BARN OCH UTBILDNING. Verksamhetsplan SKOLA

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2017 SKOLA

2 Verksamhetsplan 2017 för Barn och utbildning, Sundsvalls kommun, mars 2017 Beslutad av barn- och utbildningsnämnden Layout: Sundsvalls kommun, Servicecenter Illustrationer: Jenny Wallmark

3 Innehållsförteckning Förord Rapport från politiken... 5 Utveckling för en likvärdig skola Om Verksamhetsplan Vad är nytt i verksamhetsplanen för 2017? Barn och utbildning i Sundsvall Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Visioner och nyckelord... 9 Systematiskt kvalitetsarbete för högre måluppfyllelse Kvalitetsverktyg och förvaltningsstöd Verksamhetsplan Resultatprofil Ytterligare uppföljning Att arbeta utifrån politiska mål och verksamhetens lärdomar Utmaningar och lärdomar Trygghet Utvecklande lärmiljö Kunskaper Barn- och elevinflytande Utveckla sin fulla potential Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag Personal Hälsa Effektivt resursanvändande Årshjul Årshjul för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Referenser Bilagor Centrala begrepp Beskrivning över skolans styrning Staten Kommunen Verksamheten Vill du veta mer?... 35

4 Förord Två saker vill jag lyfta fram i arbetet med den nya Verksamhetsplanen. Den ena gäller systematik och den andra gäller barn och elevers motivation. Verksamhetsplanen ska betraktas och förstås som en palett, en palett med områden som vi vet är av stor betydelse för att utveckla en bra skola. En skola som bland annat bevarar och utvecklar barns och elevers egen inre drivkraft och motivation! De olika områdena i Verksamhetsplanen finns för att vi vet att de är viktiga. Men de måste vara levande för medarbetare och enheter. De måste vara knutna till en bakomliggande strävan och de måste utgå från de underlag som tagits fram på enheten. Varje enhet behöver fundera över hur de olika initiativ man tar hänger ihop och vad de syftar till. Inte genomföra aktiviteter för att de finns med i Verksamhetsplanen, utan arbeta med och utveckla de områden som enhetens underlag visat behov av. Processen kan beskrivas på ett förenklat sätt: y Att ta fram underlag och göra värderingar och prioriteringar y Att sätta mål och genomföra arbetet därefter analysera resultatet Det är dock inget arbete som var och en kan lyckas med själv, utan det kräver ett utvecklat och målinriktat samarbete inom arbetslaget och enheten. Det behövs ett samarbete som kännetecknas av alla de kunskaper och verktyg som vi har för att utveckla kollegialt lärande. Att tvinga fram ett lärande är svårt, för att inte säga omöjligt. Viljan att lära, motivationen, måste komma från den som ska lära sig. Läroplanerna bygger på värderingar och kunskaper om vad som gynnar och krävs för att ett lärande ska ske på bästa sätt. En drivkraft som står över alla andra är barnets och elevens motivation och egen vilja. Barnets och elevens egen inre motor, nyfikenhet, lust att lära och vilja att förstå. Barnets och elevens tro på sin förmåga att kunna lära sig. Varje barns och elevs motivation är individuell och påverkas och styrs av olika faktorer. Det som är viktigt för någon är mindre viktigt för någon annan. Frågan om hur vi får barn och elever att vilja lära sig är av största vikt Hur vi skapar en miljö som stärker, stödjer och inspirerar våra barns och elevers motivation är en kollektiv uppgift för arbetslag och enheter. Ett arbete som måste utgå från barns och elevers uppfattning och upplevelse. Oavsett om vi vuxna tycker att en miljö är inspirerande är det barnets eller elevens upplevelse som vi måste utgå från, eftersom barnets och elevens uppfattning styr dess beteende. Upplevelsen styr även barnets och elevens syn på sig själv och formar på så sätt den vuxne medborgarens syn på sig själv. Både dessa områden arbetet med Verksamhetsplan och arbetet med barns och elevers motivation kräver ett kollektivt arbete på våra enheter. I spetsen för detta måste förskolechefer och rektorer gå för att säkerställa systematik och kvalitet. För att säkerställa att vi gör det som krävs för att ännu fler barn och elever ska lyckas i sitt skolarbete. Lars Karlstrand Skoldirektör 4 Verksamhetsplan 2017

5 Rapport från politiken Vi går ett nytt år till mötes och med det stakar vi ut riktningen för skolans verksamhet under Som huvudmän för skolan i Sundsvall ser vi att vi idag lägger mer vikt på skolans kunskapsuppdrag än tidigare. Tidigare har vi inte upplevt att huvudmannen har varit tillräckligt intresserad av elevernas resultat. I stället för att efterfråga bättre resultat för eleverna har man lämnat den frågan till professionen. Det är lika tokigt som om styrelsen i ett företag inte skulle följa och kontrollera hur företagets produkter utvecklas. Därför behöver vi alla en påminnelse om de styrmodeller vi behöver utveckla för att eleverna ska få godkända resultat. Skolverket beskriver huvudmannens uppgift på följande sätt: y Ge förutsättningar anpassade för verksamhetens behov y Efterfråga analyserade skolresultat y Analysera, kommunicera och besluta om långsiktiga förbättringsinsatser Det är precis detta vi nu ägnar oss åt. För att kunna lyckas med dessa uppgifter behöver vi ha ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Om vi inte lyckas med det i alla delar av organisationen vet vi inte hur vi ska kunna ge förutsättningar efter verksamhetens behov. Vi vet att många elever i kommunen inte når målen i skolan. Vi har nyligen beslutat om nya kompensatoriska åtgärder som skolan tar del av. Vi behöver se till att dessa pengar når de elever som de är avsedda för. Vår centrala förvaltning kommer fortsättningsvis att lägga stort fokus på att ha kunskap över verksamheten, med mål att förbättra elevernas resultat. Kanske finns det enheter som ser det systematiska kvalitetsarbete som ett behov av kontroll. Så är inte fallet. När våra skolor och förskolor arbetar med frågan utvecklas de själva. I alla organisationer idag vet vi att man jobbar mycket. Det är då viktigare än någonsin att skala bort det som inte ska prioriteras för att kunna fokusera på rätt saker. Detta kan man först åstadkomma när alla erbjuds att delta i sin egen verksamhetsutveckling. Genom att fokusera på elevernas resultat är vi övertygade om att vi på ett bättre sätt kan möta eleverna individuellt och fokusera på barnens behov, oavsett om de halkar efter eller springer före. João Pinheiro Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan

6 Utveckling för en likvärdig skola Alla barn och elever har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrunder och andra olikartade förutsättningar. Såväl lokalt som nationellt har man under senare år uppmärksammat att det finns en oroande utveckling när det gäller likvärdigheten i våra skolor. Skolverkets analyser, liksom tillgänglig forskning, tyder på att familjebakgrundens betydelse för betygsresultaten är fortsatt stor. Det finns även tecken på ökade resultatskillnader mellan skolor, liksom en ökande skolsegregation. Betydelsen av vilken skola en elev går i har under de senaste decennierna fått större betydelse1. Även om vi inom Barn och Utbildning i Sundsvalls kommun arbetar med intentionen att alla våra skolor ska vara bra skolor, så kan vi också i våra analyser se, att det är få av våra enheter som når de resultat som skulle kunna förväntas av oss, sett till de förutsättningar som finns. Vi behöver bli bättre på att identifiera vad det är som gör att vi har de problem vi har. Detta för att vi ska kunna utveckla våra skolor i rätt riktning och leva upp till förväntningarna om en likvärdig skola. Likvärdighet har länge diskuterats inom förskolorna i Sundsvalls kommun. När Skolinspektionen för några år sedan gjorde tillsyn bland våra förskolor, påpekades just en brist på likvärdighet i förskolan. Tillsynen startade utvecklingsprocesser bland våra förskolor, som bland annat ledde till utvecklingen av förskolans kvalitetsindikatorer och rekryteringen av pedagogistor kopplade till våra förskolor. I de analyser vi har gjort utifrån förskolornas arbete 2016, kan vi se att dessa insatser verkar ge resultat. Våra förskolor har under det gångna året visat att de i stor utsträckning arbetar systematiskt och kontinuerligt med att utveckla sina verksamheter - detta trots att verksamheterna ofta upplever sig ha begränsade förutsättningar sett till, bland annat, resurser. När organisation, verktyg och stöd används på rätt sätt, så går utvecklingen framåt. Om Verksamhetsplan 2017 Barn- och Utbildningsförvaltningens Verksamhetsplan 2017 är ett gemensamt styrdokument som ska bidra till likvärdighet, lärande och utveckling i våra förskolor och skolor. Arbetet ska ske med barnen och eleverna i fokus. Innehållet i Verksamhetsplan 2017, liksom vårt arbete i verksamheten i stort, påverkas av flera olika dokument. Vi utgår från såväl skollag som från läroplaner och barnkonventionen, liksom från politiskt fastslagna mål och visioner. Centrala i verksamhetsplanen är även de lärdomar vi tillsammans dragit under åren utifrån det arbete som sker på våra enheter. Innehållet i verksamhetsplanen ska ses som vägledande. Det handlar inte om att ge instruktioner för hur vi ska arbeta i våra verksamheter, utan snarare om att synliggöra vilka möjliga vägar och verktyg som finns tillgängliga för oss och som kan vara det stöd vi behöver för att fortsätta utveckla våra verksamheter och nå bättre resultat. Vad är nytt i verksamhetsplanen för 2017? Barn och Utbildnings verksamhetsplan för 2017 har genomgått en del förändringar i jämförelse med 2016 års verksamhetsplan. Vissa delar av verksamhetsplanen, så som avsnittet om skolans styrning, har flyttats till en bilaga. Beskrivningarna av vår organisation har förändrats - helt enkelt för att det kommande året kommer att präglas av en omorganisation. Ännu större fokus har lagts på de utmaningar som vi står inför i våra förskolor och skolor, och hur vi tillsammans kan arbeta för att hantera dessa utmaningar. Vissa mål och lärdomar har formulerats om. Dessutom har vi arbetat med hur vi formulerar oss i verksamhetsplanen, i vår strävan efter att göra innehållet så tillgängligt för läsaren som möjligt. Ambitionen är att verksamhetsplanen, förutom att vara ett styrdokument, även ska bidra till inspiration och vägledning i arbetet. 6 Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning

7 Barn och utbildning i Sundsvall Den 1 februari 2017 sjösätts en ny organisation inom Barn och utbildning i Sundsvall. Då frångår vi den gamla organisationen med nio skolområden bestående av Haga, Bergsåker/Liden, Alnö Ljustadalen, Matfors/Stöde, Njurunda, Höglunda/Montessori, Sundsvalls gymnasium Västermalm respektive Hedbergska och Centrum för Kunskapsbildning (CFK). Istället får vi fem verksamhetsområden plus CFK. I den gamla organisationen har förskolor och skolor organiserats tillsammans, men i den nya organisationen delas de upp. Både förskolor och skolor kommer att organiseras utifrån två geografiska områden: Norra verksamhetsområdet (norr om Selångersån) och Södra verksamhetsområdet(söder om Selångersån). Sundsvalls gymnasium blir ett område. Denna omorganisering innebär också att skolområdescheferna försvinner, och ersätts av verksamhetschefer: två för förskolan, två för grundskolan och en för gymnasiet. Kulturskolan och Centrum för flerspråkigt lärande, som tidigare ingått i CFKs organisation, ingår numera i verksamhetsområdena för grundskolan. Den förändringen innebär att CFK nu består av Barn-, elevhälsa och skolutvecklingsteam, Mediotek Sundsvall och Forskningsavdelningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom stödfunktioner som HR-avdelning, Ekonomiavdelning och Stab. Sett till den totala verksamheten arbetar omkring 3200 personer inom Barn och utbildning i Sundsvall. Tillsammans möter vi de närmare barn och elever som går i våra förskolor, skolor och gymnasieskolor. Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning 7

8 Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Skoldirektör FörValtningsledningen Förskola Norra verksamhetsområdet Verksamhetschef Förskola Södra verksamhetsområdet Verksamhetschef Grundskola Norra verksamhetsområdet Verksamhetschef Grundskola Södra verksamhetsområdet Verksamhetschef Sundsvalls Gymnasium Verksamhetschef Centrum för kunskapsbildning Utvecklingschef HR tf. HR-chef Ekonomi Ekonomichef Stab Stabschef Verksamheter Förskolor inom det Norra verksamhetsområdet Förskolor inom det Södra verksamhetsområdet Grundskolor inom det Norra verksamhetsområdet Grundskolor inom det Södra verksamhetsområdet Sundsvalls gymnasium Forskningsavdelningen Skola/arbetsliv Pedagogistor för områdets förskolor Pedagogistor för områdets förskolor Centrum för flerspråkigt lärande Sundsvalls Kulturskola Mediotek Sundsvall Värdeskapande Lärande Föräldramottagningen Föräldrastöd Barn-, elevhälsa och skolutvecklingsteam Ungdomsrådgivningen 8 Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning

9 Visioner och nyckelord Sundsvalls kommun vision och nyckelord Vi gör det goda livet möjligt Mod Öppenhet Helhetssyn Barn och utbildnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande! Barn och utbildnings verksamhetsidé Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och elevers livslånga lärande och utveckling. Vårt arbete ska kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamhetsplan 2017 Skolans styrning 9

10 Systematiskt kvalitetsarbete för högre måluppfyllelse Vad är systematiskt kvalitetsarbete? Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi kontinuerligt följer upp våra resultat, så att vi kan identifiera utvecklingsområden och förbättra våra verksamheter på ett metodiskt sätt. Varför ska vi kvalitetsarbeta systematiskt? För att säkerställa att vi lever upp till skollagen (kapitel 4, 2-8 )2 har det systematiska kvalitetsarbetet prioriterats i Sundsvalls kommun. Genom det systematiska kvalitetsarbetet kan vi på sikt utveckla verksamheten, så att förutsättningarna för att lyckas med våra uppdrag förbättras. Ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklar också verksamhetens förmåga att lära. En ständigt lärande verksamhet kan hantera många olika typer av utmaningar. Hur ska det systematiska kvalitetsarbetet organiseras? Rektor och förskolechef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbetet ska ske i samverkan med lärare, förskollärare och övrig personal. Barn, elever och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta. 10 Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete

11 Kvalitetsverktyg och förvaltningsstöd för planering, uppföljning och utveckling Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun är det systematiska kvalitetsarbetet organiserat så att varje enhet planerar sin verksamhet utifrån de utvecklingsbehov som finns på enheten. Utgångspunkter i arbetet är skollag, läroplan, förvaltningens verksamhetsplan och övriga styrdokument. Rektor och förskolechef ansvarar för att redovisa huvuddragen av sitt systematiska kvalitetsarbete i den lokala verksamhetsplanen. Planen utgör ena delen av det kvalitetsverktyg som implementerades inom förvaltningen under läsåret 15/16. Den andra delen i kvalitetsverktyget utgörs av en resultatprofil. Verksamhetsplan Den lokala verksamhetsplanen är både ett verktyg för den enskilda förskolan eller skolan, och ett underlag för det förvaltningsgemensamma lärandet om förskolors och skolors utvecklingsarbete. Den lokala verksamhetsplanen kan ses som det kvalitativa underlag som bidrar till att beskriva, planera och motivera det utvecklingsarbete som sker på varje skolenhet. Arbetet med den lokala verksamhetsplanen är tänkt att ske löpande, utifrån när och hur enheterna arbetar med sina utvecklingsområden. På förvaltningsövergripande nivå summeras och analyseras de lokala verksamhetsplanerna en gång per år. Detta arbete äger rum med start i juni, och avrapporteras under höstens kvalitets- och analysdagar. I analysen identifieras mönster över de gemensamma problemområden respektive lärdomar som bygger en förståelse för det arbete som sker inom de kommunala förskolorna och skolorna. De lärdomar som dras utifrån de lokala verksamhetsplanerna sätts också i relation till vad vi kan se i resultatprofilerna. Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete 11

12 Resultatprofil Hur resultatprofilen ser ut beror på vilken nivå som redovisas; förskolornas resultatprofiler ser inte likadana ut som grundskolornas resultatprofiler. Gemensamt för alla resultatprofiler är att de samlar de kvantitativa data som behövs för att följa upp en skolenhets resultat. Dessa data samlas in löpande under året, för att sedan summeras i den förvaltningsövergripande analysen under hösten. För skolorna handlar det till exempel om de samlade resultaten sett till måluppfyllelse, betyg och närvaro, liksom föräldraundersökningar och elevenkäter. Bland förskolorna innehåller resultatprofilen bland annat resultat från förskoleenkäten. Föräldraenkäter, elevenkäter och personalens egna självskattningar fungerar som sätt att mäta hur väl vi tillämpar de lärdomar vi tillsammans dragit inom respektive målområde. De fungerar därmed som indikatorer på om vi är på rätt väg i vårt systematiska kvalitetsarbete. Förutom resultatprofiler och lokala verksamhetsplaner finns också andra stödverktyg och stödfunktioner att tillgå. Till exempel har våra förskolor och fritidshem tagit fram kvalitetsindikator som de använder sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det finns också utarbetade dokumentationsmallar, analysverktyg och andra former av stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet. Inom organisationen finns såväl utvecklingspedagoger som pedagogistor som kan bidra till enheternas systematiska kvalitetsarbete, både i termer av uppföljning, planering och utveckling och i termer av hur vi bäst kan organisera oss för att bygga en organisation som ger rätt förutsättningar för vårt systematiska kvalitetsarbete. På Pedagog Sundsvall kan du läsa mer om systematiskt kvalitetsarbete och våra stödverktyg och stödfunktioner. Ytterligare uppföljning Förutom de uppgifter som ingår i kvalitetsverktyget finns även andra uppgifter som förvaltningen följer upp: y Enheternas arbete med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Ett sätt att följa upp det arbetet, är genom enheternas likabehandlingsplaner. y Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande. y Tillgång till förskoleplatser. y Nettokostnad per elev y Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen y Barnkonventionens tillämpning i skolan y Studie- och yrkesvägledningen y APL- och praktikplatser y Det värdeskapande arbetet och utvecklingen av entreprenöriella kompetenser Även om det sker en analys på en förvaltningsövergripande nivå, är det viktigt att komma ihåg att respektive enhet också ansvarar för att följa upp sina resultat, och utgå från dessa uppföljningar när nya prioriteringar och mål fastställs. Kvalitetsverktyget är tänkt att fungera som ett stöd i detta arbete. 12 Verksamhetsplan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete

13 Att arbeta utifrån politiska mål och verksamhetens lärdomar De avsnitt som nu följer i verksamhetsplanen är en genomgång av de prioriterade målområden som enheterna har att förhålla sig till i sitt praktiska arbete. Dessa målområden är formulerade av politiken, via Barn- och Utbildningsnämnden och handlar om: y Trygghet y Utvecklande lärmiljöer y Kunskaper y Barn- och elevinflytande y Att utveckla sin fulla potential y Rektorers och förskolechefers pedagogiska uppdrag y Personal och hälsa y Effektivt resursanvändande. Målområdena uttrycker nämndens förväntningar på verksamheten. Målen förverkligas genom vad vi gör i våra verksamheter. För att vi ska nå goda resultat krävs kvalitet i processerna. Den kvaliteten avgörs av hur väl vi kan tillämpa de kunskaper vi har om vad som bidrar till elevers lärande och utveckling. Mot bakgrund av detta sätts målområdena i denna version av verksamhetsplanen i relation till vad vi vet om hur våra verksamheter arbetar med dessa målområden idag. Dessutom samlar vi de kunskaper och erfarenheter vi har om hur vi bäst bör arbeta för att nå dessa mål. Dessa kunskaper är formulerade som lärdomar. Underlaget för lärdomarna kommer från kvalitetssamtal, dialogsamtal och analysseminarium samt de utvärderingar och rapporter som producerats på olika skolnivåer och i olika sammanhang. Upplägget för varje prioriterat målområde har följande delar: Mål: en beskrivning av det mål vi ska nå. Utmaning: en problematisering över i hur hög utsträckning vi når målet idag 1. Lärdomar: de erfarenheter och kunskaper vi har samlat in om vad som gör skillnad i arbetet med det prioriterade målområdet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: resonemang om vad såväl forskning som vad erfarenhet och beprövad erfarenhet bidrar med för kunskaper rörande det prioriterade målområdet. Tillsammans ska innehållet i de olika rubrikerna bidra med dels en beskrivning av vad vi behöver nå, en nulägesanalys av var vi, ur ett förvaltningsövergripande perspektiv, befinner oss nu, vad vi lärt om att arbeta med det prioriterade målområdet, samt vilka vetenskapligt förankrade kunskaper som finns rörande det prioriterade målområdet. 1: Om du vill läsa mer om de resonemang som förs under denna rubrik, se 2016 års kvalitetsrapporter för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 13

14 Utmaningar och lärdomar Trygghet Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga Utmaningen Arbetet med att barn och elever ska känna sig trygga i våra förskolor, fritidshem och skolor är ständigt pågående. Många olika former av insatser görs för att barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Överlag finns det också en stor medvetenhet om att det är viktigt med en trygg miljö där alla blir sedda och tagna på allvar. Våra förskolor arbetar utifrån kvalitetsindikatorn Atmosfär och organisation, som till stor del bidrar till att definiera och utveckla vad vi menar är en trygg miljö för våra förskolebarn. De resultat som följts upp via föräldraenkäter, personalens självskattningar och de lokala verksamhetsplanerna visar att såväl föräldrar och barn som personal anser att våra förskolor är trygga. De gånger som förskolan uppfattas som otrygg, handlar det ofta om utformningen av den fysiska miljön (staket, grindar osv.) och om en oro för att arbetsmiljön och förutsättningarna för personalen inte alltid är de bästa. Således finns det fortfarande områden vi behöver arbeta vidare med även inom förskolan. Utmaningen i våra skolor kan uppfattas som lite svårare, jämfört med förskolan. Även om alla underlag visar på att en majoritet av våra elever känner sig trygga i skolan, så finns också indikationer på att andelen elever som är helt trygga minskar. Det finns till exempel en stor andel elever på gymnasiet som i nöjdhetsundersökningen anger att det finns lokaler och platser på skolan där de känner sig otrygga. Det här verkar vara en såväl återkommande som ökande problematik. Det är därför särskilt viktigt att vi är uppmärksamma på vad det är som gör att andelen elever som uppger sig vara helt trygga minskar, så att vi snabbt kan sätta in åtgärder som främjar tryggheten på våra skolor. Ett sätt att förbättra tryggheten, är att bli bättre på att tillämpa nedanstående lärdomar. Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers trygghet y Vi utvecklar goda relationer y Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på allvar y Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever y Vi är medvetna om hälsans betydelse för barn och elevers upplevelse av trygghet och arbetar därför för en hälsofrämjande förskola och skola Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Såväl i vardagspraktiken som i forskningen lyfts betydelsen av goda relationer fram som avgörande för vad som händer i skolan. När pedagoger och skolledare i olika sammanhang pekar på betydelsen av goda relationer är det oftast relationen mellan barn/elev och pedagog som avses. Ibland handlar det också om relationerna barnen/eleverna emellan eller mellan de vuxna som arbetar tillsammans. Dialogen lyfts fram som en förutsättning för alla dessa relationer. Att lyssna och ställa frågor i syfte att förstå den andre, istället för att hävda sin egen ståndpunkt, framstår som väsentligt. Det är också viktigt att ta vara på variationen som underlag för ett gemensamt lärande. Det ger möjlighet att finna såväl orsakerna till som lösningarna på de problem som uppstår i vardagen, vare sig det gäller trygghet eller andra för verksamheten viktiga mål. 14 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

15 När vi vänder oss till forskningen så kan vi få ytterligare förståelse för vikten av pedagogers relationer till barn och unga 3 4, om relationer elever eller barn emellan 5 6, men även om barn och ungas relationer till förskolan och skolan som institution 7 8 har betydelse för vad som händer i förskolan och skolan. Dessa relationer, vars kvalitet i sin tur är beroende av en mängd olika faktorer, har betydelse för upplevelsen av trygghet i förskolan och skolan och i förlängningen för möjligheten att lära och utvecklas. Genom att förbättra dessa relationer kan vi skapa bättre förutsättningar för barns lärande och utveckling. Om barn och unga ska uppleva att de blir sedda och tagna på allvar, räcker det inte att vi som arbetar inom förskolan eller skolan ser dem. Det har också betydelse hur vi ser dem, eftersom våra föreställningar påverkar vad vi säger och vad vi gör när vi möts i våra verksamheter. Det handlar om vad vi uppmärksammar hos barnen och eleverna och hur de värderingar vi omfattar och förmedlar påverkar deras identitetsuppfattning 9 och deras syn på sig själva som lärande individer. Det handlar alltså om vår påverkan på den självbild barnen eller eleverna utvecklar med hjälp av de erfarenheter de gör i förskolan och skolan 10. När det gäller forskning avseende miljöer 11 som upplevs trygga av barn och elever så framkommer vikten av skolmiljöer 12 som är fria från våld, mobbning och stress Återigen framhålls att trivsel i skolan och goda relationer mellan lärare och elev genererar ökad trygghet för eleverna I forskningen synliggörs även hur elevers hälsa, såväl fysisk som psykisk, har betydelse för trygghet. Hur barn mår är beroende av en mängd faktorer, som exempelvis elevers bakgrund, familjeförhållanden och socioekonomi Även om dessa faktorer faller utanför skolans omedelbara påverkanssfär, har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i detta sammanhang. Något som fortfarande inte lyfts fram så mycket i de dokument som producerats i kommunen under de gångna åren, men som ändå är värt att beakta är att misslyckanden ska ses som en väg till framgång. Det gäller särskilt i relation till lärdomen Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever. Lärande främjas av att barn och elever interagerar med omvärlden och uppmuntras att våga misslyckas för att pröva nya vägar och hitta oväntade lösningar. Om barn och elever lär sig att misslyckas utan att självkänslan försämras har vi skapat goda förutsättningar för att de ska kunna pröva sig fram, våga ta risker och öka möjligheterna att nå framgång. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 15

16 Utvecklande lärmiljö Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor, fritidshem och skolor har en miljö som stimulerar till utveckling och lärande Utmaningen Det senaste årets diskussioner om lärmiljöerna i våra förskolor och skolor har i stor utsträckning utgått ifrån de fysiska lärmiljöerna. Det har handlat om slitna lokaler, kommande renoveringar och förskolegårdar vars innehåll har rensats av fastighetsägaren. För många av våra förskolor och skolor, handlar utvecklande lärmiljöer om att göra det som går att göra inom ramen av den faktiska verkligheten. Samtidigt uppvisar våra förskolor och skolor en stor medvetenhet om att utvecklande lärmiljöer handlar om så mycket mer än bara de fysiska lärmiljöerna. Många av våra enheter arbetar med de psykosociala lärmiljöerna, och då särskilt mötet mellan de vuxna, barnen och eleverna. De lärdomar som dras om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö, berör den psykosociala lärmiljön snarare än den fysiska. I våra uppföljningar rörande hur väl vi utvecklar lärmiljöer som stimulerar våra barn och elever, kan vi se att det är väldigt få av våra elever i årskurs 6-9 och i gymnasiet som uppger att det stämmer helt och hållet att skolarbetet är roligt och intressant. Dock uppger över hälften av eleverna i dessa årskurser att det stämmer ganska bra att skolarbetet är roligt och intressant. Ungefär var tionde elev tycker att det inte stämmer alls att skolarbetet är roligt och intressant. Det är också en stor andel av våra elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att lärarna får dem att tro på sig själva och att lärarna förväntar sig att eleven ska göra sitt bästa. Lärdomar om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö y Vi möter barnen och eleverna där de befinner sig när vi skapar förutsättningar, planerar och genomför olika aktiviteter i såväl de fysiska som de psykosociala lärmiljöerna y Vi kommunicerar våra höga förväntningar på barnen och eleverna y Vi ger återkoppling som främjar lärande och stimulerar till utveckling y Vi gör det viktigt på riktigt genom att ge möjligheter till lärande i många olika meningsfulla sammanhang och miljöer Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet I pedagogers och skolledares beskrivningar av vad som är kännetecknande för en god lärmiljö är uttryck som att möta barn och elever där de befinner sig, höga förväntningar och bedömning för lärande vanligt förekommande. Det gäller den dokumentation som gjorts under analysseminarier, dialogsamtal och lokala verksamhetsplaner som producerats under det gångna året. Betydelsen av höga förväntningar och återkoppling återfinns dessutom i utvärderingarna av de samarbeten och projekt som flera av kommunens enheter varit engagerade i under senare år. Detsamma gäller betydelsen av att det som görs upplevs som viktigt på riktigt av den som lär, oavsett om det handlar om barn/elever eller vuxna som arbetar i förskolan och skolan. I praktiken handlar dessa lärdomar om att sätta barnet eller eleven och dennes lärande i centrum. Det handlar om att öka kunskapen om den som lär. Genom de kunskaperna kan vi utveckla både verksamhet, läraktiviteter och de fysiska och psykosociala miljöer som tar hänsyn till barnens förutsättningar, behov och intressen. 16 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

17 Gemensamt för ovan formulerade lärdomar är att de kan förstås på mer än ett sätt. När det gäller den lärdom som handlar om att möta barn och elever där de befinner sig är det, om man ser till vad som skrivs i dokumenten, möjligt att urskilja tre i grunden skilda perspektiv. Vart och ett av dessa kan i sin tur kopplas till olika teorier om lärande och undervisning. Att ta reda på vad barnet eller eleven kan innan man planerar och genomför en läraktivitet är ett sätt att möta dem där de befinner sig (Se till exempel forskning kring Learning Study). Att erbjuda varierade undervisningsformer, och därmed flera möjliga sätt att lära, är ett annat (se forskning om varierat lärande). Att ta reda på vilka tankar, frågor och funderingar barnet eller eleven bär med sig in i en lärsituation ett tredje (se forskning kring elevaktiva arbetssätt). Med de fysiska miljöernas betydelse menas främst inne- och utemiljöerna. Dessa lyfts fram som särskilt viktiga inom förskolan. Förskolans miljö brukar beskrivas som verksamhetens tredje pedagog. En god lärmiljö skapas genom att pedagogerna avsätter tid och tanke på att utforma och planera den fysiska miljön. Detta för att barnen ska finna material som utmanar, inspirerar och väcker fantasi och leklust. 27 Under senare år har forskning som visar på samband mellan lärares förväntningar och elevers resultat 28 bidragit till att höga förväntningar alltmera har kommit att framstå som väsentligt för den som arbetar med lärande. Samtidigt förefaller det vara viktigt att innebörden i uttrycket höga förväntningar klargörs, då det finns forskning som visar att resultatet är beroende av vilka förväntningar som kommuniceras i mötet med barn och elever Något förenklat kan man säga att det handlar om att utveckla en tilltro till alla barns och elevers möjlighet att lära och utvecklas. I detta ingår att den återkoppling som ges till barn och elever bör vara uppgiftsrelaterad snarare än personrelaterad. Lärdomen Vi gör det viktigt på riktigt har i år kompletterats med en formulering om att det handlar om att ge möjligheter till lärande i många olika sammanhang och miljöer. Tillägget är ett resultat av de reflektioner som gjorts i möten med skolledare, utifrån deras upplevelser om att viktigt på riktigt som uttryck behöver förklaras och kontextualiseras. Uttrycket vi gör det viktigt på riktigt har en stark koppling till forskning inom entreprenöriellt lärande, där en av de vanligaste och hittills mest framgångsrika entreprenöriella pedagogiska metoderna är att samverka med omvärlden kring autentiska problem och utmaningar En viktig aspekt i lärprocessen är tanken på de faktiska värden som skulle kunna uppstå för någon part utanför förskolan eller skolan. Att skapa värde för andra individer i någon form (kulturellt, socialt eller ekonomiskt) ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 17

18 Kunskaper Mål för förskolan: Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande Mål för grundskolan: Alla elever når målen i samtliga ämnen Mål för gymnasieskolan: Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter fyra år Utmaningen I de politiskt formulerade målen, som vi också känner igen från styrdokumenten, talar vi när det gäller grund- och gymnasieskolan framförallt om mål som är mätbara i termer av elevresultat. Detta blir därför grunden i genomgången av vilka utmaningar vi har att förhålla oss till. Samtidigt behöver vi vara medvetna om hur vi ser på kunskapande, vilket i sig lägger grunden för hur vi väljer att arbeta för att eleverna ska utvecklas och nå målen. Föreställningarna om hur kunskapandet sker, hanteras under avsnittet för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bland våra förskolor är barnens kunskaper centrala när förskolorna arbetar med sina kvalitetsindikatorer. Här lyfts språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap och teknik fram. Via personalens systematiska kvalitetsarbete, och utifrån föräldraenkäten, vet vi att våra förskolor i hög utsträckning erbjuder aktiviteter som utvecklar barnens förmågor. Många förskolor arbetar också med att utveckla de arbetssätt de använder sig av för att stimulera barnens utveckling och lärande, särskilt när det gäller språk och kommunikation. Här upplever många förskolor att det finns ett behov av mer kunskaper och fortbildning om barns tidiga språkutveckling och alternativa kommunikationsformer. En annan svårighet som många förskolor beskriver, handlar om hur de ska arbeta för att synliggöra all den utveckling och det lärande som sker i förskolorna. Ser vi till grundskoleelevernas kunskap, visar resultaten från läsåret 2015/2016 att andelen elever i årskurs 3 som klarar alla delprov på nationella proven i svenska och matematik har ökat. Samtidigt klarade färre elever de nationella proven i årskurs sex, medan vi kan se en viss förbättring bland eleverna i årskurs nio. Ser vi till ämnesbetygen framträder redan i årskurs sex ett mönster som tyder på att spridningen i de naturvetenskapliga ämnena har ökat: fler elever får högre betyg, samtidigt som fler elever också får underkända betyg. I de samhällsorienterande ämnena är resultaten bättre, här är nio av tio elever i årskurs sex godkända. Än fler får godkänt i de estetiska ämnena. Tydligt är dock att flickor generellt har högre betyg än pojkar - i svenska har till exempel var tredje flicka betyget A eller B, medan endast var tionde pojke når upp till de betygsnivåerna. I årskurs nio har andelen elever med icke godkända betyg ökat markant, samtidigt som betygsspridningen också ökat. I de naturvetenskapliga ämnena så har exempelvis mer än var femte elev inte godkända betyg. Mönstret att flickor har högre betyg än pojkar återkommer. Var fjärde pojke når inte godkänt i matematik. Andelen elever som når målen i alla ämnen ser ungefär likadan ut som tidigare år, då 64.4 procent av eleverna når målen i alla ämnen. Även här kan konstateras att pojkarna halkar efter, då 70,7 procent av flickorna klarar alla målen att jämföra med 59 procent av pojkarna. 72,7 procent av eleverna är behöriga att läsa ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Omkring 150 elever går ut nian utan att vara behörig till gymnasieskolan. 18 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

19 Vad gäller gymnasieskolan kan vi se att 73 procent av alla treor vid Sundsvalls gymnasium fick examensbevis våren Andelen elever som går ut med examensbevis är större på de studieförberedande programmen än på de yrkesförberedande, men de yrkesförberedande programmen har höjt andelen elever som blir klara avsevärt från 2015 till Lite mer än hälften, 53,5 procent, går igenom gymnasiet på tre år. Ser vi till de genomsnittliga betygspoängen i de gymnasiegemensamma ämnena så visar merparten av kurserna en svagt nedåtgående trend. Sammantaget kan konstateras att särskilt vad gäller resultaten i grundskolan och gymnasieskolan så står vi fortsatt inför en stor utmaning om vi ska vara i närheten av att klara de nationellt och lokalt uppsatta målen. Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers lärande, utveckling och ökade kunskaper? y Vi fokuserar på såväl tankeförmåga som attityder, beteenden, relationer och känslor när vi skapar förutsättningar för, planerar och genomför olika aktiviteter Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet En del teorier om vad som ligger bakom individers framgång i sin utbildning och på arbetsmarknaden talar om lärandet som en kombination av vår förmåga att tänka (kognitiv kompetens), och våra attityder, känslor, relationer och beteenden (icke-kognitiva kompetenser) 40 Vilken roll vi menar att olika typer av kompetenser har i individens skolgång och senare i livet har att göra med vilken syn vi har på kunskap. För att vi människor ska utveckla både kognitiva och icke-kognitiva förmågor är det viktigt att vi involverar hela människan, det vill säga både kropp och medvetande. Lärdomen förstärks inom forskning där betydelsen av tanke, känsla och handling ger uttryck för ett helhetsperspektiv på lärande. Lärande är processer där hela människan, kropp och själ, upplever en social situation som innefattar tankar, känslor eller praktisk handling (eller en kombination) som integreras i ens biografi och leder till en förändrad (mer erfaren) person. 40 Vikten av att studera känslor kopplat till utbildning har lyfts fram inom såväl utbildningsforskning, som psykologiforskning och neurovetenskaplig forskning. Hargreaves 41 menar att god undervisning handlar om att känslomässigt knyta an till eleverna, deras känslor, deras intressen och till det som eleverna anser vara spännande. Undervisning utan känslor riskerar att bli förlorad i leda och stagnation och att skolutveckling som inte tar hänsyn till känslor allvarligt kan skada det som lärare redan gör bra, menar Hargreaves. När vi kombinerar den vetenskapliga grunden med erfarenheter som gjorts i våra förskolor och skolor, så ser vi en sammanhängande bild som talar till tankar kring hållbar kunskap och livslångt lärande, vilken har lyfts fram av många av våra medarbetare har i flera olika sammanhang, så som inom ramen för projektet Bedömning för lärande och i dokumentationer från dialogsamtal och analysseminarier. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 19

20 Barn- och elevinflytande Mål: Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan och skolan Utmaningen Barns och elevers rätt till inflytande är central i de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Det handlar om rätten att uttrycka sig, om möjligheten att påverka och ta ansvar för sin skolgång. För att målet ska förverkligas krävs inte bara att vi skapar arenor för elevinflytande. Minst lika viktigt är hur vi tar hand om den variation, i sätt att se och agera, som naturligt finns i en grupp. Dessa variationer är närvarande vare sig gruppen består av barn och elever som lär tillsammans eller av vuxna som gemensamt arbetar med att utveckla sig själva och sin verksamhet. Att uppmärksamma barns och elevers erfarenheter och uppfattningar och använda dessa vid planering, genomförande och utvärdering av olika aktiviteter framstår i detta sammanhang som väsentligt. För att ge barns och elevers erfarenheter betydelse behöver man bry sig om hela den livsvärld som de befinner sig i. Den innefattar även föräldrar och andra vuxna med nära relation till barnen. De av våra verksamheter som framförallt synliggjort sina kunskaper och erfarenheter om hur vi arbetar med denna livsvärld är förskolorna. Samtidigt kan vi också se att barn och elever i större utsträckning av skolledare och pedagoger beskrivs som en resurs i arbetet med att utveckla verksamheten. Det tyder på att vi börjar bli bättre på att tillämpa riktlinjerna för elevinflytande i vårt systematiska kvalitetarbete. Hur barnen och eleverna upplever sina möjligheter att påverka och faktiskt ha inflytande varierar dock. Framförallt verkar elevernas upplevelser av att tillåtas vara med och påverka minska ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Via föräldraenkäten kan vi se att en stor andel av föräldrarna uppger att de har intryck av att barnens tankar och erfarenheter tas tillvara till stor utsträckning. Elevenkäterna visar att nästan 9 av 10 elever i årskurserna 2-5 uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra eleverna får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med skoluppgifterna. Omkring 80 procent av våra elever i årskurs 6-9 uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att eleverna görs delaktiga och har inflytande i frågor om arbetssätt, skolmiljö och undervisningens innehåll. Gymnasiets elevenkät visar att endast 62 procent av eleverna anser att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de har inflytande över undervisningens innehåll, 62 procent att de tillåts vara med och påverka hur de ska arbeta med olika skoluppgifter, och 68 procent att de tillåts vara med och påverka skolmiljön. En av de främsta anledningarna till att barn och elever ska ges inflytande över sin skolgång är att det förbättrar deras motivation. Barnen och eleverna behöver ges inflytande över sitt eget lärande och äga sin process. 20 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

21 Lärdomar om vad som bidrar till barns och elevers delaktighet och inflytande y Vi tar till vara barns och elevers erfarenheter, tankar och uppfattningar och ger dem betydelse y Vi uppmärksammar de tankar och uppfattningar som föräldrar och andra vuxna med nära relation till barn och elever har Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Ska variationen i upplevelser, tankar och ageranden bli en tillgång i arbetet med att utveckla förskolans och skolans verksamhet behöver den användas på något sätt. Då räcker det inte att bara konstatera att det går att tänka och göra på olika sätt. Just detta är något som i studier som genomförts i kommunen har visat sig vara svårt. Det vi däremot vet, är att höga förväntningar, medskapande och inre motivation är väldigt avgörande för att man ska nå framgång i det man gör. Detta framgår tydligt i flera av de lärdomar vi tillsammans kan dra utifrån det arbete som bedrivs i våra förskolor och skolor, och det finns också en hel del vetenskaplig grund att ta spjärn mot. T ex belyste redan Dewey problemet med att elever som inte var aktiva i sin planering av kunskapsinhämtning heller inte lärde sig något nytt inför framtiden. Uttrycket Learning by doing visar på hur undervisningen bör bygga på att eleverna får experimentera och prova sig fram genom att tillämpa sina kunskaper praktiskt på ett sätt som gör att de kan komma till verklig nytta. 42 Dagens samhälle är uppbyggt på demokratiska grunder och värderingar. Därför är det viktigt att barn och elever redan i förskolan och skolan får en inblick och en träning i hur demokratin fungerar. Undervisningen ska dock inte enbart förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar, utan även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet 43. Ofta finns dock tendensen att elevinflytandet i våra skolor begränsas till de områden som inte påverkar lärandet, så som matråd, miljöråd eller liknande. Deltagande i den typen av råd skapar visserligen en viss känsla av delaktighet, men det bidrar inte till att eleverna är med och gör lärandet viktigt på riktigt. Elever som tillåts vara medvetna och ansvarstagande har visat sig att arbeta mer effektivt, och de blir också mer motiverade, vilket starkt bidrar till förmågan att ta till sig kunskap. Genom att synliggöra målen och ta gemensamma beslut om hur man ska nå dem, skapas ett kollektivt ansvar i klassen. Det handlar således om att gå bortom den envägskommunikation där eleverna är passiva mottagare som varken vill eller tillåts ta ansvar utan enbart följer lärarnas direktiv, till en skola där elevernas intressen, behov och förmågor är medskapande i undervisningen. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 21

22 Utveckla sin fulla potential Mål: Alla barn och elever i utvecklar sin fulla potential och förmåga Utmaningen Så som diskuterats under målområdet kunskaper, så är genomströmningen bland våra elever i grundskolan och gymnasiet relativt låg. Såväl genomströmningen som det genomsnittliga meritvärdet borde, i relation till de förutsättningar som finns i Sundsvalls kommun sett till bland annat utbildningsbakgrund och social klass, vara högre. Således brister vi i vår förmåga att få våra barn och elever att utveckla sin fulla potential och förmåga. I de underlag som arbetats fram i samband med skolornas lokala utvecklingsarbete, är frågor om elevernas motivation och bristen på studiero vanligt förekommande. Hur gör vi för att få eleverna motiverade till studier så att de kan utveckla sin fulla potential? Lärdomar om vad som bidrar till att barn och elever utvecklar sin fulla potential y Vi planerar och genomför aktiviteter som stimulerar barns och elevers vilja att vara i förskolan och skolan för att lära och utvecklas y Vi är medvetna om att trygghet, kunskaper, lärmiljöer och elevinflytande är delar i arbetet med att motivera våra barn och elever till att utveckla sin fulla potential och förmåga Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Bland våra skolor och förskolor kan vi se att om vi planerar och genomför aktiviteter på bra sätt, så stimuleras barns och elevers inre motivation, lust att lära, lärglädje samt vilja att vara i förskolan och skolan. I praktiken handlar lärdomen också om att barn och elever ges förutsättningar att utveckla sin självbild och sin framtidstro. Här har det stor betydelse hur skolan lyckas inte minst utifrån studie och yrkesvägledningen i vid bemärkelse. Hur vi lyckas med målet att alla barn och elever utvecklar sin fulla potential är starkt kopplat till skolans kompensatoriska uppdrag. Det handlar också om hur väl vi lyckas få barn och elever att lämna sin trygghetszon och bege sig in i den så kallade proximala utvecklingszonen 52, det vill säga den zon där det är tillräckligt svårt och utmanande och därför lärorikt att vara. Detta kan kopplas ihop med teorier om förutsättningar för framgångsrikt lärande samt barns och elevers tilltro till den egna förmågan att lära utifrån två olika tankesätt: statiskt eller dynamiskt. 53 Utifrån det statiska tankesättet är individens framgångar förutbestämda av medfödd intelligens och förmåga. Man är duktig på något eller så är man det inte. Man undviker motgångar och utmaningar och oavsett hur mycket eller lite man anstränger sig så kommer man alltid vara duktig på vissa saker och hopplös på andra. Att visa vad man kan och att man lyckas utan synbar ansträngning är enligt det statiska tankesättet tecken på hur smart och intelligent man är, samtidigt som misslyckanden visar på inkompetens och dumhet. Utifrån det dynamiska tankesättet beror framgångarna på individens ansträngning, individens förmåga att ta risker och individens strategier. Man vill utveckla sig själv och bli bättre, lära sig genom utmaningar och man söker också utmaningar för att lära sig mer. Svårigheter ses med det dynamiska tankesättet som en oundviklig del av inlärningsprocessen och misslyckanden innebär bara att man ändrar sina strategier. 22 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

23 Rektorer och förskolechefers pedagogiska uppdrag Mål: Rektorer och förskolechefer har goda förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare Utmaningen I de underlag som samlats in i samband med dialogsamtal, kvalitetsdagar, analysseminarier och de lokala verksamhetsplanerna, kan vi se att det finns flera sammankopplade utmaningar förknippade med rektorers och förskolechefers pedagogiska uppdrag. Uppdraget sträcker sig från att få den vardagliga verksamheten att fungera, till att skapa en organisation som också kan driva igenom utveckling och förändring. Många upplever att det finns ett behov av att skapa förutsättningar för kollegialt lärande, samt att bli bättre på att analysera, följa upp, planera och genomföra riktade insatser. Det är också vanligt att roller och ansvarsfördelning behöver tydliggöras, och att dialogen behöver bli öppnare med en mer lyhörd och prestigelös ledning. Det finns många gånger en hög grad av medvetenhet rörande vilka förändringar som skulle behöva göras i en organisation för att få till en lärande organisation - men steget från medvetenhet till praktisk handling upplevs många gånger vara svårt. Lärdomar om vad som bidrar till bra förutsättningar för pedagogiskt ledarskap y Vi utgår från kommunens och skolans gemensamma helhetsidé, när vi planerar olika aktiviteter i verksamheten y Vi tillämpar den kunskap vi har om hur man på bästa sätt bidrar till barn och elevers lärande och utveckling y Vi leder och deltar i kollegiala lärprocesser y Vi skapar förutsättningar för att hantera både vardagspraktik och utvecklingsarbete y Vi formulerar gemensamma bärande idéer som vägleder det pedagogiska arbetet Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Det pedagogiska ledarskapet handlar om att skapa förutsättningar för lärande och utveckling. I första hand är det barnens och elevernas lärande och utveckling det handlar om. Det är deras lärande och deras utveckling som står i fokus för förskolans och skolans uppdrag. Men för att klara detta pedagogiska uppdrag, krävs att alla vi som arbetar i skolan och förskolan ständigt utvecklar vår kunskap om barn och ungas lärande. Därför handlar det pedagogiska uppdraget också om medarbetarnas gemensamma lärande. Om vi förstår varför vi når de resultat vi når, kan vi tillsammans utveckla våra processer, så att resultaten förbättras! Utmärkande för en välfungerande, lärande verksamhet är att det vid sidan om den arbetsorganisation (AO) som möjliggör den fortlöpande verksamheten, också finns en utvecklingsorganisation (UO) som gör det möjligt för verksamheten att ständigt utvecklas och förnyas 54. Inom såväl AO som UO pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Något förenklat skulle man kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör, medan lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör. Med hjälp av den nya kunskapen kan verksamheten sedan utvecklas till en delvis ny, mer ändamålsenlig verksamhet. Utöver dessa båda organisationsformer behöver alla välfungerande, lärande verksamheter också en gemensam helhetsidé. En sådan idé formar en gemensam grundsyn och anger en gemensam riktning för verksamhetens utveckling. 55 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 23

24 Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är de frågor eller dilemman som uppstår i vardagen när vi på olika sätt försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. Lär- och utvecklingsprocesser som äger rum i utvecklingsorganisationen utmärker sig sedan genom att vara öppna och meningsskapande till sin karaktär. I ett kollegialt lärande är det nämligen avgörande att medarbetarna verkligen blir medskapande. Det är också viktigt att se till att det faktiskt finns tillräckligt med tid avsatt för processen. Ledarens roll är att vara ledare, snarare än chef. I detta sammanhang kan det kanske vara på sin plats att påpeka att ledarskap är en funktion och inte nödvändigtvis en formell yrkesroll. Även om det pedagogiska ledarskapet till stora delar handlar om att bidra till lärande och utveckling, finns det anledning att i detta sammanhang också lyfta fram behovet av stabilitet. I hela vår verksamhet och på alla enskilda enheter behöver behovet av utveckling balanseras mot behovet av stabilitet. Det behövs alltså både strukturer som stimulerar och möjliggör förändring och strukturer som främjar stabilitet. 24 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

25 Personal Hälsa Mål: Barn och Utbildnings personal har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som kännetecknas av öppenhet, delaktighet och ansvar Utmaningen Sundsvalls kommun har generellt hög sjukfrånvaro i sina verksamheter. Det i sig har resulterat i särskilda satsningar på personal och hälsa, exempelvis via projektet Samklang. Ändå kan vi se att sjukfrånvaron i våra verksamheter har ökat under det senaste året. Särskilt allvarlig är situationen i förskolan. Här upplever personalen en allt högre press och stress, parallellt med att det också uppges vara svårare att hitta kompetent personal vid anställningar på såväl lång som kort sikt. Åtgärder så som kompetensförsörjningsplaner och införandet av centralt placerad vikariesamordnare kan förhoppningsvis bidra till att avhjälpa delar av denna problematik när de väl används i praktiken, men det är viktigt att påpeka att sådana insatser endast står för en liten del av de insatser som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Samtidigt som sjukskrivningstalen går upp, visar en undersökning riktad mot våra lärare i grundskolan att en allt större andel av våra lärare uppger att de, i jämförelse med tidigare år, hinner med sina arbetsuppgifter under sin arbetstid. Personalen har också i allt högre utsträckning klart för sig i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras. Således är bilden av arbetssituationen i våra skolor komplicerad - aspekter som gör skillnad i vår upplevelse av arbetssituationen ger inte alltid genomslag i termer av att personalen blir friskare. Lärdomar om vad som bidrar till personalens goda hälsa Utifrån det arbetsmiljöarbete som gjorts vid Barn- och utbildningsförvaltningen under åren har vi lärt oss att det är av betydelse att: y Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor för att förebygga ohälsa och olycksfall y Vi identifierar, genom undersökningar och skyddsronder, riskbedömningar, medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar, de faktorer i vår fysiska och psykosociala arbetsmiljö som kan påverka vår hälsa y Vi kontinuerligt följer upp arbetsmiljön och genomför förbättringar av våra rutiner och arbetssätt Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Sedan Skolinspektionens tillsyn 2011 och Arbetsmiljöverkets krav 2013 har ett systematiskt arbete med att förbättra lärarnas arbetssituation pågått. Arbetet har bland annat omfattat att följa upp lärarnas upplevelse av att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid, och vilket behov av stöd de har för att kunna prioritera dessa arbetsuppgifter. Här har rektorernas avstämningssamtal visat sig vara av stor betydelse för hur lärarna upplever sig kunna hantera och prioritera sina arbetsuppgifter. Avstämningssamtalen har bidragit till att lärarna i allt högre utsträckning anger att de upplever sig hinna med sitt arbete. Ett liknande arbete pågår nu även inom förskolan. Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av våra skolor och förskolor har också visat på förbättringsområden som vi ska arbeta vidare med. I detta arbete är det viktigt att komma ihåg att rektorer och förskolechefer har ett ansvar för personalens arbetssituation. Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 25

26 Arbete och hälsa är ett brett forskningsområde med flera olika möjliga teoretiska ingångar och perspektiv, vilket kan göra det svårt att överblicka. Olika vetenskapliga skolor förhåller sig olika till vilka faktorer som är särskilt viktiga för att vi ska må bra på våra arbetsplatser. Svaret på vad som skapar hälsosamma arbetsplatser varierar också beroende på om fokus ligger på individuella faktorer eller organisatoriska förutsättningar. Generellt sett brukar det sägas att faktorer som har inverkan på människors hälsa i arbetslivet är y ansvar och befogenheter y arbetsbelastning y arbetets innehåll y egenkontroll och inflytande/påverkansmöjlighet i det egna uppdraget y det sociala sammanhanget på jobbet y socialt stöd y känsla av meningsfullt arbete, samt y ett ledarskap som kan hantera förändringar och vara relations- och målinriktat Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

27 Effektivt resursanvändande Mål: Barn- och utbildningsnämndens resurser används effektivt Utmaningen Den ekonomiska situationen inom Barn och Utbildning har varit starkt pressad de senaste åren, något som givetvis präglar hur vi förhåller oss till de resurser vi har tillgång till. Förvaltningen har också gjort en översyn av hur medel fördelas, och som en konsekvens av denna översyn även förändrat tilldelningen av strukturtilläggen. Organisatoriskt har man, både lokalt och centralt, genomfört organisationsförändringar som ska bidra till effektivt resursanvändande och samtidigt möjliggöra att alla våra enheter får det stöd som de behöver. Som exempel på sådana organisationsförändringar kan nämnas den pågående implementeringen av nya skolområden och verksamhetschefer och tidigare genomförda centraliseringar av stödfunktioner i t ex Servicecenter och CFK. Samtidigt har vissa av dessa organisationsförändringar medfört att avståndet mellan enheterna och stödfunktionerna upplevs som längre, och många av våra skolledare upplever det som svårare att få det stöd som de behöver från flera funktioner så som HR, ekonomi och CFK. Detta i kombination med de ekonomiska utmaningarna vi står inför, kännetecknar den situation vi står inför det kommande verksamhetsåret. Lärdomar om vad som bidrar till effektivt resursanvändande y Vi gör medvetna val baserade på den kunskap som finns i och om verksamheten y Vi tydliggör kopplingen mellan huvudprocesser och stödprocesser y Vi arbetar systematiskt med att upprätta och analysera data för att utveckla verksamheten y Vi strävar efter att reducera antalet mål och aktiviteter, med fokus på det övergripande uppdraget Vetenskaplig grund, erfarenhet och beprövad erfarenhet Ett flertal studier har under de senaste åren belyst vår organisation och identifierat ett antal förbättringsområden. Inom organisationen har det under en längre tid pågått diskussioner om det centrala stödets placering och betydelse för kvaliteten i skol- och förskoleverksamheten. Utifrån de underlag vi har i form av analysseminarier och andra dokumentationer kan vi konstatera att för att ha en effektiv resursanvändning behöver de centralt placerade resurserna ha tydliga uppdrag riktade mot den verksamhet som de ska stödja. Likaså behöver dessa resurser ha rätt kompetens för sina uppdrag. Forskning har visat på att effektiva organisationer först och främst har tydliga och mätbara mål. Utifrån dessa mål görs prioriteringar där målen och verksamhetens behov för att uppfylla dem styr utformningen av organisation, bemanning samt kompetens. En effektiv organisation dokumenterar sitt arbete och följer systematiskt upp kritiska faktorer samt lär av sina misstag för fortsatt utveckling. Det är också viktigt att fokusera på innehållet processen och inte enbart på strukturen och resurserna. McKinseys analys av skolor och utbildningssystem visar att dagens utbildningspolitik har för lite fokus på processer Framgångsrika utbildningssystem har fokuserat på innehållet i skolan, hur det förmedlas och hur undervisningen blir mer framgångsrik. Ju bättre resultat ett skolsystem har, desto viktigare är det att fokusera på sådana processer istället för på diskussioner om resurser och system för ansvarsutkrävande. De framgångsrika skolsystemen har lyckats förändra utbildningens grundstruktur genom att etablera nya institutioner eller skolformer, ändra på läsårsindelningar och målnivåer, eller skapat system för ett mer decentraliserat ansvarsutkrävande. I de framgångsrika Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar 27

28 skolsystemen har de ansvariga (politiker och tjänstemän) på ett genomtänkt sätt fördelat rätt mängd resurser till skolor och lärare, förändrat läroplanerna, lärares undervisning och förbättrat skolledningarnas förmåga att leda utvecklingsarbetet. Med andra ord handlar effektiviseringarna om att se till såväl strukturer och resurser som processer. Frågor om huruvida förvaltning och rektorer fördelar resurser utifrån elevernas resultat blir på så vis med centrala, liksom frågor om huruvida det stöd som ges motsvarar behovet. Vidare konstateras att framgångsrika skolor generellt ägnar större del av sina aktiviteter till att förbättra hur undervisningen levereras, snarare än på att ändra innehållet i det som levereras. Samarbete och samverkan har också visat sig vara resursbesparande samtidigt som det främjar utvecklingen av det kollegiala lärandet. Det bidrar också till en gemensam förståelse, vilket underlättar för verksamheten att utvecklas i en bestämd riktning. 28 Verksamhetsplan 2017 Mål och lärdomar

29 Årshjul för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2017 November MRP 2018 BUN Uppföljning HR-arbete Chefsdag BoU Oktober SCB/Skolverket insamling Förvaltningens kvalitetsrapporter (BUN) September Delårsrapport T2 Individuell målplan Utvecklingssamtal Avstämningssamtal lärares arbetsbelastning pågående läsår Analysseminarium Återkoppling/resultat från elevhälsosamtal (BUN) Närvaro slutrapport (BUN) Förvaltningsledningens strategidagar, analys och planering December LISA statusrapport Oktober November September Augusti Januari Bokslut 2016 Närvaro statusrapport (BUN) December år 2017 Juli Januari Juni Februari Maj Februari Avstämningssamtal lärares arbetsbelastning läsårsmitt Förvaltningsövergripande redovisning av värdegrundsarbete Mittlärande Dialogsamtal Mars April Mars Individuell målplan Lönesamtal Övertaligheter nettolista Chefsdag BoU Dialogsamtal Redovisning av resultat, elevenkät grundskola & gymnasium (BUN) Utskick av förskoleenkäten Årlig uppföljning av SAM April Delårsrapport T1 LISA redovisning Lönebesked ARUBA-aktiviteter Framtidsmyran Dialogsamtal Redovisning av resultat, förskoleenkäten till förskolorna Augusti Schema på Skolan på webben klart vid skolstart Chefsdag Juni Avstämningssamtal lärares arbetsbelastning efter läsåret Avstämning kvalitetsverktyg (Lokal VP och resultatprofil) Maj Uppföljning av HR-arbetet SYVBarometern Ung redovisas Chefsdag BoU Redovisning av förskoleenkäten (BUN) Verksamhetsplan 2017 Årshjul 29

30 Referenser 1 Skolverket Likvärdig utbildning i grundskolan (senast hämtad ) 2 Skollag (SFS 2010:800) 3 Vingsle, C. (2014) Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it happen. Lic.avh. Umeå: Umeå Universitet 4 Dolk, K (2013) Bångstyriga barn makt, normer och delaktighet I förskolan. Stockholm: Ordfront 5 Skolverket: Grupparbete en utmaning för både elever och lärare didaktik/undervisning/grupparbete-en-utmaning-for bade-larare-och-elever Grettve, A., Israelsson, M., Jönsson, A. (2014) Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur 7 Skolverket: Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar. bedomning/relationer-larande/bedomningskultur-paverkar-elevernas-forutsattningar Rätten till kunskap: En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Skolinspektionen rapport 2010:14 9 Dweck, C. (2015) Mindset: Du är vad du tanker. Stockholm: Natur & Kultur 10 Åkerström, J. (2014) Participation is everything Young people s own voices on participation in school life. Örebro studies in Social work 14. Örebro: Örebro Universitet 11 Warne, M., Snyder, K., Gillander-Gådin, K. (2013) Promoting an Equal and Healthy Environment: Swedish Students View of the Daily Life at School. Qualitative Health Research, vol. 23:10, ss Warne, M (2013) Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Östersund: Mittuniversitetet 13 Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa en studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten Gillander Gådin K., Ahlgren, C., Weiner, G. (2013) School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil Participation: A Focus Group Study of a Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educational Research, 2013:57(1): Rising Holmström M Hälsosamtalet: skolbarns självrapporterade hälsa i ett svenskt kontext. Avhandling Mittuniversitetet Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen Bellskog, Å., Källman, L., & Malmberg, L. En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet trygghet och studiero Artikel nr 7/ forskningscirkeln-blev-ett-nytt-verktyg-for-skolutveckling/ 18 Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten Hagquist, C. Skolmiljö, mobbning och hälsa. Resultat från Ung i Värmland Carlerby, H. (2012). Health and Social Determinants Among Boys and Girls in Sweden : Focusing on Parental Background. Avhandling. Sundsvall. Mittuniversitetet 21 Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis. Avhandling Sundsvall. Mittuniversitetet. 22 Sarasvathy, S.D. & Venkataraman, S. (2011) Entrepreneurship as method: open questions for an entrepreneurialfuture. Entrepreneurship Theory and Practice, 23 Henriksson, K. (2009) Klassrumsflyktingar: pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Studentlitteratur AB 24 Jarvis, P. (2006) Towards a comprehensive theory of human learning, New York, NY, Routledge. 25 Värdeskapande lärande, Se 26 Lackéus & Sävetun (2016) Entreprenöriell utbildning som värdeskapande lärande en tredje väg. En effektstudie av värdeskapande lärande på uppdrag av Skolverket. Göteborg, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 27 Kragh-Müller (2012) Ögat hoppar över muren om pedagogiken i Reggio Emilia. I Kragh-Müller, G. Ørsted Andersen, F., Veje Hvitved, L. Goda lärmiljöer för barn. Lund: Studentlitteratur. 30 Verksamhetsplan 2017

31 28 Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare Stockholm: Natur och Kultur 29 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson 30 Dylan, W. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, The effect of Praise on Mindset 33 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson 34 Dylan, W. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, Otterborg, A. (2011) Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation 36 Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P-G., Leffler, E., Svedberg, G. (2011) Entreprenöriell pedagogik i skolan: drivkrafter för elevers lärande. Stockholm: Liber 37 Baumeister, R. F., Vohs, K.D., Aaker, J. L. & Garbinsky, E. N. (2012) Some Key Differences between a Happy Life and a Meaningful Life. Journal of Positive Psychology Skolverket (2013) Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Stockholm 40 Jarvis, P. (2006) Towards a comprehensive theory of human learning, New York, NY, Routledge. 41 Hargreaves, A. (2005) The emotions of teaching and educational change. Extending Educational Change 42 Dewey, J. (2009). Democracy and education: An introduction to the philosophy of education. New York: WLC Books. (Original work published 1916) 43 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen Nilsson, L (1997) Elevinflytande 45 Forsberg, E (2000) Elevinflytandets många ansikten 46 Kåräng, G (1999) Elevinflytande, studieresultat och det inre arbetet i skolan 47 Selberg, G (1999) Främja elevers lärande genom elevinflytande 48 Korpela, M (2004) Elevinflytande i praktiken så här kan man göra i praktiken! 49 Skolinspektionen, rapport 2013:5 50 Skolinspektionen, rapport 2014: Chaiklin, S. (2003). The Zone of Proximal Development in Vygotsky s analysis of learning and instruction. In Kozulin, A., Gindis, B., Ageyev, V. & Miller, S. (Eds.) Vygotsky s educational theory and practice in cultural context Cambridge: Cambridge University. 53 Dweck, C.S. (2012) Mindset: How You Can Fulfil Your Potential, Robinson 54 Ellström, P-E. (2010). Practice-based innovation: a learning perspective. Journal of Workplace Learning. 22(1), Thelin, K (2013) Mellan varumärke och gemensamt raster. Doktorsavhandling Karlstad Universitet. 56 se exempelvis Bolin, M (2009) The importance of organizational characteristics for psychosocial working conditions and health. Umeå: Umeå Universitet worlds-mostimproved-school-systems-keep-getting-better_download-version_final.ashx Senge, Den femte disciplinen, Thomson fakta Thelin, K (2013). Mellan varumärke och gemensamt raster, Doktorsavhandling Karlstad Universitet Verksamhetsplan

32 Bilaga 1 SKOLA Centrala begrepp Huvudman Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta framgår av skollagen. Verksamhet/Enhet Begreppen förskoleenhet och skolenhet används i skollagen och definieras som en verksamhet organiserad av en huvudman i en eller flera byggnader som ligger nära varandra. En förskolechef eller rektor kan ha ansvar för en eller flera förskole- eller skolenheter, men en enhet kan bara ha en förskolechef eller rektor. Definitionen av skolenhet omfattar även verksamheten i förskoleklass och fritidshem. Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den också ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartad och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade. 32 Verksamhetsplan 2017