Marknadskommentar December

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadskommentar December"

Transkript

1 14 december 2012 Denna månad tänkte vi titta lite extra på svensk statistik inför Riksbankens reporäntebesked den 17:e december. Vi tror att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 0,75 procent. Anledningen är främst ett mycket lågt inflationsutfall i Sverige parat med låg internationell inflation. Oavsett om man sänker eller inte tror vi även att Riksbanken, som vanligt, senarelägger den första räntehöjningen. ECB verkar för tillfället nöjda och det kom inga nyheter vid Mario Draghis senaste presskonferens gällande vare sig räntenivåer eller tillgångsköp. Men vi ser det fortfarande som sannolikt att ECB kommer att behöva stimulera den europeiska ekonomin ytterligare under Först dock ett par ord om USA och debatten gällande tapering, eller neddragning av FED:s obligationsköp. Vi argumenterade förra månaden för att vi tyckte att FED borde börja med neddragningen snart, möjligen redan nu i december. Samtidigt noterade vi att uttalanden från FED:s ledamöter snarare antydde att det skulle dröja ytterligare ett par månader. Nu har amerikansk statistik fortsatt att komma in mycket starkt och det verkar dessutom som om man är mycket nära en budgetöverenskommelse i kongressen. Sammantaget tycker vi att det bör öka sannolikheten för att neddragningen skulle kunna börja redan nu i december. FED har möte den 18:e, dagen efter Riksbanken. Om man väl inleder neddragningen tror vi att det kommer att kombineras med en mer tydlig så kallad forward guidance, det vill säga att FED lovar att hålla styrräntan låg under lång tid framöver (minnesgoda läsare kanske minns att vi diskuterade begreppet mer ingående i förra månadens marknadsanalys). Samtidigt är det möjligt att man sänker tröskeln för arbetslösheten. Nu har man ju sagt att man definitivt inte kommer att börja höja räntan förrän tidigast när arbetslösheten når 6,5 procent. Senaste noteringen var 7,0 procent och med nuvarande takt bör man nå 6,5 procent nästa höst. Något som då skulle implicera höjningar, vilket rimmar illa med diskussionen om forward guidance där man talar om oförändrad styrränta, kanske ända ut till slutet av Det har den senaste tiden varit mycket diskussion kring en analys, gjord av FED:s egna ekonomer, som argumenterar för en sänkning av tröskeln till 6 procent. Med nuvarande takt i nedgången av arbetslösheten bör man nå den nivån under andra halvan av Nu över till Sverige och Riksbanken. Som väl de allra flesta känner till vid det här laget vill inte Riksbanken sänka räntan, trots att svensk inflation är mycket låg. Man hänvisar till hushållens skulder vilka man anser växer i alltför snabb takt sett i förhållande till hushållens disponibelinkomster. Vi har själva ifrågasatt den här fixeringen kring hushållens skulder. Riksbanken har ett inflationsmål och inte ett skuldmål. Själva relationen man tittar på är i våra ögon märklig. Man tar en balansräkningspost, hushållens skulder, och ställer det mot en resultatpost, hushållens disponibelinkomster. Men man bortser helt från hushållens tillgångar. Enligt Riksbanken själva utgör hushållens tillgångar (exklusive kollektiva försäkringar) cirka 600 procent av disponibelinkomsterna medan skulderna är cirka 175 procent. Alltså, tillgångarna är cirka 3,5 gånger större än skulderna. Men detta faktum bortser man helt ifrån när man varnar för skulduppbyggnaden. Av tillgångarna utgörs cirka hälften av reala tillgångar (bostäder). Men skulder mot disponibelinkomster är även ett märkligt mått sett ur ett annat perspektiv. Det är ju en kvot och kvoter kan förändras på två sätt; förändring av täljaren (skulderna) eller av nämnaren, disponibelinkomsterna. Ett sätt att minska problemet är ju att Riksbanken istället fokuserar på att öka de aggregerade disponibelinkomsterna i samhället. Antingen via högre nominell tillväxt och/eller via lägre arbetslöshet. Men den politik som Riksbanken nu bedriver fokuserar inte alls på att få ner arbetslösheten. Svensk arbetslöshet

2 har de facto stigit marginellt sedan 2011, vilket står i bjärt kontrast mot till exempel USA där penningpolitiken i hög grad är fokuserad på att få ner just arbetslösheten. Tillväxten å andra sidan är även den utomordentligt svag vilket tillsammans med låg inflation ger mycket låg nominell tillväxt. Den förre direktionsmedlemmen i Riksbanken, Lars E O Svensson, menar att kostnaden för den alltför strama penningpolitik Riksbanken bedrivit kan ha varit upp emot fler arbetslösa än nödvändigt bara sedan Det skulle ha inneburit en arbetslöshet på cirka 6,5 procent istället för som nu cirka 8 procent. En annan märklig sak med måttet skulder i förhållande till disponibelinkomster är vad som händer vid en kraftig negativ exogen chock. Säg att något inträffar i världsekonomin varpå svensk arbetslöshet går upp kraftigt. Skulderna är ju då oförändrade. Men högre arbetslöshet innebär lägre disponibelinkomster aggregerat varför kvoten skulder mot disponibelinkomster stiger. Vad säger egentligen det? Ska Riksbanken då strama åt? Knappast. Slutligen undrar vi över varför Riksbanken tycker att just nuvarande nivåer är så oroande, varför just här? Vi misstänker att man tittar på skulderna mot disponibelinkomster och jämför med andra länder. Men det finns ju stora skillnader länderna emellan. En stor skillnad länder emellan är att de flesta länder där bostadsmarknaderna kraschat dessförinnan förbyggt sig. Mycket stort utbud av nyproducerade bostäder ledde till mättad efterfrågan och fallande priser. Så var till exempel fallet i USA, Spanien och på Irland. Så är ju inte alls fallet i Sverige, tvärt om, det byggs alldeles för lite. En annan av de mest framträdande skillnaderna länder emellan är andelen hushåll som äger sitt boende. I Sverige är det en osedvanligt hög andel hushåll som äger sin bostad och den andelen har ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Enligt ett PM från Finansinspektionen från den 15:e oktober i år har det mellan år 2000 och 2010 ombildats hyresrätter till bostadsrätter. Samtidigt har det sedan mitten av 1990-talet rivits cirka hyreslägenheter. Slutligen har cirka 70 procent av alla nyproducerade lägenheter varit bostadsrätter. Nettot av detta blir att andelen svenska hushåll som äger sin bostad ökat från cirka 55 procent i mitten av talet till cirka 66 procent idag. Detta förklarar inte alls hela uppgången i hushållens skulder men det är en bidragande orsak. Vi har försökt titta på den del av hushållens skulder som utgörs av bolån, eftersom det endast är den typen av skulder som Riksbanken fokuserar på. Sedan har vi ställt dem i för hållande till disponibelinkomsterna för den andel av hushållen som äger sitt boende. Därefter har vi gjort samma övning gällande Danmark och Tyskland. I debatten har det ofta framförts att Sverige riskerar att hamna i en situation liknande Danmark, med en briserande bostadsbubbla. Vår bedömning efter att ha gått igenom statistiken är att Sverige är mycket långt ifrån en dansk situation. Pier Carlo Padoan, OECD:s vice generalsekreterare verkar vara inne på samma spår. Tidigare i veckan sade han bland annat: The Riksbank should stop worrying about Swedens record private debt load and could do more to support economic growth, we re not tremendously worried about household debt. Det vi själva däremot oroas av är alla åtgärder Riksbanken funderar över som leder till minskat konsumtionsutrymme för hushållen. Man har redan infört bolånetaket på 85 procent. Sedan talar man om tre olika tänkbara lösningar. 1) Höjda riskvikter för bankerna på bolån. Detta har nu föreslagits av FI. Effekten lär bli att kostnaden vältras över på hushållen. Så man flyttar köpkraft från hushållen till bankernas resultaträkningar. 2) Begränsad avdragsrätt för hushållen. Återigen flyttar man konsumtionsutrymme från hushållen men denna gång till staten. 3) Amortering. Detta är i våra ögon det absolut bästa alternativet eftersom det endast flyttar konsumtion för hushållen i tiden. Allting som undandrar konsumtion från hushållen leder till lägre tillväxt. Och det är inte vad Sverige behöver just nu med en BNP på 0,3 procent i årstakt. Om man inför amorteringskrav kan man samtidigt sänka räntan så att nettokostnaden för hushållen är oförändrad. Lägre ränta skulle hjälpa svensk industri och stimulera den övriga ekonomin. Hushållen får ett sparande och kan se fram mot bättre ekonomi efter pensionen om skulderna amorteras ner över tiden. Amortering är ju en form av sparande i bostaden. För även om vi inte ser någon stor anledning till oro över hushållens skulder just nu, så är det inte rimligt att skulderna på lång sikt växer snabbare än nominell BNP. Men på kort sikt är det viktigare att Riksbanken lever upp till sitt mål och gör vad man kan för att få upp inflationen och tillväxten. Risken med alltför tuffa åtgärder beträffande hushållens skulder nu riskerar att utlösa prisfall på bostäder, och det är en situation vi absolut inte vill hamna i. 2

3 Sedan januari 2011 har amerikansk arbetslöshet fallit från 9 till 7 procent. Under samma period har svensk arbetslöshet varit oförändrad på 8 procent. I USA är trenden tydligt fallande medan den i Sverige är något svagt uppåtriktad senaste två åren. Med nuvarande takt kommer USA nå tröskelvärdet för räntehöjningar, 6,5 procent, i slutet av Stimulativ penningpolitik verkar ha effekt. Ledande amerikanska index pekar tydligt mot en allt bättre konjunktur. Här syns ISM, det kanske bästa ledande indexet, och BNP. ISM på nuvarande nivåer indikerar en BNP nästa år på drygt tre procent. Det kan vara på sin plats att kommentera att den senaste amerikanska BNP siffran för Q3, blev 3,6 procent. Men det var annualiserat, det vill säga det senaste kvartalet gånger fyra. Det är så man normalt redovisar BNP i USA. I Europa använder vi normalt rullande årstakt, det vill säga tillväxten nu jämfört med ett år sedan. Det är det som grafen till vänster visar. Amerikansk industriproduktion ökar i god takt. I oktober var ökningen 3,2 procent i årstakt. Grafen visar dels den underliggande serien (blå), dels årstakten (röd). I USA verkar ledande index fungera som de brukar, till skillnad från i t ex Sverige där dataserierna blir alltmer förbryllande. Se sidan 5. 3

4 Procent Marknadskommentar 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Riksbankens inflationsprognoser och utfall september 2012 december 2012 februari 2013 april 2013 juli 2013 oktober 2013 Utfall ECB I grafen till vänster finns dels Riksbankens inflationsprognoser för KPIF - inflationen rensat för ränteeffekter - (de färgade linjerna), dels utfallet (den tjocka svarta linjen). I grafen finns även ECB:s inflationsprognos för Europa ut till Som framgår av grafen har Riksbanken justerat ner sina inflationsprognoser över tiden. Trots det har utfallet blivit klart lägre än prognosticerat. Mer fascinerande är dock att slutpunkten alltid blir densamma. Inflationen blir alltid cirka 2 procent i mitten av Observera att ECB då räknar med 1,3 procent. Riksbanken kan ha mycket fel i närtid, men i framtiden, långt därborta, är inflationen alltid densamma... Som framgår här har svensk inflation i princip alltid, med några få korta undantag, legat under europeisk. Så att Sverige i mitten av 2015 skall ha en inflation på 2 procent medan Europa har 1,3 procent (med risk på nersidan enligt Mario Draghi) ser vi som osannolikt. Dett är rimligt, vilket även grafen visar, att det finns en tydlig korrelation mellan svensk och europeisk inflation givet att Europa är en av våra största handelsparter. Ett problem vad gäller prisutvecklingen i Europa står att finna i kostnadsutvecklingen i Sydeuropa. Grafen visar enhetsarbetskostnaderna, unit labour costs, i Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Sedan euron infördes 1999 har kostnaderna ökat väsentligt mycket snabbare i Sydeuropa än i Tyskland. För att komma tillrätta med detta måste man sannolikt göra interndevalveringar det vill säga sänka lönerna för att bli konkurrenskraftig visavi Tyskland. Som framgår av grafen har det redan börjat ske i Spanien men ingenting verkar hända i vare sig Italien eller Frankrike. Lägre löner innebär lågt kostnadstryck vilket bidrar till låg inflation. 4

5 ECB har över tiden varit betydligt bättre på att både hålla inflationen kring sitt mål och på att göra inflationsprognoser. (Den svarta linjen representerar två procents ökning per år.) Inflationen inom eurozonen har sedan euron infördes 1999 legat på 2,15 procent per år. I Sverige har inflationen varit 1,45 procent per år under samma period. Nu kanske vän av ordning påpekar att Riksbanken styrt efter inflationen uttryckt som KPI minus effekten av ränteändringar, det mål som tidigare kallades UND1X. Så var det förvisso men när Stefan Ingves tillträdde som riksbankschef 2006 gjorde han klart att det var KPI som gällde och inget annat. Ett föregångsland vad gäller inflationsmål är Kanada. Efter att Nya Zeeland blev först i världen med inflationsmål 1990 kom Kanada som god tvåa Riksbankens inflationsmål började gälla den första januari Sedan dess har Kanadas centralbank lyckats leverera exakt 2 procents inflation per år. Imponerande! Riksbanken har under samma period haft en inflationstakt på 1,25 procent. Man har alltså under perioden bedrivit en alldeles för stram penningpolitik vilket sannolikt inneburit högre arbetslöshet än vad som annars varit fallet. Förre direktionsmedlemmen Lars E O Svensson menar att kostnaden kan ha varit upp emot fler arbetslösa än nödvändigt bara sedan Riksbanken vill inte sänka räntan och hänvisar till hushållens skuldsättning. Grafen visar dels Riksbankens reporänta (röd), dels svenska fastighetspriser. Korrelationen är långt ifrån entydig. Fastighetspriserna har stigit vare sig man höjt eller sänkt räntan. En tydlig indikation på att reporäntan är ett mycket trubbigt verktyg för att stävja hushållens skulduppbyggnad. 5

6 Grafen till vänster visar hushållens skulder i förhållande till disponibelinkomsterna i tre länder, Danmark, Sverige och Tyskland. Statistiken kommer från Eurostat, den europeiska statistikmyndigheten. Riksbanken visar samma graf men deras pekar på ytterligare lite högre skuldnivåer. Cirka 300 procent i Danmark och cirka 175 procent i Sverige. Vi har valt Eurostats statistik för att få jämförbarhet mellan länderna, allt är mätt på samma sätt. Skillnaderna mellan Eurostat och Riksbanken är inte avgörande eftersom vi hädanefter valt att enbart fokusera på bolånen. Här har vi separerat ut de lån som är relaterade till bostadsmarknaden. Bolån från bostadsinstitut och lån till bostäder från bankerna. Kurvorna visar dels de aggregerade skulderna på nationell nivå (heldragna). Dels hushållens disponibelinkomster i respektive land (streckade). Allting uttyckt i triljoner i respektive valuta. Som synes har de svenska skulderna ökat snabbt de senaste tio åren medan de legat i princip stilla i Tyskland. Statistiken kommer från Eurostat och från de respektive ländernas statistikmyndigheter. Vi har även dubbelkollat den mot ECBC, European Covered Bond Council, som har statistik över de olika ländernas bolån, både från bolåneinstitut och från banker. Om vi sedan delar de totala aggregerade bolånen med de nationella disponibelinkomsterna får vi kurvorna till vänster. Detta gör vi eftersom det framförallt är bolånen som Riksbanken är orolig för. Man har argumenterat för bolånetak, höjda riskvikter, begränsad avdragsrätt och amorteringskrav. Som synes ligger Sverige lite mitt emellan på cirka 125 procent bolåneskulder i förhållande till disponibelinkomster. Danmark är värst med cirka 200 procent och Tyskland är bäst i klassen på cirka 70 procent. 6

7 Men, nu blir det mer intressant. Här justerar vi för andelen av befolkningen som äger sitt eget boende. I Sverige har den andelen ökat från cirka 55 procent 1994 till cirka 66 procent I Danmark och Tyskland har siffrorna varit i princip konstanta under perioden på 43 respektive 53 procent. Vi antar att alla bolån innehas av den procentandel av befolkningen som har bolån. Sedan justerar vi disponibelinkomsterna med ägarandelen. Då framträder följande kurvor. De danska hushåll som har bolån är fortfarande klart högst belånade i förhållande till disponibelinkomsterna. Men skillnaden mellan Sverige och Tyskland har minskat. Orsaken är att andelen svenskar som äger sitt boende ökat kraftigt över tiden. En sak som förbryllar är diskrepansen mellan ledande indikatorer, här KI-barometern (svart) och hårddata, här industriproduktion och orderingång. Samma mönster finns i flera andra marknader, bland annat i Tyskland där till exempel IFO varit starkt medan industriproduktionen överraskat negativt. I början av 2007 steg KI-barometern medan hårddata gick ner. Den gången visade det sig att det var hårddata som var rätt och KI-barometern som var fel. I grafen till vänster har vi tagit KI-barometern igen, (blå) och den svenska börsen, SIXPRX (röd), i årstakt. Som framgår av börsen följer KI-barometern börsen med viss eftersläpning. Så även nu. Så KI-barometern signalerar bättre tider därför att börsen stiger. Normalt stämmer det sambandet. Men tänk om börsen stiger till följd av extremt stimulativ penningpolitik, snarare än förväntningar om stark framtida tillväxt. Om så är fallet finns en risk att de positiva ledande indikatorer, exempelvis PMI, som vi ser på flera håll är överoptimistiska. 7

8 Svensk industriproduktion står i bjärt kontrast till amerikansk. I oktober sjönk svensk industriproduktion med 5 procent i årstakt! Grafen till vänster visar exportorderingången till svensk industri. Dels den underliggande serien (blå), dels årstakten (röd). Svenska exportorder minskade i oktober med hela 6 procent i årstakt. Vi är nu kring de lägsta nivåerna vi sett sedan Lehmankraschen Grafen till vänster visar dels den svenska kronan (inverterad), dels svensk BNP. I tredje kvartalet steg svensk BNP med usla 0,3 procent i årstakt. Som framgår av grafen är den nuvarande situationen unik. Kronan brukar aldrig vara så här stark givet så svag tillväxt. Teoretiskt bör en stark krona leda till svag BNP via svag export och låg inflation via lägre importpriser. Väldigt mycket i linje med det vi nu upplever. Slutligen en bild på realräntor. Här har vi använt Centralbankens styrränta och KPI för att få så bra jämförbarhet som möjligt. Som framgår av bilden ligger Sverige klart över de andra och är den enda med positiv realränta. 8

9 Börsåret som gick Den här månaden tar vi en titt i backspegeln på Ett år präglat av minskade systemrisker och en stabilisering av konjunkturen. Ett år då aktier slagit övriga tillgångsslag med bred marginal. Mer om drivkrafterna nedan. Upp och ned 2013 var på flera sätt ett paradoxernas år. En av dessa syns på bilden intill: dvs stadigt stigande kurser trots stadigt fallande vinstprognoser. För de svenska bolagen som grupp har estimaten sänkts med procent för i år och nästa år. Samtidigt har index stigit med nära 25 procent (inklusive utdelningar). Effekten är att vinstmultiplarna expanderat rejält under året. En återställare Vad är förklaringen till att kurserna kunnat stiga så pass trots fallande vinstprognoser? Som vi ser det, var värderingen helt enkelt för låg vid ingången till året. Bilden intill visar vår värderingsindikator, som är ett likaviktat snitt av de fem vanligaste värderingsmåtten. Mot slutet av 2012 låg värderingen en bra bit under sin normalnivå, nära tidigare bottnar. Årets uppgång kan beskrivas som en återställare från en krisvärdering. 9

10 Risk på, risk av Ett annat sätt att beskriva drivkrafterna bakom årets börsuppgång, är i termer av riskpremie. Med riskpremie menas här skillnaden mellan earnings yield på aktier och den riskfria räntan. Mot slutet av 2012 var riskpremien på aktier extremt uppdriven, i nivå med Lehman-topparna Under 2013 har riskpremien nära nog halverats, en spegling bl a av en ändrad syn på ECB:s roll som väktare av Euron. Avkastningsgapet mellan aktier och räntor är fortfarande stort, ca 4 procent, men mer i linje med det senaste årtiondets genomsnittsnivå. Dags för vinster Hur ser förutsättningarna ut för 2014? Vår bedömning är att marknaden går in i en ny fas. Multiplarna har nu kommit upp så pass att börsen behöver stigande vinster för att klättra vidare. Som framgår av bilden intill (gröna staplar) har vinsterna i princip stått och stampat sedan Vår bästa gissning är att 2014 blir året då vinsterna åter börjar växa, om än i måttlig takt. Global BNP-tillväxt bör kunna stiga en bit över 3% nästa år, främst pga bättre fart i USA. Det är nivåer som historiskt räckt till för stigande vinster. Skuldöverhänget i många länder gör dock prognoserna mer osäkra än vanligt. Made in Sweden Tillbaka till Ett år då skillnaderna mellan sektorutvecklingen här hemma och utomlands varit ovanligt stora. På Stockholmsbörsen har defensiva bolag gått i täten för börsuppgången, och intresset för bolag med hög yield har varit påtagligt. Så har inte utvecklingen varit exempelvis i USA. Bilden intill visar dels relativperformance för High Dividend Yield Index, dels amerikanska långräntan (inverterad). Tolkning? Amerikanska Yield-aktier har gått sämre än marknaden i år, främst som en följd av högre långräntor. 10

11 Åt olika håll Den här bilden visar skillnaden mellan utvecklingen i Sverige och i USA. I USA har cykliska bolag gått bättre än de defensiva, till synes en spegling av högre räntor och en brantare yieldkurva. I Sverige har utvecklingen på räntemarknaden varit snarlik men sektorutvecklingen har varit den motsatta, dvs cykkliskt har gått klart sämre än defensiva. En skillnad som inte är alldeles lätt att förklara. Åt samma håll Ett tema som däremot går igen över landgränserna är den starka utvecklingen för småbolag. Bilden visar hur småbolagsindex utvecklats relativt börsen på ett antal marknader. Bättre än index överallt. Outperformance för småbolag är normalt ett tecken på ökad riskaptit hos investerarna. Trender och cykler Den här bilden visar utvecklingen för (svenska) småbolag relativt börsen över längre tid. Nedre delen av bilden visar det procentuella avståndet till 200 dagars glidande medelvärde. Man kan notera att småbolagsindex trendmässigt gått bättre än marknaden i övrigt de senaste åren. Man kan samtidigt notera att det varit stora slag i performance där starka perioder följts av svaga. 11

12 Marknadskommentar Välkommet tillskott 2013 var alltså ett år av stabilisering, ökad riskaptit och höjda värderingar. Därför känns det naturligt att året avslutas med de första börsintroduktionerna på länge. Sanitec och Platzer och är det nya namnen - och att döma av det stora intresset lär det komma mer. Ett välkommet tillskott efter flera år av fallande medlemstal på börsen. Samtidigt vill vi påminna om att introduktioner inte per automatik ger bra avkastning. Bilden intill visar relativperformance för de senaste årens introduktioner. Viktigt att vara selektiv, är sensmoralen. En from förhoppning Det är inte bara i Sverige som de senaste årens introduktioner givit måttlig mersmak. Facit i Europa ser snarlikt ut. Den här bilden visar utvecklingen för Stoxx europeiska IPO-index relativt Stoxx 600. De tre indexen består av nya bolag som hålls i 3, 12 respektive 60 månader efter introduktion. Notera att ingen av strategierna har slagit index. Vad är problemet? Vårt intryck är att introduktioner ofta prissätts för högt. Det kan bero bl a på det växande inslaget av indexfonder, som tecknar oberoende av pris. Förhoppningsvis har köpare och säljare nu dragit lärdom av gjorda erfarenheter. Gott avslut! Vi rundar av med en riskjusterad syn på börsåret Den röda linjen visar den sk Sharpe-kvoten för Stockholmsbörsen över tid. Det vill säga börsens avkastning justerat för ränteläget och för risken på marknaden. Ju högre kvot desto bättre var ett år med god avkastning, låga räntor och låg volatilitet. Sammantaget ger det en Sharpe-kvot på knappt 2. Ett riktigt bra slutfacit som kan bli svårt att upprepa

13 Anders Wilson Makro Chef ränteförvaltning och makroanalys John Bornstein Aktiemarknad Chef aktieanalys Enter i korthet Enter är en fristående kapitalförvaltare specialiserad på svensk aktie- och ränteförvaltning. Vi erbjuder förvaltning i nio fonder samt diskretionär förvaltning. Förvaltarna på Enter har lång erfarenhet av kapitalförvaltning, i genomsnitt 28 år. Huvuddelen av förvaltarteamet har arbetat tillsammans i mer än 20 år. En stor del av våra kunder är institutionella placerare, som till exempel pensionsfonder och stiftelser. Vi förvaltar även kapital för privatpersoner. Du kan spara i våra fonder direkt hos oss eller via våra samarbetspartners; Avanza, Nordnet, Swedbank, Skandia Banken, Fondmarknaden.se och Pensionsmyndigheten. Enters förvaltning finns även tillgänglig för dig som sparar i Skandia Link, SEB, SPP, Länsförsäkringar, Movestic och Danica Pension. Enter startades Företaget har idag tretton anställda. Ägare är dels personalen, dels Orkla Invest AB som ägs av Orkla ASA (norskt börsnoterat företag). Fonder Aktiefonder Enter Sverige Enter Sverige Pro Enter Select Enter Select Pro Strategifonder Enter Maximal Enter Maximal Pro Räntefonder Enter Trend Räntefond Enter Penningmarknadsfond Enter Return Mer information För mer information om Enter Fonder se vår hemsida enterfonder.se eller kontakta: VD Enter Fonder Henrik Lindquist Marknadschef Richard Bentefour Marknadsassistent Ulrica Alexander Cloud Enter Fonder AB Sveavägen 17 Box Stockholm Tfn Fax Mail 13

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Det har varit en mycket händelserik månad för finansmarknaderna. Kanske framförallt eftersom ECB oväntat sänkte räntan. Endast tre av sjuttio ekonomer trodde på en sänkning redan nu i

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Riksbanken sänkte som väntat räntan vid mötet i slutet av oktober. Sänkningen var lite större än väntat och Riksbankens reporänta är nu på noll. Den lägsta räntan någonsin i Sverige. Det

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Sedan förra månadens marknadsanalys har ECB som väntat sänkt räntan. Börserna har fortsatt stiga och vi har haft en rekyl upp på räntemarknaderna i USA och Europas kärnländer, inklusive

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Juni har varit en mycket besvärlig månad för nästan alla typer av finansiella tillgångar. Allt från statsobligationer, företagsobligationer, aktier och råvaror har fallit kraftigt i pris.

Läs mer

Marknadsanalys februari Enter Fonder / 2013-02-22

Marknadsanalys februari Enter Fonder / 2013-02-22 Enter Fonder / 2013-02-22 14 december 2012 Makro Stor ränteuppgång Valutafunderingar Hög svensk realränta Låg svensk inflation Aktier Rivstart på börsåret Högre värdering men vinsterna vänder Axplock ur

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Augusti

Enter Fonder Marknadskommentar Augusti Augusti 24 augusti 2012 Makro Ljuspunkter i Europa Risk för skattemörker i USA Aktier Återhämtning i repris Börsen leder prognoserna Vinsterna går i sidled Dyrare men inte dyrt Makro När vi senast skrev

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Denna månad tänkte vi börja med att titta lite på hur olika tillgångsklasser utvecklats, dels sedan millennieskiftet, dels under de senaste tolv månaderna. Det vi noterar är att det varit

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se Oktober 2010 Källa: stock.xchng Med vänlig hälsning Enter Fonder AB www.enterfonder.se Enter Fonder AB Telefon 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se Enter Sverige Senaste månaden Sedan

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Sparbarometer kv 4 214 Privatekonomi Mars 215 Sammanfattning Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Bruttoförmögenheten för första gången över 15 biljoner kronor Nettoförmögenheten för första gången

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet

Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet Sparbarometer kv 2 215 Privatekonomi September 215 Sammanfattning Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet Bruttoförmögenheten bromsar in runt 16 biljoner kronor Nettoförmögenheten vänder ner till

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder

Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder Sammanfattning Ny rekordförmögenhet tack vare börs och bostäder Brutto- och nettoförmögenheten når nya rekordnivåer, 16 respektive 13 biljoner Stigande aktie- och bostadsvärden är de viktigaste förklaringarna

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer