Årsredovisning. 2012Ragunda kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2012Ragunda kommun

2 Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet Ragunda kommun en annorlunda del av Jämtland Finansiell analys Driftsredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport 5 år i sammandrag Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Kommunstyrelsen Övergripande och administration Utvecklingsstaben Teknisk verksamhet Bostadsförvaltning Individ- och familjeomsorg Skola och barnomsorg Räddningstjänsten Vård och omsorg Kulturverksamhet Köken Överförmyndarnämnden Bygg- och miljönämnden Miljöredovisning Personalekonomisk redovisning EU-bokslut 2012

3 Kommunalrådet har ordet 2012 har varit ett turbulent år för kommunen. Det effektiviseringsförslag som lades i början av året har skapat debatt och diskussion om hur vi ska organisera oss och vilka fastigheter vi ska bedriva verksamhet i. Innan sommaren kom en uppgörelse som gav processen mer tid innan beslut. Däremot fattades beslutet om till och ombyggnation av äldreboende i Hammarstand skulle inledas. Rent ekonomisk har det varit ett tufft år i världsekonomin men Sverige har klarat sig ganska bra. Ragunda Kommun har också hela året haft en god och stabil ekonomi och det har aldrig varit risk för ett underskott. Ett extra tillskott i form av inbetalade premier kallat AFA-pengarna gav ett extra plus. Detta är pengar som kommunen tidigare betalat in till försäkringslösningar som inte behövts användas. Alla stora verksamheterna har jobbat hårt och hållit sig inom ram. Det har varit en del kostnader av engångskaraktär men som helhet har kommunen gjort ett mycket bra resultat i år. Om man ska sätta vårt resultat i perspektiv kan vi jämföra med grannkommunen Östersund (som omsätter ca 10 gånger så mycket som oss) de hade med samma procentuella resultat gjort ett plusresultat på 210 mkr. Terese Bengard, kommunalråd. Det känns oerhört bra att det tidigare ackumulerade underskottet på 20,5 Mkr är återställt och att vi för tredje året i rad gör ett positivt resultat som fyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Detta skapar bra förutsättningar för de framtida utmaningar vi har. Vi kan både amortera lån och skapa förutsättningar för att sänka våra nuvarande finansiella kostnader när vi nu står inför en av Ragundas genom tiderna största investering. Jag vill ge en stor eloge till det arbete som skett i våra verksamheter. Jag tycker det är viktigt att tänka att vi faktiskt har 320 miljoner kronor som vi gör en massa bra verksamhet för. För den politiska ledningen är det viktigt att ha kontroll över ekonomin och veta att vi inte riskerar att spendera mer pengar än vad vi får in. Därför är det med glädje som man ser tillbaka på denna mandatperiods resultat och kan se en märkbar skillnad i de ekonomiska resultaten. Detta, inte tackvare att vi fått mer pengar till vår kassa, utan tvärtom fått mindre, lyckats skapa plusresultat för kommunen tre år i rad. Det är ett jobb som görs ute i verksamheten och inte i styrelserummet. Men tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god och stabil ekonomisk situation för kommunen under en längre sammanhängande period. Terese Bengard Kommunalråd Ragunda kommun 3

4 Ragunda kommun -en annorlunda del av Jämtland Ragunda kommun är en liten och annorlunda kommun. Den äkta jämtländska kommunen har inslag av det exotiska Thailand. Det är den thailändska paviljongen som har öppnat dörren mot Asien och gett kommunen ett unikt kontaktnät. Annorlunda Ragunda ligger i Jämtland med cirka en timmes resväg till Östersund i väster och Sundsvall i öster. Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd. Vi har ca 2,5 kvadratkilometer per person i kommunen. Så det finns plats för fler. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Vildhussens verk med Döda fallet och tömningen av Ragundasjön har satt sina - forfarande synliga - spår. Med ca invånare känner de flesta varandra och det skapar en känsla av trygghet och närhet. Brottsligheten är låg i kommunen och avståndet till beslutsfattare och samhällsservice är kort. Kommunen jobbar med att få fler människor att flytta till kommunen. Förutsättningarna för att trivas i kommunen är goda om man uppskattar spännande och vacker natur, goda möjligheter till utbildning och ett bra boende. Ragunda kommun har fyra grundskolor utspridda geografiskt från Stugun till Bispgården. I Bispgården finns också Jämtlands Gymnasium! Bispgården. För de äldre finns flera äldreboende med god service. Hemtjänsten åker dessutom många mil varje år för att hjälpa de som vill bo kvar hemma. Ragunda kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Kommunkontoret ligger i Hammarstrand. De två övriga tätorterna är Bispgården i öst och Stugun i väst. 4

5 Finansiell analys Resultat Kapacitet Risk Kontroll Den finansiella analysen ska utgöra ett bra beslutsunderlag när det gäller att bedöma kommunens styrkor och svagheter. Som verktyg används RK-modellen (Förvaltningshögskolan, Göteborg) som bygger på fyra aspekter som är viktiga ut ett finansiellt perspektiv och som görs utifrån följande frågeställningar: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras med hjälp av 13 olika nyckeltal som har till uppgift att utifrån ovanstående perspektiv identifiera finansiella problem och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Resultatet visar om den resursförbrukning som sker täcks med ersättningar. En eventuell obalans, kostnaderna överstiger intäkterna, är varningssignaler. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Årets resultat 3. Avstämning mot balanskravet 4. Nettoinvesteringar Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen nu att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nyckeltal: 5. Soliditet 6. Långfristiga skulder 7. Tillgångarnas fördelning över tiden Risk Med risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Nyckeltal: 8. Likviditet ur ett riskperspektiv 9. Lån - bindningstider samt genomsnittsränta 10. Samverkan med andra kommuner 11. Pensionsskuld Kontroll Med kontroll avses hur kommunen via en fungerande ekonomistyrning medverkar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. God budgetföljsamhet och prognossäkerhet är mer konkreta mått som kan användas för att bedöma kommunens strävan att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Nyckeltal: 12. Budgetföljsamhet Känslighetsanalys 13. Känslighetsanalys 5

6 Mål Kommunen har för 2011 infört ny styrmodell utifrån politisk vision med fyra övergripande mål : i befolkningsutveckling nya jobb turister 100% rätt service till medborgare, företag, föreningar Varje verksamhet har under respektive övergripande mål formulerat egna verksamhetsmål. RESULTAT OCH KAPACITET Under 2012 tog kommunens löpande driftverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 88 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarnas andel var 3,9 % och finansnettot tog i anspråk 1,6 %. Tillsammans uppgick de löpande nettokostnaderna till 93,5 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att kommunens skatter och bidrag räckt till för att finansiera kostnaderna vilket gör att det egna kapitalet inte urholkats. Finansiella mål Mål: Årets resultat ska uppgå till +3,7 mkr. Årets resultat uppgår till +21,6 mkr. Det är 17,9 mkr högre än uppsatt mål och innebär att kommunen uppfyller det finansiella målet för perioden. Den stora avvikelsen mellan utfall och budget har sin förklaring ibland annat i återbetalning av försäkringspremier från AFA. Mål: Årets investeringar ska uppgå till 70 % av kostnaderna för årets avskrivningar = 8,9 mkr Nivån på årets investeringar uppgår till 11,9 mkr vilket innebär att kommunen inte uppfyller det finansiella målet för perioden. Detta beror på bland annat på projekteringskostnader för äldreboende som ej varit budgeterade. 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag År Verksamheten/ skatteintäkter+ 94,3 97,6 91,0 93,0 88,0 statsbidrag ( %) Avskrivningarna/ skatteintäkter+ 4,2 4,1 3,9 3,8 3,9 statsbidrag (%) Finansnettot/ skatteintäkter+ 2,3 1,8 1,6 1,7 1,6 statsbidrag (%) Nettokostnader/ Skatteintäkter+ statsbidrag (%) 100,8 103,5 96,5 98,6 93,5 Mkr ,6-2,6 Årets resultat 11,4 4,5 21,6-11, Utveckling av eget kapital 7,2 18,6 23,1 44, Årets resultat Mkr Årets resultat -2,6-11,4 11,4 4,5 21,6 Årets resultat uppgår till 21,6 mkr vilket är en förbättring med 17,1 mkr jämfört med föregående år och en förbättring gentemot budget med 17,9 mkr. 3. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet ska vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar medtagits i resultatet. Undantag kan dock göras om det står i överenskommelse med god ekonomisk hushållning. 6

7 Balanskravsavstämning 2012 Belopp i mkr Årets resultat enligt resultaträkningen: 21,6 4,5 11,4 6. Långfristiga skulder Mkr Långfristiga skulder 192,1 192,0 191,4 187,1 187,1 Resultat enligt budget Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5b : Omstruktureringsåtgärder: - Försäljning av fastigheter, reaförlust 9,6 Mkr 210,0 160,0 110,0 60,0 10,0 Långfristiga skulder 192, ,4 187,1 187, Justerat resultat, avstäms mot balanskrav: 21,6 14,1 11,4 Återställningspliktigt resultat 0 0-9,1 4. Nettoinvesteringar Mkr Nettoinvesteringar 14,0 9,0 9,7 11,8 11,9 Nettoinvesteringarna uppgick under 2012 till 11,9 mkr. Bland de större investeringsobjekten finns energibesparande åtgärder i kommunens fastigheter, byten av vatten- och avloppsledningar samt projekteringskostnader för nytt äldreboende. 7. Tillgångarnas fördelning över tiden % Summa anläggnings 85,3 80,2 76,7 75,4 70,3 tillgångar Summa omsättnings- 14,7 19,8 23,3 24,6 29,7 tillgångar Summa Ovanstående nyckeltal ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt. Tillgångarnas fördelning över tiden 15,0 10,0 5,0 0,0 Nettoinvesteringar 14,0 11,8 11,9 9,0 9, % ,3 80,2 76,7 75,4 70,3 14,7 19,8 23,3 24,6 29, Anläggning Omsättning 5. Soliditet % Soliditet 6,9 2,0 6,4 6,6 15,0 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är själv-finansierade med eget kapital. % ,9 2 Soliditet 6,4 6, RISK OCH KONTROLL 8. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet Likvida medel 22,8 41,1 48,2 46,4 63,5 Kassalikviditet 1) 71% 70% 88% 106% 142% Balanslikviditet 2) 72% 70% 89% 106% 142% Rörelsekapital Mkr 3) -15,3-24,4-8,6 4,3 26,3 1) Med kassalikviditet avses omsättningstillgångar minus varulager/ kortfristiga skulder 2) Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/kortfristiga skulder 3) Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder 7

8 9. Lån - bindningstider samt genomsnittsränta Mkr med rörlig ränta 48,7 76,8 51,5 51,5 51,5 - med bindningstid 1-3 år 38,6 35,8 22,0 3,5 3,5 - med bindningstid 4-5 år 84,7 59,4 97,9 77,9 77,2 - med bindningstid 6-7 år 20,0 20,0 20,0 54,9 54,9 Genomsnittlig ränta 4,0% 3,2% 2,9% 3,3% 3,1% 10. Samverkan andra kommuner/ kommunägda bolag Samverkan med Bräcke sker kring bibliotekets och elevhälsans IT-system Sommaren 2005 bildade Ragunda kommun tillsammans med Bräcke, Krokom och Östersunds kommuner Jämtlands Gymnasieförbund. Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands Gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Ragunda gymnasieskola flyttades över till förbundet den 1 juli I kommunens redovisning ingår kostnader för delägande i Jämtlands Gymnasieförbund med 28,4 mkr. Kommunen deltar i en gemensam nämnd mellan Jämtlands läns landsting och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. 11. Pensionsskuld och förvaltning av pensionsmedel Pensionsåtagande Mkr(inkl löneskatt) Avgiftsbestämd del 7,9 8,2 8,6 8,9 8,9 Avsättningar till pensioner 4,4 4,1 5,1 4,8 4,0 Pensionsförpliktelser äldre än ,6 178,4 170,3 190,1 190,8 Total pensionsskuld 186,9 190,7 184,0 203,8 203,7 Aktualiseringsgrad: 95% Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att öka kraftigt de kommande åren Utbetalningarna kommer att kulminera 2025 och beräknas i fast penningvärde ligga på en nivå som är ca 11,0 mkr vilket är 1,1 mkr högre än dagens nivå. Pensionsåtagandet redovisas från och med 1998 enligt den så kallade blandmodellen dels som en avsättning på balansräkningen och dels som en ansvarsförbindelse. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till 190,8 mkr inklusive löneskatt. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta denna pensionsskuld eftersom det inte finns några fonderade medel för att möta de betalningar som kommer att uppstå när skulden ska regleras. Sedan 2004 har kommunen försäkrat den kommunala ålderspensionen, ökningen av kommunens pensionsskuld uppgick premien till 1,2 mkr. Ragunda kommun bildade efter beslut i kommunfullmäktige i december 2005 ett aktiebolag tillsammans med Svensk Thailändska handelskammaren (STCC). Bolaget är benämnt Ragunda Utvecklar Thailand AB (RUTH). Resultatet för 2012 blev kr. Ragunda Energi AB är till 100% ägt av Ragunda kommun. Bolaget ska bedriva produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget hade en nettoomsättning på ca 8,8 mkr och redovisar i stort sett ett ett nollresultat. Sammanställd redovisning enligt undantagsregeln i RKR 8.2 har inte upprättats för Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Mkr (inkl löneskatt) Avsättningar för pensioner 4,8 4,0 Ansvarsförbindelse 190,1 190,8 Totala pensionsförpliktelser 194,9 194,8 Finansiella placeringar 0,0 0,0 Summa återlån 194,9 194,8 I enlighet med Redovisningsrådets rekommendation har kommunen inga finansiella placeringar, vilket innebär att återlån har skett motsvarande de totala pensionsförpliktelserna. 8

9 Mkr ,9 12. Prognossäkerhet Total pensionsskuld 190,7 184,0 203,8 203, Lämnad prognos per visade på ett förväntat överskott om 11,2 mkr för helåret. Utfallet per är 21,6 mkr. 13. Känslighetsanalys Händelseförändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1% på låneskulden +- 1,8 Löneförändring med 1% inkl PO +- 2,2 Bruttokostnadsförändring med 1% +- 4,0 Generella statsbidrag med 10% +- 11,7 Förändrad utdebitering med 1 kr +- 8,8 Förändring av befolkningen i kommunen, 30 personer +- 1,6 Driftsredovisning Nämnd/styrelse Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Bokslut 2011 Kommunstyrelse 287,1 270,4 16,7 290,1 Överförmyndarnämnd 0,7 0,7 0,0 0,7 Bygg- och miljönämnd 4,6 4,3 0,3 4,2 Summa 292,4 275,4 17,0 295,0 Utbetalda pensioner 9,4 9,9-0,5 9,8 Avskrivningar 12,6 12,6 0,0 12,7 Riskkostnader 0,0 1,0-1,0 0,3 Summa överföring till resultaträkning 314,4 298,9 15,5 317,8 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Bokslut 2011 Bostäder 1 350, ,3-860, ,7 VA 2 000, ,3 142, ,1 Renhållning 370,0 249,2 120,8 0,0 Förvaltningsfastigheter 2 350, , , ,1 Grönområden, väghållning 200,0 194,6 5, ,1 Tillhandahållande av lokaler 0,0 0,0 0,0 99,2 IT-verksamhet, övergripande 1 857,0 1326,3 530,7 425,9 Räddningstjänst 0,0 0,0 0,0 439,1 Skola/barnomsorg 1 080,0 838,8 241,2 472,5 Kultur och fritid 0,0 0,0 0,0 0,0 Hemvård, kök 560,0 375,7 184,3 509,9 SUMMA KS 9 767, , , ,6 TOTALT INVESTERAT 9 767, , , ,6 9

10 Resultaträkning Resultaträkning (mkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Avikelse 2012 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter not 1 74,7 87,5 12,8 81,6 Verksamhetens kostnader not 1 376,5 373,8 2,7 386,7 Avskrivningar not 2 12,6 12,6 0,0 12,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -314,4-298,9 15,5-317,8 Skatteintäkter not 3 208,8 210,7 1,9 208,6 Generella statsbidrag not 4 115,3 115,0-0,3 119,4 Finansiella intäkter not 5 0,5 0,9 0,4 0,9 Finansiella kostnader not 6 6,5 6,1 0,4 6,6 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3,7 21,6 17,9 4,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT not 11 3,7 21,6 17,9 4,5 Balansräkning Balansräkning (mkr) Bokslut 2012 Bokslut 2011 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar not 7 202,2 204,3 Maskiner och inventarier not 8 4,2 4,0 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 3,2 2,4 Summa anläggningstillgångar 209,6 210,7 Omsättningstillgångar Förråd 0,4 0,2 Fordringar not 9 24,5 22,2 Kortfristiga placeringar Kassa och bank not 10 63,5 46,5 Summa omsättningstillgångar 88,4 68,9 SUMMA TILLGÅNGAR 298,0 279,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital not 11 23,1 18,6 Årets resultat 21,6 4,5 Summa eget kapital 44,7 23,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 12 4,1 4,8 Summa avsättningar 4,1 4,8 Skulder Långfristiga skulder not ,1 187,1 Kortfristiga skulder not 14 62,1 64,6 Summa skulder 249,2 251,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 298,0 279,6 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser not 15 11,4 11,8 Pensionsskuld not ,8 190,1 10

11 Kassaflödesanalys Kassaflödesrapport (mkr) DRIFT Verksamhetens intäkter not 1 87,5 81,6 Verksamhetens kostnader not 1-386,4-399,4 Verksamhetens nettoutbetalningar -298,9-317,8 Skatter/statsbidrag not 3, 4 325,7 328,0 Finansiella intäkter not 5 0,9 0,9 Finansiella kostnader not 6-6,1-6,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Justering av ej rörelsekap. påverkande poster not 16 12,0 22,0 Driftsnetto 33,6 26,5 INVESTERINGAR Inköp av värdepapper -0,4 0,0 Avyttrade värdepapper 0,2 Investering i materiella anläggningstillgångar inventarier not 8-2,4-1,7 Investering i materiella anläggningstillgångar fastigheter not 7-9,5-10,1 Försäljning materiella anläggningstillgångar not 7,8 1,0 2,9 Investeringsnetto -11,1-8,9 FINANSIERINGSNETTO Ökning långfristig fordran -0,6-0,2 Amortering not 13 0,0-3,6 Långfristig upplåning not 13 0,0 0,0 Justering av rörelsekapital förändring not 17-4,9-15,5 Finansieringsnetto -5,5-19,3 Förändring av kassa och bank 17,0-1,7 5 år i sammandrag Antal inv 31/ Utdebitering kr/100 34,17 34,17 34,17 34,17 33,72 varav kommunen kr/100 23,57 23,57 23,57 23,57 23,57 genomsnitt länet kr/100 22,89 22,89 22,89 22,89 22,89 Egna skatteintäkter (mkr) 210,7 208,6 205,9 206,9 200,0 Statligt utj.bidrag (mkr) 115,0 119,4 120,7 112,2 117,2 Årets resultat (mkr) 21,6 4,5 11,4-11,4-2,6 Nettoinvesteringar (mkr) 11,9 11,8 9,7 9,0 13,1 Låneskuld, långfr (mkr) 187,1 187,1 191, ,1 Personalkostnad (mkr) 214,5 221,5 215,7 210,5 202,3 11

12 Tilläggsupplysningar Not 1 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter består av statsbidrag, hyror och arrenden, avgifter och ersättningar samt försäljningsmedel. I verksamhetens kostnader ingår samtliga kostnader från nämnder och styrelsers verksamhet, med avdrag för kalkylerade kapitalkostnader. Här redovisas även pensionsskuldsförändringen och förändringen av semesterlöneskulden. Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 6,1 5,1 Taxor och avgifter 24,3 23,8 Hyror och arrenden 33,6 35,4 Bidrag 15,2 14,3 Försäljning av vht och entr 2,0 3,0 Delsumma: Övriga verksamhetsintäkter 81,2 81,6 Jämförelsestörande poster: Återbetalning AFA 6,3 0,0 Summa 87,5 81,6 Verksamhetens kostnader Anläggnings- och underhållsmaterial 5,0 4,5 Bidrag 14,3 14,1 Entreprenader, köp av verksamhet 67,4 57,6 Konsulttjänster 3,8 3,3 Kostnader för arbetskraft 223,7 232,7 Hyror 8,9 10,3 El- fjärrvärme samt vaavgifter 19,6 24,4 Material 10,0 9,9 Tjänster, teleavg mm 9,9 9,9 Övriga kostnader 11,0 10,5 Delsumma: Övriga verksamhetskostnader 373,6 377,2 Jämförelsestörande poster: Realisationsförlust 0,2 9,5 Summa 373,8 386,7 Not 2 Avskrivningar Fastigheter 11,3 11,5 Inventarier m m 1,3 1,2 Summa 12,6 12,7 Not 3 Skatteintäkter Prel månatliga skatteinbet 208,2 203,7 Prognos innevarande år 2,5 4,1 Justering föregående år 0,0 0,8 Summa 210,7 208,6 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2 Not 4 Statsbidrag Inkomstutjämning 58,5 57,2 Strukturbidrag 1,8 1,8 Regleringsbidrag 2,7 5,7 Kostnadsutjämningsbidrag 46,1 48,2 Avgift LSS utj -2,4-1,9 Övriga bidrag 0,1 0,1 Fastighetsavgift 8,2 8,3 Summa 115,0 119,4 Belopp i Mkr Not 5 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 0,9 0,9 Summa 0,9 0,9 Not 6 Finansiella kostnader Ränta långfr lån kommun 3,5 3,9 Ränta långfr lån stiftelsen 2,4 2,5 Ränta pensionsskulden 0,2 0,2 Summa 6,1 6,6 Not 7 Fastigheter och anläggningar Ingående balans 204,3 218,1 Årets investering 9,5 10,1 Avskrivningar -11,3-11,5 Köp av fastighet 0,0 0,0 Reaförlust -0,2-9,5 Reavinst 0,0 0,0 Försäljn Fastighet -0,1-2,9 Summa 202,2 204,3 SPECIFIKATION FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR 2012 Anskvärde Ack avsk Bokf värde Markreserv 3,5 0,0 3,5 Verksamhetsfastigheter 224,0 138,8 85,2 Fastigh. för affärsvht. 68,8 46,8 22,0 Publika fastigheter 16,4 9,9 6,5 Fastigh. annan vht 57,6 29,9 27,7 Bostäder 124,0 66,7 57,3 Summa 494,3 292,1 202,2 Not 8 Maskiner och inventarier Ingående balans 4,0 3,5 Årets investeringar 2,4 1,7 Avskrivningar -1,3-1,2 Försäljn Inventarier -0,9 0,0 Summa 4,2 4,0 SPECIFIKATION MASKINER OCH INVENTARIER 2012 Anskvärde Ack avsk Bokf värde Maskiner och inventarier 27,8 23,6 4,2 Not 9 Fodringar Kundfordringar 2,8 2,5 Förutbetalda kostnader 1,8 0,9 Upplupna skatteintäkter 6,6 7,4 Övriga upplupna intäkter 3,1 4,3 Mervärdesskatt 1,5 1,5 Fordring J G F 2,5 0,0 Övrigt 6,2 5,6 Summa 24,5 22,2 Not 10 Likvida medel Bank och postgiro 63,5 46,5 Summa 63,5 46,5 Not 11 Eget kapital Ingångsvärde 23,1 18,6 Årets resultat 21,6 4,5 Summa 44,7 23,1 12

13 Belopp i Mkr Not 12 Avsatt till pensioner Ingående avsättning 4,8 5,1 Nya förpliktelser under året 0,3 0,5 Varav Nyintjänad pension 0,1 0,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,2 0,2 Sänkning av diskonteringsräntan 0,0 0,2 Ändrad samordning 0,0 0,0 Övrig post 0,0-0,1 Årets utbetalningar -0,9-0,8 Förändring av löneskatt -0,1 0,0 Summa avsatt till pensioner 4,1 4,8 Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% Överskottsfond inbetalda premier 0,4 0,2 Not 13 Långfristiga skulder Ingående skuld 187,1 191,4 Amorteringar 0,0 3,6 Nästa års amortering 0,0 0,7 Summa 187,1 187,1 Snittränta 3,1% 3,3% Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 14,6 10,5 Upplupna kostnader Upplupna sociala avgifter 3,8 4,0 Upplupen semesterlön 14,8 15,5 Avgiftsbestämd del 8,9 8,9 Övrigt 8,3 11,7 Förutbetalda intäkter Förutbetalda hyresintäkter 1,2 1,6 Förutbetalda statsbidrag mm 2,2 3,2 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 0,0 Övrigt 4,4 4,3 Övriga Prelskatt mm 3,4 3,5 Övrigt 0,5 1,4 Summa 62,1 64,6 Not 15 Ställda panter och ansvarsförbindelser PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ragunda kommun har i december 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ragunda kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Belopp i Mkr Not 16 Justering av ej rörelsekap. påverkande poster Avskrivningar 12,6 12,7 Reavinst 0,0 0,0 Reaförlust 0,2 9,6 Förändring avsättningar -0,8-0,3 SUMMA 12,0 22,0 Not 17 Justering av rörelsekap. förändring Förändring kortfr. fordringar -2,3-3,0 Förändring lager -0,2 0,2 Nästa års amortering 0,0-0,7 Förändring kortfr. skulder -2,4-12,0 Summa -4,9-15,5 Ingående ansvarsförbindelse 190,1 170,3 Aktualisering -0,2 0,1 Ränteuppräkning 2,2 2,6 Basbeloppsuppräkning 5,4 1,8 Sänkning av diskonteringsräntan 0,0 10,6 Bromsen 0,0 7,4 Övrig post 0,3 0,5 Årets utbetalningar -7,1-7,1 Summa pensionsförpliktelser 190,7 186,2 Löneskatt 0,1 3,9 Utgående ansvarsförbindelser 190,8 190,1 Pensionsåtagande för visstidsanställda 0 0 Särskild ålderspension anställda 1 1 Pensioner förtroendevalda 2 2 Borgensåtaganden Småhus 0,8 1,1 Kooperativet Borgen 1,8 1,9 Ragunda Energi AB 8,8 8,8 Summa 11,4 11,8 13

14 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets redovisning. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,46 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 AnläggningstillgångarFast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal och den årliga leasing-kostnaden redovisas som rörelsekostnad i resultat-räkningen. Avsteg från rekommendation 13:1. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital = Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Nettoinvesteringarna förs in i betalningsflödesrapporten. 14

15 Kommunstyrelsen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Administration Utvecklingsstaben Tekniska Bostadsförvaltningen Räddningstjänst Individ- och familjeomsorg Skola och barnomsorg Gymnasieskola/Komvux Vård och omsorg Kulturverksamhet Köken Differens PO Återbetalning AFA , , , , , , , , , , , ,6 0, , , , , , , , , , , ,0 0,0 0, , , , , , , , , , , , , , ,2 822, ,3 404,7 299, ,0 517, , ,3 143,8-128, , ,6 SUMMA , , , ,3 15

16 Övergripande & administration Ekonomiskt utfall - nettokostnader Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Verksamhet Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse POLITISK VERKSAMHET 3 069, , ,2-37,2 ÖVERGRIPANDE 8 705, , , ,8 FÖRSÄLJNING FASTIGHETER 9 554,6 0,0 229,7-229,7 ADMINISTRATION 9 738, , ,3-230,3 SKOGSDRIFT , , ,9-254,1 TRAFIK 3 301, , ,1 506,9 SUMMA , , , ,2 Årets händelser Övergripande Det har varit stort fokus på kommunens ekonomi med uppföljningar och analyser. En detaljerad månadsredovisning görs för varje månad och redovisas till KS. Efter ett politiskt uppdrag om att se över de höga sjuktalen och fokusera på det friska bland kommunens anställda har det varit, och är fortfarande, ett arbete som genomsyrat alla våra verksamheter. Arbetet med att se över våra policys och riktlinjer har påbörjats och kommer att fortsätta även Fortsatt översyn av fastigheter samt försäljning av ett antal fastigheter har genomförts. Varje förvaltning har under året informerat KS-ledamöterna om verksamhetens mål, ekonomiska situation, verksamhet och framtid. Under året har en integrationsavdelning inrättats med 1,5 tjänst. Det har varit ett stort behov av en bra organisation för att ta hand om våra flyktingar på ett bra sätt. Kansli Kansliet har på grund av ändrade arbetsuppgifter under året minskat sin bemanning med 50 %. Personal Förutom det dagliga arbetet med personal- och lönefrågor har fokus legat på arbetet med att sänka kommunens sjuktal, under sommaren 2012 såg trenden ut att vända men trots allt ökade våra sjuktal marginellt under året från 7,27 % till 7,29 %. Efter beslut i KS tillsattes under hösten en resurs i form av en rehabiliteringsvetare för att enbart arbeta mot detta mål. En medarbetarenkät genomfördes under vår/vintern för att sedan följas upp och utvärderas. Resultatet av enkäten har mynnat ut i en mängd förslag till åtgärder och förbättringar, samt tydliggjort vikten av ett fungerande ledarskap. Administration Kommunens tryckeri avvecklades under mars månad. Protokoll och kallelser distribueras sedan dess digitalt. Läsplattor har köpts in till samtliga politiker och efter ett lyckat införandeprojekt med en utbildningsinsats från IT-enheten hanteras nu detta digitalt. På sikt kommer vi att se besparingar vad gäller porto, papper och bemanning. Utifrån ett politiskt uppdrag om införande av ett Kundcenter kunde vi öppna dörrarna den 1 mars. Växelfunktionen har förändrats från att besvara samtal till att aktivt ta hand om inkommande rutinärenden. Kundcenter ska bland annat öka service och tillgänglighet för medborgare och näringsliv. På ekonomiavdelningen har man arbetat med att utveckla månadsboksluten för att bemöta önskemål från politiken. Säkerhetssamordning I slutet av 2011 och början av 2012 drabbades Ragunda kommun av Stormen Dagmar. Baserat på erfarenheter av detta konstaterade kommunledningen hur svårt det är att bl.a. skaffa sig en lägesuppfattning när telekommunikationerna är utslagna. Under 2012 har kommunen därför bedrivit ett intensivt arbete för att skapa redundans i 16

17 kommunikationerna, d.v.s. vi måste ha fler alternativ än fast telefoni och mobil. Ett pilottest genomfördes under vintern med Rakel (radiokommunikation för effektiv ledning) inom flera olika verksamheter. För att ytterligare stärka kommunens förmåga att hantera stora händelser har vi även tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB sett över vilka tekniska åtgärders som krävs för att stärka vår ledning. Under året har vi fått åtgärdsförslag från MSB som beskriver förstärkningar för elförsörjning, tele och datakommunikationen i kommunhuset. Under 2012 har arbetet med att stärka det systematiska brandskyddsarbetet fortgått med utbildningar samt praktiska uppdatering av släckurustning/skyltningar och brandlarm i delar av kommunens fastigheter. Bland annat fick Björkhammar en helt ny centra brandlarmsenhet sedan den förra togs av åskan under sommaren Ragunda har även jobbat aktivt med att förebygga bränder i skolan enligt konceptet Zamzyn Z, information för föräldrar och utbildningar för ungdomar har ingått. Ekonomiskt utfall Övergripande Den kommunövergripande verksamheten visar på ett negativt resultat mot budget på ,8 mkr. Det består till största delen av en medfinansiering av projekt Centrum 850 tkr, en satsning på turismen i Ragunda 1,319 mkr (1,0 mkr samt 319 tkr teater vid Döda Fallet), negativt resultat för Thailändska paviljongen 886 tkr samt projektet Kreativa Ragunda 670 tkr. Ett antal aktiviteter inom övergripande har också ett positivt resultat. Kansli Kansliet uppvisar ett underskott på 178,9 tkr på grund av felförda lönekostnader. Administration Administrativa avdelningen har ett underskott med 230,2 tkr. Detta beror på att projektanställningen för Kundcenter förlängdes med två månader till årets slut. 17

18 Framtid Övergripande Enligt den beslutade handlingsplanen och fokusområden för 2013 kommer ett antal framtida aktiviteter att vara: Uppföljning av mål och riktliner för kommunens alla verksamheter samt fortsatt arbete med kommunens ledord Budgetarbetet för fem år, ett viktigt arbete med tanke på kommande års ekonomiska situation Uppdatering av effektiviseringsplanen, ett verktyg för att kommande års planering Kommunens alla policys och riktlinjer ska ses över Fortsatt arbete med Ragundamodellen - att sänka våra sjuktal och öka frisktalen. Påbörja byggnationer av ett nytt äldreboende Personal Arbetet under 2013 kommer fortsättningsvis även att kretsa kring arbetet med att sänka våra sjuktal. Inledningsvis kommer fokus vara på ledarskapet där kommunens samtliga chefer kommer att genomgå utbildning. En medarbetarenkät kommer att genomföras även under 2013 för att följa upp vad som har hänt sedan förra året. Från årsskiftet 2012/2013 tillhör även bemanningsenheten personalavdelningen, tidigare har verksamheten tillhört vård och omsorg. Under året planeras även att andra verksamheter ska omfattas. Enligt lag ska även lönekartläggning genomföras vart tredje år och detta planeras under hösten då förhoppningsvis den årliga löneöversynen är avslutad. Med ett nytt ärendehanteringssystem kommer man att skicka ärenden till ansvarig tjänsteman. För ekonomiavdelningen är det ett mål att komma i gång med vårt IT-system för budgetprocessen. Det kommer att förenkla, effektivisera och säkerställa budgetarbetet. Vi kommer även att förbättra det sammanställda budgetdokumentet så det blir enklare och tydligare för medborgare och politiker att ta del av budgeten. Säkerhetssamordning Viktiga händelser under 2013 är införandet av Rakel i kommunen. Vi kan nu kommunicera med varandra på ett säkert sätt även om fasta telefonerna och mobilerna inte fungerar. Krisledningen och ett antal andra verksamheter använder systemet även i vardagen för att öka säkerheten för personalen. Under 2013 kommer även ombyggnationen av entrén i kommunhuset att bidra till ökad säkerhet, tydligare kommunikation med medborgarna och bättre arbetsmiljö för personalen. Våren 2013 påbörjas beredskapsplanering för Dammbrott i Indalsälven, vilket kommer att resultera i en plan för hur kommunen och andra samverkande aktörer ska agera om detta skulle inträffa. Tydlig information till medborgarna är ett av målen i arbetet. Administration För IT-enheten är det en ständig utmaning att möta upp till skolans krav på nya arbetssätt. Allt fler elever har bärbara datorer med trådlös förbindelse vilket ställer krav på bra nätkapacitet och tillgång till digitala läromedel. Samtidigt krävs en hög säkerhet. Vi ställs också inför kommande behov av att kunna använda sina egna datorer, läsplattor och mobiltelefoner, Bring Your Own Device. Vi arbetar ständigt med att förbättra nätkapaciteten framförallt i de ortssammanbindande näten. Kundcenter kommer under kommande år att utvecklas till att alltmer bli en knutpunkt för service till medborgare och näringsliv. Man ska erhålla en bra och snabb service och i möjligaste mån få svar på sina frågor direkt. 18

19 Mål - Kansliavdelningen +100% service till medborgarna Syfte: Ge god ser-vice och infor-mation till allmänheten, myndigheter, anställda och förtroendevalda 1. Lämna ut handlingar skyndsamt 2. Besvara frågor inom en vecka. 3. Registrera inkomna handlingar samma dag 4. Öka tillgängligheten till diariet 5. Kallelser och protokoll skall skickas ut i tid. 6. Digitalisera hanteringen Expediera protokoll inom en vecka. kontroll Enkät Kontroll mot diariet Enkät Kontroll Kontroll Kontroll Se över rutiner för utlämnande av handlingar. Utbilda ansvariga anställda i vad som gäller för utlämnande av handlingar. Se över rutiner för besvarande av frågor. Se över rutiner för registrering av handlingar Utbilda anställda och förtroendevalda i vad som gäller för registrering av handlingar. Genom uppgradering möjliggöra för flera att läsa i diariet. Se över rutiner för utskick av kallelser och protokoll Införa utskick via e-post. Se över rutiner för utskick av kallelser och protokoll Införa utskick via e-post. Se över rutiner för expediering av protokoll. Syfte: Vårda kommunens arkivbestånd samt främja arkivens tillgänglighet och dess användning i kulturell verksamhet och forskning. 8. Alla verksamheter ska arkivera 9. Se till att arkivplaner för alla verksamheter är aktuella 10. Bilda nytt arkiv 11. Skapa koppling ärendehanterings-system arkiv 12. Informera om arkivet Kontroll Enkät en gång/år Utbilda alla i vad som gäller för arkivering i respektive verksamhet. Ge råd i arkiv-frågor Revidera arkivplaner Skapa nytt arkiv med samma uppbyggnad som ärendehanteringssystemet Digitalisera sökregister Information på intranät, hemsida, Ragundabladet 19

20 Mål - IT-avdelningen +100 i befolkningsutveckling Syfte: Fiberdragning till kommunens hyreshus i samarbete med Telia. Attraktiv IT-kommun som man vill flytta till. statistik Arbete påbörjat Avtal tecknat, projektering påbörjad. Målet ej uppfyllt nya jobb Syfte: Delta i projekt för att skapa en bättre IT-infrastruktur i kommunen. Skapa intresse för och förutsättningar för företagsetableringar. statistik Projekt pågår för att undersöka förutsättningar för ett kommunövergripande och framtidssäkert nät. Målet är uppfyllt turister Syfte: Hög tillgänglighet till kommunens webb-plats. 98 % tillgänglighet. Alltid möjlighet för turister att kunna söka information på Ragundas webb-plats. Mätning av driftstopp Kundnöjdhetsenkät Har under året haft ett fåtal driftsstörningar beroende på strömavbrott.bedömning för 2012 är 99,9% tillgänglighet Målet är uppfyllt +100% service till medborgarna Syfte: Ett väl fungerande och nätverk med hög tillgänglighet, 98 % under kontorstid. Kommunens verksamheter har alltid tillgång till sin system och kan ge bra service till medborgarna Mätning av driftstopp Har under året haft ett fåtal driftsstörningar beroende på strömavbrott.bedömning för 2012 är 99,9% tillgänglighet Målet är uppfyllt. 20