ledningsgrupp Specialfunktioner Samverkansuppgiften Kvalitets- och verksamhetsuppföljning Campus Haninge Campus Flemingsberg Campus Telge Bygg Avdelningschef Högskoleing.utb. Magisterprogram YTH Forskning Forskarutbildning Allmänna avd inkl Tbas Avdelningschef Tekniskt basår Teknisk bastermin Allmänna ämnen Neuronik Avdelningschef Forskning Forskarutbildning Strukturell bioteknik Avdelningschef Forskning Forskarutbildning Data/Elektro Avdelningschef Högskoleing.utb. Uppdragsutbildning Data/Elektro Avdelningschef Högskoleing.utb. Magisterprogram Uppdragsutbildning DASH Avdelningschef Forskning Forskarutbildning Medicinsk bildbehandl. Avdelningschef Forskning Forskarutbildning Maskin inkl Tbas Avdelningschef Högskoleing.utb. Tekniskt basår Uppdragsutb. Magisterutbildning Allmänna ämnen Styrelsen för Skolan för teknik och hälsa Inge Jovik Ordförande, Dekan STH Jan-Olov Magnusson Näringslivsrep., Scania Håkan Sundqvist Näringslivsrep., Ericsson Vivi-Anne Sundqvist Näringslivsrep., KI Margareta Cedergren Personalrep., Campus Telge Pieter Grebner Personalrep., Campus Telge Thomas Lindh Personalrep., Campus Haninge Mats Nilsson Personalrep., Campus Haninge Elisiv Lundberg Personalrep., Campus Haninge Sofia Hedenstierna Studeranderep., Campus Flemingsberg Leo Hellberg Studeranderep., Campus Telge Jonas Lundström Studeranderep., Campus Haninge Lars-Åke Brodin Ständigt adjungerad ledamot Margareta Norell Ständigt adjungerad ledamot Ledningsgrupp för Skolan för teknik och hälsa Inge Jovik Ordförande, Dekan STH Lars-Åke Brodin Vice dekan B-L Henriksson Administrativ chef Hans von Holst Forskningsansvarig Lars Källander Grundutbildningsanvarig Veine Samuelsson Ansvarig för samverkansuppgiften Åsa Nylund Studeranderep., Campus Telge Björn Wallström Studeranderep., Campus Haninge Lars Göran Nilsson Ständigt adjungerad ledamot Nils-Erik Åkesson Ständigt adjungerad ledamot 17

18 Dekan Inge Jovik Prodekan Lars-Åke Brodin Administrativ chef Britt-Louise Henriksson Studierektorer Bo Åberg, Campus Haninge, Nils Magnusson/Jonny Sandahl, Campus Telge Ansvarig för samverkansuppgiften Veine Samuelsson Grundutbildningsansvarig Lars Källander Ansvarig för forskning/forskarutbildning Hans von Holst Samordnare i kvalitets- och miljöfrågor Nils-Erik Åkesson Avdelningschefer Byggteknik: Datateknik och telekommunikation: Allmänna avdelningen Elektroteknik Maskinteknik: Design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa: Neuronik: Medicinsk teknik: Strukturell bioteknik: Centrum för teknik i vården, CTV Leds av en styrelse Forskningschef Sture Holmberg, Campus Haninge Thomas Ryman, Campus Haninge Hans-Göran Ivarsson, Campus Haninge Jonny Sandahl, Campus Telge Anna Hultqvist, Campus Telge Tore Larsson, Campus Haninge Hans von Holst/Peter Halldin, Campus Flemingsberg Lars-Åke Brodin, Campus Flemingsberg Hans Hebert, Campus Flemingsberg Hans von Holst, Campus Flemingsberg Inriktningsledare (och motsvarande funktion): Byggteknik och design: Lena Pettersson, Campus Haninge Datateknik program- och systemutveckling: Reine Bergström/Bo Åberg, Campus Haninge, Harry Aalto Campus Telge Datateknik, grafik- och realtidsprogrammering: Harry Aalto, Campus Telge Datateknik, nätverk och säkerhet: Micael Lundvall, Campus Telge Elektronik och datorsystem: Piotr Kolodziejski/Bo Åberg, Campus Haninge, Eddie Rmaili, Campus Telge Elektronik, robotik och mekatronik: Christer Albinsson, Campus Telge Datornätverk och kommunikation/ Datornätverk, kommunikation och säkerhet: Thomas Lindh/Bo Åberg, Campus Haninge, Micael Lundvall, Campus Telge Medicinsk teknik: Mats Nilsson, Campus Flemingsberg/Haninge Innovation och design: Ola Narbrink, Pieter Grebner, Campus Telge Industriell ekonomi och produktion: Claes Hansson, Pieter Grebner, Campus Telge Design och byggande (mag.utb.): Lena Pettersson, Campus Haninge Datornätverk (mag.utb.): Thomas Lindh/Bo Åberg, Campus Haninge Logistik (mag.utb.): Lars Arvidsson, Campus Telge Projektledning och verksamhetsutveckling (mag.utb.): Roland Langhé, Campus Telge Teknik/ekonomi: Sven Dahlström, Campus Haninge Behörighetsgivande utbildning: Hans-Göran Ivarsson, Campus Haninge, Lars-Olof Schedin, Campus Telge Kurser för Södertörns Högskola: Rigmor Skoglund, Campus Haninge, Ulf Lindgren, Heidi Trakowski, Campus Telge Kurser för Lärarhögskolan i Stockholm: Ola Svärd, Campus Telge YTH: Håkan From, Campus Haninge 18

19 Studenter Tabell 3. Antalet nybörjare och andelen kvinnor av nybörjare år varav varav varav varav varav Högskoleingenjörsprogram Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Byggteknik 37 46% Byggteknik och design 96 34% 95 23% 97 14% % Byggteknik och ekonomi 26 27% Datateknik % Datateknik och elektronik 179 8% % % % Elektroteknik 71 14% Elektroteknik och ekonomi 40 15% Maskinteknik, äldre program 39 38% Maskinteknik 99 37% % % % DELSUMMA % % % % % Behörighetsgivande utbildningar % % % % % Magisterutbildningar 72 18% % % % YTH-utbildningar 63 8% 39 0% 32 0% 76 38% 87 40% TOTALT % % % % % Källa: LADOK Diagram 2. Andelen kvinnliga nybörjare, per utbildning, år

20 Diagram 3. Andelen kvinnliga nybörjare per program inom högskoleingenjörsutbildningen år Tabell 4. Totala andelen kvinnor per program år Andel kvinnor Program Byggteknik och design 32% 30% 23% 22% Datateknik och elektronik 14% 10% 11% 15% Maskinteknik 36% 31% 33% 26% Behörighetsgivande utbildningar 30% 29% 30% 30% All högskoleing.utb. vid STH 24% 19% 21% 21% All civiling.utb.vid KTH 30% 29% 28% 28% Källa: LADOK 20

21 Tabell 5. Andel nybörjarstudenter, som inte har svenska som modersmål Andel Inriktning Byggteknik och design 26% 27% Datateknik, program- och systemutveckling 33% 28% Datakommunikation, nätverk och säkerhet Ny 05 21% Elektronik, mekatronik och robotik 29% 18% Medicinsk teknik med bastermin Ej red. 53% Innovation och design 20% 21% Industriell produktion och ekonomi 27% 33% Teknik och ekonomi med bastermin Ej red. 36% Teknik och hälsa med bastermin Ny 05 50% All högskoleing.utb. vid STH 26% 29% All civiling.utb.vid KTH 17% 16% Källa: Enkät för nyantagna studenter inför studiestarten HT 2004, Grundutbildningskansliet KTH, och motsvarande för HT 2005 Tabell 6. Svar på frågan om föräldrarna har akademisk utbildning Inriktning Ja, båda Ja, en Nej, ingen Ja, båda Ja, en Nej, ingen Byggteknik och design 27% 35% 36% 34% 42% 24% Datateknik, program- och systemutveckling 33% 28% 39% 53% 27% 20% Datakommunikation, nätverk och säkerhet Ny 05 33% 27% 40% Elektronik, mekatronik och robotik 14% 36% 50% 29% 29% 42% Medicinsk teknik med bastermin 29% 29% 41% 38% 19% 44% Innovation och design 33% 29% 39% 29% 33% 38% Industriell produktion och ekonomi 15% 38% 48% 35% 23% 42% Teknik och ekonomi med bastermin 33% 29% 39% 25% 27% 47% Teknik och hälsa med bastermin 15% 38% 48% 44% 22% 33% All högskoleing.utb. vid STH 29% 33% 36% 34% 31% 36% All civiling.utb.vid KTH 42% 29% 27% 45% 31% 24% Källa: Enkät för nyantagna studenter inför studiestarten HT 2004, Grundutbildningskansliet KTH och motsvarande för HT

22 Studieresultat Prestationer. Examination Studieprestationerna inom grundutbildning (inklusive magisterprogram) återges i tabell 7 nedan uttryckt i HST och HPR. Prestationsgraden redovisas som kvoten HST/HPR. (En HST - helårsstudent - motsvarar en student som studerar ett helt läsår på helfart dvs, är inskriven på kurser motsvarande 40 studiepoäng.. En HPR - helårsprestation - motsvarar prestationen hos en student som examineras på alla kurser tillhörande ett läsår vid studier på helfart, dvs en student som klarar 40 studiepoäng på ett år.. Båda begreppen är mätenheter - icke personanknutna. En HST kan t.ex. utgöras av 8 personer inskrivna på en kurs om 5 studiepoäng vardera, och en HST av den prestation dessa utfört då de examinerats på kursen. (Statens medelstilldelning liksom högskolornas uppdrag baseras på HST ) Tabell 7. Helårsstudenter och prestationsgrad per utbildning vid STH Högskoleingenjörsprogram ,8% ,0% ,5% ,2% ,7% Behörighetsgivande utbildningar ,2% ,6% ,5% ,7% ,2% Fristående kurser 43 75,1% 74 57,8% ,3% ,2% ,4% Magisterprogram 31 80,9% ,8% ,5% ,5% YTH-utbildning ,0% ,7% 52 87,1% 89 92,1% ,4% UTBYTE - Utbytesprogram 6 97,5% 6 85,2% 7 76,5% 5 94,1% 6 100,9% Övrigt, ej spec ,4% Totalt ,3% ,1% ,8% ,7% ,9% Källa: VIS Diagram 4. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad vid STH

23 Tabell 8. Antal högskoleingenjörsexamina, varav andel kvinnor, vid STH år ,1% ,3% ,4% ,0% ,6% Källa: VIS Forskning Tabell 9. Licentiat- och doktorsexamina Totalt varav kvinnor Totalt Antal licentiatexamina 1 Antal doktorsexamina inom Teknik och hälsa Antal doktorsexamina, vid annan KTH-institution av lärare vid KTH Syd 1 varav kvinnor Tabell 10. Aktiviteter år Forskarutbyte Utresande Forskarstuderande till EU-land mindre än 3 mån 2 Forskarstuderande till EU-land minst 3 mån 1 1 Professor till övriga OECD mindre än 3 mån 1 Inresande Forskarstuderande från övriga världen mindre än 3 mån 1 Forskarstuderande från övriga världen minst 3 mån 1 Professor från övriga Europa mindre än 3 mån 1 Post-doc från EU-land mindre än 3 mån 1 Övriga från EU-länder mindre än 3 mån 1 Övriga från EU-länder minst 3 mån 2 Konferensbidrag Nationella 3 17 Internationella Uppdrag Sakkunnig Nationellt 3 6 Internationellt 2 2 Opponent Nationellt 1 4 Internationellt 2 5 Referee Nationellt Internationellt Patent Sökta 6 Beviljade 1 23

24 Miljöredovisning Diagram 5. Elenergiförbrukningen vid STH år 2005 Anm. Lokalerna vid Campus Flemingsberg är inte inkluderade i denna redovisning. Dels utgör de en liten andel av STHs totala verksamhet, dels bedrivs ingen energikrävande verksamhet där. Diagram 6. Elenergiförbrukningen vid STH per HA och per HST år

25 Diagram 6. Värmeenergiförbrukningen vid STH år 2005 Anm. Lokalerna vid Campus Flemingsberg är inte inkluderade i denna redovisning. Redovisningen av värmeförbrukningen sker inte separat för STHs verksamhet. Den utgör de en liten andel av STHs totala verksamhet. Diagram 7. Värmeenergiförbrukningen vid STH per HA och per HST år

26 Diagram 8. Vattenförbrukningen vid STH år 2005 Anm. Lokalerna vid Campus Flemingsberg är inte inkluderade i denna redovisning. Redovisningen av vattenförbrukningen sker inte separat för STHs verksamhet. Den utgör de en liten andel av STHs totala verksamhet. Diagram 9. Vattenförbrukningen vid STH per HA och per HST år

27 Diagram 10. Tjänsteresor fördelade på färdsätt Diagram 11. Tjänsteresor sträckan Stockholm Göteborg,

28 Ekonomisk redovisning Tabell 11. Resultaträkning STH Tabell 12. Balansräkning STH Intäkter (kkr) Bå 2004 Bå 2005 Tillgångar (kkr) Bå 2004 Bå 2005 Anslag Bidrag Övriga intäkter 1) Kostnader (kkr) Personal Konsulter Resor Lokaler Utrustning Material Övrig drift Högskolegemensamma kostnader (HSG) 2) Anläggningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader Postgiro, bankgiro, placeringskonto Skulder (kkr) Balanserad kapitalförändring inkl årets Lån, internt Leverantörsskulder Övriga upplupna kostnader, oförbrukade medel Årets kapitalförändring Anm: 1) Övriga intäkter består av interna intäkter som ej är anslag (hås håp, fakir samt viss lokalersättning) samt externa uppdragsintäkter. 2) De högskolegemensamma resurserna delas upp i universitetsadministration, fakultetsadministration samt infra-struktur. Med universitetsadministration avses högskolans ledning och delar av central förvaltning medan fakultets-administrationen avser sådana enheter inom central förvaltning som arbetar direkt som stöd för huvudverksamhe-ten, t.ex. fakultetsnämndens kansli. Med infrastruktur avses KTHB, lokaler, gemensam IT-struktur samt andra gemensamma serviceenheter. Finansieringen av de gemensamma resurserna sker på flera sätt direktavsättning från grundutbildningsanslaget, HSG, internpris på lokaler, interndebi-tering/externa medel, m.m. De högskolegemensamma kostnaderna som tas ut med en s.k. högskoleavgift (HSG) fastställes av universitetssty-relsen och fördelas på skolor efter deras totala kostnader med vissa justeringar. För år 2005 var underlaget för HSG institutionens totala kostnader för perioden med reduktion för internhandel. 28

29 Diagram 12. Intäkter och kostnader år 2005 Diagram 13. Fördelning av intäkter år

30 Diagram 14. Fördelning av kostnader år 2005 Diagram 15. HST- och HPR-produktionen år HST- och HPR-produktion Antal HST HPR

31 31