Marknadskommentar December
|
|
- Maria Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 14 december 2012 Det har varit en mycket händelserik månad för finansmarknaderna. Kanske framförallt eftersom ECB oväntat sänkte räntan. Endast tre av sjuttio ekonomer trodde på en sänkning redan nu i november. Därutöver har amerikansk makrostatistik överlag varit stark. Effekterna från nedstängningen av den federala staten under förra månaden har, ännu så länge, visat sig vara mycket begränsade. Den allt bättre amerikanska statistiken har inneburit att förväntningarna om att FED skall börja dra ner på sina obligationsköp återigen kommit upp på agendan. Följden har blivit stigande amerikanska räntor, men även förnyad oro med stigande räntor, fallande valutor och svaga börser på flera håll i emerging markets. Om vi tittar lite på hur makroläget såg ut i maj, när FED började tala om tapering (dvs. FED:s planerade neddragning av obligationsköp) ser vi att i princip all amerikansk data nu är starkare. Då var ISM 50,7 - nu 56,4. ISM för servicesektorn var då 53,1 mot hela 59,7 nu. Arbetslösheten nu är 7,3 procent mot 7,6 procent då. Det hade skapats nya jobb senaste tolv månaderna (non-farm payrolls) mot nu BNP för tredje kvartalet blev 2,8 procent, mot väntade 1,8 procent och upp från 2,5 procent under andra kvartalet. Antal nystartade husbyggen var då i årstakt mot nu Huspriserna var då upp 10,9 procent i årstakt mot nu 12,8 procent. Bilförsäljningen är, märkligt nog, helt oförändrad på 15,15 miljoner bilar i årstakt. Vår poäng med detta är att det mesta ser bättre ut nu än när FED började tala om tapering i maj. Dessutom förbättras nu det amerikanska budgetunderskottet i mycket snabb takt. De köp av statsobligationer som FED nu genomför, motsvarar cirka 50 procent av USA:s nettolånebehov för Men eftersom lånebehovet minskar 2014 kommer en oförändrad takt av tillgångsköp innebära att FED kommer att köpa cirka 75 procent av nettolånebehovet Det vill säga i en accelererande takt. Efter att den blivande chefen för FED, Janet Yellen, hållit tal i dagarna låter det som om FED, trots allt, har för avsikt att fortsätta med sina tillgångsköp ytterligare ett par månader. Det talas samtidigt om att FED framöver kommer att vara mer tydlig med sin så kallade forward guidance för att försöka motverka effekterna av minskade tillgångsköp när man väl börjar med tapering. En centralbank lovar normalt ingenting med den ränta man sätter, den kan ändras imorgon eller den kan ligga stilla i flera år. Det bestäms av den ekonomiska utvecklingen. Men eftersom lånebehovet minskar 2014 kommer en oförändrad takt av tillgångsköp innebära att FED kommer att köpa cirka 75 procent av nettolånebehovet Men när räntorna börjar närma sig noll kan man inte längre stimulera ekonomin på vanligt sätt, genom att sänka räntan. Därför har man nu istället bland annat börjat använda forward guidande för att försöka lugna och stabilisera räntemarknaderna för att på så sätt få ner räntan längre ut på avkastningskurvan. Forward guidance innebär helt enkelt att Centralbanken lovar att hålla styrräntan på en viss nivå under lång tid framöver. I FED:s fall talas det om att man skall göra just det i samband med nästa räntemöte i december. Syftet skulle då vara att delvis motverka effekterna av en kommande tapering vilket annars tenderar att trycka upp långa räntor. Just forward guidance var något som ECB gjorde i samband med att man sänkte räntan med 25 punkter till 0,25 procent. Chefen för ECB, Mario Draghi, sade att man har för avsikt att hålla räntan på nuvarande, eller lägre, nivå till åtminstone juli Detta då inflationsprognoserna för eurozonen indikerar en utdragen period med inflation långt under ECB:s mål. Till detta lovade man att banker kommer att kunna låna obegränsade belopp i en- och tremånadersrepor på reporäntan. En tydlig uppmaning till bankerna att köpa tillgångar och finansiera dem i repomarknaden, något som bidrog till kraftiga räntefall i hela eurozonen, inte minst i de perifera län-
2 derna. Som exempel kan nämnas att en spansk tvåårig statsobligation nu handlas till cirka 1,4 procent! Vi vill inte måla fan på väggen, men vi kan inte undgå att notera vissa likheter mellan den japanska utvecklingen från 90-talet och Europa nu. Låg inflation, en stark valuta, ett banksystem som behöver kapitaliseras upp, men där kostnaderna (sannolikt?) är för stora. Lösningen blir istället att sänka räntan till nära noll Även i Sverige har vi nu mycket låg inflation. Årstakten är negativ; minus 0,1 procent. Det är 0,4 procentenheter lägre än Riksbankens senaste inflationsprognos som publicerades för bara tre veckor sedan. och låta bankerna tjäna pengar på carry, det vill säga köpa finansiella tillgångar för att på den vägen reparera sina balansräkningar. Samtidigt är efterfrågan på krediter låg, alternativt kan/vågar bankerna inte låna ut på grund av svaga balansräkningar, inte minst efter prisfall på fastigheter i många länder - precis som i Japan. Det finns även skillnader; japansk arbetslöshet var under hela perioden kring 4 procent, i Europa är den nu 12 procent. Man får hoppas att Europa är bättre och snabbare på att göra nödvändiga strukturella reformer än vad Japan varit. Även i Sverige har vi nu mycket låg inflation. Årstakten är negativ; minus 0,1 procent. Det är 0,4 procentenheter lägre än Riksbankens senaste inflationsprognos som publicerades för bara tre veckor sedan. Riksbanken hävdar att den svenska kronan inte är övervärderad. Vi menar att man har fel. Givet den svaga tillväxten borde kronan vara procent svagare än den är. Kronan har historiskt fungerat som en säkerhetsventil. Den är stark när internationell kunjunktur är stark (vilket då håller ner inflationen) och den är svag när konjunkturen är svag vilket håller upp tillväxten och inflationen. På det hela taget en alldeles utmärkt säkerhetsventil för den svenska ekonomin. Men så alltså inte nu. En av anledningarna är sannolikt att Sverige alltmer blivit ett högränteland, med en styrränta på 1,0 procent. USA har 0-0,25 procent, Europa 0,25 procent, Japan 0,10 procent, Schweiz 0,10 procent, Danmark 0,20 procent och så vidare. Men det slutar inte där, nästan alla andra länder bedriver annan penningpolitik därutöver: USA, UK och Japan via aggressiva kvantitativa lättnader via tillgångsköp, Europa via långa repor och forward guidance, Japan och Schweiz via uttalad ambition att försvaga sina valutor. Som John visar i sina grafer har svenska industribolag utveckats oerhört mycket sämre än sina internationella konkurrenter. En förklaring är växelkurseffekter. Vi tycker det är dags att Riksbanken nu lever upp till det mål man har; att se till att inflationen närmar sig 2 procent på sikt. Sedan inflationsmålet trädde ikraft den första januari 1995 har svensk inflation i snitt varit 1,25 procent. Riksbanken har alltså missat sitt mål med 0,75 procent per år, i arton år. Just nu ligger man 2,1 procent under målet. Riksbanken har endast ett mål och det är inflationsmålet. Det finns även en skrivning i Riksbankslagen att man bör främja ett säkert och effektivt betalningsväsende men detta är alltså inget mål i sig. Som väl alla vet vill inte Riksbanken sänka räntan eftersom man tycker att hushållens belåning ökar för snabbt. Men som vi påpekat många gånger tidigare; vi vet inte vilken empiri man baserar detta på. När är ökningstakten för hög, hur är relationen mellan tillgångar och skulder, vilka likheter och skillnader finns det mellan svensk fastighetsmarknad och internationell? I slutet av augusti fastslog regeringen att ansvaret för den så kallade makrotillsynen skulle hamna hos Finansinspektionen. FI föreslår nu ökade riskvikter på bolån för bankerna, från 15 till 25 procent. Det betyder att cirka 32 miljarder kronor ytterligare kommer att bindas upp i de svenska storbankerna. Det kan komma att innebära en kostnadsökning för hushållen på cirka punkter på bolånen, om kostnaden vältras över på låntagarna fullt ut (vilket vi tror). Det är möjligt att de höjda riskvikterna skulle kunna leda till att Riksbanken sänker räntan, men vi tror dessvärre inte det. Riksbanken anser att hushållens skuldsättning är för hög och lyssnar man till Stefan Ingves är det uppenbart att han anser att den frågan är betydligt viktigare än inflationen. Så en kostnadsökning på ca 25 punkter för hushållen är nog bara välkommet ur Riksbankens synvinkel. Att man skulle motverka det genom att samtidigt sänka räntan och därigenom få oförändrade lånekostnader för hushållen känns dessvärre som mindre sannolikt. Så även om vi verkligen tycker och hoppas att Riksbanken tar inflationsmålet på allvar och sänker räntan tror vi tyvärr att man kommer att hålla räntan oförändrad. I Riksbankens senaste prognos, från oktober, framgår att man planerar att börja höja räntan nästa höst och att räntan sommaren 2015 skall vara 2 procent. Detta samtidigt som ECB sagt att man då skall hålla räntan på 0,25 procent, eller lägre. En så stor ränteskillnad har vi mycket svårt att tro på. Därför tror vi att Riksbanken kommer att revidera ner sin räntebana i december och, som vanligt får man väl säga, skjuta höjningarna längre bort i tiden. 2
3 Amerikansk arbetslöshet trendar nedåt. Den senaste siffran för antal nya arbetstillfällen var betydligt bättre än väntat. Effekten från nedstängningen av den offentliga sektorn uteblev helt. Istället överraskade arbetsmarknaden kraftigt positivt. När FED började tala om tapering i mitten av maj låg arbetslösheten på 7,6 procent. Nu är den 7,3 procent. Antalet nya jobb enligt non farm payrolls var då i årstakt. Nu är årstakten Så arbetsmarknaden ser bättre ut nu än den gjorde i maj när man aviserade tapering första gången. Även ledande index i USA har förbättrats, trots nedstängningen av staten i oktober. ISM för tillverkningsindustrin ligger nu på 56,4 och för servicesektorn på 59,7. När tapering diskussionen inleddes i maj hade precis aprilvärdena för ISM publicerats. De var då 50,7 för tillverkningsindustrin respektive 53,1 för service industrin. Så båda ISM serierna ser betydligt starkare ut nu än när FED i maj började tala tapering. När tapering diskussionen började låg en amerikansk tioårig statsobligation kring 1,75 procent. Under de följande fyra månaderna steg räntan till nära tre procent. En uppgång på cirka 125 punkter. När så FED valde att avstå från tapering föll räntorna tillbaka med närmare 50 punkter från toppen. I takt med att amerikansk makrodata kommer in allt bättre har nu räntorna åter igen börjat stiga. 3
4 ECB sänkte oväntat räntan i början av november. Att man skulle sänka har vi varit övertygade om men vi var lite överraskade att det skedde redan nu. Grafen till vänster visar dels ECB:s styrränta (röd), dels Riksbankens reporänta (blå). Dessutom syns skillnaden dem emellan (svart) och slutligen snittet för skillnaden sedan år Ränteskillnaden är f.n. 75 punkter. Det är historiskt sett högt. Snittet sedan år 2000 är att Sverige legat 4 (!) punkter över ECB. Skälet till att ECB valde att sänka redan nu visade sig vara en påtaglig oro över den låga inflationen i Europa. KPI blev betydligt lägre än väntat, 0,7 procent. Vid den efterföljande presskonferensen sade ECB chefen Mario Draghi att man räknade med låg inflation under lång tid framöver vilket motiverade en sänkning. ECB:s mål är att inflationen skall vara nära, men under, två procent i årstakt. Som framgår av grafen är detta den lägsta inflationen man haft i Europa sedan år 2000, med undantag för finanskrisen 2008/2009. En annan sak som Draghi lyfte fram var den svaga efterfrågan på företagskrediter i Europa. Grafen visar dels månadstalen (röd), dels den utestående stocken (blå). Som framgår av grafen är det ett tydligt fall i den totala stocken. Man är lite osäker på om det är svag underliggande efterfrågan från företag eller om det är så att bankerna är ovilliga att låna ut. 4
5 Som vi skrivit om tidigare blev en effekt av FED:s tapering -diskussion att många emerging markets kom under press. Med kraftigt stigande räntor och svaga valutor som följd. Grafen visar indexerade värden för fyra EM valutor, Brasilien, Indien, Indonesien och Thailand sedan april i år. Efter maj, när FED började tala om tapering försvagades alla valutorna kraftigt. När sedan FED valde att avvakta i september stärktes valutorna igen och räntorna föll. Nu ser vi att valutorna återigen börjar försvagas. Ett liknade mönster kan skönjas på flera emerging markets börser. Upp eller flat fram till maj. Därefter kraftigt ner, följt av en uppgång, för att nu återigen börja peka nedåt. Som framgår av grafen är flera marknader kraftigt ner sedan årsskiftet. Bäst är Ryssland, cirka 7 procent upp. Grafen till vänster har vi visat många gånger tidigare. Den japanska börsen och den japanska valutan. Den nya ekonomiska politiken sjösattes förra hösten med uttalat syfte att försöka få igång den svaga japanska ekonomin. Tanken är att via en svagare valuta få upp inflationen och även få igång exporten. Detta har framförallt åstadkommits via mycket aggressiv kvantitativ lättnad av penningpolitiken (QE) från Bank of Japan. Som framgår av grafen har valutan försvagats närmare 25 procent. Något som hjälper exportindustrin och därigenom bidrar till att lyfta börskurserna, som nu är upp cirka 50 procent på ett år. 5
6 I Sverige finns det en diskussion om den svenska kronans styrka. Riksbanken hävdar att kronan inte är överdrivet stark. Exportindustrin är av en helt annan åsikt (se även Johns intressanta material i frågan på följande sidor). Riksbankens syn att kronan inte är överdrivet stark kan möjligen stämma om man enbart ser till kronkursen. Men vår uppfattning är att det är en bristfällig analys. Grafen visar dels svensk BNP, dels kronans TCW index (inverterat). Sverige är en liten, extremt öppen, ekonomi. Därav följer att svensk BNP tenderar att följa BNP hos våra främsta handelspartners. Så, stark internationell tillväxt = hög svensk BNP = stark svensk krona. Sambandet är utomordentligt tydligt. Tills nu. Givet den svaga tillväxten i Sverige (och omvärlden) är kronan cirka 15 procent övervärderad. Svensk tillväxt är i dagsläget allt annat än stark, och för tredje kvartalet i år väntas en tillväxt nära noll i årstakt. ECB fick som bekant kalla fötter av den kraftiga nedgången i inflationen, till 0,7 procent i årstakt. I Sverige är inflationen 0,1 procent i årstakt. Det är för övrigt 0,4 procentenheter lägre än Riksbankens knappt tre veckor gamla inflationsprognos. I grafen syns dels KPI (röd) och KPIF (KPI ex effekten av Riksbankens ränteändringar) samt snittet av dem sedan inflationsmålet började gälla den första januari Målet för inflationen är 2 procent för KPI. Sedan målet infördes har inflationen i snitt varit 1,25 procent. En avvikelse på 0,75 procent per år i 18 år. Det innebär att Riksbanken fört (och för) en alldeles för stram penningpolitik. Slutligen en graf från räntemarknaden. Lägre räntor i Europa och förväntningar om lägre ränta i Sverige har lett till en jakt på yield i räntemarknaden. Det har resulterat i lägre räntor på bostadsobligationer. Grafen visar dels Riksbankens reporänta (blå), dels ränteskillnaden mellan en femårig bostadsobligation och en femårig statsobligation (röd). 6
7 En bra höst Hösten har dåligt rykte på börsen, och det är inte oförtjänt: krascherna 1929, 1987 och 2008 inträffade alla under den stormiga årstiden. Men så här långt i år har marknaden trotsat traditionen. Börserna har klättrat uppåt trots att vare sig makro eller bolagens Q3-rapporter riktigt övertygat. Istället har marknaden kunnat ta fasta på att te-partiet är på reträtt i USA och att Europa-konjunkturen ser ut att ha stabiliserats, med lägre Piigs-räntor som följd. Stockholmsbörsen har dock inte hängt med i höstuppgången. Det har öppnat performance-gap som på sina håll är ovanligt stora. En möjlighet, måhända. Sverige släpar Det tydligaste exemplet på att de svenska kurserna släpat efter finns bland industribolagen. Bilden intill visar industrisektorn relativt marknaden för de stora regionerna samt Sverige. Här hemma har sektorn gått klart sämre än marknaden i år, men i såväl Europa som i USA hör industribolagen till vinnarna. Vad beror det stora gapet på? Den mest uppenbara förklaringen är den starka kronan. Svensk industri har visserligen blivit mindre kronkänslig som en följd av globaliseringen, men när kronförstärkningen sammanfaller med svag efterfrågan sätter den alltjämt tydliga spår. På efterkälken Men även om valutan är viktig har vi svårt att riktigt förklara storleken på performance-gapet i flera fall. Några exempel finns på bilden intill. Volvo och Scania har gått ca 30% sämre än Paccar och Cummins sedan årsskiftet. Electrolux har gått ca 50% sämre än sin huvudkonkurrent Whirlpool. Även Autoliv, som stigit med goda 40% i år, släpar efter sina utländska peers. Den här typen av performance-skillnader brukar inte vara bestående över tid. 7
8 Upp men ned Över till Q3-rapporterna, som inte riktigt gav det kvitto vi hade hoppats på. Vinsterna steg visserligen svagt från Q2, främst med hjälp av bra resultat från bankerna och H&M. Men den gradvisa förbättring av efterfrågan som indikerats av makro, var svår att spåra. Läget kan snarare beskrivas som stabilt. Det var en smärre besvikelse, som medfört att analytikerna sänkt sina estimat för 2013 och 2014 ännu en bit. Rapporterna gav överlag stora kursutslag även på små avvikelser. En indikation på den osäkerhet som marknaden känner över riktningen framåt. Hårda vs mjuka data Det som väckt förhoppningar om bättre tillväxt andra halvåret, är främst mjuka data, som inköpschefsindex. De har historiskt fungerat bra som ledande indikatorer för hårda data, som industriproduktion och bolagens försäljning. Men i rådande klimat, med tvära kast i förväntansbilden, tycks de fungera sämre som vägledning. Exempelvis var indikationen inför rapporterna att bolagens volymer gradvis skulle förbättras i Q3 och framförallt i Q4. Men det bolagen rapporterat om är snarare en oförändrad efterfrågan, även för kommande kvartal. Tolkning? Vårt huvudspår är alltjämt att volymerna gradvis ska börja växa framöver, men risken i prognosen har ökat. Avtagande motvind Negativa valutaeffekter bidrog också till att Q3- rapporterna inte riktigt nådde upp till förväntan. Det som överraskade, var inte främst de stora valutorna, - dollarn och euron - utan rörelserna i de många emerging markets valutor som bolagen blivit allt mer exponerade mot. För Q3 var kroneffekten negativ överlag, och framförallt mot EM-valutorna. Bilden framåt ser lite bättre ut. På rådande kursnivå, blir kvartalseffekten positiv mot de flesta valutor i Q4. Årsjämförelsen för EM-valutorna ser dock ut att bli fortsatt tuff. 8
9 Vinster, om vi får be Vad har hänt med värderingen av den svenska börsen på sistone? Vår värderingsindikator (ett komposit av de vanligaste värderingsmåtten) har fortsatt upp under hösten, och ligger nu en dryg standardavvikelse över sitt medelvärde. En något ansträngd nivå. Nivån bör dock sättas i sitt sammanhang. Värderingen brukar stiga när ledande makro indikerar ett uppsving för vinsterna. Och där är vi nu. Men kruxet är som sagt att mjuka data tycks ge sämre indikationer än vanligt, och att vinsterna dröjer. Det gör marknaden sårbar på rådande värdering. Fegisrally Något som gör årets börsuppgång ovanlig, är att den letts av lågbeta-aktier, alltså stabila bolag som normalt har svårt att hänga med i en stark börs. Bäst har det gått för de utpräglat defensiva bolagen, som blivit ett alternativ för ränteinvesterare på jakt efter bättre yield. Prio är bevara snarare än att växa värde. Däremot har stabila bolag med fokus på värdetillväxt inte fungerat lika bra. Exempelvis Elekta och Novo Nordisk. Skillnaden i kursutveckling gör att värderingsgapet mellan de två kategorierna i många fall har försvunnit. Multiplarna (Ev Ebit) på de värdebevarande har stigit till gånger, i nivå med snabbväxarna. Ett högt pris för säkerhet. Små men bra En annan kategori som gått bra på börsen i år, är småbolagen. En utveckling som märks såväl här hemma som utomlands. Bilden intill visar utvecklingen för (svenskt) småbolagsindex relativt marknaden i stort. Nedre delen av bilden visar den procentuella avståndet till 200 dagars glidande medelvärde. Man kan notera att småbolagen trendmässigt gått bättre än marknaden i övrigt de senaste åren, men att det varit stora slag i performance där starka perioder följts av svaga. 9
10 En normal relation Hur värderas småbolagen efter den starka kursutvecklingen? Bilden intill visar ett antal värderingsmått för svenska småbolag och för marknaden i stort. Vi noterar att småbolagen värderas något lägre än marknaden på vinster (PE-tal) men något högre justerat för skuldsättning (Ev Ebit). Samtidigt är direktavkastningen något lägre för småbolagen än för marknaden i stort. Det är ungefär de relationer som brukar råda mellan småbolagen och marknaden i stort. Slutsats: småbolagen har värderats upp liksom marknaden i övrigt, men trots att småbolagen gått bättre är värderingsrelationen inte onormal. Bolag som växer Ett axplock ur bokslutsskörden: Autoliv hör till den lilla grupp som kunde redovisa god tillväxt i Q3. Drivkrafterna var främst två. Dels har bilproduktionen, till skillnad från industrin i stort, förbättrats under hösten. Särskilt i Kina, där tillväxten fördubblats. Den trenden ser ut att fortsätta in i Q4, med en ökning på 25% för oktober. Dels har aktiv säkerhet (AS) tagit fart på allvar. AS är alltjämt en liten del av Autolivs försäljning, men med en tillväxt på 70% bidrar det ändå med ca 3 procentenheter till gruppens tillväxt. Ett tillväxtbidrag som lär öka i takt med att AS blir en större del av försäljningen. Banker som växer Vi avslutar med en bild på bankerna, som när detta skrivs möts av ett FI-förslag om höjda riskvikter på bolån och en uppmaning att vara försiktig med höga utdelningar. Så här långt har bankerna varit duktiga på att kompensera sig för högre kapitalkrav med högre marginaler. Bästa gissningen är att så sker den här gången också. Inte desto mindre, bör FI:s utspel dämpa förväntningarna om extrautdelningar från sektorn. Något som slår främst mot de utpräglade yieldcasen, som Swedbank. Banker med fokus på att växa sina vinster bör klara sig bättre. Ännu ett argument för Handelsbanken. 10
11 Anders Wilson Makro Chef ränteförvaltning och makroanalys John Bornstein Aktiemarknad Chef aktieanalys Enter i korthet Enter är en fristående kapitalförvaltare specialiserad på svensk aktie- och ränteförvaltning. Vi erbjuder förvaltning i nio fonder samt diskretionär förvaltning. Förvaltarna på Enter har lång erfarenhet av kapitalförvaltning, i genomsnitt 28 år. Huvuddelen av förvaltarteamet har arbetat tillsammans i mer än 20 år. En stor del av våra kunder är institutionella placerare, som till exempel pensionsfonder och stiftelser. Vi förvaltar även kapital för privatpersoner. Du kan spara i våra fonder direkt hos oss eller via våra samarbetspartners; Avanza, Nordnet, Swedbank, Skandia Banken, Fondmarknaden.se och Pensionsmyndigheten. Enters förvaltning finns även tillgänglig för dig som sparar i Skandia Link, SEB, SPP, Länsförsäkringar, Movestic och Danica Pension. Enter startades Företaget har idag tretton anställda. Ägare är dels personalen, dels Orkla Invest AB som ägs av Orkla ASA (norskt börsnoterat företag). Fonder Aktiefonder Enter Sverige Enter Sverige Pro Enter Select Enter Select Pro Strategifonder Enter Maximal Enter Maximal Pro Räntefonder Enter Trend Räntefond Enter Penningmarknadsfond Enter Return Mer information För mer information om Enter Fonder se vår hemsida enterfonder.se eller kontakta: VD Enter Fonder Henrik Lindquist henrik@enterfonder.se Marknadschef Richard Bentefour richard@enterfonder.se Marknadsassistent Ulrica Alexander Cloud ulrica@enterfonder.se Enter Fonder AB Sveavägen 17 Box Stockholm Tfn Fax Mail info@enterfonder.se 11
Marknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merEnter Fonder Marknadskommentar Oktober
Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merNytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i
Nytt år, nya möjligheter 1 AKTIEANALYS Nytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i Nytt år, nya möjligheter 2 Nytt år, nya möjligheter Du har sett det förut: en stark start på det
Läs merMarknadskommentar December
De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merMarknadskommentar December
Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merMarknadskommentar December
Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Riksbanken sänkte som väntat räntan vid mötet i slutet av oktober. Sänkningen var lite större än väntat och Riksbankens reporänta är nu på noll. Den lägsta räntan någonsin i Sverige. Det
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.
Läs merPortföljförvaltning Försäkring
Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs mer2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner
Centralbankerna och marknaderna 1 AKTIEANALYS 2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner Ett år med två halvor 2016 hur ska vi summera detta märkliga år? Politiskt
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merVECKOBREV v.44 okt-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI Framtiden ser relativt ljus ut
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI 2019 Framtiden ser relativt ljus ut Det gångna året har uppvisat en dramatisk omställning på räntemarknaden. För ett år sedan var räntor i en uppåtgående trend med
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merVECKOBREV v.36 sep-15
0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Denna månad tänkte vi börja med att titta lite på hur olika tillgångsklasser utvecklats, dels sedan millennieskiftet, dels under de senaste tolv månaderna. Det vi noterar är att det varit
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Denna månad tänkte vi titta lite extra på svensk statistik inför Riksbankens reporäntebesked den 17:e december. Vi tror att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 0,75 procent. Anledningen
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merVECKOBREV v.18 apr-15
0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,
Läs mer9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER
9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen
Läs merMakrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen
Makrostyrd börs 1 AKTIEANALYS Makrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen Makrostyrd börs 2 Svartvit svan Dags att summera Q3. Bolagsrapporterna börjar på allvar nästa vecka. Men Ericsson valde
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merFull fart på den svenska hotellmarknaden
Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00
Läs merMakrokommentar. Mars 2017
Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs merMarknadskommentar December
Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merVECKOBREV v.45 nov-14
0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om
Läs merMÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en
Läs merVECKOBREV v.23 jun-14
Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 955 mnkr. Det är en ökning med 7 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merVECKOBREV v.37 sep-15
0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 8 986 mnkr. Det är en minskning med 62 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 170 mnkr. Det är en minskning med 9 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMakrokommentar. Februari 2017
Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 377 mnkr. Totalt är det en minskning med 17 mnkr sedan förra månaden, 89%
Läs mer