Sveriges Kommuner och Landsting RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Sveriges Kommuner och Landsting RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting är en medlemsorganisation. I nätverk, konferenser, möten och seminarier arbetar vi varje dag för att stärka förutsättningarna för lokalt och regionalt självstyre i kommuner, landsting och regioner. Vårt mål är att utveckla välfärden. Genom Program för Hållbar Jämställdhet har det blivit tydligt att vi inte kan prata om kvalitet i välfärden om den inte är likvärdig för alla invånare oavsett kön. Kvinnor och män ska inte få sämre vård, omsorg, utbildning etc. bara för att de råkar var just kvinnor eller män. Det är en rättighet för invånarna, men det är också en nyttighet för våra medlemmar. Jämställd verksamhet är helt enkelt mer effektiv. Därför är jämställdhet en kvalitetsfråga. Jämställdhetsintegrering innebär att vi gör jämställdhet till en del av det ordinarie uppdraget. Det är inget vi gör vid sidan om utan en del av det vi gör när vi sköter vårt vanliga jobb, vare sig vi ägnar oss åt intressebevakning, verksamhetsutveckling, stöd eller service. Vår kansliorganisation speglar bredden i medlemmarnas verksamhet. Vi har avdelningar för vård och omsorg, för lärande och arbetsmarknad, tillväxt och samhällsbyggnad, ekonomi och styrning. För att våra medlemmar ska kunna ge sina invånare en jämställd service, måste vår service till medlemmarna också ha ett jämställdhetsperspektiv inom alla områden. Genom Program för Hållbar Jämställdhet har vi på SKL haft möjlighet att påbörja jämställdhetsintegreringen av vår egen verksamhet. På samma sätt som jämställdhet är en kvalitetsfråga för våra medlemmars service till sina invånare, är det en kvalitetsfråga för den service vi ger till våra medlemmar. Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 6 Programmål och utfall... 6 Genomförande... 8 Budget Hållbarhet Kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor Sveriges Kommuner och Landsting 3

4 Sammanfattning Under perioden har Sveriges Kommuner och Landsting fått 4,1 mkr från Program för Hållbar Jämställdhet. Arbetet med jämställdhetsintegrering av förbundets verksamhet är centralt för att ge kommuner, landsting och regioner förutsättningar att utveckla välfärden för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Målet för deltagandet i programmet har varit att: Uppfylla medlemsuppdraget om jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna. Vara medlemmarnas bästa förbund genom att ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld. Därför har samtliga förtroendevalda, chefer och ett 50-tal medarbetare deltagit i omfattande utbildningsinsatser och utvecklingsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och jämställdhetsintegrering. Alla åtta avdelningar på kansliet har arbetat med konkreta utvecklingsarbeten i form av så kallade case inom ett stort antal strategiska processer och områden. De insatser och beslut vi bedömer som särskilt betydelsefulla är: Beslut om policy för könsuppdelad statistik som innebär att all individbaserad data som SKL publicerar i möjligaste mån ska vara könsuppdelad Beslut om att förbundets prioriterade frågor ska jämställdhetsintegreras i enlighet med struktur för internkontrollplanen. Beslut om strategisk handlingsplan för jämställdhetsintegrering som utgår från den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Handlingsplanen omfattar fem generella åtaganden: - All individbaserad data som SKL publicerar ska i möjligaste mån vara könsuppdelad. - En analys av jämställdhetsperspektivet ska göras i SKL:s prioriterade frågor, projekt och överenskommelser. - Jämställdhetsintegrerade utbildningar och evenemang. Sveriges Kommuner och Landsting 4

5 - Jämställd kommunikation i text och bild. - Synliggöra jämställdhetsperspektivet i remissvar/ utredningar/beslutsunderlag. Framtagande av Vägledningsmaterial för jämställdhet som stöd för chefer och medarbetare i genomförandet av de generella åtagandena i den strategiska handlingsplanen. Beslut om att Avdelningen för vård och omsorg ska jämställdhetsintegrera de överenskommelser som sluts med staten. Samtliga beslut och checklistor kommuniceras på SKL:s intranät Kikaren. Deltagandet i Program för Hållbar Jämställdhet har varit viktigt för utvecklingen av jämställdhetsintegrering av SKL:s verksamheter. Det finns goda skäl att vara positiv till förbundets möjlighet att på sikt nå såväl målet om jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna som målet om att SKL ska ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld. Bakgrund Under perioden har Sveriges Kommuner och Landsting fått 4,1 mkr från Program för Hållbar Jämställdhet. Programmets syfte är att organisationer som tilldelas medel säkerställer att verksamheten kvalitetssäkras så att den svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Ett delsyfte med programmet har varit att vidareutveckla jämställdhetsintegrering av ledningssystem och verktyg för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har utifrån sin roll som arbetsgivaroch intresseorganisation för landets samtliga kommuner, landsting och regioner under lång tid haft en viktig roll när det gäller att stödja utvecklingen av jämställdhetsperspektiv i offentlig service för medborgare och brukare runt om i landet. I juni 2006 undertecknade Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets styrelser den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR-deklarationen). Samtidigt uppmanades svenska kommuner, landsting och regioner att underteckna deklarationen och att arbeta för dess genomförande. SKL:s arbete för jämställdhet har alltså pågått en längre tid, men förbundet har under den senaste femårsperioden medvetet arbetat för att skapa mer formaliserade strukturer och systematik i arbetet. Ett led i strävan att uppnå systematik i arbetet var beslutet om en fyraårig strategi för jämställdhetsintegrering av förbundets arbete som antogs av SKL:s styrelse i juni I inriktningsdokumentet En fråga om demokrati, inriktningen för Sveriges Kommuner och Landsting kongressperioden fastställs att SKL har ett kongressuppdrag att stödja medlemmarna i arbetet att Sveriges Kommuner och Landsting 5

6 jämställdhetsintegerera sina verksamheter och beslutsprocesser. I dokumentet fastslås tre perspektiv som under perioden ska genomsyra verksamheten både externt och internt; EU, Jämställdhet och Mångfald. Det innebär att alla områden ska analyseras utifrån förhållanden för kvinnor och män, därefter ska åtgärder som behövs för att uppnå jämställdhet identifieras och genomföras. Våren 2011 stärkte förbundet arbetet genom att anta en aktivitetsplan för perioden som ett komplement till den tidigare fastställda strategin. Den 4 november 2013 godkände förbundets tjänstemannaledning SKL:s strategiska handlingsplan för jämställdhetsintegrering I december 2013 ska styrelsen besluta om politiska åtaganden i anslutning till planen. Visionen är att SKL, genom att jämställdhetsintegrera sin egen verksamhet ska ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld; vi ska vara medlemmarnas bästa förbund. Resultat Utgångspunkten för SKL är att förbundet ska leva upp till sitt medlemsuppdrag om jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna och att vara medlemmarnas bästa förbund. Genom att jämställdhetsintegrera sin egen verksamhet ska SKL ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld. SKL ansökte därför om medel från Program för Hållbar Jämställdhet för att utveckla förbundets arbete med jämställdhetsintegrering. Under perioden har samtliga förtroendevalda, chefer och ett 50- tal medarbetare deltagit i omfattande utbildningsinsatser och utvecklingsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och jämställdhetsintegrering. Samtliga åtta avdelningar på kansliet har arbetat med jämställdhetsintegrering i form av så kallade case inom ett stort antal strategiska processer och områden. Det innefattar allt från Öppna Jämförelser gymnasieskolan till förbundets remisshantering, analys av väntetidsdatabasen och Nationell Patientenkät samt skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns kostnader inom ett tjugotal diagnoser inom den somatiska slutenvården, Kostnad Per Patient. Avdelningarna har också tagit fram checklistor för jämställdhetsintegrering av utbildningar och evenemang och för jämställdhetsintegrering av remissvar. Närmare presentation av de genomförda casen återfinns under rubriken Exempel på jämställdhetsintegrering av förbundets olika verksamheter, sid 10. Programmål och utfall Arbetet med jämställdhetsintegrering av förbundets verksamhet är centralt för att ge kommuner, landsting och regioner förutsättningar att utveckla välfärden för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Sveriges Kommuner och Landsting 6

7 Program för Hållbar Jämställdhet har varit en viktig insats för att flytta fram positionerna i arbetet inom SKL. Som nämnts ovan var det övergripande målet för SKL:s medverkan i Program för Hållbar Jämställdhet att uppfylla medlemsuppdraget om jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna. Målet skulle uppnås genom erbjudande om utbildningsinsatser riktade till förtroendevalda i alla delegationer, beredningar och styrelser, samt till samtliga chefer och till medarbetare. Alla grupper skulle erbjudas kunskapshöjning i genus, jämställdhet samt förändringsarbete. Syftet med deltagandet har varit att integrera jämställdhetsperspektiv i politik och styrning inom samtliga verksamheters arbetsområden på SKL. SKL har ansökt om medel från Program för Hållbar Jämställdhet vid sammanlagt fyra tillfällen; tre ansökningar mellan och en ansökan för perioden Mål och syfte med satsningarna har skärpts allt eftersom; från fokus på medlemmarna till insikten om att det var nödvändigt att stärka det interna arbetet för att nå målet om jämställd verksamhet för medlemmarna. I samband med ansökan till den senaste perioden formulerades mål och indikatorer med inriktning utifrån fyra utvecklingsområden: 1. Mål och styrning 2. Uppföljning, utbildning och kunskap 3. Metoder och material 4. Stöd och samordning Det övergripande målet är omfattande, komplext och kräver förankring, samordning och utveckling i alla delar av organisationen. Därför har det varit helt avgörande att förbundet fått möjlighet till stöd från programmet under fem års tid. Parallellt med det praktiskt, konkreta arbetet har SKL under perioden också tagit ett flertal beslut om att utveckla det strategiska arbetet. Även om det är svårt att redovisa specifika resultat och effekter i nuläget gör vi en bedömning att flertalet insatser dels är ett utfall av medverkan i Program för Hållbar Jämställdet, och dels kommer vara betydelsefulla för framtiden. De insatser och beslut vi bedömer som särskilt betydelsefulla är: Beslut om policy för könsuppdelad statistik som innebär att all individbaserad data som SKL publicerar i möjligaste mån ska vara könsuppdelad, vilket innebär att alla resultat, såväl texter som tabeller och diagram, genomgående ska presenteras efter kön. Beslut om att förbundets prioriterade frågor ska jämställdhetsintegreras i enlighet med struktur för internkontrollplanen. Beslut om strategisk handlingsplan för jämställdhetsintegrering som utgår från den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. I enlighet med planen ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla steg av förbundets beslutsprocesser om det inte är uppenbart irrelevant för den aktuella Sveriges Kommuner och Landsting 7

8 frågan. Arbetet ska leda till att jämställdhet genomsyrar förbundets verksamhet. Det innebär att alla områden ska synliggöras och analyseras utifrån förhållanden för kvinnor och män, därefter ska åtgärder som behövs för att uppnå jämställdhet identifieras och genomföras. Jämställdhetsperspektivet följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Styrelsen beslutar om politiska åtaganden i december Handlingsplanen omfattar fem generella åtaganden: - All individbaserad data som SKL publicerar ska i möjligaste mån vara könsuppdelad. - En analys av jämställdhetsperspektivet ska göras i SKL:s prioriterade frågor, projekt och överenskommelser - Jämställdhetsintegrerade utbildningar och evenemang - Jämställd kommunikation i text och bild - Synliggöra jämställdhetsperspektivet i remissvar/utredningar/beslutsunderlag Framtagande av Vägledningsmaterial för jämställdhet som stöd för chefer och medarbetare i genomförandet av de generella åtagandena i den strategiska handlingsplanen. Beslut om att Avdelningen för vård och omsorg ska jämställdhetsintegrera de överenskommelser som sluts med staten. Samtliga beslut och checklistor kommuniceras på SKL:s intranät Kikaren. Genomförande Utvecklingsarbetet har letts av en styrgrupp där VD Håkan Sörman varit ordförande. Styrgruppen har regelbundet följt upp satsningens olika delar och återrapporterat resultaten av arbetet till styrelsen. En anställd projektledare har fungerat som internt stöd och coach under genomförandet av hela programmet. Arbetet formades i fyra olika faser eller utvecklingsområden. Fas 1 och 2 som genomfördes mellan innefattade planering, förberedelser och konkretisering av den långsiktiga satsningen samt genomförande av kunskapshöjande aktiviteter för förtroendevalda, chefer, medarbetare och nyckelpersoner som arbetar med styrsystem. Under perioden arbetade medarbetare och chefer huvudsakligen med särskilt fokus på att integrera jämställdhetsperspektiv inom respektive sakområde i form av så kallade case. Från och med 2011 förändrades strukturen för genomförandet till att omfatta fyra parallella utvecklingsområden; mål och styrning, uppföljning/utbildning/kunskap, metoder och material samt stöd och samordning. Sveriges Kommuner och Landsting 8

9 Arbetet med Mål och styrning inriktades under perioden på två spår; dels att arbeta fram förslag på en långsiktig handlingsplan i enlighet med de åtaganden som föreskrivs i CEMR-deklarationen och dels att koordinera handlingsplanen med det webbaserade verktyget MakEQuality. MakEQuality utgår från CEMR-deklarationens artiklar och utvecklades av programledningen för Program för Hållbar Jämställdhet inom ramen för den första programperioden. Insatserna inom utvecklingsområdet Uppföljning, utbildning och kunskap genomfördes huvudsakligen under den första programperioden och riktades till tre grupper: medarbetare, chefer och förtroendevalda. Under den andra programperioden utvecklades också processtöd till avdelningarnas ledningsgrupper, controllers och ansvariga för prioriterade frågor. Utbildning och processtöd för medarbetare Ett trettiotal medarbetare utbildades under den första programperioden. Under 2012 genomfördes ytterligare en utbildning för ett tjugotal medarbetare. Sammanlagt har alltså runt femtio medarbetare genomgått utbildning med fokus på teoretisk fördjupning i kombination med praktiskt tillämpning i form av eget utvecklingsarbete som kom att benämnas case. Målet var att medarbetarna genom ökad kunskap om jämställdhet, jämställdhetsintegrering och genusforskning skulle få fler verktyg och praktisk träning i att planera, genomföra och utvärdera det ordinarie arbetet med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Utbildning och processtöd till avdelningarnas ledningsgrupper, controllers och ansvariga för prioriterade frågor Parallellt med medarbetarutbildningen 2012 genomfördes processtöd för avdelningarnas ledningsgrupper och nyckelpersoner. Syftet var att bistå och stödja avdelningarnas ledningsgrupper i arbetet med att omsätta det övergripande jämställdhetsperspektivet i konkret verksamhetsutveckling så att ett påtagligt genomslag i förbundets verksamhet skulle uppnås. På hälften av avdelningarna genomfördes dessutom seminarier för samtliga medarbetare på avdelningen. Utbildning för chefer Samtliga chefer erbjöds att delta i en certifierad jämställdhetsutbildning under Ett tjugotal chefer, som representerade alla avdelningar deltog i utbildningen. Certifieringen innebar att många chefer uppfattade att utbildningen inte var SKL-anpassad och därmed inte helt relevant för det egna arbetet. De flesta chefer har dock haft möjlighet att också i efterhand delta i seminarier och de har även erbjudits processinriktat stöd. Fördjupningsseminarier för förtroendevalda Styrelsesekretariatet och kansliets samordnare för det interna jämställdhetsarbetet arbetade under hösten 2011 fram förslag till erbjudande för förtroendevalda i beredningar, delegationer och styrelse. Varje beredning kunde välja mellan: 1. en praktisk workshop för att träna sig i att efterfråga resultat ur jämställdhetsperspektiv Sveriges Kommuner och Landsting 9

10 2. en trendspaning inom respektive politik- och sakområde 3. ett fördjupningsseminarium om framtida utmaningar och tvärfrågor 4. en teaterföreställning Varje beredning, delegation och styrelse erbjöds att välja minst ett av alternativen. Styrelsen valde t ex att träna sig i att integrera jämställdhetsaspekter i samband med efterfrågan av resultat. Sammanlagt genomfördes elva fördjupningsseminarier för tillsammans tretton beredningar, delegationer och styrelse. Inom det tredje utvecklingsområdet Metoder och material har ett metodmaterial för handläggare, Vägledning för jämställdhetsintegrering, arbetats fram. Vägledningsmaterialet anpassas så att det stödjer genomförandet av den strategiska handlingsplanen. Dessutom har utvecklingsarbetena, casen, presenterats inom avdelningarna, men också vid ett flertal andra tillfällen. Ett samarbete med redaktionen för SKL:s intranät har resulterat i att nyheter, resultat, lärande exempel, checklistor med mera för jämställdhetsintegrering har samlats ihop på en särskild sida. Det fjärde utvecklingsområdet Stöd och samordning har till stor del handlat om enskilda träffar mellan handläggare, arbetsgrupper och jämställdhetssamordnare, främst inom ramen för de så kallade prioverkstäderna för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i genomförande och uppföljning av förbundets priofrågor. Exempel på jämställdhetsintegrering av förbundets olika verksamheter Här följer en kort redogörelse av de olika konkreta arbeten, case, som medarbetare och chefer genomfört inom ramen för Program för Hållbar Jämställdhet. - Jämställdhetsintegering av Öppna Jämförelser gymnasieskolan innehåller en ny indikator som rangordnar efter skillnad i betyg för kvinnor och män. Statistiken visar att Mellerud är den enda kommunen med högre resultat för män. Den övergripande analysen visar att kvinnor har bättre skolresultat, men mindre del av resurserna och högre grad av stress och psykisk ohälsa. Jämställdhetsintegreringsarbetet inkluderar också själva processen med planering, bilder, val av indikator och analyser. Nästa steg är att fortsätta arbetet med Öppna Jämförelser grundskola och Öppna Jämförelser ekonomiskt bistånd. - Vad kostar kvinnor och män? En analys har gjorts av databasen Kostnad Per Patient, KPP. En jämförelse av data för akut hjärtinfarkt visar att kvinnor löper högre risk än män att dö vid vårdtillfället, även om komplikationsgraden är likvärdig. Jämförelsen visar också att kvinnors vårdtillfällen vid akut hjärtinfarkt kostar 2,2 % mindre än männens. Fördjupade analyser av detta kommer att fortsätta och resultatet kommer troligen att användas i en vetenskaplig artikel. - En analys har gjorts av Nationell Patientenkät där den övergripande analysen visar att det förekommer minst skillnader mellan könen inom somatisk öppenvård och störst skillnader inom psykiatrisk slutenvård. Där är skillnaderna i vissa fall stora. Svarsfrekvensen skiljer sig mellan de båda mätningarna, men generellt svarar kvinnor i lägre utsträckning än män att de Sveriges Kommuner och Landsting 10

11 känner förtroende för läkare/kontaktpersoner, att de känner sig trygga samt att de upplevt förståelse och respekt i mötet med vården. Det är intressant att notera att kvinnor och män svarar väldigt olika på levnadsfrågorna, vilket är genomgående i både de somatiska- och psykiatrimätningarna. - Revidering av rapporten Frågor om patientupplevd kvalitet och levnadsvanor i vården resultat från Nationell Patientenkät 2009 och Skriften uppdateras med de senaste resultaten från primärvård (2011) och specialiserad vård (2012), samt vissa resultat från medborgarundersökningen Vårdbarometern. Fokus ligger på hälsofrämjande vård ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, där frågor kopplas till olika patientgruppers upplevelser av vården. - Avdelningen för vård och omsorg har beslutat att jämställdhetsintegrera de överenskommelser som sluts med staten. Det innebär bland annat att krav på könsuppdelad statistik kommer att ställas vid resultatuppföljning. Målet på sikt är att alla överenskommelser som innehåller indikatorer ska skapas och följas upp med hänsyn tagen till kön. - Hur vi skildrar kvinnor och män i text och bild är en viktig jämställdhetsfråga. Därför har förbundet tagit fram en checklista för textoch bildmaterial. Både för internt bruk och som stöd för medlemmarna. En seminarieserie om jämställd kommunikation har genomförts för SKL:s kommunikations- och publicistnätverk. - Inom ramen för utvecklingsarbetet Bättre liv för sjuka äldre har en analys gjorts av fyra kvalitetsregister. Bland annat visar en analys av Palliativregistret att dubbelt så många kvinnor ( personer) som män (5535 personer) avlider i särskilt boende. Män avlider framförallt på sjukhus. - Styrelsesekretariatet på Avdelningen för administration har tagit fram en checklista som stöd för att integrera jämställdhetsperspektivet i förbundets remissyttranden. Checklistan har inte börjat tillämpas ännu då den omarbetas så att den kan stödja alla perspektiv som ska genomsyra förbundets remissvar. - Jämställdhetsintegrerad vägledning för uppbyggnad av kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. - Checklista för planering, genomförande och uppföljning av jämställda evenemang och konferenser. - Kartläggning och analys av könsfördelningen inom kommunala bolagsstyrelser. - Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad har tagit fram skriften Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering - Översyn av bredbandsersättning ur köns- och åldersperspektiv. - Normkritisk granskning av riktlinjer för internationellt arbete i samband med revidering av verksamhetsplanen. - Översyn av förbundets bildbank och bildanvändning. Sveriges Kommuner och Landsting 11

12 Budget SKL har tilldelats totalt 4,1 mkr från Program för Hållbar Jämställdhet för hela perioden , fördelat på 2,3 mkr för och 1,8 mkr för Kostnader fördelar sig på två huvudposter; 1. Kostnad för intern projektledare 2. Kostnad för konsulter Ungefär två tredjedelar av kostnaderna har använts till projektledarens lön och övriga utlägg medan kostnaden för konsulter som genomfört utbildningsinsatser och utvärderingar utgör ungefär en tredjedel av den totala kostnaden. Kostnad för resor och litteratur utgör en obetydlig del av den totala budgeten och har därför räknats in, antingen som kostnader för projektledare eller som kostnader för konsulter. Att kostnaderna för resor är förhållandevis små beror på att seminarierna genomförts i Stockholm och att de allra flesta konsulter också kommit från Stockholm och dess närhet. Hållbarhet Såväl SKL:s interna som externa jämställdhetsarbete har utvecklats från programmets start 2009 till idag En viktig fråga är om utvecklingsarbetet har potential att bli långsiktigt och hållbart. En betydelsefull utgångspunkt för att kunna diskutera och reflektera omkring detta är att utgå från innebörden av begreppet jämställdhetsintegrering (eng. gender mainstreaming) som tagits fram av Europarådet (1998): Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (EG-S-MS, 1998). 1. Är det så att jämställdhetsaspekter finns med idag och integreras vid (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser inom förbundet? 2. Finns jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande och genomförande på alla nivåer? 3. Finns jämställdhetsperspektiv i alla steg av processen - av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattande och genomförande? Jämställdhetssatsningen inom förbundet har handlat om ordinarie processer. Det finns också ett flertal exempel på hur medarbetare och chefer integrerar jämställdhetsperspektiv i utveckling av riktlinjer, mallar och system, i förbundets struktur för uppföljning och, inte minst har ledningen beslutat om ett flertal strategier för ett systematiskt arbete framöver. Användningen av könsuppdelad statistik har ökat markant och en del medarbetare och chefer har också gått vidare och genomfört analyser med fokus på konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar. Samtidigt finns tveksamhet hos en del medarbetare om ledningen är intresserad av resultaten som tagits fram. Sveriges Kommuner och Landsting 12

13 Allt arbete har skett i förhållande till det ordinarie arbetsområdet. Det finns också ett stort antal förslag om fortsatt arbete med ordinarie arbetsprocesser. Utifrån ovanstående kan vi alltså konstatera att besluten om att integrera jämställdhet i hög grad har omsatts i praktisk handling i de ordinarie arbetsprocesserna, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattande och genomförande. Utvecklingen av jämställdhetsintegreringen formaliserades i den andra delen av programmet genom framtagande av mål och indikatorer utifrån de fyra utvecklingsområdena: mål och styrning, uppföljning/utbildning/ kunskap, metoder och material samt stöd och samordning. Den strukturen har sannolikt medverkat till att arbetet genomförts mer systematiskt än tidigare. Det finns ett flertal exempel på beslut tagna på avdelnings- och sektionsnivå som innebär att arbetet med jämställdhetsintegreringen fortsätter. Ett exempel är att avdelningen för vård och omsorg har beslutat att jämställdhetsintegrera de överenskommelser som sluts med staten. Det innebär bland annat att krav på könsuppdelad statistik kommer att ställas vid resultatuppföljning. Målet på sikt är att alla överenskommelser som innehåller indikatorer ska skapas och följas upp med hänsyn tagen till kön. Beslut har tagits om att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad, alla bilder som produceras av SKL ska vara jämställdhetssäkrade. När det gäller medarbetar- och chefsnivån bedömer vi därför att det finns goda utsikter för ett hållbart jämställdhetsarbete också på längre sikt. Däremot pekar båda utvärderingarna som genomförts på att arbetet behöver utvecklas och spridas till att omfatta alla nivåer, alltså även beslutsfattandet högre upp i organisationen samt det politiska beslutsfattandet. Den stora utmaningen framöver blir att forma strukturer så att alla aktörer, på alla nivåer, i alla delar av beslutsprocesserna fortsätter att ta ansvar för jämställdhetsintegreringen av förbundets arbetsprocesser och beslut. Eftersom förslaget till förbundets strategiska handlingsplan för jämställdhetsintegrering , godkänts av tjänstemannaledningen finns det goda skäl att vara positiv till förbundets möjlighet att på sikt nå såväl målet om jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna som målet om att SKL ska ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld. Kommunikation Satsningen har kommunicerats genom: rapportering och uppföljning på ordinarie avdelnings- och sektionsmöten. publicerade artiklar på SKL:s intranät Kikaren. SKL:s webbplats interna seminarier för SKL:s avdelningar och sektioner, t ex lunchseminarium för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrerade överenskommelser. Sveriges Kommuner och Landsting 13

14 möten mellan medlemmar, experter och specialister, t ex kommer resultatet av ett möte med medicinsk expertis troligtvis bidra till en vetenskaplig artikel. Utvärdering och lärdomar Den första delen av programmet utvärderades 2010 av forskaren Renita Sörensdotter, Stockholms universitet. Utvärderingen omfattar inte någon redovisning av måluppfyllelse med fokus på hur satsningen lyckats på organisationsnivån eller på medborgarnivån. Detta finns inte heller med i de två efterföljande utvärderingarna. Det innebär att vi inte kan uttala oss om huruvida programmet har lett till att medlemmarna upplever SKL som ett bättre, sämre eller lika bra förbund avseende stödinsatser kopplade till jämställdhet. När det gäller resultat på organisationsnivån är det också oklart vilka resultat utbildningsinsatserna lett till. Fokus för samtliga utvärderingar har varit måluppfyllelse för de interna målgrupperna, alltså förtroendevalda, chefer och medarbetare. Ett sammanfattande resultat från Sörensdotters utvärdering visade att förtroendevalda, chefer och medarbetare ökat sina kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, men få hade påbörjat konkret arbete kopplat till förbundets verksamheter och politiska processer. Måluppfyllelsen för de nyckelaktiviteter som genomförts var tillfredsställande. Seminarierna för förtroendevalda hade haft varierande omfång och kvalitet och Sörensson bedömde att chefsutbildningen inte genomförts på ett tillfredsställande sätt. I ansökan till programmet för tillkom visionen om att SKL genom att jämställdhetsintegrera sin verksamhet ska ligga steget före och vara en förebild för medlemmar och omvärld. Ansökan i programmet fick då tydligare fokus på struktur och systematik. Fyra utvecklingsområden formulerades: 1. Mål och styrning 2. Uppföljning, utbildning och kunskap 3. Metoder och material 4. Stöd och samordning Förutom mål kopplat till kunskaper formulerades också mål och indikatorer med sikte på strukturfrågor som t ex jämställdhetsintegrering och uppföljning av jämställdhet i SKL:s interna beslutsprocesser, styrdokument och styrsystem. Även interna processer och material, samordning och stöd för det interna jämställdhetsarbetet fokuserades. En enkel effektutvärdering genomfördes efter avslutad medarbetarutbildning Medarbetarna fick själva rapportera måluppfyllelse för en rad centrala kunskapsområden relaterade till jämställdhetsintegrering, före och efter genomförd utbildning. Utvärderingen visade att medarbetarna skattade sin förmåga och kunskap inom jämställdhetsområdet betydligt högre efter än innan utbildningen. Resultatet av utbildningen visade, precis som Sörensdotters utvärdering, att medarbetarna fått ökad insikt om jämställdhets- och genusfrågor och att de faktiska kunskaperna ökat väsentligt. Sveriges Kommuner och Landsting 14

15 Jämställdhetssatsningen inom SKL har också följts upp med en så kallad fallstudie, genomförd av APeL Forskning & Utveckling. Utvärderingen presenterades vid ett internt lärseminarium på SKL i augusti Ett 30-tal medarbetare från alla förbundets avdelningar deltog på seminariet och diskuterade resultatet samt fortsatta strategier för ett hållbart arbete. Fallstudien tyder på att SKL är på rätt väg i förhållande till mål och visioner. Resultatet visar att särskilt utvecklingsarbetena, casen, bidragit till att ny kunskap, fakta och nytta utvecklats. Men fallstudien visar också att arbetet behöver få en tydligare förankring i ledningsstrukturen. Lärdomarna från det arbete som genomförts behöver tas tillvara och struktur för ömsesidigt lärande behöver utvecklas. Det är centralt att ansvariga chefer måste fortsätta att efterfråga och följa upp ett integrerat jämställdhetsperspektiv inom sina respektive verksamhetsområden. Fallstudien tar också upp betydelsen av att någon i organisationen årligen har ansvar att specificera mål och utvärdera arbetet samt att besluta om tidplan. Resurser, stöd och tillgång till den högsta ledningen pekas också ut som centralt för fortsatt framgång i arbetet. Resultatet från APeLs fallstudie kan beskrivas i följande punkter: Bilagor kunskaperna om jämställdhetsintegering har ökat markant det finns en ökad medvetenhet om att jämställdhetsintegrering har betydelse för kvaliteten i det dagliga arbetet både inom SKL men också i stödet till medlemmarna allt fler medarbetare och chefer integrerar jämställdhet och jämställdhetsanalyser inom ordinarie verksamhetsprocesser fakta med könsuppdelad statistik finns med i allt fler arbetsprocesser fokus på könsuppdelad statistik har bidragit till en vetenskaplig artikel det finns oro inför utvecklingen av det fortsatta stödet internt på SKL, men också i stödet till medlemmarna permanenta strukturer behöver upprättas för att utvecklingsarbetet ska bli långsiktigt hållbart SKL:s policy för könsuppdelad statistik (VD-beslut 2012:9) Sveriges Kommuner och Landsting 15

16 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Sveriges Kommuner och Landsting Arbetet med jämställdhetsintegrering av SKL:s verksamhet är centralt för att ge kommuner, landsting och regioner förutsättningar att utveckla välfärden för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Under perioden har SKL fått 4,1 mkr från Program för Hållbar Jämställdhet. I rapporten redovisas det arbete som bedrivits och de insatser och resultat som är särskilt betydelsefulla. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Ulrika Johansson, ulrika.johansson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Text: Inger Rydström Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: