Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt.
|
|
- Agneta Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hej! Detta är en text som jag skrev under min första tid i fält som examinationsuppgift i forskarutbildningskursen klassrumsobservation då jag brottades med frågor som gällde etik, deltagande och distans. Den kommer inte att komma in i avhandlingen på det sätt den nu ligger, men det hade varit intressant att höra era åsikter om det jag lyfter fram. Jag kommer att skriva fram mitt metodavsnitt i januari och era tankar kring detta avsnitt skulle därför vara mig till stor hjälp vid det arbetet. Alla synpunkter mottages tacksamt! Avhandlingen kommer i sin helhet att handla om maskulinitets och normalitetsskapanden i förskolan och är en etnografiskt inspirerad monografi byggd på 2 års fältarbete vid 2 förskolor. Med vänlig hälsning Anette Hellman Anette Hellman Forskarutbildningen: Klassrumsobservation 5p Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt. Syftet med detta paper är att diskutera närhet och distans, två huvudbegrepp inom deltagande observation (Devault & Devault, 2002). Redan ordet deltagande observation pekar på två motstridiga begrepp, att delta (genom närvaro) men samtidigt att observera (genom distans). Jag kommer att diskutera olika grader av deltagande och peka på att vilken grad man som forskare (ofrivilligt eller frivilligt) väljer kommer att prägla den data som produceras. Mot bakgrund av detta ser jag att det blir viktigt för mig att reflektera över rollen som deltagande observatör. Detta för att vid data analys också kunna förhålla mig till hur min egen närhet/distans påverkat hur datamaterialet kommit att gestalta sig. Jag kommer att visa på vikten av att kunna distansera sig för att kunna reflektera. Men också lyfta fram vilka kunskaper som kan erhållas genom ett deltagande och varför ett deltagande därför har betydelse. Sist kommer jag att argumentera för att oavsett val av deltagandegrad, anser jag att det finns situationer där deltagande observatörer borde delta av rent etiska skäl. Vad är deltagande observation? Deltagande observation ses ofta som grunden för ett etnografiskt fältarbete, även om kombinationer med andra (i synnerhet kvalitativa men även med kvantitativa) analys metoder förekommer (Devault & Devault, 2002). För att förklara vad deltagande observation är 1
2 beskriver författarna hur vi ofta gör då vi kommer i nya situationer försöker finna ut vad som gäller här. Ett närliggande exempel: För att ta reda på hur man kan man kan vara som doktorand inom akademin och vilka koder (ofta osynliga) det är som gäller kanske vi studerar vissa seminarium eller konferenser extra noga. Kanske samtalar vi med dem vi känner extra förtroende för om hur man egentligen bör vara? Allt detta samtidigt som vi deltar i vardagen som doktorander och genom den får erfarenheter som gör att vi kanske måste ta ytterligare ett samtal eller studera ännu ett seminarium innan vi får grepp om det vi vill veta. Att genomföra en deltagande observation liknar denna process och har på så vis mycket gemensamt med det som människor ofta gör då de försöker förstå och hantera nya situationer. Det som skiljer är att den deltagande observationen använder mer analys, reflektion och systematik än vad som är vanligt i en vardaglig förståelse av ett nytt fenomen. Deltagande observation innebär för det första att forskaren deltar (vilket kan ske i olika grad) i det sammanhang som forskningen avser. Vidare så innebär metoden ett skifte i uppmärksamhet mellan reflektion över det som sker och deltagande i det som sker. Deltagande, observationer och samtalsliknande intervjuer används utifrån vad man vill ta reda på och utifrån vad som händer i den situation man befinner sig. Ytterligare en aspekt är att analysen sker parallellt med insamlingen av data vilket innebär att deltagande observation är både en datainsamlingsmetod och ett sätt att analysera data. Mot bakgrund av detta blir det viktigt att se att metoden ger möjlighet att omformulera ursprungliga frågeställningar och hypoteser utifrån de vardagliga observationer och analyser som görs i fältarbetet. Deltagande (närvaro) och observation (distans) Jag skrev inledningsvis att deltagande observation är sammansatt av två motsatta begrepp, observation och deltagande. Det har dock ansetts viktigt att skilja metoden ifrån de två ytterligheterna, ren observation och rent deltagande (Bernard 1995) även om det finns exempel på forskare från hela spektrat av grader mellan observation och deltagande. I en ren observation försöker forskaren att så långt det är möjligt, att förflytta sig en bit ifrån de observerade händelserna för inte interagera eller påverka det som händer. Ett exempel är då man observerar med hjälp av uppsatt video eller observation bakom glasvägg. Ett rent deltagande har beskrivits såsom going native (Devault & Devault, 2002 s 18). Vilket betyder att forskaren blivit en del av den kultur som studeras på ett sådant sätt att det inte 2
3 finns någon möjlighet (eller vilja) till reflektion över vad som sker i vardagen. I ett rent deltagande finns ingen analys, i en ren observation finns inget deltagande. Spradley (1980) beskriver dessa stadier i olika grader ifrån ett icke deltagande till ett fullt deltagande. Ett icke deltagande kan vara då forskaren söker kulturell kunskap om fenomenet utan att delta i interaktion på fältet. Ett exempel är beforskning av policydokument eller tidningsartiklar. I passivt deltagande är forskaren på platsen, liksom en åskådare interagerar inte forskaren inte med informanterna. Ofta är det inte ens klart för informanterna att forskning bedrivs. I ett modest deltagande är forskarens roll uttalad, men forskaren deltar sällan i forskningsmiljön eller med informanterna annat än undantagsvis. Klassrumsforskning kan vara ett exempel på detta. Aktivt deltagande innebär att forskaren deltar i mycket av det informanterna gör som ett sätt att försöka lära känna bakomliggande kulturella regler för handlande. I ett fullständigt deltagande har forskaren blivit en del av den grupp som studeras. Viktigt att notera är dock att Spradley s sista kategori inte är detsamma som att go native. Spradley hänvisar till en temporär roll som forskaren kan använda tillfälligt för att få bättre förståelse för fenomenet, vilket inte innebär att reflektionen försvinner. Junker (1960) beskriver i likhet med Spradley rollen som deltagande observatör som en pendling mellan olika grader av närhet respektive distans. Hur pendlingen mellan närhet och distans kommer att se ut beror helt på sammanhanget. Är fältarbetet i ett inledningsskede eller är relationerna mer etablerade? Vilken situation är det som studeras? Inom varje grupp finns dessutom olika personer, vilka man kan behöva relatera till med olika grader av deltagande. För att sammanfatta denna övergripande beskrivning, så kan pendlingen mellan närhet och distans dels vara en generell utgångspunkt för forskaren. Man gör klart för sig ungefär var på skalan man utifrån forskningsfokus tycker att det är relevant att befinna sig. Men det är också så att olika tidpunkter, situationer eller personer kräver sina avvägningar. Det blir därför, även med en generell önskan om en viss grad av närhet eller distans, ofta frågan om en pendling på flera plan. Det är just dessa avvägningar som ofta tillhör de svåraste i fältarbetet, inte minst då de kopplas till etik (Devault & Devault, 2002). Detta kommer jag att återkomma till i slutet av mitt paper. Först kommer jag att närmare beskriva nödvändigheten av distans respektive närhet. 3
4 Nödvändigheten av distans Jag har under tidigare fältarbete problematiserat min roll som deltagande observatör utifrån att jag som tidigare yrkesverksam förskollärare med förskolan som nuvarande forskningsfält, behöver distansera mig för att kunna se och reflektera. I min avhandlingsplan skrev jag följande om närhet och distans: Att genomföra en etnografi innebär att forskaren blir nära involverad i de personer och de processer som undersöks för att kunna etablera ett förtroende. Detta är en process som tar olika lång tid beroende på om forskaren är medlem av undersökningsgruppen eller kommer utifrån. Förtroende och närhet är således nödvändigt för att få tillgång till data som så långt det är möjligt avspeglar deltagarnas perspektiv, en viktig aspekt av etnografi. Jag har flera likheter med de pedagoger som ofta arbetar på förskolan, jag är kvinna och förskolepedagog. Att jag är delar samma bakgrund som vissa av mina informanter kommer eventuellt att underlätta mötet. Förhoppningsvis kan min förståelse även underlätta forskningsprocessen, jag känner förskolans koder och traditioner. Men för att möjliggöra reflektion är det nödvändigt att skapa distans. Det blir därför viktigt att problematisera min bakgrund som förskollärare. Ur ett feministiskt och kritiskt etnografiskt perspektiv är det viktigt att kunna ifrågasätta det som är taget för givet. Detta kan vara svårt då jag som varande mitt viktigaste verktyg, själv är en del av förskolekulturen. Att analysera min egen roll som undersökare blir därför extra viktigt. Det blir för mig nödvändigt att både ha ett perspektiv utåt, mot händelserna och inåt för självreflektion och därigenom få distans. Analys av dagens resultat i fältdagboken, teoretiska reflektioner kopplat till insamlad data och samtal med handledare och andra genusteoretiker i doktorandgruppen, är exempel på processer som tidigare underlättat reflektion. (Hellman, 2005). Att ständigt reflektera över vad jag tar för givet, försöka finna vägar att ändå se samt att problematisera det sätt på vilket min förskollärarroll formar mitt nuvarande datamaterial är fortfarande relevant. Men jag finner det nu också angeläget att se vad deltagandet fyller för funktion i en deltagande observation. Möjligen tycker jag att jag själv tidigare haft så fullt upp med att analytiskt balansera mitt tidigare yrke som förskollärare att jag inte tillräckligt kunnat se de fördelar som också följer med att kunna delta i en gemenskap då man känner till de koder som där finns. 4
5 Nödvändigheten av ett deltagande Jag har tidigare beskrivit att närhet och deltagande ofta är en förutsättning för att få del av det datamaterial man som deltagande observatör vill komma åt. Vad är då detta för typ av data? Devault & Devault beskriver hur deltagande observation sedan Malinowski och Mead 1 myntade begreppet haft en central plats i etnografiska studier. Detta eftersom det är en metod som genom deltagande inte bara försöker komma åt både det som uttalas men även det som inte uttalas. Deltagandet ska på så vis ses som en metod för att försöka komma åt det implicita, vilket i stor utsträckning är det sätt på vilket mening kommer till uttryck 2. Hur kan då detta göras? Jag har tidigare beskrivit hur forskaren genom deltagande observation skiftar mellan olika former av deltagande observation såsom samtal, deltagande och observation 3. Genom detta finns möjligheter att kontextualisera datamaterialet på så vis att det som är outtalat blir tydligare. Informanters utsagor eller agerande ser ofta olika ut beroende på i vilket sammanhang de görs. Är det fråga om ett informellt samtal då vi sitter i lekhalls soffan med en kopp kaffe och ser på barnen som leker? Är det frågan om en individuell formell intervju eller en intervju med hela arbetslaget? Sliter vi med att ta på barnen galonbyxor i hallen under tiden som vi pratar? Är det så att observationen görs då jag sitter i samlingen med mitt observationsblock och för statistik över uppmärksamhet som ges barn beroende på kön? Eller är det en observation som sker då vi äter middag? Olika kontext ger olika datamaterial, vilket ger upphov till flera frågor att söka vidare svar på. Hur detta sökande precis går till är inte helt enkelt att beskriva. Men det handlar om att finna mönster genom att följa vissa teman utifrån de frågeställningar som ligger till grund för studien. I detta arbete anser jag att det är viktigt att inte låsa fast sig vid att finna en enhetlig kulturell modell 4. För mig blir det snarare intressant att ta fasta på det som inte stämmer 1 Malinowski under talet i sin studie ifrån Trobriand öarna. Mead under samma tidsperiod i sin studie ifrån Samoa öarna. 2 Etnologiska och antropologiska studier knyter ofta metoden deltagande observation till kulturteori, där kulturbegreppet handlar mindre om identitet och grupptillhörighet och mer hur redskapen för att förstå och tolka världen ser ut. Kultur ses således som meningsskapande, uttalade och outtalade, mönster som delas av flera individer och som överförs genom inlärning. 3 Även andra metoder används. I min egen studie ingår t.ex. även formell individuell intervju, intervjuer i fokus grupper, strukturerade observations scheman och bildschema. 4 Berglund (1985) skriver i den etnografiska ansatsen om hur etnografin vilar på antropologiska värden såsom kontextualisering, inifrånperspektiv och helhet. Helhet refererar här till en kulturanalys som söker finna kulturella enhetliga modeller ifrån exempelvis en by. Detta har bland annat kritiserats av Clifford & Markus (1986) eftersom han ifrågasätter vilka informanter datan till dessa enhetliga modeller egentligen bygger på. Har 5
6 överens. Dels för att det ger upphov till nya analysmöjligheter, men också för att det i den slutgiltiga avhandlingstexten är vikigt att spegla de sprickor och olikheter som finns inom ett visst observerat mönster. Deltagande innebär också, enligt Devault & Devault, att andra erfarenheter kan erhållas vilka inte kan fås genom att enbart studera eller prata med människor. Jag har tidigare lyft fram hur deltagandet lättare kan ge forskaren access till data ifrån informanterna genom att ett ökat förtroende skapas. Men deltagandet anses också kunna ge forskaren en egen erfarenhet av det studerade fenomenet, vilket inte ska förväxlas med att forskaren ser världen såsom informanterna. Det är snarare frågan om att genom deltagande få en egen erfarenhet. Genom detta söker forskaren skildra fenomenet inifrån och att försöka beskriva det så som man uppfattar att det ter sig utifrån informanternas ögon 5. För min egen del ser jag att ett fullständigt inifrån perspektiv blir problematiskt eftersom vissa av mina informanter är barn. Mitt förhållningssätt blir snarare att kontextualisera data och på så vis försöka förstå hur barn gör kön utifrån mitt vuxna perspektiv. Med pedagogerna i studien är det annorlunda. Deras erfarenheter delar jag efter alla mina år som förskollärare. Ett exempel är att jag mycket väl kan sätta mig in i pedagogernas beskrivningar av frustration och maktlöshet då de inte kan klara ut en samling eftersom vissa barn hotar att ta över 6. Men eftersom jag vill ha balans i studien, finner jag att jag inte kommer att använda mig av ett inifrån perspektiv vad gäller pedagogerna heller. Även här blir det således fråga om att i första hand kontextualisera datan. Men mina erfarenheter påverkar ändå mitt sätt att analysera på så vis att jag inte har intresse av att ensidigt skuldbelägga pedagogerna. Snarare är jag intresserad av varför det som sker faktiskt sker och i den analysen också ta med pedagogernas röster.. Sammanfattningsvis har jag i detta paper diskuterat olika grader, liksom fördelar och nackdelar av närhet och distans. Jag har visat hur det handlar om en pendling mellan dessa ytterligheter alla grupper fått komma till tals? Det har ofta visat sig att modellerna (ofta gjorda av manliga antropologer) skriver fram en etnografi byggd på manliga informanter såsom allmänt gällande. Clifford & Marcus påpekar också att forskaren generellt borde lyfta in informanternas röster tydligare i analysen. 5 Man måste kunna göra en inifrån beskrivning utan att värdera den. Man strävar alltså som antropolog efter att förstå en kultur utan att behöva acceptera den. Förstå i mening att förstå inifrån dess egna förutsättningar, dess egen rationalitet. 6 För att ta ett aktuellt exempel ur nuvarande fältstudie. 6
7 beroende på exempelvis situation eller interaktion. Det handlar således om en ständig avvägning utifrån vad man vill ta reda på. Men det finns vissa avvägningar mellan deltagande och distans som är särskilt problematiska. Bland de svåraste tillhör de avvägningar som kopplas till vad som är etiskt rätt. Situationer finns då det är viktigt att reflektera över vad ett deltagande får för etiska konsekvenser 7. Men att välja en passiv observatörsroll i vissa situationer kan vara etiskt tvivelaktigt. Devault & Devault ger ett exempel på hur en deltagande observatör blir vittne till en gruppvåldtäckt av en yngre kvinna och väljer att som en del av det manliga kollektivet studera denna händelse på lagom avstånd. Observatören förklarar i sin passivitet med att han inte ville störa forskningsprocessen genom att ingripa. Genom ett ingripande hade han inte kunnat få ta del av de processer som vanligtvis pågick och som han nu, genom sin forskning, kunde skriva fram. Jag menar att det finns vissa etiska problem med ett synsätt där forskaren gör sin egen del i processen så osynlig. Forskaren är alltid en del av det material som produceras. Det är därför nödvändigt att reflektera över på vilket sätt en passivitet påverkar genom att legitimera ojämlika mönster. Om jag översätter detta till min egen studie, så får min hållning som konsekvens att jag ofta ingriper i de situationer då barn tydligt kränks. Men det innebär också att jag är noga med att skriva fram de diskussioner och de handlingar som därefter följer. Referenser: Bernard, H, Russell. (1995). Research methods in Anthrophology. Valnut creek California: AltraMira press. Berglund, G. (1985). Den etnografiska ansatsen. Uppsala: Arbetsrapport, Institutionen för pedagogik. Devault, B & Devault, K. (2002). Participant observation. Oxford: AltraMira press. Hellman, A. (2005). Avhandlingsplan: Att bli pojke I förskolan. Göteborgs Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik, Paper som underlag för doktorandkonferensen Vt Junker, P. (1960). Fieldwork: An introduction to the social science. Chicago: University of Chicago press. Clifford, J & Marcus, G.E. (1986). Writing culture; The poetics and politics of ethnography. Berkeley: University of California Press. 7 Bliding för ett intressant resonemang om detta i sin avhandling där hon reflekterar över hur hennes eget deltagande eventuellt bidrog till marginalisering av en elev. 7
8 Spradley, J,P. (1980).Participant observation. New York: Holt, Rinehart and Winston. 8
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merElevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp
Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merKvantitativ = baserad i teori (teori och metod bestämmer datainsamling) Kvalitativ = Insamlad data bestämmer teori/människan i fokus
Kvalitativt snarare än kvantitativt Kvantitativ = baserad i teori (teori och metod bestämmer datainsamling) Kvalitativ = Insamlad data bestämmer teori/människan i fokus rent bord, tar fasta på tidigare
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merAtt vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete
Att vetenskapa Att vetenskapliggöra hur? Att systematiskt studera världen utifrån empiriska data Generalisera, klassificera, diskriminera Testa, pröva, ifrågasätta Förmedla, granska Upprepa Skapandet av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merCUL-doktorand i etikprövningsprocessen
CUL-doktorand i etikprövningsprocessen Angelica Simonsson, doktorand vid Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik, berättar om sina upplevelser av den snåriga vägen från etiska överväganden till
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merAlexanderskolan. Nacka kommun
Alexanderskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka kommun Christina Lundström, Sollentuna kommun Veckorna 49 och 50, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merSkogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSnickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka
Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merGNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för
Läs merUniversitetslärare i förändring: En antropologisk studie av profession, utbildning och makt
70 TORBJÖRN FRIBERG Universitetslärare i förändring: En antropologisk studie av profession, utbildning och makt Malmö: Universus Academic Press, 2015 Sedan några år tillbaka har det rasat en debatt inom
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merUtbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet
Läs merInstruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Läs merInbjudan till forskarutbildningskurs om etnografisk forskning i socialt arbete
Inbjudan till forskarutbildningskurs om etnografisk forskning i socialt arbete Forskarutbildningen i socialt arbete vid Linnéuniversitetet bjuder in och välkomnar doktorander till en kurs om etnografisk
Läs merFältstudier. Rósa Guðjónsdóttir
Fältstudier Rósa Guðjónsdóttir Fältstudier Fältstudier Undersöka ett fält med fokus på händelser, relationer, erfarenheter eller processer Inga variabler kontrolleras Genomförs i fältet som undersöks Denscombe
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merGRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI
GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merStudiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014
Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:
Läs merFörskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan
Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Förskola 1 5 år Ansvariga för arbetet Arbetslaget samt
Läs merProgrammering är för alla - en värderingsövning
Programmering är för alla - en värderingsövning Lektionen handlar om att synliggöra värdering kring att arbeta med programmering. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion
Läs merGodkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator
Anders & Ellen Jag ger er här min respons på ert metodpaper Metodologiska ansats och textanalys. Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier
Läs merTorgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Läs merMall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 1 Innehåll Bakgrund Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Läs merPlan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2016-2017, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan. Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I vår förskola ska alla
Läs merIngela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen
Läs merProgrammering är för alla en värderingsövning
Programmering är för alla - en värderingsövning Lektionen är en introduktion för att inleda ett arbete med programmering. Genom en värderingsövning får eleverna en möjlighet att synliggöra sina föreställningar
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merFörord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
Läs merEtnografi
Etnografi 2009 10 05 sinna@kth.se Etnografi Vad är etnografi användbart till? Kontext Reflektion Att skriva Definition av etno-begrepp Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) Benämningen
Läs merSystematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation
Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation - Förskola i Sverige kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 1 INNAN och EFTER 1998 Socialstyrelsen Skolverket
Läs mer2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merSJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen 18/1 tid o sal
Läs merDet är skillnaden som gör skillnaden
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merÄngesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merEtnografi. Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA
Etnografi Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA03 2013-09-04 Idag Sätta in etnografi i ett vetenskapshistoriskt sammanhang Hur en kulturvetare kan använda etnografiska metoder Öva oss lite Etno
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans namn Planen gäller Hagens förskola, Solrosen Från 201708 till 201807. Ansvariga för planen Berith Jacobsson, Katarina Pettersson,
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets
Läs merRegina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Bes Huvudman nedragardegard@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Solen belägen i Falkenbergs kommun med Förskolan Solens ekonomiska förening som huvudman
Läs merGrisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merInformation angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå
Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merObservation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,
Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merFörskolans kommunikationsmiljö
LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merDet sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merKvalitativa metoder II. 4.
Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)
Läs merForskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
Läs merLitsvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Litsvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merObservationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och 46 2017 Kristallens förskola Nacka kommun Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015
Sida 1 av (5) Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Kursens syfte Kursen syftar till att vidareutveckla kunskaper i vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt. I kursen
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merSACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
fin Skolinspektionen Beslut Huvudman info@kungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid lvarsgårdens förskola, Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merVAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs mer