Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen"

Transkript

1 Axel Peräneva Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen Ur säljarens synvinkel Företagsekonomi och turism 2012

2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi och turism ABSTRAKT Författare Axel Peräneva Lärdomsprovets titel Planering av en generationsväxling inom ekonomiförvaltnignsbranchen ur säljarens synvinkel Case: Företag X Ab. År 2012 Språk Svenska Sidantal bilagor Handledare Anna-Lena Berglund I detta lärdomsprov skall jag planera och redogöra för en generationsväxling för en bokföringsbyrå. Jag kommer att använda mig av företagets verkliga resultat och siffror i mina kalkyler och uträkningar för att ge er en så bra och verklig bild om generationsväxlingen. Företaget kommer jag i detta arbete att kalla Företag X. Det kan uppstå en del problem och svårigheter då ett företag står inför en generationsväxling och det är mycket man måste tänka på och det blir lätt så att man missar något. I detta arbete kommer jag att fokusera på att planera generationsväxlingen ur säljarens synvinkel. Orsaken att jag avgränsar mig till försäljarens synvinkel är helt enkelt att området är för brett för att redogöra för och planera för alla inblandade parter. Valmöjligheterna är så många på grund av att man kan genomföra en generationsväxling på så många olika sätt och med så många olika syften, det förmånligaste sättet för säljaren/köparen och så vidare. Resultaten av kalkylerna är riktgivande modeller men kan användas som sådana vid behov. De är pålitliga och visar verkliga värden. Ämnesord generationsväxling, beskattning, företagsvärdering, aktiebolag

3 VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Företagsekonomi ABSTRACT Author Axel Peräneva Title Planning a generation change in the financial administration indusrty focusing on the sellers perspecitve Case: Company X Ltd. Year 2012 Language Swedish Pages Appendices Name of supervisor Anna-Lena Berglund In this thesis I will plan and explain for a generation change in a accounting company. To achieve a real and rightful result for the generation change, I will use the company's real financial results and numbers in my calculus. I will call the company for Company X in this thesis. For a company that's facing a generation change many problems can emerge, there is many things you have to think about and take in consideration and it's easy to miss something. In this theses I will focus on planning a generation change from the sellers perspective. Why I chose to restrict my thesis to include only the sellers point of view is for the simple reason that the subject of generation change in a company is too wide to be handled in this thesis. There is so many different possibilities because the simple fact that there is so many ways you can implement a generation change and with equally as many different alternative outcomes, the cheapest way for the seller/the buyer etc. The result of the calculus is an example how to complete a generation change but can also be used directly if needed to, they are reliable and shows true values.

4 Keywords Generation change, taxation, company valuation, limited company

5 4 INNEHÅLL ABSTRAKT 1 INLEDNING Problemområde Syfte Avgränsning GENERELLT OM GENERATIONSVÄXLING Målet med en generationsväxling Skatteplanering Finansiering Redskap Företagsform Inköp av egna aktier Införskaffningen Priset för införskaffning av egna aktier Köpa aktier eller verksamheten? Aktiehandelns särdrag Köp av företagets verksamhet Hur påverkas företagets beskattning? SKATTELÄTTNADSREGLERNA INOM GENERATIONSVÄXLING % -regeln Mottagaren Ägo tid för överlåtelsen Fortsättarens skyldigheter Konsekvenserna ifall man överlåter företaget vidare inom 5 år Mottagarens skattelättnader i generationsskiften Gåvoartat köp Underprisköp enlig ¾-regeln Underprisköp enligt ½-regeln FÖRETAGETS VÄRDERING Substansvärdet som grund Egendom... 35

6 Skulder och ansvar Jämförelsevärdet är grundmätaren Framtida avkastning som grund för värderingen Skattemyndigetens syn på företagets värdering LÄRDOMSPROVETS EMPIRISKA DEL Bakgrund för Företag X Förutsättningarna FöPL frågan? Mål med generationsväxlingen Aktiehandel eller substanshandel? Grund för värdering Skattemyndighetens syn på det lägsta tänkbara försäljningspriset Driftsbidrag som grund Inköp av egna aktier ifall utomstående köpare Inköp av egna aktier ifall köparen Företagare A:s arvinge Intervju med expert Kjell Nydahl Introduktion av företaget Problemområden En insyn i de vardagliga och vanligaste problemen med generationsväxlingar Avtal är viktigt SAMMANFATTNING AV RESULTAT KÄLLOR BILAGOR

7 6 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Exempel 1. Inköp av företagets egna aktier s. 17 Exempel 2. Substanshandel s. 20 Exempel 3. Gå miste om fastställda försluter s. 21 Exempel 4. Tidigare ägotid till godo i en generationsväxling s. 25 Exempel 5. Vidareöverlåtelse av aktier införskaffade genom en generationsväxling före karenstiden på 5 år har gått s Exempel 6. Vederlaget precis eller under 75 % av gängse värdet s. 30 Exempel 7. Vederlaget över 75 % av gängse värdet s. 31 Exempel 8. Anskaffningsvärde aktier köpta för precis eller under 75 % s. 31 Exempel 9. Företagsvärdering s. 40 Exempel 10. Price / Earnings-metoden s. 40 Exempel 11. Företagets värde baserat på driftsbidraget s. 41 Formel 1. Skattemyndigheternas formel för uträkning av det lägsta tänkbara värdet för ett företag s. 48 Kalkyl 1. Uträkning av skattemyndigheternas lägsta tänkbara värde för Företag X Ab s. 48 Kalkyl 2. Lägsta tänkbara värdet utan gåvoartat köp s. 49 Kalkyl 3. Företagarnas beskattningsbara inkomst s. 50 Kalkyl 4. Företagarnas skattepåföljder s. 50 Kalkyl 5. Företagarnas vinst efter skatt s. 50

8 7 Kalkyl 6. Driftsbidrag som grund för värdering s. 51 Kalkyl 7. Företagarnas beskattningsbara inkomst s. 52 Kalkyl 8. Företagarnas skattepåföljd s. 52 Kalkyl 9. Företagarnas vinst efter skatt s. 52 Kalkyl 10. Företagets eget kapital s. 53 Kalkyl 11. Inköp av egna aktier med företagets fria egna kapital, köparen en utomstående person s. 53 Kalkyl 12. Uppdelning av inkomsterna för de till bolaget sålda egna aktierna för företagarna s. 53 Kalkyl 13. Företagarnas totala inkomster s. 54 Kalkyl 14. Inköp av egna aktier med företagets fria egna kapital, köparen Företagare A:s arvinge s. 55

9 8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1. Resultat och balans för åren 2010, 2011 och 2012 i Företag X

10 9 1 INLEDNING Generationsväxling i ett litet eller medelstort företag är oftast en ganska stor händelse för då företagaren säljer sitt företag är det oftast fråga om ett helt livsverk som man skall överföra till nya händer och inte bara om ett företag som byter ägare. Genom att noggrant planera och strukturera generationsväxlingen så kan man undvika att hamna i en situation där man kanske inte har kontroll över läget eller hamnar i en situation där man gör lite som man tror det skall vara. Med det samma försäkrar man att företaget förblir funktionellt under hela processens lopp och att ägarförhållandena är klara för alla parter, för medarbetare inom företaget och för alla samarbetspartner utanför det egna företaget. Det finns olika sätt att förverkliga en generationsväxling på men möjligheterna är få ifall man först efter ägarbytet börjar fundera på saken. Genom bra planering åstadkommer man det bästa resultatet för försäljaren och för köparen och man uppnår det man planerat så att båda parterna kan känna sig nöjda. För att förverkliga en effektiv skatteplanering kräver det mycket tid och uthållighet för alla inblandade parter (Manninen 2001, 17) 1.1 Problemområde Problemområdet är att komma underfund med vilka saker som man bör ta i beaktan vid planeringen av en lyckad generationsväxling. Vad har överlåtaren för förväntningar och tankar om generationsväxlingen? Hur värderar man företaget på ett rätt sätt och således hur får man fram ett rättvist försäljningspris för företaget? Vilken typ av metod kommer man att använda sig av, kommer man att sälja hela företaget eller bara en del av substansen? Behöver man pengarna direkt? 1.2 Syfte Syftet med detta lärdomsprov är att hjälpa CASE-företaget att få en bild om hur stor händelse en generationsväxling i ett företag verkligen är och ge mera info och kunskap om ämnet. Målet är också att räkna ut några kalkyler på hur en generat-

11 10 ionsväxling påverkar deras beskattning beroende på vilken metod som används och vilka mål försäljarna har angående generationsväxlingen. 1.3 Avgränsning Jag kommer att avgränsa detta arbete till, efter att i teoridelen allmänt berättat om generationsväxlingar och dess innehåll, fördjupa mig mera i överlåtarens del av processen och vad man bör ta i beaktan gällande regler, skatter och dylikt. Alltså kommer ämnet i sig att behandlas ytligt och sedan koncentrera sig på generationsväxling ur säljarens synvinkel.

12 11 2 GENERELLT OM GENERATIONSVÄXLING Med generationsväxling menar man oftast att man överlåter ett företag åt en eller flera nya ägare inom familjen med den tanken att den eller de skall fortsätta med näringsverksamheten. I en sådan överföring inom familjen kan man i de flesta fall tillämpa någon form av lättnader som finns tillgängliga för generationsskiften. (Juusela & Tuominen 2010, 13) 2.1 Målet med en generationsväxling Målet med generationsväxlingar kan man se ur flera olika synvinklar. Överlåtarens, fortsättarens, målföretagets och samhällets intressen är i flera olika perspektiv ganska lika för alla dessa olika parter har som mål att trygga företagets fortsatta verksamhet och att behålla de arbetsplatser som företaget erbjuder. Men de mest centrala parterna i en generationsväxling är nog ändå säljaren och köparen, d.v.s. överlåtaren och fortsättaren. Oftast så handlar det ju om överlåtarens om inte livsverk så i alla fall om en stor del i dennes liv, en del som varit med i årtionden och som man nu skall överlåta mot ersättning eller kanske helt utan ersättning. Fortsättaren i en generationsväxling så förbinder sig att fortsätta företagsverksamheten i alla fall den förutsatta minimitiden på 5 år. Då man planerar och genomför en generationsväxling är en av de centrala frågorna hur man effektivast kan minimera kostnaderna för processen. Kostnader som uppstår i en generationsväxling är kostnader för planering och genomföring, skattekostnader och finansieringskostnader. Dessa kostnader kan uppstå åt säljaren, köparen och företaget i fråga. De kostnader som uppstår från att professionellt planera en generationsväxling och skatteplanering så kan man spara in mångfaldigt i slutändan genom de finansierings- och skattelättnader man åstadkommit med planeringen. (Juusela & Tuominen 2010, 13-14)

13 Skatteplanering I en generationsväxling är det frågan om ändringar i företagets ägarförhållanden. Utgångspunkten är att överlåtelse av egendom är skattepliktigt. Men gällande skatterna så finns det en del skattelättnader tillgängliga. Man kan genomföra en generationsväxling utan att använda sig av de lättnader som finns tillgängliga inom arvs- och gåvobeskattningen. Då är det frågan om en helt vanlig överlåtning av egendom genom affär, gåva eller arv. Man kan även mista skattelättnaderna utav misstag ifall man agerar vårdlöst eller inte märker de olika tidskrav som finns för lättnaderna. Ur beskattningssynvinkel så menar man med en generationsväxling en omständighet där ett företag byter ägare under eller efter ägarens livstid, där man försöker minimera fortsättarens eller överlåtarens skattekostnader. Skattplaneringen beror helt på ur vems synvinkel man skall minimera skattekostnaderna, köparens eller säljarens. Inkomstskattelagen och arvs- och gåvoskattelagen möjliggör skattelättnader för båda parterna. Övrigt finns det också speciella lättnader för företaget i fråga ifall det är fråga om en generationsväxling. Då man överför företagsverksamheten inom familjen, till exempel från förälder till barn, så kan helhetsbeskattningen bli det viktigaste. Alltså man tar hänsyn till båda parterna. Då man överför företaget utan vederlag, alltså då det är fråga om arv eller gåva, belastas köparen av beskattningen. Däremot om man får ersättning för företaget, d.v.s. köp, belastas mest säljaren av skattepåföljderna, som till exempel av eventuell skatt på överlåtelsevinst. (Juusela & Tuominen 2010, 14-15) Överlåtelsevinsten räknas ut på det viset att man minskar anskaffningsutgiften från överlåtelsepriset. Man kan använda sig av den kalkylmässiga anskaffningsutgiften i de fall den kalkylmässiga anskaffningsutgiften är större än den verkliga anskaffningsutgiften. Den kalkylmässiga anskaffningsutgiften är 40 % av överlåtelsepriset ifall man ägt aktierna man skall sälja i över 10 år och 20 % av överlåtelsepriset ifall man ägt aktierna under 10 år. Alltså jämförs den verkliga och den kalkylmässiga anskaffningsutgiften och använder det värde vilket ger ett mer för-

14 13 delaktigt resultat, alltså det som ger ett större värde. Utöver anskaffningsutgiften så får man inte dra av något från överlåtelsepriset. (www.veronmaksajat.fi) 2.3 Finansiering En mycket central del i det hela är hur man skall finansiera företagsköpet, detta är i första hand fortsättarens, alltså köparens bekymmer, hur man skall finansiera själva företagsköpet och eventuella överlåtelseskatter, men även till viss del säljarens bekymmer till den del hur man skall finansiera sina egna kostnader för företagsförsäljningen. Dessa kostnader kan vara till exempel skatt på överlåtelsevinsten ifall företagshandeln inte uppfyller de krav som ställts för skattefrihet för överlåtaren. Man kan ju tycka att det är lätt för försäljaren att bara betala dessa skatter av de pengar man fått in från själva företagköpet men detta är inte alltid möjligt, för då det är fråga om företagsförsäljning inom den egna familjen så händer det ofta att fortsättaren köper företaget på skuld och avbetalning, d.v.s. försäljaren får inte nödvändigtvis in några pengar genast och i dessa fall måste han eller hon finansiera dessa kostnader på annat sätt. Genom att få företaget helt eller delvis som gåva eller arv lättar markant på finansieringsbehovet men även om finansieringsbehovet minskar så försvinner mottagarens skatteplikter aldrig helt. Men beroende på hur aktivt och noggrant fortsättaren deltar i skatteplaneringen så kan den slutliga skattekostnaden skilja sig betydligt från den ursprungliga summan. Då man planerar en generationsväxling kan man justera de totala skattekostnaderna ganska mycket, men för att göra detta behöver man mycket information och kunskap, inte bara om den aktuella tidpunkten för generationsväxlingen utan man borde också kunna se in och läsa av framtiden till en viss del för att lyckas framgångsrikt med planeringen. Nämligen först och främst handlar det ju om att värdera företaget till rätt pris, målet med försäljningen är ju att försäljaren skall få en tillräcklig kompensation för företaget så att han eller hon kan finansiera sin framtid och tryggt överlåta företaget utan att behöva oroa sig om morgondagen. I de flesta fall så har företagaren tyvärr betalat in för lite pension under sin tid som fö-

15 14 retagare och därför kan man ofta kalla företagets försäljningspris för företagarens pension. Det lönar sig dock inte att betala för mycket för företaget heller för de pengar som barnet betalar till föräldern för företaget kommer troligtvis till en del att falla tillbaka till barnen genom arv ifall föräldern inte hinner använda allt före dennes död. Därför är det speciellt viktigt att göra en god och utförlig värdering av företaget och kalkylera ut ett bra pris för företaget som räcker till att trygga en god framtid åt försäljaren samt undvika att köparen betalar ett överpris. Det optimala i teorin är ju att köparen betalar den summa som försäljaren kommer att använda före sin död, men detta kan ju ingen veta på förhand, men med god planering kan man komma ganska nära i varje fall. (Juusela & Tuominen 2010, 15-16) 2.4 Redskap I generationsväxlingar behöver man information och kunskap om flera juridiska områden. Dessa är bland annat Skatterätt, företagsrätt, arbetsrätt, avtalsrätt och konkurrensrätt. Vid sidan om dessa ämnen behöver man även kunskap i familjeoch arvsrätt samt pensionsrätt. Alla dessa olika lagstiftningar berör varandra och erbjuder olika planeringsmöjligheter för generationsväxlingen men alla har dock också sina egna nackdelar. Företagaren har flera olika möjligheter att överlåta sitt företag under generationsväxlingen. Beroende på situationen och de inblandade parternas intressen så kan företagaren: Sälja eller donera företaget Lämna företaget som arv Då man ser på generationsväxlingen ur en helt praktisk synvinkel så är utgångspunkterna nästan alltid olika men en del saker bör man särskilt lägga märke till då man planerar en generationsväxling. Dessa saker är: Val av rätt företagsform inför övergången Rätt företagsstruktur

16 15 Se till att man har företagets balansräkning i ett sådant skick att man kan överlåta företaget Försäkringsfrågor Se till att man bara betalar de skatter som behövs Olika typer av planering kan påverka beskattningar på olika sätt och därför är det viktigt att ha på det klara hur skall och vill ha det i generationsväxlingen. Vid generationsväxling är det viktigt att se till att alla rättshandlingar är juridiskt korrekta och de olika möjligheter man har beror också ganska långt på hurudan tidtabell man har för förverkligandet av generationsväxlingen. (Manninen 2001, 18) 2.5 Företagsform Det är skillnad i vilken företagsform man har på företaget, både för säljaren och för den som skall ta över företaget. Företagsformen kan till och med vara fel med tanke på en generationsväxling. Enskild näringsidkare är ur beskattningssynvinkeln det sämsta alternativet för säljaren och därför är det kanske skäl för försäljaren att ändra företagsform till aktiebolag före man genomför generationsväxlingen. Ett aktiebolag kan man överlåta eller sälja vidare utan att säljaren behöver betala någon skatt på överlåtelsevinsten ifall alla lagliga förutsättningar för detta uppfylls. På grund av detta är det skäl att överväga ändrande av bolagsform före generationsväxlingen. I personbolag är problemen i sin tur de tunga ansvarsfrågorna och därför kanske det lönar sig att byta företagsform till aktiebolag. Ur köparens synvinkel är det skattemässigt sett förmånligast att försöka köpa bara företagets substans istället för att köpa själva bolaget, d.v.s. aktiestocken eller kommanditbolagets egentliga bolagsmannens bolagsandelar. Då köparen köper själva bolaget så måste man efter själva generationsväxlingen kanske tänka över och omorganisera företaget i form av fusioner eller till och med avsluta bolaget. Man bör även fundera på företagsformen med tanke på olika ägandeförhållanden. Ifall man har bolagsform så kan man överföra ägandet småningom genom att överföra aktier/andelar till nästa generation. Genom bolagsformen kan man med

17 16 små skattekostnader överföra bolaget till nästa generation under en lång tid. Genom bolagsformen är det dock lättare att överföra företaget till flera olika nya ägare. Inom personbolag kan man genom bolagsavtal ganska långt bestämma om bolagets saker medan man inom aktiebolag har ganska begränsat ansvar och man kan genom auktionärsavtal och användning av olika aktier ta både säljarens och köparens intressen i beaktande. (Manninen 2001, 19) 2.6 Inköp av egna aktier Ett aktiebolag kan införskaffa egna aktier mot vederlag. I familjeföretag kan orsaken för införskaffning av egna aktier bero till exempel på en generationsväxling, genom att köpa egna aktier så sänker man på försäljningspriset, vilket underlättar finansieringen för fortsättaren. Det kan också handla om att man på detta vis delar ut överlopps resurser till ägarna, alltså är det upp till företaget att bestämma i vilken grad införskaffning av egna aktier behövs och är aktuellt. Man får dock inte genom införskaffning av egna aktier strida mot aktieägarnas jämställdhet genom att gynna någon viss delägare. (Manninen 2001, 130) Införskaffningen Till införskaffningen av de egna aktierna får endast utdelbara vinstmedel användas för införskaffningen av egna aktier betraktas som utdelning av vinstmedel. Man måste uppgöra ett mellanbokslut ifall den bolagsstämma i vilken man behandlar inköpet av egna aktier hålls senare än 6 månader från räkenskapsperiodens slut. Detta mellanbokslut får inte vara mera än 3 månader gammalt. I ett privatägt aktiebolag så bestämmer bolagsstämman om anskaffningen av egna aktier med enkel majoritet ifall det bara finns en typ av aktier i bolagets aktiestock. I detta beslut måste anskaffningens ändamål. (Manninen 2001, ) Efter att man införskaffat de egna aktierna har man 3 olika möjligheter att göra med dem: aktiernas mitätöiminen behålla aktierna i bolaget under den stadgade tidsperioden överlåta aktierna vidare

18 17 Aktierna kan annuleras strax. I ett privat aktiebolag så måste bolaget överlåta aktierna vidare inom 3 år från anskaffningen. En eventuell överlåtelsevinst bokas i en överkursfond. Ifall man överskrider denna tid på 3 år så måste bolaget minska på det egna kapitalet genom att mitätöidä aktierna. (Manninen 2001, 132) Ett privat aktiebolag kan införskaffa alla aktier i bolaget utom ett och bolaget kan inte delta i den egna bolagsstämman med dessa egna aktier. (Manninen 2001, 131) "Beslut om förvärv och inlösen av bolagets egna aktier fattas av bolagsstämman. I ett publikt aktiebolag skall beslutet fattas med sådan kvalificerad majoritet som avses i 5 kap. 27. Genom bolagsstämmans beslut i vilket nämns maximiantalet aktier av olika slag som skall förvärvas, bemyndigandets giltighetstid samt vederlagets minimi- och maximibelopp kan styrelsen bemyndigas att besluta om ett förvärv i dess helhet eller till vissa delar. Bemyndigandet kan vara i kraft högst 18 månader. Egna aktier kan med stöd av bemyndigandet förvärvas endast med fritt eget kapital." ( Aktiebolagslagen, 15 kap. 5.) Priset för införskaffning av egna aktier Inför beskattningen så bör man kunna fastställa ett noggrant pris för de egna aktierna. Införskaffningen bör alltid ske till aktiernas gängse värde. Ifall man införskaffar aktierna till ett högre värde än gängse värdet anses detta som förtäckt dividend. Man kan utgå ifrån att man inte betalar ett överpris för aktierna ifall företaget, för sina egna onoterade aktier, betalar ett sådant pris som motsvarar aktiernas matematiska värde. Även användningen av ett betydligt lägre försäljningspris än vad aktiernas matematiska värde är kan medföra problem. Ifall man använder ett alltför lågt värde och aktierna genom företaget överförs till en arvinge i bolaget, kommer gåvobeskattningen in i bilden. (Manninen 2001, 136) Det är svårt att fastställa ett gängse värde för aktierna ifall man inte har något jämförelseobjekt eller man annars håller på med värdering av företaget. Gängse värdet baserar sig oftast på aktiernas substansvärde. (Manninen 2001, 136)

19 18 Man kan heller inte vid anskaffning av egna aktier använda sig av sådana skattelättnader som en generationsväxling skulle möjliggöra i vanliga fall, beroende på att företaget inte hör till den grupp dessa lättnader kan användas på. (Manninen 2001, 137) Ur säljarens synvinkel betraktas inköp av egna aktier som en helt vanlig försäljning av aktier, med det undantag att man inte kan yrka på skattelättnader på basen av generationsväxling. (Manninen 2001, 138) Exempel Fabian företagare skall lämna på pension och tänker sälja sin bilförmed ling, Fabians Ferrari, han grundat med marks aktiekapital år 1986 till sin son Sune. Fabian vill ha för sitt framgångsrika företag som säkerhet för sina pensionsdagar men Sune har bara pengar. Företaget är ett framgångsrikt företag med mycket fritt eget kapital bestämmer sig man för att göra generationsväxlingen på följande vis: Fabians Ferrari köper hälften av Fabians aktier och Sune köper den resteran de halvan av Fabian aktier för Fabian får på detta vis för sitt företag men Sune behöver betala bara Köpa aktier eller verksamheten? Det två vanligaste sätten att handla med inom företagshandel är att man endera köper företagets aktier eller så köper man själva substansen. För försäljaren är det mer fördelaktiga valet att sälja aktierna till företaget för på så sätt så får han/hon ansvarsfrihet från företaget och den eventuella överlåtelsevinsten beskattas som kapitalinkomst. Ifall man väljer att genomföra handeln genom substanshandel så är det företaget i sig som får vinsten, d.v.s. köpesumman. Då är frågan igen att hur säljaren i sin tur får ut pengarna ur företaget. Då man ser på detta ur köparens synvinkel är det säkrare och mer fördelaktigt att köpa företagets substans istället för aktierna. (Lakari & Engblom 2009, 39) I generationsväxlingar så använder man sig ofta av en kombination av verksamhetsköp och aktiehandel. På detta vis så kan man utnyttja eventuella gamla förlus-

20 19 ter, fortsättaren får en större avskrivningsgrund och försäljaren kan eventuellt få hela överlåtelsevinsten skattefritt. (Manninen 2001, 281) Aktiehandelns särdrag Då man handlar med aktieköp så är det vanligt att privatpersonen eller personerna grundar ett skilt holding-bolag för detta ändamål. Holding-bolaget skaffar de finansieringar som behövs och köper sedan bolaget i fråga. Man kan försöka minska på köpesumman genom att säljaren lyfter dividend ur företaget före försäljningen eller genom att företaget köper upp egna aktier och på detta vis så får försäljaren en del pengar. Man kan också dela företaget som säljs i flera olika företag, till exempel lämnar man eventuella fastigheter och dylikt i ett skilt företag som försäljaren lämnar med, och säljer bara den delen som idkar näringsverksamhet. Efter företagsköpet brukar man snabbt fusionera det företag man grundat för köpet med det företag man köpt. Man kan då också panta eller sätta det nyköpta företagets tillgångar som borgen för de finansieringar som det nya företaget behövde för företagsköpet. Köparen behöver dock lägga märke till att han/hon är skyldig att betala överlåtelseskatt på 1,6 % på de aktier som köpts. Sett ur säljarens synvinkel klassas aktiehandel som försäljning av lösegendom och på detta sätt så befrias försäljaren från alla skyldigheter gällande företaget då han/hon säljer sina aktier. Denna metod är också den lättaste och mest skatteeffektiva metoden för försäljaren. (Lakari & Engblom 2009, 39-40) Köp av företagets verksamhet Denna typ av handel kallas också ofta substanshandel. Med substanshandel menar man att man inte köper företaget i sig utan helt eller delar av företagets innehåll. Vid substanshandel säljer företaget alltså helt eller delvis egendom som hör till näringsverksamheten. Detta betyder i sin tur att en eventuell försäljnings vinst eller förlust drabbar företaget i sig. Också eventuella skattepåföljder drabbar företaget, inte företagets ägare. (Lakari & Engblom 2009, 70) Ur försäljarföretagets synvinkel är beskattningen för substanshandeln ganska simpel. Företaget får ett visst pris för de tillgångar man säljer och från denna summa

21 20 minskar man den summa som ännu inte avskrivits på de tillgångar man sålt. För att man lätt och smidigt kan räkna ut detta gäller det att man bra och noggrant specificerat tillgångarna i köpebrevet. Den del av försäljningssumman som överstiger anskaffningsutgifterna räknas som vinst för företaget, vilket räknas som skattepliktig näringsinkomst för företaget. (Lakari & Engblom 2009, 70) Ur försäljarföretagets synvinkel är substanshandel en förmånlig försäljning. Företaget kan dra nytta av gamla förluster för dessa överförs ju inte till det nya företaget via substanshandel. Man får alltså då i beskattningen dra av dessa förluster och på detta vis tjänar man in en del pengar i beskattningen och försäjarföretaget är så mycket rikare som de kunde spara in i beskattningen. (Manninen 2001, ) Efter att man sålt företagsverksamheten så kan ägaren lyfta ut pengarna ur företaget genom vinstutdelning eller vid en eventuell avslutning av bolaget, men på förhand är det mycket svårt för företagaren att kunna uträkna exakt hur stora skattepåföljder detta medför. Därför är en noggrann skatteplanering exceptionellt viktig vid företagsverksamhetsförsäljning. (Lakari & Engblom 2009, 40) För fortsättaren är den köpta verksamheten, inklusive alla tillgångar såsom maskiner, inventarier, fastigheter och så vidare, är direkt användbart för till exempelvis borgen för finansiering av köpet eller dylikt vilket kan göra det lättare att finansiera ett verksamhetsköp jämfört med finansieringen av aktiehandel. (Lakari & Engblom 2009, 40) Verksamhetsköp är oftast en överlåtelse av företaget vilket betyder att till exempel gamla arbetare på företaget flyttar till det nya företaget som gamla anställda. Detta betyder att de anställda får fortsätta med samma arbetsvillkor och avtal de hade i det gamla företaget. Man bör dock lägga märke till att avtal i allmänhet inte är överföringsdugliga vilket leder till att man borde kolla igenom dessa avtal med de parter som är inblandade, till exempel sammarbetspartners och liknande, om fortsatt affärsverksamhet med det nya företaget. Ur köparens synpunkt är verksamhetsköp oftast lättare och framförallt säkrare än aktiehandel. Köparen får bara de i förväg överenskomna delarna av företagsverk-

22 21 samheten, eventuella riskabla eller ur affärsverksamhetens synpunkt riskabla eller onödiga delar kan lämnas bort. Man bör också som köpare vara medveten om att om det överförs sådan verksamhet som enligt lag klassas som nedsmutsande eller farlig för natur och omgivning så kan skadeståndskyldigheten överföras till den nya ägaren. Även i de fall då fastigheter byter ägare kan skadeståndsskyldigheten övergå till den nya ägaren gällande marken och eventuella föroreningar. Köparen behöver inte betala någon överlåtelseskatt ifall handeln inte innehåller fastigheter, värdepapper eller byggnader och konstruktioner. (Lakari & Engblom 2009, 40) Det är även ur köparföretagets synvinkel viktigt att i köpebrevet bra ha specificerat de tillgångar som köpts. För företaget kan då göra avskrivningar på anskaffningsutgiften på de tillgångar man införskaffat. Ifall man inte i köpebrevet kan rikta kostnaderna till någon specifik tillgång så räknas detta som en så kallad Goodwill man betalat på företagsvärdet. Denna andel är avskrivbar som en lineär avskrivning på 5-10 år i beskattningen. Då man ur köparens synvinkel jämför substanshandel med aktiehandel så har köparen alltså den fördel att han/hon i företagets bokföring kan göra avskrivningar på de tillgångar man införskaffat till det pris som i köpebrevet angetts som anskaffningsutgift. Detta motsvarar i typiska fall anskaffningarnas gängsevärde. Aktier kan man i sin tur inte göra avskrivningar på och därför är det mer fördelaktigt att köpa företagets substans ifall man har möjlighet till det. (Lakari & Engblom 2009, 70) Exempel Bilservice Ab överväger köpa Berts Bilförsäljning och -reparation Ab men har ingen nytta av bilförsäljningsdelen. I detta fall är det smidigaste och smartaste sättet att förhandla genom substanshandel. Bilservice Ab köper alltså upp service-delen, d.v.s. alla maskiner och tillgångar som hör till denna dela utav Berts Bilförsäljning och Reparation Ab:s verksamhet.

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Radisson Blu Royal Hotell 4.2.2015 Andreas Bussman, Roschier Advokatbyrå Ab Struktur 1. Inledning 2. Skattekonsekvenser vid olika

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Josefi Äbb GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Case: Företag X Ab Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Josefi Äbb Lärdomsprovets titel Generationsväxling inom aktiebolag.

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG Johanna Andlin GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG Case: Företag X Ab Företagsekonomi 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Johanna Andlin Lärdomsprovets titel Generationsväxling i aktiebolag.

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning

Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning Markus Grahn Examensarbete Förnamn Efternamn Företagsekonomi 2012 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer:

Läs mer

Generationsväxling och värdering av företag

Generationsväxling och värdering av företag Generationsväxling och värdering av företag Benita Öling och Kjell Renlund, EY 4.2.2015 Generationsväxlingsstrategier Att låta ägandet övergå till nästa generation inom familjen Att behålla en del av företaget

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Isabella Asplund GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG CASE: PÄLSFARM X Enheten för företagsekonomi och turism 2012 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Isabella Asplund Lärdomsprovets

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: ---

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: --- 15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: - 4 i bolagets bolagsordning gällande avstämningsdag tas bort, och

Läs mer

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D. 1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007 FINANSRÄTT Ämnesstudier Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004

Institutionen för offentlig rätt JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide

Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide Skatteguide 2 (11) INFORMATION OM BESKATTNINGEN AV FÖRSÄKRINGAR 1 RISKLIVFÖRSÄKRINGAR Denna guide behandlar huvudreglerna

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

VAL AV FÖRETAGSFORM startaeget.fi och Paula Väisänen (1/11) 17.6.2006

VAL AV FÖRETAGSFORM startaeget.fi och Paula Väisänen (1/11) 17.6.2006 VAL AV FÖRETAGSFORM startaeget.fi och Paula Väisänen (1/11) 17.6.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. ENSAM ELLER TILLSAMMANS... 4 2.1. Enskild näringsidkare... 4 2.2. Kommanditbolag... 5 2.3.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

RP 53/2008 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatt på arv och gåva samt 47 i inkomstskattelagen

RP 53/2008 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatt på arv och gåva samt 47 i inkomstskattelagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatt på arv och gåva samt 47 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Hereditas. från livränteanstalt till aktiebolag

Hereditas. från livränteanstalt till aktiebolag Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1 Idag förvaltar Hereditas en mångsidig placeringsförmögenhet enligt samma principer som för 110 år sedan 2 hereditas från livränteanstalt till aktiebolag

Läs mer

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte?

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Gården byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Ett generationsskifte är enkelt uttryckt en överlåtelse till en yngre generation där fastighetens eller företagets värde fördelas mellan familjemedlemmarna.

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Uppdaterat 1.4.2011 1 FIRMA OCH HEMORT Bolagets firma är Ab Eke Golf Oy och dess hemort är Raseborg. 2 FÖREMÅL FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolagets verksamhetsområde är: 1. Att

Läs mer

GOTTGÖRELSEPOÄNG. Har Du gottgörelsepoäng vilka kan användas i tenten? Meddela dem här (föreläsaren, föreläsningsseriens tidpunkt och poängantal)!

GOTTGÖRELSEPOÄNG. Har Du gottgörelsepoäng vilka kan användas i tenten? Meddela dem här (föreläsaren, föreläsningsseriens tidpunkt och poängantal)! 1 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Offentlig rätt Ämnensstudier 11.2.2011 RN, JM Besvara frågorna 1, 2, 3 samt 4 a och 4 b på skilda ark. Fråga 5 besvaras på frågeblanketten. Ett svarspapper skall inlämnas

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND

STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND 1 (6) STYRELSENS FÖRSLAG TILL ANVÄNDNING AV VINSTEN SOM BALANSRÄKNINGEN UTVISAR OCH BESLUT OM UTBETALNING AV DIVIDEND s förslag till vinstdisposition offentliggjordes 18.2.2010. föreslår för bolagsstämman

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 64/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 9 i inkomstskattelagen samt av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet. PROPOSITIONENS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM

Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM 1 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM Besvara frågorna 1, 2, 3 samt 4 a och 4 b på skilda ark. Fråga 5 besvaras på frågeblanketten. Ett svarspapper skall inlämnas även i det fallet

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

ATT VÄLJA FÖRETAGSFORM NÄR MAN STARTAR ETT EGET FÖRETAG

ATT VÄLJA FÖRETAGSFORM NÄR MAN STARTAR ETT EGET FÖRETAG Johanna Röj ATT VÄLJA FÖRETAGSFORM NÄR MAN STARTAR ETT EGET FÖRETAG Företagsekonomi och turism 2011 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Johanna Röj Lärdomsprovets

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

BESKATTNING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/25) 17.11.2005

BESKATTNING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/25) 17.11.2005 BESKATTNING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/25) 17.11.2005 1. INKOMSTSKATTER... 3 1.1. Beskattningen i olika företagsformer... 5 1.1.1. Enskild näringsidkare... 5 1.1.2. Öppet bolag... 7 1.1.3. Kommanditbolag...

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

Bolagsordning Logistikposition

Bolagsordning Logistikposition Styrdokument Bolagsordning Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.14) Godkänd av kommunfullmäktige, 115 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-03-17,

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Beskattningen av aktiebolag och dess ägare

Beskattningen av aktiebolag och dess ägare Beskattningen av aktiebolag och dess ägare Thomas Rikberg Examensarbete för tradenomexamen Utbildningsprogrammet för Företagsekonomi Åbo 2014 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och ort: Inriktningsalternativ/Fördjupning:

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET B 11 ALLMÄNNA TILLSTÅNDSVILLKOR FÖR ATT BEDRIVA ADVOKATVERKSAMHET I AKTIEBOLAG (15.4.2005, ändrade 7.4.2006 26.1.2007 och senast 29.10.2010) Allmänna villkor 1 I enlighet med 5 2 momentet i lagen om advokater

Läs mer

Aktieägaravtal för KFV Marknadsföring AB

Aktieägaravtal för KFV Marknadsföring AB Styrdokument Aktieägaravtal för KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.09) Godkänd av kommunfullmäktige, 210 2 (5) Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-02-11,

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier This document is also available in English. Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO).

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) Org.nr 556211-9007 1 Firma BOLAGSORDNING Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). 2 Säte

Läs mer

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB INTENTIONSAVTAL gällande GRUNDANDET AV KPK THH AB DETTA INTENTIONSAVTAL har ingåtts 201. PARTER (1) [part 1] (2) [part 2] (3) [part 3] (4) [part 4], (5) [part 5], samt BAKGRUND sådana kommuner, samkommuner,

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.)

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Erbjudande Särskild uppgift Detta erbjudande riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare erbjudande, registrering

Läs mer

Nationalrapport för Finland till NSF:s seminarium om Generationsskifte

Nationalrapport för Finland till NSF:s seminarium om Generationsskifte Seminarer Helsingør 2001 juridisk nasjonalrapport - finsk Professor Edward Andersson Helsingfors Nationalrapport för Finland till NSF:s seminarium om Generationsskifte 1. När frågan om generationsskifte

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ)

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 14 augusti 2012 avseende styrelsens förslag om aktiesplit och obligatoriskt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT

FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT av Professor Matti Kukkonen 1. Inledning I de flesta europeiska länder också i Finland är en stor majoritet av företagen inte börsnoterade. Många av dessa icke-listade företag

Läs mer

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden BOLAGSSTÄMMOKALLELSE Aktieägarna i Tecnotree Abp kallas till ordinarie bolagsstämma som hålls onsdagen den 28 mars 2012 kl. 16.00 på Marina Congress Center, Fennia 1, Skatuddskajen 6, Helsingfors. Emottagandet

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken säljwarrant Nordea AB aktie Lösenpris: EUR 6 Slutdag: 25.11.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 23.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG...

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG... Gåva av bostadsrätt Villaägarnas Riksförbund 2013 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer