Utvecklingsplan. KTH Teknik och hälsa

Transkript

1 Utvecklingsplan KTH Teknik och hälsa

2 KTH Flemingsberg KTH Haninge 2

3 Innehåll Tankar inför framtiden...4 Omvärldsanalys...6 Samhällsförändringar...6 Organisatorisk förnyelse...7 Ekonomiska resurser...7 Framtida arbetsmarknad...7 Sammanfattande observationer och slutsatser...8 Vision och övergripande mål...10 Utbildning...12 Förutsättningar för utbildningsuppdraget...12 Grundläggande nivå...13 Högskoleingenjörsutbildning...13 Kandidatutbildning...14 Avancerad nivå...14 Civilingenjörsutbildning...14 Magister- och masterutbildning...15 Forskarutbildning...16 Övrig utbildning...17 Behörighetsgivande utbildning...17 Fort- och vidareutbildning...17 Utbildningsstruktur...17 Utbildningens genomförande...18 Internationalisering...18 Rekrytering...19 Studieprestationer och examination...19 Lärarförsörjning...20 Pedagogiskt utvecklingsarbete och lärarutbildning...20 Forskning...22 Förutsättningar för forskningen vid STH...22 Utveckling av befintlig verksamhet...22 Centrumbildningar...23 Verksamhetsbasen Medicinsk teknik...23 Verksamhetsbasen Teknik och Hälsa...25 Framtida forskning och forskningsområden...26 Samverkansuppgiften...30 Samverkan med näringsliv, industri och samhälle...30 Forskningsresultat, innovationer och entreprenörskap...31 Samverkan med underliggande skolformer...31 Jämställdhet, likabehandling och mångfald...34 Infrastruktur...36 Infrastruktur och lokalförsörjning...36 IT-infrastruktur och administration...36 Kvalitet och hållbar utveckling...38 Verksamhetsuppföljning, studerande- och verksamhetsstöd...38 Skolans kvalitetsledningssystem...39 Mål

4 Tankar inför framtiden När denna utvecklingsplan skrivs har världen drabbats av en lågkonjunktur som saknar motstycke under de senaste 70 åren. Lågkonjunkturen innebär dock ett ökat intresse för högre utbildning. Skolan för teknik och hälsa, STH, har under det senaste året genomgått ett stålbad, där nästan 70 procent av grundutbildningen har omfördelats till andra skolor på KTH. Från att ha varit en skola med huvudsaklig inriktning mot högskoleingenjörsutbildning har vi omvandlats till en skola med inriktningen koncentrerad till gränsområdet mellan medicin, teknik och hälsa. Det tidigare högskoleingenjörsprogrammet i medicinsk teknik har kompletterats med ett civilingenjörsprogram med samma inriktning. Dessa program liksom delar av övrig verksamhet behöver stöd i form av utbildningar i datakunskap och elektroteknik, där det för den sistnämnda utbildningen planeras en återstart under Vi är också övertygande om att den kandidatutbildning som vi drivit tillsammans med KI, trots en trög start fyller ett framtida behov av kunniga personer både i sjukvården och inom ämnet hälsoinformatik. Därför kommer utbildningen att återuppstå i något omstrukturerad form. Under fyraårsperioden kommer vi att eftersträva tre masterprogram nuvarande programmet i medical imaging omvandlas till en av flera inriktningar som avslutningsmaster i civilingenjörsprogrammet. Ett mastersprogram i ljus och design med förstärkt inriktning mot synergonomiska aspekter startas. Under perioden önskar vi även starta ett masterprogram inom ergonomi. För att ha en tillräcklig bas planeras dimensioneringen av behörighetsgivande utbildningar att öka något. STH kommer även fortsättningsvis att ge ABE-skolan administrativ service och att genomföra vissa kurser inom de byggprogram som finns i Haninge. Under de senaste åren har forskningen fått en ökad volym inom STH. Under 2008 genomfördes en internationell utvärdering av forskningen. Utvärderingen gav överlag ett mycket gott resultat för skolan med viss forskning bedömd som varande av världsklass. Speciellt uppskattades den kliniska anknytningen av forskningen. Ett forskningsområde som stärkts är ergonomi och andra forskningsområden inom arbetsvetenskap såsom syn- och ljudergonomi. STH planeras att bli KTH:s centrum inom detta område. Vi är även ansvariga för KTH:s samordning för plattformen teknik för medicin och hälsa. STH kommer 1 juli 2009 att utökas med forskargrupp från FOI, benämnd omgivningsfysiologi, med en etablerad forskning om människans anpassning till extrema påfrestningar. Ett destinerat område för skolan är också fortsatt verksamhet inom utveckling av idrottsteknologiska träningshjälpmedel. Vissa synergier kan ses mellan dessa verksamhetsområden. Även ämnena sjukvårdslogistik och säkerhet är prioriterade framtida forskningsområden. En utökad infrastruktursatsning med stöd för ansökningsprocesser har påbörjats. Målet för forskningen skall vara 60 % extern finansiering, och att fakultetsmedlen skall destineras för nysatsningar. Vidare planerar vi att förstärka med en tjänst som ansvarig för samverkansuppgiften. Jag ser trots lågkonjunkturen fram emot en fortsatt konsolidering av skolan med expanderande forskningsverksamhet och en stabil grundutbildning med 1000 studenter och gärna ökande mängd uppdragsutbildningar. Min vision är att området inom gränsfältet vård och omsorg har oanade möjligheter. Vår uppgift är att skapa resurserna för att genomföra möjligheterna. Lars-Åke Brodin Dekan KTH Teknik och hälsa 4

5 Omvärldsanalys 5

6 Omvärldsanalys Samhällsförändringar Bredare kompetenser - gränsöverskridande utbildning och forskning 6 Ökad internationalisering, ändrade värderingar Ökade politiska krav att bidra till samhällets utveckling Skolan för teknik och hälsa, STH, har uppdraget att bedriva utbildning på samtliga nivåer och forskning inom ett antal strategiska områden. Skolans verksamhetsbaser, vilka omfattar både utbildning och forskning är medicinsk teknik samt teknik och hälsa. Förändringstakten i samhället, en ökad globalisering och snabbare kommunikationsvägar påverkar i hög grad även universitet och högskolor. Teknikens och naturvetenskapens växande betydelse för i stort sett alla yrkesverksamma skapar ett behov av bredare kompetenser och mer gränsöverskridande utbildning och forskning. Ungdomars förändrade värderingar och beteendemönster påverkar både strukturen och genomförande av utbildningen. Förändringar i underliggande skolformer har följdverkningar inom universitet och högskolor. Inom gymnasieskolan införs s.k. meritämnen och förslag har lagts om en tydligare åtskillnad av yrkes- och högskoleförberedande program. Den internationella marknaden, förändringar i företagsstrukturer samt nya yrkesroller ställer krav på flexibilitet och ständiga förändringar av innehåll i STH:s utbildningar. I Sverige liksom i övriga Europa pågår anpassning av utbildningar till den s.k. Bolognamodellen. Det har påverkat och kommer även fortsättningsvis att påverka utbildningsstruktur och studenternas rörlighet. Den avgiftsfinansiering som f.n. diskuteras beträffande icke europeiska utbytesstudenter kommer att utgöra ytterligare en påverkansfaktor i detta sammanhang. Detta kombinerat med ett växande antal utbildningsanordnare och ett ökat utbud av IT-baserad distansutbildning bidrar i ökande grad till att göra den traditionella universitets- och högskoleutbildningen konkurrensutsatt. De politiska kraven ökar på att högskolan i olika former skall bidra till samhällets utveckling, något som innebär att högskolan måste öka prioriteringen av samverkansuppgiften och därmed bli en allt tydligare aktör i närsamhället. Globalt sker en utveckling där allianser mellan regionala, nationella och internationella universitet och högskolor blir allt vanligare. Samarbete krävs i ökad utsträckning med näringslivet och riskvilligt kapital för att identifiera och utveckla tekniska innovationer. För STH har ny forskning inom vissa områden en viktig påverkan. Sett ur ett internationellt perspektiv finns en global expansion inom området teknik och hälsa. Många universitet bygger upp egna kontor i flera världsdelar för att vara med i frontlinjen under de kommande decennierna. STH har bidragit till sådana etableringar i Shanghai och Singapore. Forskningen inom området kommer framöver med all sannolikhet att genomgå en kraftig expansion sett i ett globalt perspektiv. Allt större kluster bildas inom vård och omsorg bland annat genom större sammanslagningar och rationaliseringar. Därutöver har alla universitetssjukhus och tekniska högskolor tagit initiativet till innovationsaktiebolag. Dessa bolag syftar till att bättre tillvarata tekniska och medicinska innovationer för kliniska tillämpningar inom hälso- och sjukvården. Vård och omsorg besitter mycket kompetens och många idéer som skulle kunna omsättas i företagande bara vården känner och får ett uttalat uppdrag att genomföra innovationsöverföring. Området medicinsk teknik har successivt minskat i omfattning på nationell nivå. Till stor del beror detta på att stora internationella medicintekniska företag köpts upp och/eller flyttat utomlands. Inom landet har hittills inte nya företag i samma uträckning kunnat kompensera för denna reducering. Mycket tyder dock på att Sverige inom en snar framtid kommer att se ett kraftigt uppsving inom området bioteknologi och medicinsk teknik, då vi har god eller mycket god kompetens inom områden som är avgörande för detta såsom inom medicin, farmaci, naturvetenskap och teknik.

7 Organisatorisk förnyelse Den genomgripande omorganisation som STH genomgick under år 2008 och vid årsskiftet 2008/2009 har medfört en helt ny situation. Från att ha varit en skola med tydligt tyngdpunkt på grundutbildning, främst högskoleingenjörsutbildning, har STH nu betydligt bättre balans mellan utbildning och forskning. Rektors uppdrag till STH är nu att bedriva utbildning på samtliga nivåer och att bedriva forskningen inom de strategiska områden, verksamhetsbaser, som skolan tidigare har fört fram och som utvärderats inom ramen för RAE (Research Assessment Excercise). Skolans verksamhetsbaser innefattar både utbildning och forskning. Verksamhetsbaserna är medicinsk teknik samt teknik och hälsa. Sammantaget stärker den nya organisationen och det nya uppdraget skolans profil mot teknik i medicin och hälsa. Det aktualiserar också frågan om lokalförsörjning för STH:s verksamhet i dagsläget, liksom frågan om STH:s lokalisering på sikt. Det senare innebär överväganden om framtida delning på flera campi eller ej. Utredningen av lokalförsörjningen pågår och olika alternativ förbereds för granskning och beslut. Nya förutsättningar nytt uppdrag Två verksamhetsbaser Framtida lokalisering? Ekonomiska resurser De ekonomiska grundförutsättningarna som ges av regering och riksdag förändras över tid, vilket försvårar en mera långsiktig ekonomisk överblick. Nya examensförordningar och reducering av möjligheten för icke europeiska studenter att läsa avgiftsfritt kommer att påverka högskolans förutsättningar och resurser. Förslag finns att tilldelningssystemet till viss del skall styras av lärosätenas kvalitetsarbete. Internt fördelar KTH medel för skolornas verksamheter via de s.k. rektorskontrakten, vilka fastställs på årsbasis. Externa industrimedel uppvisar en stor konjunkturkänslighet. Tilldelningssystemet i dess nuvarande form saknar incitament att främja mera gränsöverskridande utbildning och forskning. Framtida arbetsmarknad STH:s största programutbildningar utgörs av högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogrammen. Inom de närmaste tio åren kommer ca ingenjörer att lämna arbetsmarknaden genom pensionering. Huvuddelen av dessa är gymnasieingenjörer eller motsvarande. Dagens volym av högskoleingenjörsutbildning kommer år 2015 att medföra en brist på ca högskoleingenjörer, under förutsättning att alla idag yrkesverksamma ingenjörer måste ersättas. Antalet ingenjörer som skall ersättas skall sannolikt reduceras då rationaliseringsåtgärder, teknikutveckling och utflyttning av produktion till andra länder minskar behovet av ingenjörer. För civilingenjörer bedöms f.n. att det råder balans eller inom vissa sektorer ett visst överskott. Trenden att allt färre ingenjörer examineras fortsätter samtidigt som nya arbetsfält öppnas för ingenjörer inom andra samhällssektorer. Vård, omsorg och hälsa är exempel på områden, där ingenjörens grundläggande förhållningssätt, att vara problemlösare och att kunna förstå övergripande processer, blir allt Ca ingenjörer i pension inom 10 år Ingenjörens grundläggande förhållningssätt allt viktigare även inom vård, omsorg och hälsa 7

8 Alltmer internationaliserad arbetsmarknad Omfattande utbildningspaket för redan yrkesverksamma viktigare. Morgondagens ingenjörer kommer i högre grad att medverka i både tjänsteproduktion och samhällets olika utvecklingsprocesser. De kommer att verka på en alltmer internationaliserad arbetsmarknad, dels genom att arbeta utomlands, dels genom att företag verkar internationellt även om arbetet är förlagt till Sverige. Utöver detta kommer denna kunskap att behövas i allt större grad i den offentliga förvaltningen. Ingenjörsutbildningens profil måste därför säkras, vilket ställer krav på tillgång till lärare med arbetslivserfarenhet från såväl näringsliv som organisationer och offentlig sektor. Sannolikt kommer det att vara en brist på ingenjörer i framtiden och därför ett stort behov av kompetenshöjning av befintlig arbetskraft. Omfattande utbildningspaket för redan yrkesverksamma kommer troligen att efterfrågas. För forskarstuderande och forskande personal som meriterar sig inom STH kommer under den expansion som planeras under den närmaste framtiden att kunna erbjudas rika karriärmöjligheter inom STH. Det primära för utvecklingen är dock att näringsliv och offentlig förvaltning ges tillgång till personer med gedigen kompetens för att kunna bygga och utveckla ett framtida hållbart samhälle. Bedömningen är också att STH:s goda renommé gör det lätt för dem som så önskar att finna tjänster och karriärvägar både inom andra universitet och inom den medicinsk tekniska företagsvärlden. Sammanfattande observationer och slutsatser Skolans profil mot teknik och hälsa stärks av skolans nya organisation och uppdrag. Stor efterfrågan av ingenjörer förväntas de närmaste 10 åren. Förändrade attityder, mönster och krav i samhället på hur man skall bedriva vård och omsorg kommer att ställa stora krav på systemet att tillgodose dessa krav och genomföra behövliga förändringar. Vård och omsorg kommer under de närmaste åren att utsättas för påfrestningar genom demografiska förändringar och genom att teknologisk utveckling kommer att driva kostnaderna uppåt. För att bygga det hållbara samhället behövs alltmer kompetenta personer inom bl.a. teknik och naturvetenskap. Ungdomars förändringar i värderingar och beteendemönster ställer nya krav på utbildningar såväl vad gäller genomförande som innehåll. Nya yrkesroller och ett ökat teknikinnehåll i all verksamhet medför behov av mer gränsöverskridande utbildningar. Behovet av kompetenshöjning för yrkesverksamma kommer att öka. En kraftig expansion i forskningsfältet teknik och hälsa kan förväntas. Allianser mellan regionala, nationella och internationella universitet och högskolor blir nödvändigt i ökad utsträckning. Det krävs samarbete med näringslivet och riskvilligt kapital för att identifiera och utveckla tekniska innovationer bl.a. för kliniska tillämpningar. 8

9 Vision och övergripande mål 9

10 Vision och övergripande mål Vår vision: Att skapa resurser för möjligheter! Våra övergripande mål STH skall i både utbildning och forskning betona och utveckla tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt och metoder med fokus på hur teknik och ingenjörsvetenskap kan användas och utvecklas som svar på samhälleliga och mänskliga behov. Begreppet hälsa i en vid bemärkelse skall integreras i all verksamhet inom skolan. STH skall, nationellt och internationellt, vara den naturliga och mest kända arenan för forskning som leder utvecklingen i skärningspunkten mellan teknik, medicin, hälsa och vård. STH skall vara ledande vad gäller att skapa produkter och tjänster som främjar människors hälsa. 10

11 Utbildning 11

12 Utbildning STH - en resurs för det regionala näringslivet och en nationell resurs inom teknik och hälsa Inom verksamhetsbaserna skall STH:s utbildningsutbud tillgodose forskningens, näringslivets och den offentliga förvaltningens behov. STH måste därför utgöra en resurs för regionala intressenter samtidigt som man är en väsentlig aktör i det nationella perspektivet. Med den utgångspunkten är det viktigt, att utöver civil- och högskoleingenjörsutbildningen erbjuda både magister-, master- och forskarutbildningar. Förutsättningar för utbildningsuppdraget Rekryteringsbas Kvinnliga studenter Underliggande skolformer viktiga STH:s verksamhet viktig för nationella utbildningsmål Rekryteringsbasen för ingenjörsutbildningarna är idag totalt sett alldeles för liten. Sedan ett antal år tillbaka råder obalans mellan högskolors och universitets utbud av platser inom teknik och naturvetenskap och det antal studenter, som lämnar gymnasiet med motsvarande bakgrund. Ytterligare insatser är önskvärda från samhället för att attrahera ungdomar till ingenjörs- och naturvetenskapliga utbildningar. Universitet och högskolor måste också mer aktivt delta i rekryteringen. Tydliga signaler finns på ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik bland de elever som söker till gymnasiet inför höstterminen I gymnasieskolan införs s.k. meritämnen och en större åtskillnad mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Dessa förändringar kan på ett par års sikt förändra såväl antal sökande till STH:s utbildningar som förkunskaperna hos de som söker utbildningarna. Inom många tekniska och naturvetenskapliga utbildningar är könsfördelningen fortfarande mycket ojämn. Inom högskoleingenjörsutbildningen är andelen kvinnliga studenter i medeltal för hela KTH endast ca 24 procent och för STH ca 28 procent. Möjligheten att rekrytera studenter beror i hög grad av de kunskaper och attityder till naturvetenskap och teknik som förmedlas i underliggande skolformer samt hur samhället beskriver teknik och naturvetenskap. Brist på behöriga lärare inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena gör att många skolor har problem att rekrytera lärare med tillräcklig kompetens. Ett fortsatt engagemang från STH för alla underliggande skolformer liksom för lärarutbildningen skall därför finnas både för att bistå med kunskap och inspiration och för att underlätta den egna rekryteringen av studenter. STH:s tydliga fokusering på det tvärvetenskapliga området teknik i hälsobefrämjande verksamheter är ett sätt att tydligt kommunicera budskapet om hur tekniska lösningar kan bidra till att forma framtidens hållbara samhälle och till att tillgodose mänskliga basala önskningar och behov, såsom vård och omsorg. Det är generellt sett ett viktigt budskap ut i samhället för att uppnå en ökad förståelse för teknik och naturvetenskap. Det är också ett budskap ägnat att förbättra STH:s studentrekryteringen i allmänhet och rekryteringen av kvinnliga ingenjörsstuderande i synnerhet. Övergångsfrekvensen till högskolestudier för de ungdomar, vars föräldrar saknar akademisk utbildning, är fortfarande relativt låg, om än sakta ökande. Jämfört med KTH:s övriga skolor har STH en högre andel studenter med icke akademisk bakgrund och en högre andel studenter som inte har svenska som modersmål. Undersökningar visar att möjligheten att öka andelen ungdomar som söker till högskolan påverkas positivt av närheten till högskolan och att detta är speciellt uttalat för kortare högskoleutbildningar. Utifrån dessa aspekter och sett till KTH:s nationella uppdrag har STH här en viktig roll och dessa förhållanden måste beaktas vid såväl lokalisering som utformning av skolans utbildningar. 12

13 Grundläggande nivå Högskoleingenjörsutbildning STH har en lång erfarenhet och stor kompetens beträffande högskoleingenjörsutbildning. Målsättningen är att Högskoleingenjörer utbildade vid STH självständigt skall kunna tillämpa och vidareutveckla känd teknik och kunna delta i utvecklingen av ny teknik och nya processer Ambitionen skall därför vara att även framledes utbilda ingenjörer som uppfyller avnämarnas önskemål om goda kunskaper och förmåga att snabbt bli operativa i näringslivet och den offentliga förvaltningen. För att nå detta mål skall STH även fortsättningsvis lägga stor vikt vid arbetsformerna under utbildningen. För den traditionella ingenjörsrollen, men inte minst med adress till framtida nya arbetsområden, skall STH:s ingenjörer generellt vara goda problemlösare och socialt kompetenta projektmedarbetare. Stor vikt skall läggas vid att förmedla ett reflekterande förhållningssätt och förståelse för omvärldsfrågor liksom för de mänskliga behov som utvecklade produkter och tjänster skall betjäna. Områden som kommer att vara av allt större vikt inom framtida yrkes-verksamhet är entreprenörskap och management. Ett mål skall därför vara att under perioden införa dessa områden som moment i utbildningen. I rektors uppdrag till STH för år 2009 omfattar högskoleingenjörsutbildning 120 nybörjarplatser. Programmet Datateknik, vilket ges vid KTH Haninge, har två inriktningar, Datornätverk, kommunikation och säkerhet samt Program- och systemutveckling. Programmet har i likhet med motsvarande program på andra högskolor haft rekryteringsproblem. Utvecklingen på senare tid, särskilt ansökningarna till höstterminen 2009, har visat en tydlig positiv trend. Vid KTH Flemingsberg ges programmet Medicinsk teknik. Antalet sökande till utbildningen har minskat bl.a. beroende på starten av civilingenjörsprogrammet inom samma område. Glädjande är att en stor andel av de sökande är kvinnor och/eller studenter med invandrarbakgrund. För att öka intresset för utbildningen och säkerställa den framtida rekryteringen skall STH prioritera att till näringsliv och offentlig förvaltning kommunicera den resurs som dessa ingenjörer utgör. Elektroteknik och datateknik är centrala teknikområden för medicinsk teknik och hälsa. Detta konstaterades i den utredning som föregick rektors beslut om STH:s omorganisation Mot den bakgrunden bör STH i en nära framtid starta ett högskoleingenjörsprogram i elektroteknik. Detta bör ske i ett nära och fördjupat samarbete med EES-skolan. Samtidigt bör, både för att skapa synergieffekter och för att förbättra ekonomin, strukturen inom nuvarande programmet Datateknik revideras. Det bör övervägas om de nuvarande båda sökkoderna istället skall ersättas av en sökkod till ett program Datateknik. Detta skulle innebära att högskoleingenjörsutbildning i framtiden kom att erbjudas studenterna med tre sökkoder, en för vardera programmen datateknik, elektroteknik och medicinsk teknik. STH (och dess organisatoriska föregångare) har nationellt varit den ledande utbildaren av högskoleingenjörer allt sedan utbildningen startades på 80-talet. Framgången bygger till stor del på den tydliga profil som dessa utbildningar har. Denna profil har tillkommit i nära samarbete med näringsliv och branschföreträdare. Kompetenser vid sidan av traditionella ingenjörsämnen efterfrågades tidigt och har i allt större omfattning inbegripits i högskoleingenjörsutbildningarna vid STH. Detta tvärvetenskapliga sätt att betrakta kompetenser inom ingenjörsrollen har i hög grad underlättat integrationen mellan ingenjörsutbildningen och verksamhetsbaserna. Lång erfarenhet, stor kunskap Goda kunskaper och snabbt operativa i näringslivet Socialt kompetenta projektmedarbetare Elektronik och datateknik centrala områden för teknik och hälsa Tre högskoleingenjörsprogram STH ledande utbildare 13

14 Anpassning till framtida ingenjörsrollen Utökat samarbete med forskningen Fler utbildningsplatser, för att långsiktigt trygga kvaliteten En fortsatt lyhördhet gentemot avnämarna liksom observationer av trender och förändringar i ingenjörsrollen skall prioriteras. Det skall ge STH en tätposition då det gäller att bredda ingenjörernas kunnande som en anpassning till framtida ingenjörsroller. För att ytterligare utveckla utbildningarnas akademiska nivå är det väsentligt med ett närmare samarbete mellan grundutbildningen och den forskning som bedrivs inom STH och övriga KTH. Under perioden skall inslaget av disputerade lärare öka inom samtliga program. För att till omfattningen långsiktigt trygga en högkvalitativ utbildning skall antalet helårstudenter under perioden öka till 400 helårsstudenter. Någon utökning av antal program utöver de tre som nämns ovan är ej aktuell under perioden. Med hänsyn till förväntad efterfrågan av ingenjörer samt för att utgöra en kritisk massa inom respektive teknikområde är det angeläget att nuvarande antagning ( 120 studenter) ökas till ca 150 nybörjarplatser. Under perioden skall prestationsgraden höjas till minst 92 procent. Av de studenter som är förstagångsregistrerade på termin tre skall minst 40 procent ha tagit examen efter fem år. Kandidatutbildning För att möta ett ökat behov av tvärvetenskaplig kompetens Skolan bedriver sedan 2007 ett kandidatprogram i Medicinsk Informatik i samarbete med Karolinska Institutet. Programmet har sedan start haft svårt att både rekrytera och behålla de studerande. Inför höstterminen 2009 görs därför ett uppehåll i antagningen för att omarbeta programmet så att möjligheterna till samläsning ökas. Av denna anledning kommer även behörigheten i matematik att ändras. Skolan skall också överväga att under perioden omarbeta sitt tidigare högskoleingenjörsprogram Teknik och hälsa till ett kandidatprogram, för att möta ett ökat behov av tvärvetenskaplig kompetens i gränsområdet mellan medicin och teknik. Avancerad nivå Medicin och medicinsk teknik en röd tråd genom utbildningen Civilingenjörsutbildning Höstterminen 2009 startade STH ett nytt civilingenjörsprogram i medicinsk teknik. Medicin och medicinsk teknik är en röd tråd genom hela utbildningstiden som i övrigt under de tre första åren innehåller en traditionell bas av naturvetenskap och teknik. Utbildningen läses huvudsakligen vid KTH Flemingsberg och på KTH Campus. I likhet med övriga program på KTH ges efter tre års studier möjlighet att ta ut en kandidatexamen och avsluta med en masterexamen inom medicinsk teknik eller andra teknikområden såsom t.ex. biomekanik, bildbehandling eller elektronik. Under perioden skall utvecklingsarbetet med de högre årskurserna genomföras. Viss utrustningskomplettering (bl.a. ultraljudsutrustning inklusive arbetsstationer) skall ske enligt de överenskommelser som träffats med KTH:s ledning. De blivande civilingenjörernas roller inom näringslivet torde vara relativt 14

15 välkänt. En prioriterad uppgift för skolans ledning under perioden är dock, att till avnämare, såsom offentlig förvaltning t.ex. landsting m.fl. informera om utbildningen. Dessa intressenter skall inbjudas att delta i diskussioner kring hur blivande civilingenjörernas möjliga yrkesroller och ansvar inom offentlig sektor kan se ut i en framtid då vård och omsorg blir alltmer sårbar och beroende av teknologiska lösningar. Magister- och masterutbildning STH skall ge magister- och masterutbildningar, som syftar till fördjupade kunskaper inom ett ämnesområde, och samtidigt möjliggör forskarstudier inom STH:s profilområden. Magisterutbildningar skall också ges som kompletterande studier inom ämnesområden som är relevanta som komplement till en ingenjörexamen d.v.s. kunna utgöra attraktiva möjligheter för ingenjörer i deras livslånga lärande. År 2008 uppgick STH:s volym av master- och magisterutbildning till 93 helårsstudenter. Antalet studerande är större eftersom några av programmen till en del genomförs i samarbete med andra skolor. Enligt rektors uppdrag för år 2009 beräknas volymen till 120 nybörjarplatser. Datornätverk, 60 hp, är lokaliserad till KTH Haninge och rekryterar studerande med bakgrund i data- eller elektronikutbildning. Utbildningen genomförs som ett engelskspråkigt internationellt program. Av programmets kurser läses 45 hp vid KTH Haninge tillsammans med EESs tvååriga mastersprogram Nätverkstjänster och system. Genom denna konstruktion får de enskilda kurserna en tillräcklig mängd studenter för att bedriva en god och kostnadseffektiv undervisning och skolan får möjlighet att fortsättningsvis erbjuda ett magisterprogram inom teknikområdet. Detta koncept skall behållas under perioden. Medical Imaging, 120 hp ökar inför höstterminen 2009 möjligheten till olika specialiseringar genom att erbjuda fler kurser. Förhoppningen är att programmet som hitintills haft något för få sökande därmed skall nå en större målgrupp och riktar sig främst till internationella studerande med en grundexamen inom naturvetenskap. Programmet bedöms kunna attrahera flera sökande genom att bättre information ges till sjukvårdshuvudmännen om dessa studenters kvalifikationer. Denna information skall intensifieras. Effekterna av dessa åtgärder skall följas för eventuella ytterligare justeringar under perioden. Architectural Lighting Design, 60 hp, ges sedan hösten 2006 på engelska och marknadsförs som ett internationellt program. Den har rönt stort intresse och har årligen samlat studerande från ett 20-tal länder. Kvalificerad utbildning inom området ljus och belysning efterfrågas i allt större omfattning. Efterfrågan är internationell. Forskning och kunskap inom området sätter aspekter som berör hälsa och välbefinnande i fokus. Sverige har idag en mycket begränsad forskning inom ljus och belysning. Med det stora intresse som idag finns kan utbildningen fånga upp intresserade studenter för att på sikt vid STH bygga upp en betydande forskarmiljö inom ljus och belysning som en integrerad del inom verksamhetsbasen hälsa och säkerhet. Genom att föra över utbildningen till avdelningen Ergonomi kan programmet utvecklas och få en starkare hälsoinriktning. Tillsammans med detta bör ske en förstärkning av energiområdet med målsättning att inom perioden kunna ansöka om en kompletterande internationell masterutbildning, 120 hp. Det tidigare ettåriga programmet bibehålls, och planeringen görs för att samläsa den första årskursen av de båda programmen. Fördjupning mot forskarstudier Ingenjörens livslånga lärande Datornätverk, 60 hp Medical Imaging,120 hp Architectural Lighting Design, 60 hp Internationell masterutbildning 15

16 Ergonomi med MTO, 60 hp Arbetsmiljö för ingenjörer, 60 hp Forskarutbildning Multidisciplinära perspektiv Fem inriktningar för forskarstudier Under de närmaste åren avser STH dels att starta det redan inrättade magisterprogrammet i Ergonomi med MTO (Människa, Teknik, Organisation), 60 hp och vill också bredda området till ett magisterprogram i Arbetsmiljö för ingenjörer, 60 hp. Båda dessa program är huvudsakligen inriktade mot redan yrkesverksamma och planeras för både heltids- och deltidstudier. Under perioden skall initieras diskussioner om ett mastersprogram inom ergonomi- och arbetsmiljöområdet. Moment som skall övervägas att inordnas i detta program är säkerhetstänkandet och utvecklingen inom detta område för vård och omsorg. Med dessa utbildningar bör omfattningen ökas till motsvarande helårsstudenter under fyraårsperioden Den strategiska framtidssatsningen på tvärvetenskaplig forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa har medfört en snabb expansion av forskarutbildningen vid STH. Forskarutbildning sker i ämnet Teknik och Hälsa som beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan teknik, design, miljö och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Detta inkluderar multidisciplinära perspektiv med teorier, modeller, metoder och empiri från naturvetenskap, teknik, medicin samt samhälls- beteende- och hälsovetenskap. Forskarutbildningen kärna är att främja hälsa och förhindra eller minska risken för skador och ohälsa. Forskarutbildningen bedrivs under ledning av en huvudhandledare tillsammans med minst en biträdande handledare i enlighet med den individuella studieplan som godkänts av den forskarutbildningsansvarige vid skolan. Utbildningen består av en kursdel (37,5-45 respektive hp för licentiatoch doktorsexamen) och en avhandlingsdel (75-82,5 respektive hp för licentiat- respektive doktorsexamen), vilket sammanlagt ger 120 respektive 240 hp för licentiat- och doktorsexamen. Utöver vetenskaplig skicklighet förväntas en forskarutbildad vid STH kunna organisera, leda och söka medel för forskningsprojekt samt kommunicera forskning såväl inom som utanför vetenskapssamhället, liksom till samhället i stort. Inom ämnet Teknik och Hälsa finns fem olika inriktningar: ergonomi, medicinsk teknik, neuronik, skadeprevention och strukturell bioteknik. En sjätte inriktning kan komma att aktualiseras i och med etablerandet av en forskargrupp inom omgivningsfysiologi. För samtliga inriktningar och för såväl licentiat- som doktorsexamen ingår två obligatoriska kurser: Teknik och hälsa 7,5 hp samt en kurs på forskarutbildningsnivå om minst 7,5 hp inom områdena forskningsmetodik och/eller vetenskapsfilosofi. För inriktningen Ergonomi tillkommer Ergonomi en översikt 7,5 hp. Forskarstuderande som avser att ägna sig åt akademisk utbildning rekommenderas att i sin examen inkludera kurser omfattande maximalt 7,5 hp inom området högskolepedagogik. STH har 34 aktiva (varav 9 industridoktorander) samt 6 inaktiva forskarstuderande vårterminen På fyra års sikt bör det totala antalet forskarstuderande öka med 20 procent. Antalet industridoktorander bör öka med 25 procent. Minst 80 procent av forskarstuderande på doktorandtjänst förväntas disputera inom fyra heltidsår. Samtliga handledare skall ha genomgått handledarutbildning. Alla doktorander som anställs skall vara externt finansierade. 16

17 Övrig utbildning Behörighetsgivande utbildning De behörighetsgivande utbildningarna kommer att få en allt större betydelse för att kunna erbjuda fler ungdomarna tillträde till tekniska studier. Den behörighetsgivande utbildningen vid STH skall ge tillräckliga kunskaper för att kunna följa efterföljande program inom KTH. Stor vikt skall läggas vid utbildningarnas genomförande, för att göra de studerande väl förberedda för fortsatta studier vid KTH. Omfattningen av behörighetsgivande utbildningar vid STH var år 2008 motsvarande ca 225 helårsstudenter. I rektors uppdrag för år 2009 ingår att planera för 200 nyantagna studenter. Den behörighetsgivande utbildningen kommer sannolikt att bli mer efterfrågad. För balansen av utbildningsverksamheten skall volymen inom STH ökas och under fyraårsperioden motsvara ca. 300 helårsstudenter. Inom perioden skall prestationsgraden för basår öka till minst 70 procent och övergångsfrekvensen till något KTH-program uppgå till minst 52 procent av antalet registrerade nybörjare. Ökad betydelse och ökad efterfrågan Fort- och vidareutbildning För att tillgodose andra vetenskapsområdens behov av teknikkurser och för att främja den samverkan som finns inom lärosätena på Södertörn ges utbildning till andra högskolor. Sådana utbildningsinsatser skall ges även under den kommande fyraårsperioden. I en del fall kan detta ske i form av uppdragsutbildning. STH skall även fortsättningsvis vara en viktig resurs för ingenjörers och andra yrkesgruppers kontinuerliga kompetensutveckling i form av vidareutbildning. Det gäller framför allt inom kommunikations- och elinstallationsområdena. I och med skolans förändrade uppdrag skall dock STH fortsättningsvis i första hand fokusera på hälso- och sjukvård genom ett ökat antal kurser inom medicinsk teknik, arbetsmiljö, patientsäkerhet mm. STH skall under fyraårsperioden etableras som en självklar, efterfrågad och omtalad arrangör för utbildning inom dessa områden. En del i detta är att vidareutveckla de uppdragsutbildningar, som med framgång genomförts inom området patientsäkerhet. Omfattningen av den uppdragsutbildningen bör vara en kurs årligen. Under fyraårsperioden skall minst 160 ledare och högre befattningshavare inom hälso- och sjukvården ha gått kursen. Volymen vidareutbildningskurser, inklusive uppdragsutbildning, skall under fyraårsperioden öka från motsvarande ca 20 helårsstudenter år 2008 till att omfatta motsvarande 100 helårsstudenter. Teknikkurser för andra lärosäten Vidareutbildningskurser för näringsliv och organisationer Patientsäkerhet Utbildningsstruktur Inom grundutbildningen har KTH en parallell utbildningsstruktur med antagning till antingen högskoleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning. Den senare medger en kandidatutgång efter avklarad grundläggande nivå. Därutöver finns ett mindre antal kandidatprogram. STH delar uppfattningen att högskoleingenjörsutbildningen, med dess särskilda profil, även i framtiden är en nödvändig och efterfrågad nivå för avnämarna och därför bör behållas. Parallell struktur bör behållas 17

18 För flertalet av de som direkt eller senare vill fördjupa eller bredda sin kompetens kommer sannolikt magister- eller masterprogram att vara attraktivare än övergångar till civilingenjörsprogram. Utbildningens genomförande Hög andel tillämpningsnära projektorienterade kurser Den röda tråden fokus på programmål Stärkt samarbete med EES-skolan installation, elenergi, elkraft Internationalisering Grundutbildningen skall genomföras med en hög andel tilllämpningsnära projektorienterade kurser varvid en ökad samverkan med det lokala närsamhället och dess avnämare är viktig. För att kunna möta en allt mer heterogen studerandegrupp måste STH ägna särskild omsorg vid mötet med de nyantagna och erbjuda relevanta stödinsatser. Målet för respektive program liksom programmets röda tråd måste kommuniceras bättre för att motivera studenterna och attrahera nya grupper till tekniska högskolestudier. Stor vikt skall läggas vid utbudet av kurser inom områden som muntlig och skriftlig presentationsteknik, ingenjörens roll i samhället och arbetsmetodik, den personliga utvecklingen, ekonomi och organisation/management samt miljö- och arbetsvetenskap. Dessa kurser stärker skolans profil, breddar kunskaperna och anpassar studenterna bättre för framtida ingenjörsroller. I den alltmer påtagliga bristsituation som råder inom vissa teknikområden ser vi idag ett allt tydligare intresse från företag och branscher att öka kontaktytan gentemot högkolan/universitetet. För att kunna tillgodose specifika kompetensbehov skall samarbetet med EES-skolan förstärkas för att kunna ge utbildning inom installation, elenergi och elkraft. Som ett led att förbättra näringslivsanknytning skall arbetet intensifieras med gästföreläsare, ingenjörsmässiga projekt, införande av meritportfölj mm. I forskarutbildningen skall liksom hittills ingå obligatoriska kurser för samtliga inriktningar för såväl licentiat- som doktorsexamen. Kurserna skall ge dels en översikt över profilområdet teknik och hälsa, dels grunderna i forskningsmetodik och/eller vetenskapsfilosofi. I ett internationellt näringsliv är det av yttersta vikt att studenterna redan under utbildningstiden möter andra språk och andra kulturer. STH har inom grundutbildningen den största andelen studenter med invandrarbakgrund av alla KTH:s skolor. Inom högskolingenjörsutbildningen har i medeltal ca 30 procent av studenterna invandrarbakgrund. Detta ger såväl studenter som personal vid STH speciellt goda förutsättningar till multikulturellt utbyte i det vardagliga arbetet. Dessa möjligheter skall tas till vara och utvecklas ytterligare. För internationaliseringen i form av studentutbyte skall STH fortsätta att etablera olika typer av partnerskap med utländska högskolor och universitet. Inom grundutbildningen kan internationalisering ske på flera sätt. Kurser eller kurspaket kan i ökad omfattning erbjudas på engelska och därigenom möjliggöra för utländska studenter att följa utbildningarna. En ökad internationalisering ger positiva synergieffekter för hela organisationen. Svenska studenter, som vill ha en tydlig internationalisering i sin utbildning, kommer att attraheras. Fler internationella studenter på STH:s campus kommer 18

19 att bidra till ett internationellt klimat vid skolan. Det ger den egna personalen ökad kunskap om internationalisering och om hur ingenjörsutbildning bedrivs internationellt. Internationell samverkan mellan olika lärosäten och utbildningsprogram ger en tydligare kunskap om nivån på STH:s program jämfört med andra länders. Partnerskap med internationella universitet skall utformas för att erbjuda både student- och lärarutbyte. Möjligheter som MFS (Minor Field Studies) och Spider (Swedish Program for ICT in Developing Regions) lyfts fram. Därigenom skapas kurser och examensarbeten inom olika projekt i utvecklingsländer. Stöd till internationellt lärarutbyte Verksamhet i utvecklingsländer Rekrytering Rekryteringssatsningar behövs för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Samverkan med och information till lärare och studievägledare vid såväl grundskola som gymnasium skall prioriteras. STH skall ha en hög målsättning när det gäller att intressera studerande som saknar akademiska traditioner för högre utbildning i allmänhet och för teknisk utbildning i synnerhet. Samma höga målsättning skall gälla andelen kvinnliga studenter i utbildningen. Andelen kvinnliga studenter var 28 procent år Strävan skall vara att under perioden öka andelen till minst 40 procent. Det är angeläget att öka engagemanget gentemot den obligatoriska skolan. Redan idag genomförs i samarbete med flera gymnasier på Södertörn kurser i matematik i det avslutande gymnasieåret. STH avser att gå vidare i detta arbete genom att medverka till inrättande av ett spetsgymnasium med inriktning mot STH:s verksamhetsområde. Det är fortsättningsvis viktigt att delta i arbetet med lärarutbildning och lärarfortbildning för de lärare som skall verka eller verkar i grund- och gymnasieskolan. Genom att kommunicera budskapet om hur tekniska lösningar kan bidra till att forma framtidens samhälle skall ingenjörsrollen bli tydligare och rekryteringen därmed förbättras. STH skall fortsätta att utveckla behörighetsgivande utbildningar med olika längd och innehåll, för att därigenom möjliggöra en komplettering utifrån dels individens kompetens dels det program som avses. Ökat engagemang gentemot obligatoriska skolan Kommunicera hur tekniska lösningar kan bidra till att forma framtidens samhälle Studieprestationer och examination Studenternas studieprestationer och examination skall kontinuerligt följas noggrant. Arbetet i programråd, programteam och inom lärargrupperna skall förutom utbildningens innehåll fokusera på att motivera studenterna genom att kontinuerligt kommunicera utbildningens mål, de enskilda ämnenas betydelse för helheten samt ingenjörens yrkesroll och kompetens. Utvärdering av hela utbildningsprogram och de färdiga ingenjörernas syn på utbildningen skall dokumenteras för att utgöra underlag i det ständiga förbättringsarbetet. Kvalitetsarbetet skall sträva efter att öka såväl examinationen som antalet uttagna examina. Idag är främst den senare förhållandevis låg, vilket delvis kan förklaras av att både studenter och arbetsgivare inte tillräckligt högt värderar Ökad examination en del av kvalitetsarbetet 19

20 vikten av avlagd examen. STH skall därför arbeta aktivt uppsökande för att förmå studenter som påbörjat eller redan genomfört examensarbete att fullfölja sina studier till avlagd examen. Lärarförsörjning Brist på lärare ett problem.... nyrekrytering en potential till fortsatt framgång Ett närmare samarbete mellan STH och övriga skolor på KTH skall ske i syfte att skapa ett större lärar- och forskningsutbyte mellan skolorna. Det skall vidare finnas möjlighet för STH:s lärare att undervisa både inom programutbildningar och fort- och vidareutbildningar. Lärarnas möjlighet att bedriva egen kompetensutveckling skall prioriteras. Målet är att det skall vara mycket attraktivt att undervisa vid STH. Bristen på lärare kommer att bli alltmer akut genom ett stort antal pensionsavgångar inom den närmaste tioårsperioden. Den lärargrupp som går i pension representerar i hög grad den kombination av pedagogiskt kunnande och näringslivserfarenhet som gjort STH:s grundutbildningar kända och uppskattade. Rekrytering av lärare aktualiseras också av återupptagandet av elektroprogrammet. Här har kompetens delvis gått förlorad och måste ersättas genom nyrekrytering. Skolans tillskott av disputerade och doktorander med deltidstjänst i undervisning tillför utbildningarna den forskningsanknytning som historiskt varit eftersatt. Det ersätter dock inte den näringslivs- och ingenjörskompetens inom lärarkåren som varit en betydande framgångsfaktor för STH:s ingenjörsutbildningar. Att för framtiden skapa en lärarstab med optimal blandning av dessa båda kategorier är en väsentlig uppgift, en betydande utmaning men också en betydande potential för fortsatt framgång för STH som utbildare. Under fyraårsperioden skall utarbetas och implementeras en strategi för den framtida lärarförsörjningen. Pedagogiskt utvecklingsarbete och lärarutbildning Intensifiering av den pedagogiskt/ didaktiska debatten inom skolan STH har en relativt hög andel pedagogiskt utbildade lärare som av tradition har ett stort intresse för pedagogiska frågor. Förutom i undervisningen kommer lärarnas kompetens STH till del i det pedagogiska utvecklingsarbete i form av kursutveckling och kursrevidering, som är en del av varje lärares vardag. Det är viktigt att STH formaliserar sitt utvecklingsarbete både för att på ett relevant sätt utgöra en del av meritportföljen och för att på ett mera traditionellt akademiskt sätt sprida sina erfarenheter. Pedagogiska seminarier för STH:s personal skall vara en regelbundet återkommande aktivitet. Detta motiveras av ett behov av erfarenhetsutbyte och fortbildning inom nya områden. Med en multidisciplinär inriktning på såväl forskning och forskarutbildning, som grundutbildning kan också dessa seminarier fylla en viktig funktion för förståelse och kunskap över traditionella ämnesgränser. Det skall läggas fortsatt stor vikt vid projektarbeten som arbetsform. Nyanställd personal skall ges förutsättningar att snabbt bli bekanta med STH:s syn på och sätt att arbeta med projekt i undervisningen. Rollen som handledare för projektarbeten, vilken skiljer sig från den traditionella lärarrollen, behöver utvecklas ytterligare, och det behöver läggas ytterligare vikt vid alternativa examinationsformer. 20

21 Forskning 21

22 Forskning Förutsättningar för forskningen vid STH Multidisciplinär utveckling i området teknik och hälsa Att förhindra skador och främja hälsa Nätverk med fokus på medicintekniska innovationer Forskningen med den nuvarande inriktningen startade vid STH år 2003 och genomgår nu efter en inledande uppbyggnadsfas en kraftig expansion. Forskningsområdet är unikt genom dess tvärvetenskapliga inriktning mot teknik och hälsa. Omfattningen av forskningen uppskattas år 2010 uppgå till ca. 70 Mkr. Vid den utvärdering, som nyligen genomförts konstateras att ett par av forskargrupperna är excellenta och resterande delar får genomgående goda vitsord. Det grundläggande perspektivet i forskningen vid STH är att förhindra skador och att främja hälsa. Bättre och djupare kunskaper om den dynamiska interaktionen mellan mänskliga aktiviteter, teknik och omgivningsmiljö föder nya lösningar och tillämpningar av ergonomi, logistik och medicinsk teknik inom hälso- och sjukvården med fokus på säkra lösningar i arbetslivet, trafiken och på fritiden. Forskargrupperna både enskilt och ofta i samverkan fokuserar på tillämpad forskning inom teknik och hälsa, vilket i realiteten innebär ett tvärvetenskapligt synsätt och flera gemensamma nämnare. En grundläggande tanke i KTH:s, kommunernas och landstingets satsningar riktade mot forskningsverksamhet vid STH är att främja samarbetet mellan KTH och Karolinska Institutet (KI) samt i viss mån även Stockholms Universitet och Södertörns Högskola. Anslagsgivarnas intentioner är att främja en multidisciplinär utveckling i området teknik och hälsa. Både den forskning som idag bedrivs vid STH och den som planeras sker helt i överensstämmelse med dessa intentioner och har dessutom ytterligare förstärkts genom den beslutade satsning som SLL och KI kommer att göra inom medicinsk teknik i anslutning till KTH Flemingsberg och sjukhuset. För att öka mängden externa anslag har STH anställt en professionell grant applicator som stöd till skolans forskargrupper. Samverkan med externa aktörer såsom företag och organisationer är viktig. Skolan skall medverka vid forskares kommersialisering av sina forskningsresultat och innovationer. Det kan t.ex. ske genom att bilda nätverk mellan STH, nystartade bolag och näringslivet med fokus på medicintekniska innovationer. Utveckling av befintlig verksamhet Stor andel forskarstuderande få seniora forskare Forskningen och forskarutbildningen vid STH är fortfarande inom vissa områden relativt ny. Forskargrupperna är små, varför samverkan ger synergieffekter. Det kan gälla allt från grundutbildning, administration, kursverksamhet för doktorander och samverkan kring utrustning - såväl maskinell utrustning som programvara. Det är ett gott samarbete med flera forskargrupper inom andra skolor vid KTH och ständigt nya kontakter etableras. Andelen forskarstuderande är stor och skolan lider brist på seniora forskare. Forskargrupperna har ännu inte byggt upp etablerade varumärken och skapat en historik med publiceringar etc. Finansiellt har det under uppbyggnadsskedet varit svårt att få externa medel till verksamheten i önskad omfattning. Det är också en bestämd uppfattning att detta försvåras av det tvärvetenskapliga ämnesområdet. Organisatoriskt bedrivs verksamheten idag dels i två centrumbildningar samt ett antal forskargrupper inom de två verksamhetsbaserna Medicinsk teknik samt Teknik och hälsa. 22

23 Centrumbildningar Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) CTMH är en samverkan mellan Karolinska Institutet (KI), Stockholms läns landsting (SLL) och KTH. Centrat syftar till att tillvarata teoretisk och praktisk kompetens genom att utgöra den naturliga mötesplatsen, där man kan identifiera och stimulera teknisk utveckling för hälsovårdens behov. CTMH ska därför fungera som ett regionalt, nationellt och internationellt nav och nätverk för forskare, lärare, studenter och näringsliv som är intresserade av att verka i gränssnittet mellan teknik och hälsovård. Flera av de forskargrupper som idag är verksamma på STH och som beskrivs nedan är idag viktiga delar i detta nätverk. Centrat kommer att samordna plattformen Medicinsk teknik vid KTH. Ett kraftfullt agerande i denna samordningsroll är viktigt för STH som en ledande aktör inom området och skall därför prioriteras. Centrum för hälsa och byggande (CHB) Huvudintressenter i CHB är, förutom KTH, Haninge kommun, och fastighetsbolagen Fabege och Landic. CHB är ett tvärvetenskapligt centrum för kompetensutveckling och tillämpad forskning inom svensk byggsektor och är inriktat mot ny teknik för byggande och boende utprovad i full skala i samarbete mellan forskare, företag och brukare. Centrat initierar och driver projekt om byggprocess och produktion, hälsa och livslångt boende, energi, ljus och miljö samt förmedlar examensjobb och konsultationer, erbjuder test- och visningsmiljöer, seminarier och konferenser. CTMH - ett nav och nätverk för forskare, lärare, studenter och näringsliv i gränssnittet mellan teknik, hälsa och vård CHB tillämpad forskning för svensk byggsektor Verksamhetsbasen Medicinsk teknik Verksamhetsbasen Medicinsk teknik innefattar forskargrupper inom neuronik, medicinsk bildbehandling, strukturell bioteknik och sensornät. Denna verksamhetsbas utgör den viktigaste samarbetsytan mot KI. Inom området finns två universitetsöverskridande tjänster, KTH/KI. Basen är berättigad till s.k. RAE-bonus. För att säkra gruppens långsiktiga excellens behövs förstärkning med yngre seniora forskare, vilket även påpekats vid utvärderingen. En ny professor är under tillsättning från vardera KTH och KI. Den viktigaste samarbetsytan mot KI Neuronik Forskargruppen inom neuronik arbetar dels med humanmodellering dels med neurala implantat. Humanmodellering syftar till att minska antalet skador genom att med avancerade numeriska modeller av människan få en bättre förståelse för hur skadan uppkommer. Denna förståelse omsätts sedan i rekommendationer eller rena produkter som skall minska risken för skador. Syftet med projekten inom neurala inplantat är att hitta ett sätt, dvs. lämpliga material samt metoder att implantera dem, att återställa skadade nerver och även att studera olika sätt att generera och styra nervsignaler. Enligt RAE är avdelningen en excellent miljö. Forskningen måste förstärkas kring nya material för implanterbara applikationer. Ytterligare ett forskningsområde som skall prioriteras är studier på cellsystem för att skapa en tydlig neurofysiologisk anknytning till forskningen kring neurala gränssnitt. Idag finns en professor, två biträdande lektorer, tre disputerad forskare och Avancerade numeriska modeller av människan Implantat och proteser för att återställa funktion efter skada mot nervsystemet 23