Politikens pris Vem bestämmer vad maten får kosta? Blingbling Stjärnornas klockrena investering Laddat för elmarknaden Bolagen kan inte förlora

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politikens pris Vem bestämmer vad maten får kosta? Blingbling Stjärnornas klockrena investering Laddat för elmarknaden Bolagen kan inte förlora"

Transkript

1 Nummer Bryt! MALMEN ÄR NORRLANDS GULD Politikens pris Vem bestämmer vad maten får kosta? Blingbling Stjärnornas klockrena investering Laddat för elmarknaden Bolagen kan inte förlora En tidning från Handelsbanken

2 Innehåll FOKUS RÅVAROR NUMMER 1, 2012 Spekulation eller sparande? HEJ OCH VÄLKOMMEN till Fokus råvaror en hel tidning om just råvaror. Under det senaste decenniet har råvarupriser stigit kraftigt, och både stora och små placerare har upptäckt möjligheten att sprida riskerna och öka avkastningen genom att lägga en del av sitt sparande i råvarumarknaden. Betyder det att placerare har orsakat prisuppgången eller är det prisuppgången som lockat till sig placerarna? Det första numret av Fokus råvaror landar mitt i denna frågeställning. Framför allt rör debatten det allra viktigaste området, maten, och de följdverkningar som höjda matpriser får för utsatta människor i världen. Kopplingen mellan sparande och högre priser på råvaror är svår att göra, och även Oxfam en av de mest högljudda kritikerna skriver på organisationens hemsida att den finansiella handelns påverkan på fysiska priser inte går att påvisa. Faktum är att det mesta pekar åt andra hållet, de råvaror där det handlas som mest är de som rör sig minst. Anledningarna till detta är många, och vi kommer framöver att försöka reda ut begreppen på ett tydligt sätt. ATT SPARA I råvaror är inte att lägga fysiska råvaror i lager, utan det är att spara i värdepapper som följer råvarupriserna. Det är lika enkelt som att spara i aktier eller fonder. Sparare står idag i ett läge där de måste bilda sig en egen uppfattning om prisutvecklingen framöver. Har råvaru resan nått vägs ände, eller har den bara börjat? För att bilda sig denna uppfattning krävs kunskap om råvaror, om hur råvaror påverkar våra liv, och om hur våra liv och vår livsstil påverkar råvaror. De närmaste tjugo åren kommer ytterligare tre miljarder människor i världen ta klivet ut ur fattigdom och in i medelklass, vilket kommer att leda till fortsatt stora skift i samhällsstrukturer, beteendemönster och konsumtion, men också till utmaningar när det gäller miljö och försörjning av livsmedel och energi. Det får åtminstone mig att tro att resan bara börjat. Det kommer också att vara drivkraften bakom prisutvecklingen, inte vårt sparande i råvaror. Magnus Strömer, råvaruchef, Handelsbanken RÅVARU Elektricitet Priset på el blir löpsedelsstoff varje år när vintern närmar sig. Men vilka faktorer påverkar priset? Ekvationen är svårare än vad du tror. Sid. 18 Sommarens kraftiga torka i USA slog hårt mot majsskörden. Minskat utbud ledde till att priserna på majs gick upp med sextio procent på två månader. Källa: Reuters Majs Vilka krafter sätts i rörelse när bonden säljer sin majsskörd? Kan spekulation i livsmedelspriser skada världens fattiga? Kraftiga prissvängningar på livsmedel har åter väckt liv i debatten. Sid. 4 Fokus Råvaror ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB (publ) Sveriges ledande aktör inom råvaruplaceringar. Järnmalmsgruvan i Kiruna. Omslagsfoto Roine Magnusson/IBL Ansvarig utgivare Magnus Strömer Produktion Redaktörerna AB Projektledare Fredrik Arvidsson och Magnus Strömer Redaktör Peter Willebrand Formgivning Markus Edin Redaktionsråd Elisabet Jamal Bergström, Martin Jansson, Lina Olsson, Anna Possne, Magnus Strömer, Johan Wallqvist Medarbetare i detta nummer Billy Andersson, Martin Genberg, Nadja Hallström, Pontus Herin, Leif Holmkvist, Martin Jansson, Anne-Li Karlsson, Kjell B Persson, Swedish Graphics Korrektur Fredrik Johansson Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska 2

3 KARTAN 5 aktuella råvaror i detta nummer Ett stort regn över Skandinavien ger 8 TWh, en årsproduktion för en kärnreaktor och mer än hela den svenska vindkraften. Källa: Lennart Söder, KTH Sverige exporterade järnmalm för 14,42 miljarder kronor Källa: SCB Järn Norra Norrbotten är hett och orsaken stavas malm i första hand järnmalm. Vi har besökt triangeln Kiruna Pajala Gällivare för att se hur den svenska gruvboomen påverkar dem som lever där. Sid. 10 2,6 miljoner ton kaffebönor producerade Brasilien Källa: Svensk kaffeinfomation 270 ton var Australiens guldproduktion under Endast Kina producerade mer: 355 ton. Källa: Goldinvestingnews.com guld Blingbling har varit hiphopartisternas favorit och de fick utså mycket hån och beskrevs som vulgära men med tanke på guldprisets utveckling är det hiphop artisterna som skrattar sist. Sid. 23 Kaffe Kaffebönan kopi luwak utvinns ur spillningen från indisk palmmård som äter kaffebären. Kaffebönorna plockas ur dess avföring och rengös för rostning. Sid. 22 FOTO: SHUTTERSTOCK, KJELL B PERSSON, KRISTINA SAHLÉN

4 aktuellt råvarudebatten hungerspelen dikt eller verklighet? För fem år sedan flödade pengarna in på världens råvarubörser. Samtidigt steg priserna på vete och majs till nya rekordnivåer. Var det börshandeln som pressade upp priserna? Eller sinande tillgång och ökad efterfrågan? Text Billy Andersson R åva Ruboomen föddes i sviterna av en sprucken it-bubbla och ett rubbat förtroende för aktiemarknaden. Mellan 2003 och 2008 ökade finansaktörernas investeringar i råvaruhandel från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar ett inflöde av pengar som saknade motstycke på råvarubörserna. Det följdes av en prisuppgång på livsmedel som världen inte har sett sedan tidigt 1970-tal. Mellan 2005 och 2008 steg priset på vete med 228 procent och majs med 291 procent. Den kraftiga prisuppgången på livsmedel förvärrade hungersnöden i fattiga länder som fick uppleva hungerkravaller när situationen blev desperat. Världen krävde en förklaring till de skenande matpriserna. Fanns det ett samband mellan inflödet av pengar på råvarubörserna och prisökningen på råvaror? I en artikel i juli 2010 hävdade amerikanska Harper s Magazine att investmentbanken Goldman Sachs hade skapat en efterfrågechock på livsmedelsmarknaden. Texten med rubriken The food bubble hade en inbyggd dramaturgi som landade väl i den allmänna opinionen, det var banken som kalkylerat profiterade på världens fattiga. Artikeln spreds som en löpeld i medier över hela världen. Även experter inom amerikanska myndigheter som CFTC (Commodity Futures Trading Comission), liksom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, försökte förklara orsaken till prisuppgången med, åtminstone delvis, pengaflödet till råvarubörserna. samtidigt finns det en annan och minst lika etablerad bild av vad som hände. Nationalekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman påpekade redan 2008 att prisuppgången inte kunde förklaras med en spekulationsbubbla på råvarubörsen. Att se ett samband mellan inflödet av pengar på råvarubörsen och råvarupriserna bygger i grunden på ett missförstånd av hur råvaruhandeln fungerar, menar Paul Krugman. Bonden säljer inte sin veteskörd på någon råvarubörs. Han säljer sitt vete till en spannmålshandlare eller kvarnägare. Odla vete och annan spannmål är dock en riskfylld verksamhet. Väder, vind, politiska beslut, ekonomiska omständigheter och tusen andra saker påverkar spannmålspriset. Kontrakten terminerna som handlas på råvarubörsen är värde papper som följer råvarornas pris, utan att leda till fysisk leverans. Men om någon skulle vilja växla en såld termin på MATIF-börsen mot exempelvis en vete leverans är det möjligt. Det finns en hamn i franska Rouen som tar emot eller lämnar ut handlat spannmål. Men i princip alla terminsaffärer leder till en kontantavräkning, där vinster och förluster regleras vid terminens förfallodatum. Råvarubörserna skiljer sig från aktiebörser på ett fundamentalt sätt. En aktie finns i ett begränsat antal och stiger i pris när efterfrågan är större än utbudet. På råvarumarknaden avräknas terminsaffärer alltid mot ett spot-pris, priset till vilket man kan leverera eller hämta sitt vete i Rouen. Det innebär att terminspriset vid förfall alltid motsvarar priset på den fysiska varan. Annars gör man ett så kallat arbitrage. Det innebär att om terminspriset är för högt så köper man vetet någon annanstans och levererar det i Rouen. Just denna möjlighet till leverans knyter samman priserna på den finansiella och den fysiska marknaden, trots att de är parallella marknader. Med andra ord: ingen av marknaderna kan leva frikopplad från varandra. i samband med prisuppgången påstods det att de nya finansiella aktörerna, som till exempel Goldman Sachs, hade en egen agenda hösten 2007 och våren I kraft av sina finansiella styrkor skulle de driva upp priserna på terminer och smitta de underliggande fysiska priserna med en uppåtstigande prisspiral som resultat. Marknaden hamnade i ett skede som börshandlare kallar contango, där terminspriser på framtida leverans är högre än dagspriserna på den fysiska råvaran. Det ger en möjlighet att göra enkla vinster genom att köpa råvara och sälja terminskontrakt. På världens mest kända råvarubörs, Chicago Board of Trade, har det handlats med råvaror sedan visste du att Det samlade globala sparandet i spannmålsråvaror utgör endast drygt en procent av årlig produktion. Ju större handel som sker i en råvara oavsett anledning till handeln desto lägre blir prisrörelserna, och transaktionskostnaderna i råvaran. Det i särklass mest omsatta tillgångsslaget i världen är valutor (valutamarknadens omsättning är nästan 100 gånger så stor som hela världens export/ import). Valutor är det tillgångsslag som har lägst prisrörelser (volatilitet) av alla. Källor: Responsible investment in commodities, onvalues/pri/the Global Compact, januari 2011 samt Bloomberg/BIS/ WTO. 4

5 Men, påpekade Paul Krugman, om det här scenariot hade stämt borde råvarulagren ha expanderat. Det inträffade aldrig. Under den första halvan av 2008 minskade i stället lagren och dagspriserna på de fysiska varorna var högre än terminspriser på framtida leverans. En marknadssituation som pekar på underskott. Efterfrågan var större än tillgången. Det gällde även ris, vars pris ökade mer än vete och majs. Och ris handlas i princip inte alls på någon råvarubörs. det finns sällan enkla förklaringar till vad som händer på en marknad. De flesta är ense om att många olyckliga faktorer sammanföll i mitten av 2000-talet. Dels hade världen drabbats av flera dåliga skördar. Under många år hade samtidigt världens livsmedelslager minskat eftersom fler länder förlitade sig på en fungerande livsmedelshandel. Ovanpå detta ökade efterfrågan på livsmedel i och med snabb tillväxt i folkrika länder som Kina, Indien och Brasilien. Klimatdebatten hade lett till att råvaror som majs och spannmål användes i högre utsträckning till etanolproduktion. Under prisuppgången införde dessutom länder som Ryssland och Ukraina exportskatter på livsmedel. Det här skapade en snäv marknadsbalans för livsmedel. Eftersom elasticiteten är låg (konsumtionen minskar inte om priset går upp, och det är svårt att snabbt få fram större utbud) kan även en liten förändring på marknaden, exempelvis i form av en dålig skörd, få kraftig inverkan på priset. Det är ett scenario som har inträffat flera gånger de senaste åren. men osäkerheten i analyserna är påtaglig, och förra årets kraftiga prissvängningar på mat har fungerat som ny katalysator i debatten. Så sent som i våras sade FN-talesmannen Olivier de Schutter till engelska The Independent att finanshandelns intåg på råvarumarknaden har resulterat i att priserna på råvaror alltmer utgår från en ren spekulativ logik. Det är en speciell situation, för även inom FN råder olika uppfattningar. Bara några månader senare påpekade Sumiter Singh Broca, policy officer vid FAO, att påståendet att spekulation är den huvudsakliga orsaken till prissvängningarna på jordbruksråvaror är svårt att förena med det faktum att det i huvudsak inte spekuleras i de råvaror som upplevde den största volatiliteten. fakta Råvaruhandel så funkar det För att bonden som omöjligt vet vad hon får för den kommande skörden ska kunna planera och våga investera i insatsvaror behöver hon ha viss kontroll på intäkterna. Därför säljer hon ett terminskontrakt på en råvarubörs som speglar förväntan på kommande skörd. Kontraktet har ett fast pris för leverans en viss tid. Priset på terminerna sätts av säljare och köpare som agerar på råvarubörsen. Säg att terminen gäller leverans av vete om ett halvår till priset 100 kronor. På andra sidan finns till exempel en kvarn ägare, som vill säkra priset på vetet ett halvår i framtiden genom att köpa terminskontrakt för 100 kronor. För att råvarubörsen ska fungera måste den följa priset på den fysiska marknaden. Bonden som sålde terminer för 100 kronor säljer kanske ett halvår senare sin skörd till ett pris som gått ned till 80 kronor. Priset på terminskontraket 100 kronor följer den fysiska varan. När bonden köper tillbaka varan gör hon alltså en vinst på 20 kronor. Enligt samma logik gör kvarnägaren som köpt vete för 100 kronor en förlust på 20 kronor på terminshandeln. Bonden kan under perioden som terminen gäller köpa och sälja terminen flera gånger beroende på prissvängningar. Men vinst eller förlust kvittas först när terminen gått ut. FOTO: SHUTTERSTOCK, GETTY/ALL OVER PRESS 5

6 aktuellt råvarudebatten Nya EU-regler ska öka tran Europaparlamentet vill skapa stramare regler för råvaruhandeln. Ett bra första steg, menar välgörenhetsorganisationen Oxfam. Text Peter Willebrand europaparlamentet Röstade i oktober för ett förslag som innebär att man vill införa tuffare positionsbegränsningar på råvarumarknaderna. Syftet är bland annat att öka transparensen för att till exempel begränsa marknadsstörande placeringar. Det är framför allt Frankrike som har drivit linjen med argumentet att minska pris fluktuationerna inom jordbruket. Förslaget är inte okontroversiellt eftersom flera medlemsländer i EU anser att sambandet inte är tillräckligt starkt. Den svenske folkpartisten och parlamentsledamoten Olle Schmidt stöder förslaget med motiveringen att tydligare regler och ökad tranparens för alla finansiella produkter skapar bättre konkurrensförhållanden på finansmarknaden. Men inte heller han kan i dagsläget säga hur förslaget påverkar handeln med jordbruksprodukter och livsmedel. Vi har försökt utreda vilka effekter förslaget får för marknaden och handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, men det är mycket svårt. Olle Schmidt hänvisar till de börser som har tillfrågats. Enligt dem kommer de nya positionsbegränsningarna sannolikt att pressa upp priserna på spotmarknaden. Han hänvisar även till oljebolaget BP som också bedömer att spotmarknadspriset på olja ökar om möjligheten att hedga risk vid till exempel orkaner minskar. den brittiska välgörenhetsorganisationen Oxfam har upprepade gånger varnat för en kommande global matkris på grund av snabbt stigande priser. Organisationen efterfrågar bland annat en starkare reglering av den finansiella handeln med livsmedel, som man anser bidrar till att driva upp priserna. Oxfam har även medverkat i processen att ta fram EU- förslaget. Vi har bland annat arbetat för att det ska vara ett brett perspektiv eftersom allt fler kommersiella aktörer på ett eller annat sätt ägnar sig åt råvaruhandel. Vi har också förespråkat ökad tranparens i handeln. Vår tredje Vad säger experterna i Sverige? Spekulanternas aktiviteter har bara lett till små, övergående prisförändringar. Olle Östensson Expert och internationell rådgivare i råvarufrågor till både företag och länder, har arbetat åt UNCTAD, World Economic Forum och undervisar i råvaruhandel vid Genèves universitet. Finns det risk att spekulanter med stora finansiella tillgångar på råvarubörser kan påverka livsmedelspriser? Det finns en risk i den meningen att det är teoretiskt möjligt. Emellertid kräver det så stora resurser och är förenat med så stora risker att inte ens de som har resurserna är särskilt intresserade. I praktiken har spekulanternas aktiviteter bara lett till mycket små, snabbt övergående prisförändringar. Hur skulle råvarumarknaden påverkas om det infördes begränsningar, i form av storlek på kontrakt och antal handlade terminskontrakt, av handeln med råvarupriser? Att införa eller förstärka begränsningar är antagligen inte särskilt riskabelt. Däremot finns det knappast behov av det. Alla råvarubörser har redan möjlighet att stoppa handeln om de misstänker manipulation. Vem har att vinna på att peka ut spekulation på råvarubörser som boven bakom höga livsmedelspriser? Många som borde veta bättre, i vissa internationella organisationer, har bidragit till att debatten har blivit sned, förmodligen för att dra uppmärksamhet till sin egen verksamhet. Sedan är det bekvämt för rika länder att skylla på spekulanter när utbudet av livsmedel är för litet efter decennier med handelshinder och subventioner av den egna produktionen. Regeringar i fattiga länder vill även dra uppmärksamheten från försummad infrastruktur, avsaknad av fungerande kreditmarknader och lagringssystem för livsmedel som betyder att stora delar av produktionen förstörs. De regeringar som införde exportskatter på livsmedel mitt under krisen föredrar antagligen också att diskussionen huvudsakligen handlar om icke statliga profitörer. Kan råvaruhandeln på något sätt förändra situationen för de hundratals miljoner som i dag svälter? Det stora problemet med livsmedelsförsörjningen är inte att det finns för lite mat utan att den finns på fel ställe. I fattiga länder, framför allt i Afrika, har bönder svårt att få fram sina produkter till marknaden. Därför föredrar de att odla för husbehov. De är själva för små för att handla på råvarubörserna. Men råvarubörser tillåter partihandlare att få en säker avsättning för sina lager, vilket i sin tur tillåter dem att öka sina uppköp, vilket leder till större omsättning på lokala marknader och en mindre riskfylld situation för småjordbrukare som säljer på dessa. Marknader i kombination med bättre transporter är en stor del av lösningen på världens livsmedelsproblem. 6

7 sparensen i handeln ståndpunkt är att regelverket ska vara obligatoriskt, säger Marc-Olivier Hermann som är talesman för Oxfam i ekonomiska rättvisefrågor Men han är också kritisk till förslaget som han anser bara når halvvägs. Förslaget öppnar upp för ett regelverk som inte blir obligatoriskt. Det är bland annat Storbritanniens linje, man anser att marknaden är självreglerande. Vi anser också att begränsningarna ska gälla tills vidare, och inte vara tidsbegränsade. Dessutom anser Oxfam att förslaget innehåller luckor, eftersom de inte sätter några gränser för hur många positioner en aktör får ta inom olika kategorier i handeln. när det gäller kopplingen mellan höga matpriser och finansiell spekulation har Oxfam bland annat hänvisat till amerikanska New England Complex Systems Institute, som i juli presenterade studien The food crises: the US drought. Institutet har gjort en tidsserieanalys av hur torkan i USA påverkar priset på majs. Modellen visar att även en liten spekulation vid en given tidpunkt när det råder torka leder till ett högre pris än vad som skulle vara fallet om det inte förekom någon finansiell handel och priset enbart skulle förklaras med tillgång och efterfrågan. En av slutsatserna i studien är just att en reglerad och i KoRthet matkrisen enligt oxfam Oxfams utpekar följande faktorer som man anser bidrar till att skapa en matkris: Klimatförändringar i praktiken torkan i USA. Biobränslen ökade andelar av majsskörden går till etanoltillverkning, i synnerhet USA. Oljepriset fattiga länder får lägga större andel av sin ekonomi på oljeimport vilket minskar resurser som går till matimport. Dollarkursen en stigande dollarkurs fördyrar matimporten. Livsmedelsreserver lagren är låga vilket driver upp priserna. Finansiell spekulation kopplad till i synnerhet torkan. Marc-Olivier Hermann. transpartent handel skulle leda till en mer långsiktigt stabil marknad. Hur starkt anser ni att sambandet är mellan den finansiella handeln och matpriset jämfört med de andra parametrarna som ni utpekar som bakomliggande orsaker till de höga matpriserna? Det finns ett samband, men vi kan inte peka på enskilda procent. Det är heller inte Oxfams uppgift att bedriva forskning som visar korrelationstal under olika förhållanden. Det får forskarna sköta. Viktigast ur Oxfams perspektiv är, oavsett på vilken sida man står i debatten, att beslutsfattarna börjar vidta flera försiktighetsåtgärder för att minska risken för prishöjningar. Det finns redan tillräckligt många studier som har visat att ett antal olika åtgärder måste vidtas, ett av dem är att sätta stopp för spekulation. Ser ni några fördelar med finansiell handel kopplad till livsmedel? Vi säger absolut inte att all spekulation ska förbjudas. Det har historiskt funnits i alla tider och fungerat som en nödvändig tillförsel av kapital. Men vi är kritiska till hur marknaden har utvecklats de senaste åren. Handeln har tagits över av aktörer som genom spekulation undergräver syftet med nödvändig kapitaltillförsel. Och det drabbar bland annat människor i tredje världen som måste importera mat. de flesta är överens om är att terminshandel påverkar priserna. Daniel Öhman Journalist och, tillsammans med Malin Olofsson, författare till boken Matens pris. Författarna vann Stora journalistpriset år Hur ser du generellt på terminshandel i livsmedelsråvaror? Grundidén med terminshandel är god att bönder ska kunna försäkra sig och planera sin verksamhet. Det är jättebra och förstärker bondens makt. Men som terminshandeln utvecklas är de som handlar med terminer inte de som behöver det, utan det har blivit ett finansiellt instrument. Det har, enligt åtskilliga rapporter, påverkat prissättningen på livsmedelsråvaror. Sedan visar rapporterna att de pris svängningar som finns naturligt, som till exempel beror på väder, blir större på grund av handeln. Om priserna går upp går de upp så mycket mer. Berodde prisuppgången på terminshandel? Delvis gjorde den det. Det var några skördar som slog fel, men enligt de flesta experter förklarade inte det svängningarna som var extremt dramatiska. Det berodde på att det flödade in så extremt mycket pengar i handeln och det spekulerades mycket i vetehandeln. Men den huvudsakliga förklaringen var väl extremt små lager med spannmål? Det är inte klarlagt vad som var och är den huvudsakliga anledningen till prissvängningar. Att priserna börjar röra på sig är oftast naturliga förklaringar som missväxt. Men vad som gör svängningarna så stora kan lika gärna vara att det flyttas kapital från aktiehandeln till råvaruhandeln. Går det att rangordna orsaker? Det tvistas mycket om det här. Vad de flesta är överens om är att terminshandel påverkar priserna. Är det negativt med finansiella aktörer inom terminshandel? Det behöver det inte vara, men vad många har pekat på är att när handeln är helt oreglerad är det svårt att se hur handeln påverkar. I teorin skulle det fungera bra eftersom det kommer in mer pengar och fler är med och sätter priset vilket ska ge ett mer perfekt pris, enligt finansiell teori. Men på en helt avreglerad marknad fungerar det sällan så. Är det inte snarare risk att det blir ett felaktigt pris om det är för få aktörer som är med och ska sätta ett pris på en terminsmarknad? Det är säkerligen inget fel att andra aktörer kan gå in och handla men det måste finnas en transparens så man ser vem som handlar och hur mycket man handlar så att man kan undersöka om det uppstår skevheter på marknaden. Jag har absolut inget svar på hur marknaden ska regleras, men det jag vet är att forskningen har visat att terminshandeln påverkar. FOTO: SHUTTERSTOCK, MAGNUS BERGSTRÖM (DANEIL ÖHMAN), OXFAM 7

8 bakgrund Politikens Pris Mätta magar klagar inte Mat är makt! Det visste redan de gamla grekerna. I dag ska en hel värld balansera tillgången på råvaror. Och allt hänger samman. Text Pontus herin Få torde ha missat Kinas betydelse för de skenande priserna på metaller det senaste decenniet. 95 PrOCeNT WTO:s 157 medlemsländer står för 95 procent av den totala världshandeln. PRiset På mat har i flera hundra år varit den viktigaste orsaken till folklig vrede och uppror. Stigande priser på bröd ledde till både den franska och den ryska revolutionen och höga matpriser var också en viktig förklaring till fjolårets arabiska vår. Det är knappast förvånande att kungar och politiker i alla tider noga har följt priset på de råvaror som vi stoppar i munnen. När spannmålspriserna exploderade i somras började oron sprida sig ännu en gång. I Ryssland fick sommarens dåliga skördar de styrande att överväga ett exportstopp på spannmål för att hålla nere matpriserna i landet. I USA går den politiska debatten het ifall det verkligen är rätt att låta en stor del av all majsproduktion gå till etanol i stället för till mat. Och i Kina, som är en storkonsument av spannmål, finns det ingenting som skrämmer ledargarnityret i Peking mer än stigande matpriser. Det har i flera tusen år varit en gnista till folkliga uppror. spannmål är långt ifrån det enda exemplet. Priserna på en rad råvaror ligger som en våt filt över världspolitiken och styr i själva verket mer av politiska utspel, diplomatiska relationer, skatter och reformer än vad man kan tro. Just priset på spannmål är viktigt i mindre utvecklade länder eftersom mat utgör en stor del av människors utgifter där. Det gäller också priserna på olja och kol. I västvärlden riktas politikernas blickar mer mot priserna på metaller och mineraler som används i industrierna där medborgarna får sina löner. Förutom att priserna på råvaror påverkar opinionen är det en viktig orsak till krig och gränskonflikter. Oljan, det svarta guldet, är en vanlig orsak till krig numera och varje liten potentiell oroshärd påverkar priset. Det uppmärksammade bråket mellan Kina och Japan om några öar i Östkinesiska havet hade aldrig uppstått om det inte vore för att det finns mineraler där. För ett land är alltså råvarumarknaderna viktiga för att hålla befolkningen nöjd, ge dem arbete och undvika krig. Lägg därtill att användandet av fossila bränslen (råvarorna olja och kol) med sin klimatpåverkan är avgörande för hela den mänskliga rasens överlevnad och det är inte så fortsatt höga priser Tesen att råvaror och politik hör ihop är självklar. Det säger Magnus Ericsson, en av grundarna av Raw Materials Group och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Han hänvisar till den amerikanske ekonomen Eugene Staley som redan 1937 skrev i sin bok Peace and War: Det finns inget för vilka stater är mer beredda att snabbt gå i krig, än det som påverkar deras förmåga att föra krig. Magnus Ericsson. När framtidens efterfrågan på mineraler och metaller kommer på tal behöver Magnus Ericsson inte gå längre tillbaka än den stora gruvkonferensen China Mining i början av november i år: Kinesernas tro på omställningen till en konsumtionsdriven ekonomi är orubbad. Jag är övertygad om att man använder triljontals dollar i valutareserven för att klara detta. Kina är ytterligt importberoende vad gäller de flesta mineral och metaller, understryker han. Det är en av de kinesiska ledarnas främsta politiska problem idag. Sett ur ett längre tidsperspektiv har metallpriserna sjunkit de senaste 150 åren. Det är först under de senaste tio åren som en uppgång har pågått. Det beror huvudsakligen på att efterfrågan ökat snabbt medan nödvändiga produktionsökningar kan ta 5 10 år att genomföra. Enligt samma logik spår Magnus Ericsson att metallpriserna så småningom sjunker från dagens rekordnivåer. Men de ligger kvar på en relativt hög nivå åtminstone detta decennium ut eftersom nya gruvor ligger längre bort från marknaderna, halterna i malmerna sjunker och fyndigheterna ligger djupare ner. PETER WILLEBRAND konstigt att världens politikers dröm är att få kontroll på och styra över råvarupriser. Frågan är om det går. Numera är länder som motsvarar 95 procent av den totala världshandeln medlemmar i frihandelsorganisationen WTO (World Trade Organization). Med det har också kvoter, tullar och andra handelshinder nästan försvunnit från råvarumarknaderna de senaste decennierna. Kvar återstår då andra vägar som subventioner, skatter, traditionell utrikespolitik och förstås hot och utpressning. 8

9 Åter till spannmålspriserna där torkan brukar pekas ut som den stora förklaringen till att priserna har rakat i höjden. Givetvis har det spelat in men det är långt ifrån första gången världen drabbas av en torr sommar. Allt fler bedömare menar i stället att den verkliga orsaken till prisexplosionen är att USA:s användning av majs har på bara tio år ställts om från mat till etanol. Allt för att USA:s politiker vill minska beroendet av oljeländerna i Mellanöstern. Etanolen stör balansen på majsmarknaden vilket smittar av sig på andra spannmåls priser. Framför allt visar det hur skört prismekanismen fungerar för råvaror. Det räcker med att utbudet går ner några procent för att priserna ska gå upp med 30 eller kanske 50 procent som fallet för spannmål i somras. för svensk ekonomi har priserna på en rad metaller störst betydelse. Sveriges stora multinationella bolag är beroende av dessa råvaror och vi har en stor och växande gruvindustri. Få torde ha missat Kinas betydelse för de skenande priserna på metaller det senaste decenniet. Landets snabba industrialisering har slukat enorma mängder järnmalm (och kol) som krävs för det stål som är grunden för alla industrier. På bara tio år har Kinas andel av järnmalmsmarknaden vuxit från 13 till över 50 procent. Kinas regim har också fattat beslut om att investera gigantiska belopp för att lyfta sin infrastruktur och till det krävs koppar, inte minst till järnvägen. Till exempel sjösattes ett stimulanspaket under finanskrisen på cirka miljarder kronor inriktat mot just infrastruktur. Den stora frågan just nu bland världens råvaruanalytiker är om Kinas ledare ska lyckas med sitt mål att ställa om President Barack Obama på besök hos en majsodlare i Missouri Valley, Iowa i augusti. Sommarens torka i USA fick många att varna för stigande spannmålspriser i hela världen. Majsskörden i USA är central för prissättningen på världens råvarubörser. Majs är världens tredje mest spridda sädesslag. Det används till djurfoder men även till majsolja, margarin, människoföda och etanol. Nästan hälften av USA:s produktion av majs går till framställningen av etanol. 4 TUSeN MILJArDer KrONOr innehåller det stimulanspaket som Kina har sjösatt inriktat mot infrastruktur. landets ekonomi mot mer privat konsumtion och mindre investeringar. Det skulle i så fall förändra efterfrågan och därmed priserna på råvaror drastiskt. När människor börjar konsumera behövs andra metaller som nickel som finns i hushållsapparater, aluminium som finns i fordon, bly som finns i bilbatterier och så vidare. en annan viktig faktor för att bedöma metallpriserna är en ökad vilja bland politiker i råvarurika länder att beskatta sina gruvor. Drivkraften är att sprida ut vinsterna från ett lands naturtillgångar till kommande generationer alltså precis det som många oljeländer gör med sina oljefonder. Svenska politiker är ett undantag som är tysta i frågan. Men man behöver inte åka längre än till Finland för att upptäcka att diskussionen går varm om en gruvskatt. Ytterligare ett exempel på hur politiska beslut påverkar råvarumarknader är kärnkraften. Efter olyckan i Japan i fjol överraskade Tyskland omvärlden med beslutet att avveckla kärnkraften på tio år. Men den kärnkraftskritiska opinionen i Europa har även fått politiker i Belgien, Österrike och Schweiz att gå samma väg som Tyskland. Till och med världens mest kärnkraftsberoende land, Frankrike, kommer att fasa ut sin kärnkraft om François Hollande håller sina löften. Det här är politiska beslut som kommer att påverka priserna på andra råvaror. Att kolpriset lär stiga är allt annat än en vågad gissning. Det kommer också att öka beroendet av gas vilket kan öppna upp för politiska spänningar mellan Ukraina, Ryssland och Europa. Just PolitisKa beslut som vilar på miljöhänsyn, som kärnkraftsfrågan, ligger som en våt filt över alla råvarupriser. Oljan är väl kanske det tydligaste exemplet. Att utvinna olja från Kanadas geggiga oljesand eller leta olja under de arktiska isarna är extremt kontroversiellt ur ett miljöperspektiv. Ett närliggande exempel är Norge där det finns stora oljefyndigheter utanför Lofoten, ett känsligt område och själva symbolen för den norska naturen. Hur kommer politikerna agera? Låt oss gå tillbaka till spannmålspriserna igen som alltså rakade i höjden i somras och där torkan spelade en stor roll. Samtidigt menar forskare att torkan är en följd av växthuseffekten som ju beror på för stora utsläpp av just olja. Allt hör ihop och sambanden är minst sagt komplexa. Förra gången spannmålspriserna sköt i höjden, 2010, införde Ryssland ett tillfälligt exportstopp. Det gav lägre inhemska priser på mat vilket också var syftet. Men det minskade också intäkterna till bönderna, som därmed inte hade lika mycket pengar till att så vilket förstås ledde till lägre skördar nästa år. För att ytterligare komplicera ekvationen heter en annan faktor fosfor. Denna råvara, som framför allt finns i Marocko och Kina, är en huvudingrediens i konstgödsel. Höga priser på fosfor är därför en annan orsak till de höga spannmåls- och matpriserna. Som sagt, sambanden är många och sällan enkla. Frågan är vem som har den tuffaste utmaningen: analytikerna som försöker spå priset eller politikerna som försöker styra priset på råvaror. FOTO: SCANPIX 9

10 Reportage GRUVINDUSTRIN Brytning Susanne Jysky släpper en trygg anställning som lärare. Mikael Palos maskiningenjörsutbildning är plötsligt hårdvaluta. Och Johny Lanttos värdelösa myrmark kommer att ge miljoner kronor i avkastning årligen. Följ med till ett Norrbotten där gruvnäringen har skapat tillväxtfeber. Text Martin genberg Foto kjell B Persson 10

11 Det är skönt att få röra på sig, säger Susanne Jysky, som tog tjänstledigt från sitt lärarjobb för att jobba med service av LKAB:s malmvagnar. stid 11

12 Reportage gruvindustrin KiRuna är en liten men relativt vidsträckt stad. Drygt invånare bor i tätorten. Blickar man söderut från berget Luossavaara breder husen ut sig nedanför fötterna. Men oavsett från vilken ände man betraktar staden är det något annat man ser först: Kiirunavaara. Berget är i dag Sveriges största symbol för mineralbrytning. Sidorna utgörs av platåer av stenkross. I riktning mot staden öppnar sig en bred klyfta, flera hundra meter djup. Om blicken fortsätter västerut från Luossavaaras fot, mot Narvik och Kebnekaise, ser man hur E10 löper ut ur Kiruna förbi sjön Luossajärvi. Vid sjöns strand jobbar Susanne Jysky. Arbetsplatsen är en antik vagnhall i rött tegel som för länge sedan skulle ha blivit bostäder eller galleria i vilken annan stad som helst. Här servar och reparerar Susanne Jysky och hennes kolleger LKAB:s 998 malmvagnar. Det är drygt två månader kvar innan Susanne Jyskys tjänstledighet från jobbet som lärare löper ut. Men hon har redan bestämt sig. Det är det här jag vill göra nu. Jag har kul, och det ser ljust ut inför framtiden. När Susanne Jysky växte upp i Kiruna på 1980-talet var stämningen en helt annan. Hon flyttade till Stockholm för att studera och var osäker på om hon skulle flytta hem igen. Men hennes och sambons friluftsintresse, tillsammans med en ljusare arbetsmarknad, lockade dem tillbaka. Lärarjobbet var roligt, men när det andra barnet kom var det ändå något som gnagde. Hon hade fyllt trettio år och allt kändes förutbestämt. Under mammaledigheten fick Susanne Jysky den paus hon behövde. Med två bröder under jord och en pensionerad pappa med samma jobb var beslutet inte alltför svårt. I maj startade vikariatet i vagnhallen. I början var det slitigt. Det var så mycket nytt att lära sig så jag var trött i huvudet på kvällen. Men jag blir faktiskt inte trött i kroppen. Tvärtom, det är skönt att få röra på sig. Och det var ett av skälen från början, säger hon. Står man vid de höga fönstren ser man bara sjön och fjällvärlden. Arbetsmiljön är ren, golvet fritt från damm och mellan rälsavsnitten där vagnarna rullar in finns gott om rörelseutrymme. Enstaka enkla hyllor med noggrant ordnade reservdelar är det enda som bryter av. Dagsljuset strömmar in från alla håll. Susanne Jysky säger att det känns tryggt. LKAB tar hand om sina anställda. Hon vet inte om hon får förlängt, eller fast jobb. Men händer det inte nu finns snart nya vikariat. Hon verkar inte orolig. Det har faktiskt blivit en helt annan stämning här. Många vänner flyttar hem igen efter studierna. Det finns ju jobb. Det är lite babyboom också. KiRunaboR är Rent generellt inflyttade. Staden har alltid varit lite av nybyggarland: för ett drygt sekel sedan kom första vågen till malmfälten, på samma sätt som guldruschen i Amerika lockade folk att sätta ner sina bopålar där ingen tidigare hade bosatt sig. Drivkraften var förmodligen densamma. Man ville vinna rikedom och få friheten att forma sitt eget liv. Den här nybyggarandan är stark än i dag. Anette Aidanpää är en av fem anställda på Arbetsförmedlingens nystartade avdelning för gruv- och mineralnäringen. Sedan januari i år arbetar hon med att ge näringslivet draghjälp i rekryteringen. Intresset har varit enormt, säger hon. Man märker direkt när det har varit något om gruvbranschen i medierna. En period var det jättemånga från Skåne som ringde, till exempel. De ser det som ett äventyr. Folk sätter sig på tåget eller i bilen helt spontant och kör hit. En man tog sin husbil från Skåne till en expo vi hade i Pajala. Det är helt galet. Den stora utmaningen är att få hit rätt kompetens. I berget Kiirunavaara finns en enorm fyndighet av högkvalitativ järnmalm som räcker två kilometer ner. I dag ligger huvudnivån på meters djup. 12

13 13

14 Reportage gruvindustrin nya jobb Förra året bröts över 60 miljoner ton malm i Sverige, framförallt järn, koppar och zink. Det är dubbelt så mycket som för 30 år sedan. Regeringen satsar de närmaste åren 200 budgetmiljoner till forskning inom gruvområdet. Gruvboomen beräknas generera jobb inom de närmaste fem åren, spår Arbetsförmedlingen. SVERIGES NETTOEXPORT JÄRNMALMSPRODUKTION KIRUNAGRUVAN INOM EU ÖVRIGT I Kirunagruvan har man brutit mer än en miljard ton magnetit sedan Nästa år tar man den nya huvudnivån på meter i bruk. GRUVNÄRING Järnmalmen består av en lutande skiva och är en av de största sammanhängande malmkropparna i världen. ÖVRIGA LKAB 40% 90% NORGE Narvik Kaunisvaara järnmalm Kiruna järnmalm Svappavaara malmskiva FINLAND Aitikgruvan, Gällivare kopparmalm SVERIGE 7 Malmberget järnmalm Luleå För att skapa den nya huvudnivån spränger man bort fyra miljoner kubikmeter berg, vilket motsvarar sju Globen. KOSTNAD GLOBEN 12,4 SPRÄNGS BORT MRD KR Gruvindustri är i dag något helt annat än för några decennier sedan. Allt lokaler som anställda är rent och fräscht. Säkerhetstänkandet är militäriskt. Maskinerna gör alla tunga jobb. De tekniska framstegen har skapat ett behov av välutbildad arbetskraft, på samma sätt som i många andra industrier. man Kan tycka att Anette Aidanpääs jobb borde vara lätt. Men alltid är det något som ställer till det. Kommunens välstånd är bland annat beroende av skatteintäkter från de nya arbetarna. Den stora frågan just nu är var de ska bo. Det kan låta paradoxalt med tanke på de enorma ytorna. Men det projekteras för ny gruvdrift i rasande takt och stadsflytten är fortfarande inte färdigplanerad. De som bygger villor på mindre orter, till en kostnad på två till tre miljoner kronor, får inte alltid tillbaka pengarna inom överskådlig framtid. Det är bara ett decennium sedan den första villan såldes för över en miljon i Pajala. I dag är samma pris ett riktmärke. Bostadsbolagen har liknande problem. Bostadsrätter är svårsålda och inflyttare vill ha hyresrätter. Hur gärna gruvbolagen än vill kan de inte garantera brytning, och sysselsättning, i ett längre perspektiv. Inte ens tjugo år 14 tas i bruk 2013 och beräknas räcka i tjugo år. räcker för att få bostadsbolagen att börja bygga. Det är här kommunen kommer in, dels genom att bygga bostäder, dels genom att underlätta för näringslivet. Men processen är långsam och många är frustrerade. Anette Aidanpää på Arbetsförmedlingens kontor för gruv- och mineralnäringen kontaktas dagligen av människor från hela landet som vill komma till Kiruna och jobba. Det svåra är att hitta den kompetens som behövs i dagens gruvnäring och att ge dem någonstans att bo. Efter femton år i Stockholm flyttade hon tillbaka hit RegeRingen satsar miljardbelopp på infrastrukturen i Norrbotten och fem års vägprojekt i området är planerade. Det råder tillväxtfeber i regionen: LKAB utvidgar och har öppnat en ny nivå i Kirunagruvan. Koncernen tömmer just nu ett dagbrott i Svappavaara för att återstarta brytning där. Ytterligare två närliggande dagbrott ska öppnas. Produktionen beräknas på några år att öka från 26 miljoner (2011) till 38 miljoner ton järnmalm. Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare går för högvarv och har mer koppar kvar att bryta än vad man har tagit upp sedan starten Ett antal mindre gruvbolag står på kö för att projektera alternativt bryta i Norrbotten. Northland Resources, en nykomling, har under hösten startat produktionen i dagbrottet utanför Pajala. På ett par år har man lagt ner sju miljarder kronor i förberedelser, en summa som man förväntas tjäna in efter fyra år i

15 6,5 EIFFELTORN STÅLMÄNGDEN SOM MOTSVARAR LKAB:S JÄRNMALMS- PRODUKTION VARJE DYGN 100 TON PER VAGN VAGNAR PER TÅG TÅGSÄTT PER DAG ANRIKNINGSVERK MALMTÅG PELLETSVERK SÅ BLIR MALM TILL PELLETS: 1. ANRIKNING Stenmaterialet krossas och malmkorn utskiljs. 2. SLIG Resultatet, slig, består av korn som kan vara upp till 6 millimeter i diameter. De bearbetas vidare i pelletsverket. 17,1 5,7 MILJ TON SKEPPADES FRÅN NARVIK 2011 MILJ TON SKEPPADES FRÅN LULEÅ PELLETS Sligen sintras, formas till pellets och bränns. Då oxiderar magnetiten till hematit. Järnhalten är nu 66% TON PELLETS/DAG TRANSPORTERAS TILL NARVIK OCH LULEÅ Grafik: Swedish Graphics Källa: LKAB, Luleå Tekniska Högskola, Bolidens årsredovisning och Jernkontoret. full produktion. Malmfyndigheten här är lika stor som den i Malmberget. Det ska gå en lastbil härifrån till omlastningen i Svappavaara var femte minut. Bara det kräver 300 chaufförer. Allt det här kommer förstås att kräva mer arbetskraft. Kiruna kommun hade under gruvornas storhetstid i slutet av 70-talet drygt invånare. I dag är man nere på Tillväxten är kraftigare än den från , då Kiruna växte med femtio procent. Pajala har i dag invånare. Gruvan med kringeffekter beräknas öka den siffran med och målet till år 2020 är att ha invånare. Inte konstigt alltså att pulsen plötsligt slår lite fortare i den här landsänden regionen har inte varit hetare sedan de första åren av 1900-talet. Det var ju fullt av förståsigpåare som tyckte det var vansinnigt att köpa den där gamla myrmarken. Johny Lantto, informatör på gruvanläggningen i Kaunisvaara och markägare. samhället PaJala utgör den östra spetsen av en triangel med Kiruna i nordväst och Gällivare i sydväst. Från Kiruna och hit, en bilresa på drygt två timmar, löper natursköna Tornedalen. Finland är nästgårds, och kör du på några mil söderut är du snart framme i Luleå och kan bada i Bottenviken. Några kilometer norr om Pajala ligger byn Kaunisvaara, och det är alltså här Northland Resources startar sin första gruva. Johny Lantto jobbade inom Pajala kommun i 20 år, varav åtta som plan- och miljöchef. Det är lätt att se honom som just kommunanställd; han är en lugn man med välkammat svart hår och huvudet fullt av fakta om bygden och dess invånare. Att han nu är anställd av det internationella bolaget Northland Resources är en udda historia. År 1994 lämnade han in ett anbud på att få köpa skogsmark i Kaunisvaara. Han längtade efter bra mark att jaga älg på. Budet på kronor tog han på känsla, som han själv säger. Det var ju fullt av förståsigpåare som tyckte det var vansinnigt att köpa den där gamla myrmarken, säger han. Nu ligger gruvan till 82 procent på Johny Lanttos mark vilket ska ge honom intäkter på ett par miljoner varje år. Så kan det gå. I dag är han informatör på gruvanläggningen i Kaunisvaara, och styrkan i hans argument finns i förståelsen för platsen han lever på. För honom är skillnaden på nu och då tydlig. Nu när vi startar nytt så är det ett otroligt sug efter att 15

16 Reportage gruvindustrin GRUVINDUSTRIN 16

17 framtidens gruvsatsning Under den gångna hösten deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att gruvnäringen är för Sverige vad oljan är för Norge. Att regeringen håller gruvbranschen högt speglades också i höstbudgeten, där den föreslår satsningar på miljardbelopp inom infra struktur och forskning. Mellan 2013 och 2017 ska 3,5 miljarder kronor investeras i gruvrelaterad infrastruktur, däribland en upprustning av Malmbanan. Under samma period vill regeringen satsa 200 miljoner kronor på forskning inom gruvområdet. Satsningarna är del i vad många hoppas ska vara en fortsatt explosionsartad utveckling av branschen. Branschföreningen Svemins vision är att Sverige fram till 2025 ska trefaldiga landets gruvproduktion och skapa mer än nya arbets tillfällen. Med en sådan utveckling skulle gruvbranschen stå för över tjugo procent av industriinvesteringarna i Sverige, jämfört med tretton procent under Källa: Svemin få vara med. Erfarenheten finns redan. Vi har försett malmfälten med arbetskraft förr om åren, knacka på i vilken stuga som helst och det finns någon där som har jobbat för dem. Att få starta något nytt det händer vart hundrade år i Sverige. Man vill vara med om det. I november gick den första svarta malmen genom krossarna. Där blir den till den säljbara råvaran, något som liknar svart magnetiskt vetemjöl. Även här är problemet arbetskraften. Men inte att anställa. Fyratusen ansökningar har blivit den första driftslinjen på hundra man. Vi har gått från kriskommun till överhettning. Och skillnaden mot förra gången det gick bra är stor. Det finns en dramatisk skillnad i lönsamhet i gruvdrift i dag, säger Johny Lantto. Kinas höjda levnadsstandard anges oftast som skälet till de höga järnmalmspriserna. När utvecklingen i landet tappar fart förväntas Indien ta vid. Frågan är om utvecklingen går att stoppa. i KiRuna är råvaran järn. Koncentrationen är så hög som 69 procent i den järnmalm man tar upp. Bolidens koppargruva i Gällivare är en helt annan femma. Aitik är ett jättelikt dagbrott som mäter 450 meter på djupet. Malmen innehåller 0,2 procent koppar, vilket är ganska lågt i internationella jämförelser. Det ställer krav. Vi jobbar hela tiden på effektiviteten, säger gruvchefen Michael Palo. När han studerade i slutet av 90-talet var allting annorlunda. Gruvföretagen tjänade inte så mycket pengar. Jobben var färre. Och tron på regionen inför framtiden var obefintlig. Michael Palo flyttade till Luleå. Efter stora framgångar under 60- och 70-talen blev 80-talet en kalldusch för alla gruvsamhällen. Med gruvjobben försvann skatteintäkter och konsumtion. Gruvchef Michael Palo utbildade sig till maskiningenjör i Luleå men flyttade hem hit samtidigt som priserna på järn och koppar gick upp och gruvbranschen gick in i sin nya guldålder. Men med bättre priser och förbättrade utvinnings- och transportmetoder kom vändningen. Att stanna kvar i bygden blev åter ett alternativ för de bofasta. Att återvända blev en möjlighet för de som en gång hade gett sig av. För mig började det märkas redan , säger Michael Palo. Då kom tankarna på att jag kanske skulle flytta tillbaka ändå. Så jag provade, och började på LKAB I början undrade jag vad jag hade gett mig in på. Men det ändrades snart. Kopparpriset gick på kort tid från dollar per ton till över dollar per ton. I dag anses en nivå på över dollar per ton vara stabil. Att säga att gruvorna har haft en enorm utveckling sedan dess är en underdrift. Och framtidstron går inte att ta miste på. aitik är bolidens största gruva och en av Europas största koppargruvor. De senaste åren har den levererat en stor del av koncernens vinster. Att vi är så pass effektiva gör också att vi känner oss trygga även om priserna faller. Då har vi ändå en fördel gentemot konkurrenterna. Kopparpriset är, förstås, inte det enda osäkra med att bryta kopparmalm. Berget är ju inte en känd enhet, säger Michael Palo. Det händer alltid något som vi inte hade planerat för. Därför är det så viktigt att få hit rätt kompetens, och inte bara personer med rätt utbildning utan med erfarenhet av den här sortens problemlösning. Och det är inte helt lätt. Har man varit med om något svårt blir man starkare. Norrbottens gruvarbetare verkar inte oroliga för en ny kris. De är bättre rustade, och vet med sig att hoppet alltid lever. Går det inte längre att jobba i gruvan kan man göra något annat. Och att som sista utväg flytta härifrån det går bra det också. Det har de gjort förr. Frågan är om det kommer att behövas. Jag tror, och hoppas, att när gruvdriften har tjänat ut sin roll, då kommer vi ha klarat av övergången till turism och annat, säger Michael Palo. Vi blir ju inte färre i världen direkt, och utrymme är det ont om. Det har vi gott om i Norrbotten. Aitikgruvan. Det droppar ur berget, väggarna skiftar i olika gröna nyanser från utfällda mineraler. Att vi är så pass effektiva gör också att vi känner oss trygga även om priserna faller. Michael Palo, gruvchef LKAB. 17

18 aktuellt elmarknaden elprisets svåra ekvation Hur kan en kilowattimme vattenkraft, som kostar några öre att producera, säljas för 50 öre på elbörsen Nordpool? Det enkla svaret: marginalprissättning. Det krångliga: riskkalkyler, vinstmaximering, väderprognoser, råvarupriser, politik, koldioxidskatt, spelteori och ett stabilt oligopol. Text leif holmkvist Illustration Anne-li karlsson På den nordiska elbörsen Nordpool härskar de fyras gäng: Vattenfall, Statkraft, Fortum och Eon. Sedan kommer ingenting och därefter mindre kraftproducenter. 316 TWh, ungefär femton miljoner villaårsförbrukningar, såldes i fjol via Nordpool för 14,5 miljarder euro. Snittpriset landade på 47 euro/mwh, cirka 43 öre/ kilowattimme. Nordpool skiljer sig inte från andra börser. Priset sätts till produktionskostnaden för den sist efterfrågade kilowattimmen enligt marginalprissättningens huvudregel. Ingen gör en pryl som kostar mer att tillverka än vad köparen vill betala. En vinterdag kan efterfrågan stiga till nivåer där kolkondenskraft går att sälja för 1 krona kilowattimmen. Den som då har vattenkraft till en rörlig kostnad på 5 öre eller kärnkraft för 15 öre tjänar givetvis stora pengar. Så här ser kostnadstrappan ut: vattenkraft, kärnkraft, mottryckskraft, vindkraft, kolkondenskraft, oljekondenskraft och gasturbinkraft. Ju högre upp i trappan priset kliver, desto mer tjänar de längst ner. men en Rad faktorer komplicerar prisbildningen säger Stefan Fastesson, konsult som driver företaget Commodity Advisors och har arbetat på Enron Nordic, Vattenfall och varit chef för råvarutrading på SEB: Kraftbolagen försöker optimera alla sina resurser för att maximera vinsten. Det är inte dagens tillgång och efterfrågan på el som avspeglas i marginalpriset, utan summan av förväntningar på det optimala pris de hoppas kunna ta ut längre fram. Vattenkraft kan ju lagras i magasinen och produceras när priset är bättre. Enda tvingande situationen är om magasinen är fulla. Då har alla brått att göra av med vatten och priset pressas ned. Men här finns också ett mått av spelteori, där det handlar om att försöka överlista konkurrenterna. 43 öre Snittpriset för en kilowattimme på Nordpool under förra årets handel. fakta elhandel och elcertifikat: I Sverige avreglerades elmarknaden 1996 för att öka konkurrensen mellan elproducenterna. Elcertifikat tilldelas producenter som producerar el baserat på förnyelsebara energikällor. Systemet med elcertifikat infördes ursprungligen den 1 maj 2003 för att öka andelen förnyelsebar elproduktion till år 2016 med 17 TWh. År 2006 gjordes en förändring som innebar att elcertifikatssystemet förlängs till och med El skiljer sig från de flesta varor eftersom tillverkarna kan lagra råvaran och styra utbudet, kunderna konsumerar köpögonblicket. Och det är inte slutkund som reagerar på Nordpools pris: El har inget perfekt jämviktspris på grund av obalansen mellan konsumenter och producenter, säger Stefan Fastesson. Vi slutar inte duscha eller koka kaffe för att elpriset är högt och de som handlar på Nordpool för vår räkning har inget intresse av att vi inte konsumerar el. Det var lätt att vara elhandlare under Nordpools första tid på 1990-talet. Mycket nederbörd gav billig el, bästa väderprognosen vann. Kärnkraftverken var nya och krävde mindre underhåll. I tio år pendlade spotprisernas dygnsmedelvärde mellan 5 och 25 öre per kwh beroende på säsong. Bara ett par extrema torrår sköt vinterpriset i höjden. Men 2005 infördes EU:s system för utsläppsrätter samtidigt som kolpriset steg kraftigt. Volatiliteten blev genast mycket större så snart man tvingades elda med kol, säger Jonas Almqvist, vd för Bergen Energi Sverige. Fler och högre pristoppar alltså. Samtidigt utvidgades marknaden med fler kablar till kontinenten och det lyfte även bottenpriserna: När Norden har mycket vatten är priset lågt och vi kan öka exporten, säger Jonas Almqvist. Men efterfrågan från kontinenten höjer då priset. Och när vi importerar är priset högt och höjs ännu mer av flaskhalsar i överföringskapaciteten som är omkring 5 procent av vår volym. nä sta KomPliKation för elhandlarna blev framväxten av vindkraft. När det blåser bra kan priset gå ner mot noll i vissa områden i Danmark och Tyskland. Så stor är inte vindkraften i Sverige, men den har betydelse för prisbildningen. Mer vindkraft minskar risken för koldopade elpriser. Elcertifikaten är en mycket bra energireform som har 18

19 påskyndat utbyggnaden av vindkraft och biobränsle, anser Jonas Almqvist. Men just nu är priserna lite för låga så det är svårt att få ihop kalkylerna. De senaste åren har kärnkraftens oberäknelighet ställt till problem, påpekar Telge Energis vd Johan Öhnell, som är ordförande för branschföreningen Oberoende Elhandlare. Han anser att spotmarknaden på Nordpool fungerar bra, med ett undantag: Produktionssidan har ett informationsövertag som blir särskilt besvärande när det handlar om gamla kärnkraftverk. Informationen om hur de förväntas producera är obefintlig. Utebliven leverans från ett verk får väldiga konsekvenser för oss som ska göra prisprognoser, särskilt i bristsituationer. Då kan priserna öka med procent och marginalerna försvinner snabbt. För att få en bättre fungerande marknad vill Oberoende Elhandlare tvinga kärnkraftsägarna att publicera kvartalsvisa analyser av produktionsförutsättningarna för de närmaste åren. Vi vet att kärnkraftverken bara använde 67 procent av sin kapacitet vid de tre senaste effekttopparna. Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH trots energibespa R ing och effektivisering kommer priserna på Nordpool att stiga, bedömer Jonas Almqvist: Det är en begränsad resurs och Tyskland ska avveckla kärnkraften samtidigt som kolproducerad el ska minska kraftigt. Ett högre pris gynnar de nordiska kraftbolagen, påpekar professor Lennart Söder på KTH: Sverige och Norge har kraftverk med höga investeringskostnader och låga driftskostnader. Våra priser sätts av grannländernas marginalkostnader och tur är det, annars skulle el kosta 15 öre och alla skulle gå i konkurs när kapitalkostnaderna inte täcks. Men kraftbolagens optimering påverkar också priset, medger Lennart Söder: Sverige och Norge kan lagra 120 TWh i magasinen. Sälja eller spara är den strategiska frågan. Där är terminsmarknaden en bra spegel av det framtida priset. Men bolagen har olika prognoser och förväntningar. Vädret kan knäcka även den mest sofistikerade datorprognosen. Ett stort regn över Skandinavien ger 8 TWh, en årsproduktion för en kärnreaktor och mer än hela den svenska vindkraften. Skillnaderna i tillrinning mellan 1996 och 2001 var hela 86 TWh. När det blir fullt i magasinen blir marginalkostnaden noll. Då har priset på Nordpool varit nere i 2 öre. Motsatsen är budgetkörning, att göra slut på vattnet för att köra värmekraft på sommaren till högre priser. Lennart Söder vill inte hävda att kraftbolagen manipulerar priset: Det är oerhört svårt att bevisa. Men vi vet att kärnkraftverken bara använde 67 procent av sin kapacitet vid de tre senaste effekttopparna. Hur kraftbolagen än gör blir de beskyllda för att göra fel, kör de inte vattenkraften anklagas de för att höja priset nu, kör de anklagas de för att höja priset till vintern. nordpool har en effektiv övervakning och har agerat mot både hedgefonder som har försökt styra priserna på terminsmarknaden och mot handlare som har överträtt reglerna. Det har jobbats mycket med att stävja sådant som är på gränsen till det illegala, säger Jonas Almqvist. Roger Fredriksson, vd på energikonsultföretaget Apoidea, är kritisk mot hur Nordpool fungerar: Marginalprissättning fungerar på andra marknader, men inte på el. Men det är svårt att kritisera principen, eftersom ingen vet vad vi ska göra i stället. De stora bolagen samäger kärnkraft och kan utöva oligopolmakt på lunchmöten. De sitter på båda sidor av bordet och bjuder ut och köper tillbaka el. Ingen producent kan i dag förlora, det är bara en fråga om hur stor vinsten blir. 19

20 Krönika martin jansson Fast i en politisk snårskog Den senaste tiden har bristen på aktivitet hos de stora ekonomierna varit påtaglig. Ledarskapskifte i Kina, presidentval i USA, Spaniens eventuella ansökan om nödlån och trojkans (EU, ECB och IMF) förhandlingar med Grekland präglar nyhetsflödet och tar kraft från det som behöver göras från politiskt håll för att den globala ekonomin ska ha sin gång. Kina har va Rit paralyserat av det politiska skiftet. De nya ledarna tillträder visserligen inte förrän efter det kinesiska nyåret i februari 2013 men ledarskapsskiftet har för första gången nått framför kulisserna i och med Bo Xilai-skandalen och vi kan bara ana hur mycket kraft som har lagts på maktspelet bakom kulisserna. Under året har den kinesiska ekonomin bromsat in, trots stimulanser. Mycket beror på minskad export till Europa, men också till övriga länder i Asien som nu lider av Kinas lägre tillväxt. Sedan september har dock indikatorer från Kina börjat se allt bättre ut och mycket talar för att nödvändiga reformer kommer att återupptas när de nya ledarna kommer till makten. Dessa skapar förutsättningar för en tillväxt runt 7 8 procent vilket skapar en solid grund för fortsatt stark efterfrågan på råvaror från världens tillväxtmotor i öst. I det kortare perspektivet räknar vi med att Kinas återhämtning åter kommer öka efterfrågan på basmetaller och fram till det kinesiska nyåret tror vi på klart högre priser för denna råvarugrupp. i usa har makrodata varit bra senaste tiden, mycket drivet av bättre husmarknad och lägre arbetslöshet. Även om det är positivt verkar den amerikanska ekonomin sakna egen drivkraft och dess framtid hänger nu mycket på utvecklingen i efterfrågan på exportvaror. USA har också befunnit sig i politisk paralysering inför det amerikanska valet. När väl valet nu är bakom oss ska politikerna ta itu med fiscal cliff eller budgetstupet som det brukar kallas på svenska. Förra året enades USA:s politiker bland annat om att tillfälligt förlänga de skattelättnader som infördes av George W Bush Utöver dessa kommer också ökat skattetryck från Barack Obamas sjukvårdspaket. Sammantaget skulle oförändrad finanspolitik motsvara skattehöjningar och utgifts minskningar på nära 4 procent av BNP nästa år. Med dagens tillväxttakt på drygt 2 procent skulle ett fall utför budgetstupet föra USA in i en ny recession. Vi Martin Jansson är råvarustrateg på Handelsbanken. Vi räknar med att det politiska systemet lyckas komma överrens. räknar emellertid med att det politiska systemet lyckas komma överrens, måhända under årets sista skälvande timmar. samtidigt växer PRoblemen i eurozonen. Tysk industriproduktion har även den bromsat in och de spanska och grekiska ekonomierna är i fritt fall med arbetslöshet över 25 procent. Budgetåtstramningar har drivit upp arbetslösheten i Europas krisekonomier och skapat negativa spiraler som kommer bli svåra att bryta så länge dessa länder har euron som valuta. ECB har hyllats för sitt åtagande att köpa statsobligationer men Spaniens ovilja att utnyttja nödlån och trojkans förhandlingar med Grekland tragglar vidare då länderna har svårt att få stöd i respektive parlament för de tuffa motkrav som medföljer ECB:s bistånd. Det finns dock metaller som får stöd av politikernas aktivitet eller om man så vill brist på aktivitet. Jag tänker naturligtvis på ädelmetallerna och då främst på guld och silver. Realräntorna är extremt låga och politikerna lovar att de så ska förbli; USA har gått längst och lovar låga räntor till 2015, vilket är längre än den nuvarande centralbankschefen Ben Bernanke står vid rodret. Centralbankerna är generellt sett kreativa och försöker på alla sätt att driva upp inflationsförväntningarna vilket får investerare att söka sig till ädelmetaller. i sverige finns det numera en årligt återkommande politisk diskussion som handlar om en av landets mest basala råvaror, el. Svensk kärnkraft har under de senaste åren varit en besvikelse när den som bäst har behövts under de kalla vintermånaderna. I år är det ett tydligt trendbrott och kärnkraften är på väg mot den högsta novemberproduktionen sedan Barsebäck stängdes. I kombination med nästan fulla dammar så är förutsättningarna goda att klara perioder av rysskyla och vi tror på fortsatt låga elpriser denna vinter. 20

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK v.40 29 november 2009 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Dubai debt fear 8 Råvarukommentar 9 Högbergs högläge: Mjölkkossor

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Bomull. färdigplockat? börs. Halverat bomullspris

Bomull. färdigplockat? börs. Halverat bomullspris Bomull färdigplockat? En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Halverat bomullspris I början av året låg bomullspriset på $2.20

Läs mer

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus.

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. Marknadsföringsmaterial Bull & Bear Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. När du bestämt dig för dubbla avkastningen Bull Du tror på en uppgång i marknaden.

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & Open end certifikat Så fungerar Open end certifikat Vad kan man handla Avgifter Ett exempel - RICI Råvaruindex RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & RBS öppnar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil Volvo på väg transportmagasinet från volvo lastvagnar i Sverige # 3/4 2010 årgång 49 USA Rena lastbilar I heta Arizona Gas följ med volvos metandiesellastbil Störst Världens största testrigg Minskar vikten

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Marknadswarrant Elkraft

Marknadswarrant Elkraft www.handelsbanken.se/warranter Marknadswarrant Elkraft Avkastningen är kopplad till elprisets utveckling Du kan tjäna mycket pengar, samtidigt som risken är hög Löptiden är två år Mycket talar för ett

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 39 Torsdag 23 december 2010 NORRBOTTEN Gruva till Pajala Nu är det bestämt att det blir en gruva utanför Pajala. Flera hundra personer får jobb tack vare gruvan. -Nu börjar vi, säger

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB Vårt nuläge och framtid Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB AGENDA Nuläget i LKAB Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 Investeringar i Narvik och Ofotbanen för framtiden Omvärldsförändringar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Intressant vecka trots kinesisk nyårsledighet!

Intressant vecka trots kinesisk nyårsledighet! RÅVAROR ALLMÄNT Intressant vecka trots kinesisk nyårsledighet! Vi hade väntat oss en lugn vecka på råvarumarknaden när kineserna hade ledigt efter söndagens nyårsfest. Volymerna har visserligen varit lägre

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

DU VET VÄL ATT DU KAN FÖLJA BÖRSTJÄNAREN I REALTID PÅ TWITTER!

DU VET VÄL ATT DU KAN FÖLJA BÖRSTJÄNAREN I REALTID PÅ TWITTER! börs Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor Ett marknadsbrev från Börstjänaren Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor 2 3 tjänaren VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Läs mer

REDEYE - ICM. Industrials, Cleantech and Mining. Börsdagarna, November 2011

REDEYE - ICM. Industrials, Cleantech and Mining. Börsdagarna, November 2011 REDEYE - ICM Industrials, Cleantech and Mining Börsdagarna, November 2011 1 Innehållsförteckning Introduktion till Redeye ICM Översikt sektorn Makro och drivkrafter Värdering Redeyes favoriter 2 Introduktion

Läs mer

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft Intäktshantering den som kan mest vinner De senaste åren har på ett smärtsamt sätt visat hur snabbt priserna på el och elcertifikat kan svänga från historiskt

Läs mer

VAD TROR DU? Råvarucertifikat MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

VAD TROR DU? Råvarucertifikat MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Råvarucertifikat MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Råvaror en naturlig del i ditt sparande. Visst har du hört uttrycket lägg inte alla ägg i samma korg? När det gäller placeringar finns det ingenting som är mer

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor.

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Köpläge i vete En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Efter flera månader med sidledes rörelser börjar spannmålsprodukterna röra

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Innehåll 1 Ottomanska riket, 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Economics. Ottomanska imperiet

Innehåll 1 Ottomanska riket, 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Economics. Ottomanska imperiet v.40 1 november 2009 Innehåll 1 Ottomanska riket, 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Råvaruindex 8 Råvarukanalen 9 Graföversikt 11 Ansvarsfriskrivning

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken

www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken Nu kan du handla råvaror lika enkelt som när du handlar varor i butiken Visst har du hört uttrycket lägg inte alla ägg i samma

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer