BARN OCH UTBILDNING. Verksamhetsplan

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2016

2

3 Verksamhetsplan 2016 för Barn och utbildning, Sundsvalls kommun, januari 2016 Layout: Sundsvalls kommun Addera Kontorsservice Illustrationer: Jenny Wallmark Innehåll Förord Politiska mål och inriktning... 6 Skolans styrning Staten Kommunen Verksamheten Om Verksamhetsplan Barn och utbildning i Sundsvall Visioner och nyckelord Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsverktyget Arbetsorganisation och Utvecklingsorganisation Mer uppföljning Mål och lärdomar Barn- och utbildningsnämndens prioriterade områden Lärdomar att omsätta Trygghet Utvecklande lärmiljö Kunskaper Utveckla sin fulla potential Barn- och elevinflytande Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag Effektivt resursanvändande Personal Hälsa Förskolans kvalitetsindikatorer Fritidshemmens kvalitetsindikatorer Årshjul Årshjul för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Förteckning fotnoter Bilagor Kommunfullmäktiges uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Uppdrag från barn- och utbildningsnämnden Centrala begrepp Beslutad av barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan

4

5 Förord Varför blir det som det blir när man gör det man gör? Det är en av de viktigaste frågorna i allt förändrings- och utvecklingsarbete. Förvaltningens verksamhetsplan, lokala verksamhetsplaner, resultatprofiler och individuella målplaner hänger ihop i en systematik som avser att leda vårt gemensamma arbete med alla våra barn och elever. Såväl enskilda medarbetares lärdomar som lärdomar på enhetsnivå bildar ett underlag, för såväl det lokala arbetslaget, den lokala enheten och även för förvaltningen som helhet, som ger möjlighet till att systematiskt utveckla arbetet. Lärdomarna dras ur olika typer av arbeten. Vissa lärdomar bygger på undervisning i enskilt ämne, andra lärdomar bygger på ämnesövergripande arbeten, ytterligare andra lärdomar bygger på hälsofrämjande insatser. y Verksamhetsplanen är en länk mellan politikens mål- och resursplan (MRP) och vardagsarbetet på förskolor och skolor. y Verksamhetsplanen är förvaltningens samlade kvittens av de mål och uppdrag som politiken beslutat om. Det som tillsammans med lagar och förordningar styr vårt arbete och når sin konkreta form i arbetet med barn och elever. y Verksamhetsplanen är upplagd så att vardagsarbetet på förskolor och skolor ska stå i centrum för uppföljning och analys och ligga till grund för nya beslut om fortsatt arbete. Det är i mötet mellan barn, elev och personal som barnens och elevernas lärande och utveckling sker. Eftersom barn och elever tar med sig sina upplevelser från förskola och skola i sina fortsatta liv är det vårt ansvar att se till att den miljö barnen möter är trygg och fri från diskriminering. Att miljön är stimulerande och utmanande, väcker nyfikenhet och lust att lära mer. Allt detta ska varje barn och elev få uppleva förutom all den kunskap vi ska ge i fråga om ämnen och färdigheter. Värdeskapande lärande, forskningsskolor, modellskolor, förstelärare, HÖK, övningsskolor, forskningsavdelning, mattesatsning, lässatsning, elevhälsoplan, strategi för mångfald och likvärdighet, är alla exempel på nya verktyg som tagits fram under senare år för att vi ska lyckas i vårt uppdrag. Sveriges Bästa Skola 2021 så formuleras vår ambition, vår övergripande vision, vårt mål. I årets verksamhetsplan är de strategier som tidigare tagits fram för att kunna nå detta mål nu inbakade under de sju av politiken beslutade målområdena. Lars Karlstrand Tillförordnad skoldirektör Verksamhetsplan 2016 Förord 5

6 Politiska mål och inriktning 2015 var ett spännande år där det hände mycket både i världen och i Sundsvall. För Sundsvalls skolor har det varit ett år som kantats av både kreativitet och lärandelust men även av hårt arbete från alla medarbetare och en del tuffa beslut. Skolan har en hel del utmaningar framför sig som vi alla behöver hjälpas åt att arbeta med. Det är ingen hemlighet att kostnaderna i verksamheten dragit iväg i orimligt hög takt. Det gjorde att vi tyvärr blev tvingade att ta till drastiska åtgärder i slutet av 2015 för att komma i balans. En stor eloge och ett tack till alla chefer som hanterade den uppkomna situationen på ett professionellt sätt. Genom att varje enhet redan i början av året 2016 har ett bättre grepp om ekonomin är jag övertygad om att vi kan undvika att en liknande situation uppstår igen. Från politiken pekade vi redan 2015 ut en likvärdig skola för alla som ett av hela kommunkoncernens tre viktigaste fokusområden. Det innebär att alla nämnder och alla bolag ska arbeta för att bidra till att alla barnen når sina mål i skolan. Vi hoppas kunna börja se resultat av det arbetet redan nästa år. Från politiken fortsätter vi att satsa på skolan. Om man jämför i pengar mellan budgeterade år så har förvaltningen 81 miljoner mer till förfogande 2016 än Skolpengen ökar totalt med 73,7 miljoner. Det sker framförallt genom en satsning på 25,7 miljoner till de yngre klasserna. Det innebär dock en besparing på 5 miljoner på Gymnasiet som får göra justeringar i enlighet med vad Gymnasieutredningen visar. Vi vill frigöra resurser till skolan genom att se över lokalkostnaderna. Under kommande år ser vi fram emot ett fortsatt arbete med profilering av våra skolor. Vi kommer även jobba hårt med att öka elevernas tid med sina lärare och satsa på att de elever som har extra svårt i skolan eller som behöver hjälp med språket får extra stöd. Det känns särskilt viktigt i en tid som denna. Andra utmaningar som vi har är de växande sjuktalen och de fortsatt låga skolresultaten. Den nya ledningsorganisation som beslutades i nämnden 2014 innebär flera chefer och rektorer. Med hjälp av detta kan vi kraftsamla till att arbeta bättre för att vår personal ska hålla sig friska. Även om vi ser att skolresultaten sakta ökar så behöver vi vända dessa ännu snabbare. Detta är stora utmaningar, men jag tillsammans med nämnden ser fram emot att jobba med frågan. Du sitter nu med verksamhetsplanen för 2016 i dina händer. Dokumentet är författat av tjänstemännen och riktar sig till dig som har världens viktigaste jobb. Jag hoppas att den ger bra vägledning inför kommande år. Precis som förra året kan jag göra mig till talesman för nämnden och lova lyhördhet, ansvar och engagemang. João Pinheiro Ordförande i barn- och utbildningsnämnden 6 Verksamhetsplan 2016 Förord

7 Skolans styrning Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig och främja alla barn och elevers lärande utifrån deras förutsättningar. Det innebär att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov, att ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Staten Riksdagen fastställer skollagen. Regeringen beslutar om förordningar, exempelvis skolförordningen (2011:185) och gymnasieförordningen (2010:2039). Skolverket är en förvaltningsmyndighet för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Det är den myndighet som beslutar om föreskrifter. Skolverket ger även ut de allmänna råd som fungerar som rekommendationer till hur skolväsendet ska tillämpa lagar, förordningar och föreskrifter. Skolinspektionen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att granska huvudmän och verksamheterna för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Kommunen Kommunfullmäktige skapar de förutsättningar som behövs för att den kommunala utbildningsverksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar och förordningar, då kommunen är huvudman för det kommunala skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom den kommunala utbildningsverksamheten, vilket omfattar förskoleverksamheten, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola och kulturskola. 1 Barn- och utbildningsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens reglemente, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt föreskrifter i lagar och förordningar. Barn- och utbildningsnämnden skall regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 2 Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer den av barn och utbildningsnämnden beslutade mål och resursplanen (MRP). Förvaltningen gör, med MRP och övriga styrande dokument och riktlinjer som utgångspunkt, en övergripande verksamhetsplan. På denna nivå sker även de förvaltningsövergripande analyserna över det arbete som sker på enhetsnivå. Det handlar till exempel om att skapa rutiner för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, liksom att bidra med hjälp och stöd till det arbete som sker på enhetsnivå. I arbetet med den förvaltningsövergripande analysen ingår att samla, sammanställa och analysera alla lokala verksamhetsplaner. Det är förvaltningen som bidrar med att samla in och sammanställa data till den resultatprofil som är unik för respektive enhet, som tillsammans med den lokala verksamhetsplanen utgör det nya kvalitetsverktyget. För mer information om det nya kvalitetsverktyget och det systematiska kvalitetsarbete som sker, se s. 11. Verksamhetsplan 2016 Skolans styrning 7

8 Verksamheten Förskolechef och rektor ansvarar för att, på sin respektive enhet, planera, följa upp och utveckla utbildningen. Förskolechef och rektor ska säkra att de mål som återfinns i olika styrdokument uppnås. Förskolechef och rektor ska årligen beskriva enhetens arbete i sin lokala verksamhetsplan. Även Centrum för kunskapsbildning, Ekonomi, HR och Stab upprättar egna verksamhetsplaner där man beskriver mål, utvecklingsområden och insatser. Barnen Eleverna Lokal verksamhetsplan Verksamheten Resultatprofiler Verksamhetsplan Barn- och utbildningsförvaltningen Mål- och resursplan (MRP) Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Skollagen Kommunallagen Arbetsmiljölagen Läroplaner Staten Regering Skolverket 8 Verksamhetsplan 2016 Skolans styrning

9 Om Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningens Verksamhetsplan 2016 är ett gemensamt styrdokument som ska bidra till likvärdighet, lärande och utveckling i våra förskolor och skolor. Arbetet ska ske med barnen och eleverna i fokus. Innehållet i Verksamhetsplan 2016, liksom vårt arbete i verksamheten i stort, påverkas av flera olika dokument. Vi utgår från såväl skollag som från läroplaner och barnkonventionen, liksom från politiskt fastslagna mål och visioner och kommunens hållbarhetsstrategi RIKARE, med det tillhörande Sveriges Bästa Skola 2021-målet. Centralt i verksamhetsplanen är även de lärdomar vi tillsammans dragit under året utifrån det arbete som sker på våra enheter. Barn och utbildning i Sundsvall Förskolorna och skolorna i Sundsvall är organiserade i nio skolområden. I sex av dessa finns 86 förskolor, 36 grundskolor och grundsärskolan. I två skolområden finns gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som tillsammans har omkring 15 program med ett 20-tal olika inriktningar. Förutom de geografiska skolområdena finns även Centrum för kunskapsbildning (CFK) som ett skolområde. I CFK ingår Centrum för flerspråkigt lärande, Barn- och elevhälsan och skolutveckling, Mediotek Sundsvall, Kulturskolan och Forskningsavdelningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom stödfunktioner organiserade i en stab, HR-enhet och en ekonomienhet. Sett till den totala verksamheten arbetar omkring 3200 personer inom Barn och utbildning i Sundsvall. Tillsammans möter vi de närmare barn och elever som går i våra förskolor, skolor och gymnasieskolor. Organisation: Barn och utbildning Skoldirektör Skolområden CFK Förskola och grundskola Alnö-Ljustadalen Bergsåker-Liden Haga Höglunda-Montessori Matfors-Stöde Njurunda Barn- och utbildningskontoret Stab HR-enhet Ekonomienhet Sundsvalls gymnasium Hedbergska skolan Västermalms skola Verksamhetsplan 2016 Skolans styrning 9

10 Visioner och nyckelord Vision och nyckelord Sundsvalls kommun Vi gör det goda livet möjligt Mod Öppenhet Helhetssyn Vision Barn och utbildning Alltid bästa möte för fortsatt lärande Verksamhetsidé Barn och utbildning Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och elevers livslånga lärande och utveckling. Vårt arbete ska kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 10 Verksamhetsplan 2016 Skolans styrning

11 Systematiskt kvalitetsarbete I skollagens 4 kap. Kvalitet och inflytande, formuleras bestämmelser om det systematiska kvalitetsarbetet (2-8 ) 3. Här fastslås att huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen, och att sådan planering, uppföljning och utveckling även ska genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Ute i förskolorna och skolor ska arbetet ske i samverkan med lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Även barnen och deras vårdnadshavare ska ha tillgång till och erbjudas att delta i arbetet. Det är rektor och förskolechef som ansvarar för att arbetet utförs på enhetsnivå. Kvalitetsverktyget Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun så är det systematiska kvalitetsarbetet organiserat utifrån tanken att varje enhet planerar sin verksamhet med förvaltningens verksamhetsplan som underlag. Denna planering redovisas i den lokala verksamhetsplanen. I den beskrivs hur enheten arbetar för att förverkliga de intentioner som uttrycks i gällande styrdokument. Den lokala verksamhetsplanen kombineras därefter med en resultatprofil, och tillsammans bygger dessa delar det kvalitetsverktyg som vi från och med läsåret 15/16 arbetar med. Den lokala verksamhetsplanen är både ett verktyg för den enskilda förskolan eller skolan, och ett underlag för det förvaltningsgemensamma lärandet om förskolors och skolors utvecklingsarbete. Den lokala verksamhetsplanen kan ses som det kvalitativa underlag som bidrar till att beskriva, planera och motivera det utvecklingsarbete som sker på varje skolenhet. Arbetet med den lokala verksamhetsplanen är tänkt att ske löpande, utifrån när och hur enheterna arbetar med sina utvecklingsområden. På förvaltningsövergripande nivå summeras och analyseras de lokala verksamhetsplanerna en gång per år. Detta arbete äger rum med start i juni, och avrapporteras under höstens kvalitets- och analysdagar. I analysen identifieras mönster över de gemensamma problemområden respektive lärdomar som tillsammans bygger en förståelse för det arbete som sker inom de kommunala förskolorna och skolorna. De lärdomar som dras ur de lokala verksamhetsplanerna, sätts också i relation till vad vi kan se i resultatprofilen. Verksamhetsplan 2016 Systematiskt kvalitetsarbete 11

12 Resultatprofilen ser lite annorlunda ut beroende på vilken nivå som redovisas; förskolornas resultatprofiler ser inte likadana ut som grundskolornas resultatprofiler. Gemensamt för alla resultatprofiler är dock tanken att däri samla alla kvantitativa data som behövs för att följa upp en skolenhets resultat. Dessa data samlas in löpande under året, för att sedan summeras i den förvaltningsövergripande analysen under hösten. För skolorna handlar det till exempel om de samlade resultaten sett till måluppfyllelse, betyg och närvaro, liksom föräldraundersökningar och trygghetsenkäter. Bland förskolorna kan resultatprofilen innehålla exempelvis resultat från föräldraenkäten. Föräldraenkäter, trygghetsenkäter och personalens egna självskattningar fungerar som sätt att mäta hur väl vi tillämpar de lärdomar vi tillsammans dragit inom respektive målområde. De fungerar därmed som indikatorer för huruvida vi är på rätt väg i vårt systematiska kvalitetsarbete. Till hjälp i sitt kvalitetsarbete har även förskolorna sina kvalitetsindikatorer (se sidan 26-27). Genom det systematiska kvalitetsarbetet kan vi på sikt utveckla kvaliteten i verksamheten, så att förutsättningarna för att förverkliga det uppdrag och de mål som är satta för verksamheten förbättras. För att lyckas med det senare behöver hela verksamheten utveckla sin förmåga att ständigt lära. Arbetsorganisation och utvecklingsorganisation Utmärkande för en verksamhet som har förmåga att lära, är att det vid sidan om den arbetsorganisation (AO) som möjliggör den fortlöpande verksamheten, också finns en utvecklingsorganisation (UO) som gör det möjligt för verksamheten att ständigt utvecklas och förnyas. Inom såväl AO som UO pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Något förenklat skulle man kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör. Att göra verksamheten mera effektiv. Detta medan lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör. Med hjälp av den nya kunskapen kan verksamheten utvecklas till en annan, mera ändamålsenlig verksamhet, än den är idag. En ändamålsenlig verksamhet som i hög utsträckning använder sig av ett systematiskt kvalitetsarbete för att analysera och utveckla organisationen, kännetecknas av viljan att förstå kopplingarna mellan process det vill säga det som sker inom organisationen och, framförallt, i mötet med barnen och eleverna, och det resultat som vi därefter får. En fördjupad analys och förståelse kring varför vi når de resultat vi når, kan bidra till att utveckla våra processer så att vi når bättre resultat. 12 Verksamhetsplan 2016 Systematiskt kvalitetsarbete

13 Mer uppföljning Förutom de uppgifter som ingår i kvalitetsverktyget finns även andra uppgifter som förvaltningen följer upp: y Enheternas arbete med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Ett sätt att följa upp det arbetet, är genom enheternas likabehandlingsplaner y Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande y Tillgång till förskoleplatser y Nettokostnad per elev y Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen y Barnkonventionens tillämpning i skolan y Studie- och yrkesvägledningen y APL- och praktikplatser y Värdeskapande arbetet, med utbildning och utveckling av entreprenöriella kompetenser Även om det sker en analys på en förvaltningsövergripande nivå, är det viktigt att komma ihåg att respektive enhet också ansvarar för att följa upp sina resultat, och utgå från dessa uppföljningar när nya prioriteringar och mål fastställs. Kvalitetsverktyget är tänkt att fungera som ett stöd i detta arbete. Verksamhetsplan 2016 Systematiskt kvalitetsarbete 13

14 Mål och lärdomar De avsnitt som nu följer i verksamhetsplanen är en genomgång av de prioriterade områden som enheterna har att förhålla sig till i sitt praktiska arbete. För att få en förståelse för tanken med dessa prioriterade områden, följer här en beskrivning av hur man kan läsa om och arbeta utifrån politiskt fastslagna mål och lärdomar hämtade ur verksamheten. Målen i verksamhetsplanen utrycker nämndens förväntningar på verksamheten. Målen förverkligas genom verksamhetens processer. Resultaten av förskolans och skolans arbete är beroende av kvaliteten i processerna. Den kvaliteten avgörs av hur väl vi kan tillämpa kunskapen om vad som bidrar till elevers lärande och utveckling. Kunskapen uttrycks i denna verksamhetsplan som ett antal lärdomar för respektive mål. Hur duktiga vi är på att omsätta dessa lärdomar i praktiken är alltså avgörande för hur väl vi når nämndens mål. Resonemanget kan exemplifieras med följande Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga Lärdom: Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att vi utvecklar goda relationer Pedagogerna har under ledning av sin chef kollegiala samtal med varandra om sina relationer med barnen och eleverna. Som underlag för dessa diskussioner används en självskattning som varje pedagog gjort om sina egna relationer med barnen och eleverna. Dessa skattningar ställs samman till en gemensam bedömning vilket ger möjlighet att upptäcka barn och elever som få eller inga pedagoger uppfattar sig ha goda relationer med. Upptäckten möjliggör att man nu omsätter lärdomen i ett medvetet arbete med att förbättra dessa relationer. För att kunna praktisera lärdomarna behöver medarbetare på alla nivåer ha kunskap om de lärdomar som har dragits under det senaste året. Lärdomarna bygger på de erfarenheter som gjorts i kommunen under det gånga året. Underlaget för lärdomarna kommer från kvalitetssamtal, dialogsamtal och analysseminarium samt de utvärderingar och rapporter som producerats inom ramen för respektive enhet. Barn- och utbildningsnämndens prioriterade områden för att nå uppsatta mål y Trygghet y Utvecklande lärmiljö y Kunskaper y Utveckla sin fulla potential y Barn- och elevinflytande y Rektorers och förskolechefers pedagogiska uppdrag y Effektivt resursanvändande y Personal Hälsa 14 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar

15 Lärdomar att omsätta Trygghet Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga Vad har vi lärt om vad som bidrar till barns och elevers trygghet? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi utvecklar goda relationer y Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på allvar y Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever y Vi är medvetna om hälsans betydelse för barn och elevers upplevelse av trygghet och arbetar därför för en hälsofrämjande förskola och skola Erfarenhet och beprövad erfarenhet Betydelsen av goda relationer kommer fram i den dokumentation som gjorts under kvalitetssamtal, dialogsamtal och analysseminariet. Detsamma gäller betydelsen av att se varje barn och elev samt betydelsen av en trygg miljö. Lärdomarnas betydelse förstärks i flera av de utvärderingar som genomförts i kommunen under året. Allra tydligast framträder lärdomarna i de rapporter som tillkommit inom ramen för Centrum för kunskapsbildning (CFK) 4. När pedagoger och skolledare i olika sammanhang påpekar betydelsen av goda relationer är det oftast relationen mellan barn/elev och pedagog som avses. Ibland handlar det också om relationerna barnen/eleverna emellan eller mellan de vuxna som arbetar tillsammans. Dialogen lyfts fram som en förutsättning för alla dessa relationer. Att lyssna och ställa frågor i syfte att förstå den andre, istället för att hävda sin egen ståndpunkt, framstår som väsentligt. Det är också viktigt att ta tillvara på variationen som underlag för ett gemensamt lärande. Det ger möjlighet att finna såväl orsakerna till som lösningarna på de problem som uppstår i vardagen, vare sig det gäller trygghet eller andra för verksamheten viktiga mål. För barn och elever är frågan om trygghet nära sammanhängande med den miljö de vistas i. Det gäller såväl den fysiska som den virtuella miljön. I dialogsamtalen uppger inte minst gymnasieskolans elever att det finns lokaler och forum i skolan där de inte känner sig trygga. Gruppens sammansättning är också något som utifrån ett barn- och elevperspektiv kan upplevas problematiskt i förhållande till målet att alla ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Vetenskaplig grund Arbetet i förskolan och skolan handlar i princip alltid om relationer på ett eller annat sätt. I urvalet av forskningsrapporter med relevans för lärdomen Vi utvecklar goda relationer märks några aspekter särskilt väl. Forskningen handlar om pedagogers relationer till barn och unga 5 6, om relationer elever eller barn emellan 7 8, men även om barn och ungas relationer till förskolan och skolan som institution Dessa relationer, vars kvalitet i sin tur är beroende av en mängd olika Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar 15

16 faktorer, har betydelse för upplevelsen av trygghet i förskolan och skolan och i förlängningen för möjligheten att lära och utvecklas. Genom att förbättra dessa relationer kan vi skapa bättre förutsättningar för barns lärande och utveckling. Om barn och unga ska uppleva att de blir sedda och tagna på allvar, räcker det inte att vi som arbetar inom förskolan eller skolan ser dem. Det har också betydelse hur vi ser dem, eftersom våra föreställningar påverkar vad vi säger och vad vi gör när vi möts i våra verksamheter. Det handlar om vad vi uppmärksammar hos barnen och eleverna och hur de värderingar vi omfattar och förmedlar påverkar deras identitetsuppfattning 11 och som en del i den synen på sig själva som lärande individer. Det handlar alltså om vår påverkan på den självbild barnen eller eleverna utvecklar med hjälp av de erfarenheter de gör i förskolan och skolan 12. När det gäller forskning avseende miljöer 13 som upplevs trygga av barn och elever så framkommer vikten av skolmiljöer 14 som är fria från våld, mobbning och stress Återigen framhålls att trivsel i skolan och goda relationer mellan lärare och elev genererar ökad trygghet för eleverna I forskningen synliggörs även hur elevers hälsa, såväl fysisk som psykisk, har betydelse för trygghet. Hur barn mår är beroende av en mängd faktorer som exempelvis elevers bakgrund, familjeförhållanden och socioekonomi Även om dessa faktorer faller utanför skolans omedelbara påverkanssfär, har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i denna fråga. Något som fortfarande inte lyfts fram så mycket i de dokument som producerats i kommunen under det gångna året men som ändå är värt att beakta är att misslyckanden ska ses som en väg till framgång. Det gäller särskilt i relation till lärdomen Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever. Lärande främjas av att barn och elever interagerar med omvärlden och uppmuntras att våga misslyckas för att pröva nya vägar och hitta oväntade lösningar. Om barn och elever lär sig att misslyckas utan att självkänslan försämras har vi skapat goda förutsättningar för att de ska kunna pröva sig fram, våga ta risker o och öka möjligheterna att nå framgång. Utvecklande lärmiljö Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en miljö som stimulerar till utveckling och lärande Vad har vi lärt om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi möter barnen och eleverna där de befinner sig när vi skapar förutsättningar, planerar och genomför olika aktiviteter i såväl de fysiska som de psykosociala lärmiljöerna y Vi kommunicerar våra höga förväntningar på barnen och eleverna y Vi ger återkoppling som främjar lärande och stimulerar till utveckling y Vi gör det viktigt på riktig 16 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar

17 Erfarenhet och beprövad erfarenhet I pedagogers och skolledares beskrivningar av vad som är kännetecknande en god lärmiljö är uttryck som att möta barn och elever där de befinner sig, höga förväntningar och bedömning för lärande vanligt förekommande. Det gäller den dokumentation som gjorts under analysseminarier, dialogsamtal och i de kvalitetsrapporter och verksamhetsplaner som producerats under det gångna året. Betydelsen av höga förväntningar och återkoppling återfinns dessutom i utvärderingarna av de samarbeten och projekt som flera av kommunens enheter varit engagerade i under senare år. Detsamma gäller betydelsen av att det som görs upplevs viktigt på riktigt av den som lär, oavsett om det handlar om barn/elever eller vuxna som arbetar i förskolan och skolan. 27 I praktiken handlar dessa lärdomar om att sätta barnet eller eleven och dennes lärande i centrum. Det handlar om att öka kunskapen om den som lär. Genom de kunskaperna kan vi utveckla såväl verksamheten som läraktiviteter, fysiska och psykosociala miljöer som tar hänsyn till barnets förutsättningar, behov och intressen. Vetenskaplig grund Gemensamt för ovan formulerade lärdomar är att de kan förstås på mer än ett sätt. När det gäller den lärdom som handlar om att möta barn och elever där de befinner sig är det, om man ser till vad som skrivs i dokumenten, möjligt att urskilja tre i grunden skilda perspektiv. Vart och ett av dessa kan i sin tur kopplas till olika teorier om lärande och undervisning. Att ta reda på vad barnet eller eleven kan innan man planerar och genomför en läraktivitet är ett sätt att möta dem där de befinner sig (Se t ex forskning kring Learning Study). Att ta reda på hur barnet eller eleven lär är ett annat (Se forskning kring lärstilar). Att ta reda på vilka tankar, frågor och funderingar barnet eller eleven bär med sig in i en lärsituation ett tredje (se forskning kring elevaktiva arbetssätt). Med de fysiska miljöernas betydelse menas främst inne- och utemiljöerna inom förskolan. Förskolans miljö brukar beskrivas som verksamhetens tredje pedagog. En god lärmiljö skapas genom att pedagogerna avsätter tid och tanke på att utforma och planera den fysiska miljön. Detta för att barnen ska finna material som utmanar, inspirerar och väcker fantasi och leklust. 28 Under senare år har forskning som visar på samband mellan lärares förväntningar och elevers resultat 29 bidragit till att höga förväntningar alltmera har kommit att framstå som väsentligt för den som arbetar med lärande. Samtidigt förefaller det vara viktigt att innebörden i uttrycket höga förväntningar klargörs, då det finns forskning som visar att resultatet är beroende av vilka förväntningar som kommuniceras i mötet med barn och elever Något förenklat kan man säga att det handlar om att utveckla en tilltro till alla barns och elevers möjlighet att lära och utvecklas. I detta ingår att den återkoppling som ges till barn och elever bör vara uppgiftsrelaterad snarare än personrelaterad. Lärdomen Vi gör det viktigt på riktigt har en stark koppling till forskning inom entreprenöriellt lärande, där en av de vanligaste och hittills mest framgångsrika entreprenöriella pedagogiska metoderna är att samverka med omvärlden kring autentiska problem och utmaningar En viktig aspekt i lärprocessen är när det är tänkt att uppstå faktiska värden för någon part utanför förskolan eller skolan. Att skapa värde för andra individer i någon form (kulturellt, socialt eller ekonomiskt) ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande. Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar 17

18 Kunskaper Mål för förskolan: Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande Mål för grundskolan: Alla elever når målen i samtliga ämnen Mål för gymnasieskolan: Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter fyra år Vad har vi lärt om vad som bidrar till barns och elevers lärande och utveckling så att de ökar sina kunskaper? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi fokuserar på såväl kognitiva som icke kognitiva kompetenser när vi skapar förutsättningar för, planerar och genomför olika aktiviteter y Vi fokuserar på såväl kognitiva som icke kognitiva kompetenser vid bedömning av barn och elevers prestationer Erfarenhet och beprövad erfarenhet Lärdomarna är nära sammanhängande med tankar kring hållbar kunskap och det livslånga lärandet. Detta är något som lyfts fram när medarbetare i olika sammanhang beskriver vad som har betydelse för att nå de kunskapsmål som är satta för förskolans och skolans verksamheter. Det aktualiseras till exempel i den dokumentation som gjorts i projektet Bedömning för lärande, det förekommer i den dokumentation som gjordes under analysseminariet, det återkommer också flera gånger i dokumentationen av gymnasieskolans och grundskolans och förskolans dialogsamtal. Vetenskaplig grund Lärdomen ovan kan kopplas ihop med teorier om vad som ligger bakom individers framgång i utbildning och på arbetsmarknaden. I Skolverkets analysrapport Betydelsen av icke-kognitiva förmågor 40 beskrivs forskning kring olika slags förmågor som uppmärksammats internationellt. Forskningen här skiljer mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor. De kognitiva rör allmänt sett tankeförmågan. Icke-kognitiva förmågor handlar om individers attityder, beteenden och socialtemotionella sidor. Till exempel social kompetens och emotionell kompetens. Vilken roll den typen av kompetenser har i individens skolgång och senare i livet har att göra med vilken syn vi har på kunskap. För att vi människor ska utveckla både kognitiva och icke-kognitiva förmågor är det viktigt att vi involverar hela människan, det vill säga både kropp och själ. Lärdomen förstärks inom forskning där betydelsen av tanke, känsla och handling ger uttryck för ett helhetsperspektiv på lärande. Lärande är processer där hela människan, kropp och själ, upplever en social situation som innefattar tankar, känslor eller praktisk handling (eller en kombination) som integreras i ens biografi och leder till en förändrad (mer erfaren) person. 41 Vikten av att studera känslor kopplat till utbildning har lyfts fram inom såväl utbildningsforskning, som psykologiforskning och neurovetenskaplig forskning. Hargreaves 42 menar att god undervisning handlar om att känslomässigt knyta an till eleverna, deras känslor, deras intressen och till det som eleverna anser vara spännande. Undervisning utan känslor riskerar att bli förlorad i leda och stagnation samt att skolutveckling som inte tar hänsyn till känslor allvarligt kan skada det som lärare redan gör bra. 18 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar

19 Utveckla sin fulla potential Mål: Alla barn och elever i utvecklar sin fulla potential och förmåga Vad har vi lärt om vad som bidrar till att barn och elever utvecklar sin fulla potential? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi planerar och genomför aktiviteter som stimulerar barns och elevers vilja att vara i förskolan och skolan för att lära och utvecklas Erfarenhet och beprövad erfarenhet Innebörden av lärdomen är att vi till exempel ser effekter som barns och elevers inre motivation, lust att lära, lärglädje samt vilja att vara i förskolan och skolan. Betydelsen visas till exempel i den dokumentation som gjordes under analysseminariet. Den återkommer också flera gånger i dokumentationen av dialogsamtal samt i dokumentation som gjorts i projektet Bedömning för lärande. I praktiken handlar lärdomen också om att barn och elever ges förutsättningar att utveckla sin självbild och sin framtidstro. Här har det stor betydelse hur skolan lyckas inte minst utifrån studie- och yrkesvägledningen i vid bemärkelse. Se Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning på grundskolan samt Skolinspektionens granskning av Studie- och yrkesvägledning i gymnasiet 43. Se också Skolverkets kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram som beskriver betydelsen av hur skolan interagerar med omvärlden för att undervisningen ska upplevas som meningsfull och relevant 44. Här är samarbetet med arbetslivet viktigt. 45 Vetenskaplig grund Hur vi lyckas med målet att alla barn och elever utvecklar sin fulla potential är starkt kopplat till skolans kompensatoriska uppdrag. De handlar också om hur väl vi lyckas få barn och elever att lämna sin trygghetszon och bege sig in i den så kallade proximala utvecklingszonen 46, det vill säga den zon där det är tillräckligt svårt och utmanande och därför lärorikt att vara. Det kan kopplas ihop med teorier om förutsättningar för framgångsrikt lärande samt barns och elevers tilltro till den egna förmågan att lära utifrån två olika tankesätt: statiskt eller dynamiskt. 47 Utifrån det statiska tankesättet är individens framgångar förutbestämda av medfödd intelligens och förmåga. Man är duktig på något eller så är man det inte. Man undviker motgångar och utmaningar och oavsett hur mycket eller lite man anstränger sig så kommer man alltid vara duktig på vissa saker och hopplös på andra. Att visa vad man kan och att man lyckas utan synbar ansträngning är enligt det statiska tankesättet tecken på hur smart och intelligent man är samtidigt som misslyckanden visar på inkompetens och dumhet. Utifrån det dynamiska tankesättet beror framgångarna på individens ansträngning, individens förmåga att ta risker och individens strategier. Man vill utveckla sig själv och bli bättre, lära sig genom utmaningar och man söker också utmaningar för att lära sig mer. Svårigheter ses med det dynamiska tankesättet som en oundviklig del av inlärningsprocessen och misslyckanden innebär bara att man ändrar sina strategier. Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar 19

20 Barn- och elevinflytande Mål: Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan och skolan Vad har vi lärt om vad som bidrar till barns och elevers delaktighet och inflytande? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi tar till vara barns och elevers erfarenheter, tankar och uppfattningar och ger dem betydelse y Vi uppmärksammar de tankar och uppfattningar som föräldrar och andra vuxna med nära relation till barn och elever har Erfarenhet och beprövad erfarenhet Barns och elevers rätt till inflytande är central i de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Det handlar om rätten att uttrycka sig, om möjligheten att påverka och ta ansvar för sin skolgång. För att målet ska förverkligas krävs inte bara att vi skapar arenor för elevinflytande. Minst lika viktigt är hur vi tar hand om den variation, i sätt att se och agera, som naturligt finns i en grupp. Dessa variationer är närvarande vare sig gruppen består av barn och elever som lär tillsammans eller av vuxna som gemensamt arbetar med att utveckla sig själva och sin verksamhet. Att uppmärksamma barns och elevers erfarenheter och uppfattningar och använda dessa vid planering, genomförande och utvärdering av olika aktiviteter framstår i detta sammanhang som väsentligt. För att ge barns och elevers erfarenheter betydelse behöver man bry sig om hela den livsvärld som de befinner sig i. Den innefattar föräldrar och andra vuxna med nära relation till barnen. De som framförallt synliggjort sina kunskaper och erfarenheter om hur vi arbetar med denna livsvärld är förskolorna. Att se variation som en tillgång och barnen eller eleverna som en resurs i arbetet med att utveckla verksamheten verkar vara något som kommit att bli vanligare. Det kan man utläsa i de utvärderingar och rapporter som producerats i kommunen under det gångna året. Allt fler pedagoger och skolledare uppger, att de i större utsträckning än tidigare efterfrågar inte bara medarbetares och kollegors perspektiv, utan också barnens, elevernas och föräldrarnas perspektiv i arbetet med att utforma och utveckla verksamheten. Sätten att gå tillväga varierar. Vid sidan om lärande samtal och intervju med föreställningskarta är arbete med loopar 48, något som har kommit att bli relativt vanligt i Sundsvall. Bland förskolorna finns exempel på hur barnen via fotoprojekt får bidra till att vara med och utveckla de lärmiljöer som de befinner sig i. Vetenskaplig grund Ska variationen bli en tillgång i arbetet med att utveckla förskolans och skolans verksamhet behöver det användas på något sätt. Då räcker det inte att bara konstatera att det går att tänka och göra på olika sätt. Just detta är något som i studier som genomförts i kommunen har visat sig vara svårt. Det vi däremot vet, är att höga förväntningar, medskapande och inre motivation är väldigt avgörande för att man ska nå framgång i det man gör. Detta framgår tydligt i flera av de lärdomar vi tillsammans kan dra utifrån det arbete som bedrivs i våra förskolor och skolor, och det finns också en hel del vetenskaplig grund att ta spjärn mot. T ex belyste redan Dewey problemet med att elever som inte var aktiva i sin planering av kunskapsinhämtning heller inte lärde sig något 20 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar

21 nytt inför framtiden. Uttrycket Learning by doing visar på hur undervisningen bör bygga på att eleverna får experimentera och prova sig fram genom att tillämpa sina kunskaper praktiskt på ett sätt som gör att det kan komma till verklig nytta. 49 Dagens samhälle är uppbyggt på demokratiska grunder och värderingar, därför är det viktigt att barn och elever redan i förskolan och skolan får en inblick och en träning i hur demokratin fungerar. Undervisningen ska dock inte enbart förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar, utan även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet 50. Ofta finns dock tendensen att elevinflytandet i våra skolor begränsas till de områden som inte påverkar lärandet, så som matråd, miljöråd eller liknande. Deltagande i den typen av råd skapar visserligen en viss känsla av delaktighet, men det bidrar inte till att eleverna är med och gör lärandet viktigt på riktigt. Elever som tillåts vara medvetna och ansvarstagande har visat sig att arbeta mer effektivt, och de blir också mer motiverade, vilket starkt bidrar till förmågan att ta till sig kunskap. Genom att synliggöra såväl målen som vägen dit via gemensamma beslut, så skapas ett kollektivt ansvar i klassen. Det handlar således om att gå bortom den envägskommunikation där eleverna är passiva mottagare som varken vill eller tillåts ta ansvar utan enbart följer lärarnas direktiv, till en skola där elevernas intressen, behov och förmåga är medskapande i undervisningen. Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag Mål: Rektorer och förskolechefer har goda förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare Vad har vi lärt om vad som bidrar till bra förutsättningar för pedagogiskt ledarskap? Lärdomar För att kunna skapa goda förutsättningar för skolans och förskolans pedagogiska ledarskap krävs kunskap om vad som utmärker ett sådant ledarskap. Utifrån de erfarenheter som har gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi utgår från kommunens och skolans gemensamma helhetsidé, när vi planerar olika aktiviteter i verksamheten y Vi tillämpar den kunskap vi har om hur man på bästa sätt bidrar till barn och elevers lärande och utveckling y Vi ser till att det finns förutsättningar för de som arbetar i verksamheten att fortlöpande lära om och utifrån den egna vardagsverksamheten med syftet att utveckla kunskapen om hur man på bästa sätt bidrar till barn och elevers lärande och utveckling y Vi leder och deltar i kollegiala lärprocesser y Vi skapar förutsättningar för arbetsorganisationens och utvecklingsorganisationens olika processer y Vi formulerar gemensamma bärande idéer som vägleder det pedagogiska arbetet Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar 21

22 Erfarenhet och beprövad erfarenhet Det pedagogiska ledarskapet handlar om att skapa förutsättningar för lärande och utveckling. I första hand är det barnens och elevernas lärande och utveckling det handlar om. Det är deras lärande och deras utveckling som står i fokus för förskolans och skolans uppdrag. Men för att klara detta pedagogiska uppdrag, krävs att alla vi som arbetar i skolan och förskolan ständigt utvecklar vår kunskap om barn och ungas lärande och hur man på bästa sätt bidrar till det. Därför handlar det pedagogiska uppdraget också om medarbetares gemensamma lärande. Detta kan organiseras på många olika sätt beroende på om det är individens, gruppens eller organisationens lärande det handlar om. I Sundsvall har det under senare år blivit allt vanligare med olika former av lärgrupper. Det kollegiala lärandet har fått en mer framträdande roll i arbetet med att utveckla kunskapen om hur vi på bästa sätt bidrar till barn och elevers lärande och utveckling inom ramen för vår verksamhet. Dessa kollegiala lärprocesser kan vara utformade på lite olika sätt. I enstaka fall handlar det om Aktionsforskning som bedrivs i nära samarbete med forskare i kommunen, vid universitet eller högskola. Ibland har dessa karaktären av en Lesson study eller en Learning study. Under senare år har det blivit allt vanligare med lärgrupper som fokuserar på entreprenöriella lärprocesser eller det som kommit att kallas värdeskapande pedagogik. Gemensamt för alla dessa processer är att de syftar till att öka kunskapen om barns och elevers lärande och hur vi kan skapa allt bättre förutsättningar för det. Utgångspunkten är de frågor eller dilemman som uppstår i vardagen när vi på olika sätt försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. Erfarenhetslärandet och inte minst variationen i sätt att se och agera utgör en viktig grund för det kollegiala lärandet. Samtidigt är det viktigt att erfarenheterna utmanas och prövas i relation till mera vetenskapligt uppbyggd kunskap. Utmärkande för dessa lärprocesser är att de fokuserar på pedagogers och lärares aktiva roll i arbetet med att utveckla kunskap som är relevant för det pedagogiska uppdraget. Det kan göras oavsett om perspektivet på skolutveckling är Problembaserad skolutveckling, är utformat som en Learning study eller fokuserar på Värdeskapande lärande. Arbetet är med- och meningsskapande och kräver en ledare som kan systematisera, analysera och har en god förmåga att leda det gemensamma lärandet. I vår verksamhet finns det ledare som under en längre tid har ägnat sig åt att fördjupa sin förståelse av vad det innebär att vara en lärande ledare. Det gäller t ex rektorerna på våra forskande skolor och rektorerna i de skolor som valt att kalla sig skolor på vetenskaplig grund. Det gäller också de rektorer och förskolechefer som tillsammans strävar efter att utveckla vad de kallar ett forskande skolområde. När man ser till de lärdomar som formulerats på dessa skolor betonas särskilt betydelsen av att medarbetares ges möjlighet till medskapande och medansvar, att lärandet sker i ett sammanhang och att ledningen bidrar till synliggörandet av dessa sammanhang genom att sammanhangs- och sambandsmarkera. Vidare talas det om erfarandets betydelse och om betydelsen av att de som ska lära regelbundet får återkoppling som gör att de känner sig både bekräftade och utmanade. Därtill betonas betydelsen av att det skapas utrymme för kollegialt lärande, inom ramen för den ordinarie schemalagda verksamheten. Långsiktighet och betydelsen av att man som ledare håller i och håller ut är också sådant som lyfts fram som viktiga dimensioner i det pedagogiska ledarskapet. Att formulera gemensamma lärdomar och att utveckla en gemensam helhetsidé som kan vara vägledande för arbetet är också sådant som lyfts som viktigt. 22 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar

23 Även om det pedagogiska ledarskapet till stora delar handlar om att bidra till lärande och utveckling, finns anledning att i detta sammanhang lyfta fram behovet av stabilitet. I hela vår verksamhet och på alla enskilda enheter behöver behovet av utveckling balanseras mot behovet av stabilitet. Det behövs både strukturer som stimulerar och möjliggör förändring och strukturer som främjar stabilitet. Vetenskaplig grund För att ge tid och kraft åt utvecklingsarbete behövs en väl fungerande arbetsorganisation. Utvecklingsarbetet äger rum i det som brukar kallas verksamhetens utvecklingsorganisation. Skillnaden mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen kan beskrivas som en strukturskillnad där den förra utgör den stabiliserande strukturen och den senare förändringsstrukturen. 56 Arbetet i utvecklingsorganisationen skiljer sig i väsentlig mening från arbetet i arbetsorganisationen. Därför kräver den särskilda strukturer. Det handlar om mötesformer, dokumentationsstrukturer och sättet att hantera variation. Utöver dessa båda organisationsformer behöver man utveckla en övergripande verksamhetsgemensam idé som bygger på gemensamma sätt att se verksamheten. 57 Inledningen i arbetsorganisation och utvecklingsorganisation gör det möjligt att urskilja två funktioner i ledarskapet. Om tyngdpunkten i arbetsorganisationen ligger på att leda medarbetares görande det vill säga planera, skapa förutsättningar för, samordna och följa upp olika typer av aktiviteter, så ligger betoningen i utvecklingsorganisationen på att leda medarbetares lärande med betoning på det genensamma, kollektiva eller organisatoriska lärandet 58. Samtidigt är det viktigt att understryka att det sker lärande och utveckling inom ramen för båda dessa strukturer, om än av lite olika slag. I arbetsorganisationen finner vi det anpassningsinriktade, adaptiva singel-loopslärande. I utvecklingsorganisationen återfinns det nyskapande, entreprenöriella eller innovativa dubbel-loopslärandet. I arbetsorganisationen syftar lärandet till effektivisering. Målsättningen är att åstadkomma en mera effektiv verksamhet, vilket i princip handlar om att man behöver bli bättre på att göra det man redan gör. De lär- och utvecklingsprocesser som äger rum i utvecklingsorganisationen utmärker sig genom att vara öppna och meningsskapande till sin karaktär. Ledarens roll är att vara ledare, snarare än chef. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att påpeka att ledarskap är en funktion och inte nödvändigtvis en formell yrkesroll, vilket blir särskilt tydligt när man talar om ledarskap som någonting delat eller som någonting som finns utspritt i verksamheten, så kallat distribuerat ledarskap. Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar 23

24 Effektivt resursanvändande Mål: Barn- och utbildningsnämndens resurser används effektivt Vad har vi lärt om vad som bidrar till effektivt resursutnyttjande? Lärdomar Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi gör medvetna val baserade på den kunskap som finns i och om verksamheten y Vi tydliggör kopplingen mellan huvudprocesser och stödprocesser y Vi arbetar systematiskt med att upprätta och analysera data för att utveckla verksamheten y Vi strävar efter att reducera antalet mål och aktiviteter, med fokus på det övergripande uppdraget Erfarenhet och beprövad erfarenhet Ett flertal studier har under de senaste åren belyst vår organisation och uttalat ett antal förbättringsområden. Inom organisationen har det under en längre tid pågått diskussioner om det centrala stödets placering och betydelse för kvaliteten i skol- och förskoleverksamheten. Utifrån de underlag vi har i form av analysseminarier och andra dokumentationer kan vi konstatera att för att ha en effektiv resursanvändning behöver de centralt placerade resurserna ha tydliga uppdrag riktade mot den verksamhet som de ska stödja. Likaså behöver dessa resurser ha hög och rätt kompetens för sina uppdrag. I Sundsvall har vi ökat vår kunskap om vad som är utmärkande för och bidrar till en effektiv organisation genom vårt arbete med PRIO PRIO har funnits i kommunen sedan våren 2014 och ingår i ett projekt som drivs av SKL. I projektet tillvaratas de gemensamma lärdomarna från de deltagande kommunerna för att de ska kunna effektivisera sin verksamhet. Arbetet med PRIO påminner en del om LEAN som finns inom vår koncern men som också används i skolor runt om i landet. En stor del av det arbetet handlar om kategorisera aktiviteter som genomförs utifrån om de är värdeskapande eller inte. På så vis kan man systematiskt identifiera och eliminera faktorer och aktiviteter som inte är nödvändiga. 24 Verksamhetsplan 2016 Mål och lärdomar