Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen"

Transkript

1 Axel Peräneva Planering av generationsväxling inom ekonomiförvaltningsbranschen Ur säljarens synvinkel Företagsekonomi och turism 2012

2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi och turism ABSTRAKT Författare Axel Peräneva Lärdomsprovets titel Planering av en generationsväxling inom ekonomiförvaltnignsbranchen ur säljarens synvinkel Case: Företag X Ab. År 2012 Språk Svenska Sidantal bilagor Handledare Anna-Lena Berglund I detta lärdomsprov skall jag planera och redogöra för en generationsväxling för en bokföringsbyrå. Jag kommer att använda mig av företagets verkliga resultat och siffror i mina kalkyler och uträkningar för att ge er en så bra och verklig bild om generationsväxlingen. Företaget kommer jag i detta arbete att kalla Företag X. Det kan uppstå en del problem och svårigheter då ett företag står inför en generationsväxling och det är mycket man måste tänka på och det blir lätt så att man missar något. I detta arbete kommer jag att fokusera på att planera generationsväxlingen ur säljarens synvinkel. Orsaken att jag avgränsar mig till försäljarens synvinkel är helt enkelt att området är för brett för att redogöra för och planera för alla inblandade parter. Valmöjligheterna är så många på grund av att man kan genomföra en generationsväxling på så många olika sätt och med så många olika syften, det förmånligaste sättet för säljaren/köparen och så vidare. Resultaten av kalkylerna är riktgivande modeller men kan användas som sådana vid behov. De är pålitliga och visar verkliga värden. Ämnesord generationsväxling, beskattning, företagsvärdering, aktiebolag

3 VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Företagsekonomi ABSTRACT Author Axel Peräneva Title Planning a generation change in the financial administration indusrty focusing on the sellers perspecitve Case: Company X Ltd. Year 2012 Language Swedish Pages Appendices Name of supervisor Anna-Lena Berglund In this thesis I will plan and explain for a generation change in a accounting company. To achieve a real and rightful result for the generation change, I will use the company's real financial results and numbers in my calculus. I will call the company for Company X in this thesis. For a company that's facing a generation change many problems can emerge, there is many things you have to think about and take in consideration and it's easy to miss something. In this theses I will focus on planning a generation change from the sellers perspective. Why I chose to restrict my thesis to include only the sellers point of view is for the simple reason that the subject of generation change in a company is too wide to be handled in this thesis. There is so many different possibilities because the simple fact that there is so many ways you can implement a generation change and with equally as many different alternative outcomes, the cheapest way for the seller/the buyer etc. The result of the calculus is an example how to complete a generation change but can also be used directly if needed to, they are reliable and shows true values.

4 Keywords Generation change, taxation, company valuation, limited company

5 4 INNEHÅLL ABSTRAKT 1 INLEDNING Problemområde Syfte Avgränsning GENERELLT OM GENERATIONSVÄXLING Målet med en generationsväxling Skatteplanering Finansiering Redskap Företagsform Inköp av egna aktier Införskaffningen Priset för införskaffning av egna aktier Köpa aktier eller verksamheten? Aktiehandelns särdrag Köp av företagets verksamhet Hur påverkas företagets beskattning? SKATTELÄTTNADSREGLERNA INOM GENERATIONSVÄXLING % -regeln Mottagaren Ägo tid för överlåtelsen Fortsättarens skyldigheter Konsekvenserna ifall man överlåter företaget vidare inom 5 år Mottagarens skattelättnader i generationsskiften Gåvoartat köp Underprisköp enlig ¾-regeln Underprisköp enligt ½-regeln FÖRETAGETS VÄRDERING Substansvärdet som grund Egendom... 35

6 Skulder och ansvar Jämförelsevärdet är grundmätaren Framtida avkastning som grund för värderingen Skattemyndigetens syn på företagets värdering LÄRDOMSPROVETS EMPIRISKA DEL Bakgrund för Företag X Förutsättningarna FöPL frågan? Mål med generationsväxlingen Aktiehandel eller substanshandel? Grund för värdering Skattemyndighetens syn på det lägsta tänkbara försäljningspriset Driftsbidrag som grund Inköp av egna aktier ifall utomstående köpare Inköp av egna aktier ifall köparen Företagare A:s arvinge Intervju med expert Kjell Nydahl Introduktion av företaget Problemområden En insyn i de vardagliga och vanligaste problemen med generationsväxlingar Avtal är viktigt SAMMANFATTNING AV RESULTAT KÄLLOR BILAGOR

7 6 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Exempel 1. Inköp av företagets egna aktier s. 17 Exempel 2. Substanshandel s. 20 Exempel 3. Gå miste om fastställda försluter s. 21 Exempel 4. Tidigare ägotid till godo i en generationsväxling s. 25 Exempel 5. Vidareöverlåtelse av aktier införskaffade genom en generationsväxling före karenstiden på 5 år har gått s Exempel 6. Vederlaget precis eller under 75 % av gängse värdet s. 30 Exempel 7. Vederlaget över 75 % av gängse värdet s. 31 Exempel 8. Anskaffningsvärde aktier köpta för precis eller under 75 % s. 31 Exempel 9. Företagsvärdering s. 40 Exempel 10. Price / Earnings-metoden s. 40 Exempel 11. Företagets värde baserat på driftsbidraget s. 41 Formel 1. Skattemyndigheternas formel för uträkning av det lägsta tänkbara värdet för ett företag s. 48 Kalkyl 1. Uträkning av skattemyndigheternas lägsta tänkbara värde för Företag X Ab s. 48 Kalkyl 2. Lägsta tänkbara värdet utan gåvoartat köp s. 49 Kalkyl 3. Företagarnas beskattningsbara inkomst s. 50 Kalkyl 4. Företagarnas skattepåföljder s. 50 Kalkyl 5. Företagarnas vinst efter skatt s. 50

8 7 Kalkyl 6. Driftsbidrag som grund för värdering s. 51 Kalkyl 7. Företagarnas beskattningsbara inkomst s. 52 Kalkyl 8. Företagarnas skattepåföljd s. 52 Kalkyl 9. Företagarnas vinst efter skatt s. 52 Kalkyl 10. Företagets eget kapital s. 53 Kalkyl 11. Inköp av egna aktier med företagets fria egna kapital, köparen en utomstående person s. 53 Kalkyl 12. Uppdelning av inkomsterna för de till bolaget sålda egna aktierna för företagarna s. 53 Kalkyl 13. Företagarnas totala inkomster s. 54 Kalkyl 14. Inköp av egna aktier med företagets fria egna kapital, köparen Företagare A:s arvinge s. 55

9 8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1. Resultat och balans för åren 2010, 2011 och 2012 i Företag X

10 9 1 INLEDNING Generationsväxling i ett litet eller medelstort företag är oftast en ganska stor händelse för då företagaren säljer sitt företag är det oftast fråga om ett helt livsverk som man skall överföra till nya händer och inte bara om ett företag som byter ägare. Genom att noggrant planera och strukturera generationsväxlingen så kan man undvika att hamna i en situation där man kanske inte har kontroll över läget eller hamnar i en situation där man gör lite som man tror det skall vara. Med det samma försäkrar man att företaget förblir funktionellt under hela processens lopp och att ägarförhållandena är klara för alla parter, för medarbetare inom företaget och för alla samarbetspartner utanför det egna företaget. Det finns olika sätt att förverkliga en generationsväxling på men möjligheterna är få ifall man först efter ägarbytet börjar fundera på saken. Genom bra planering åstadkommer man det bästa resultatet för försäljaren och för köparen och man uppnår det man planerat så att båda parterna kan känna sig nöjda. För att förverkliga en effektiv skatteplanering kräver det mycket tid och uthållighet för alla inblandade parter (Manninen 2001, 17) 1.1 Problemområde Problemområdet är att komma underfund med vilka saker som man bör ta i beaktan vid planeringen av en lyckad generationsväxling. Vad har överlåtaren för förväntningar och tankar om generationsväxlingen? Hur värderar man företaget på ett rätt sätt och således hur får man fram ett rättvist försäljningspris för företaget? Vilken typ av metod kommer man att använda sig av, kommer man att sälja hela företaget eller bara en del av substansen? Behöver man pengarna direkt? 1.2 Syfte Syftet med detta lärdomsprov är att hjälpa CASE-företaget att få en bild om hur stor händelse en generationsväxling i ett företag verkligen är och ge mera info och kunskap om ämnet. Målet är också att räkna ut några kalkyler på hur en generat-

11 10 ionsväxling påverkar deras beskattning beroende på vilken metod som används och vilka mål försäljarna har angående generationsväxlingen. 1.3 Avgränsning Jag kommer att avgränsa detta arbete till, efter att i teoridelen allmänt berättat om generationsväxlingar och dess innehåll, fördjupa mig mera i överlåtarens del av processen och vad man bör ta i beaktan gällande regler, skatter och dylikt. Alltså kommer ämnet i sig att behandlas ytligt och sedan koncentrera sig på generationsväxling ur säljarens synvinkel.

12 11 2 GENERELLT OM GENERATIONSVÄXLING Med generationsväxling menar man oftast att man överlåter ett företag åt en eller flera nya ägare inom familjen med den tanken att den eller de skall fortsätta med näringsverksamheten. I en sådan överföring inom familjen kan man i de flesta fall tillämpa någon form av lättnader som finns tillgängliga för generationsskiften. (Juusela & Tuominen 2010, 13) 2.1 Målet med en generationsväxling Målet med generationsväxlingar kan man se ur flera olika synvinklar. Överlåtarens, fortsättarens, målföretagets och samhällets intressen är i flera olika perspektiv ganska lika för alla dessa olika parter har som mål att trygga företagets fortsatta verksamhet och att behålla de arbetsplatser som företaget erbjuder. Men de mest centrala parterna i en generationsväxling är nog ändå säljaren och köparen, d.v.s. överlåtaren och fortsättaren. Oftast så handlar det ju om överlåtarens om inte livsverk så i alla fall om en stor del i dennes liv, en del som varit med i årtionden och som man nu skall överlåta mot ersättning eller kanske helt utan ersättning. Fortsättaren i en generationsväxling så förbinder sig att fortsätta företagsverksamheten i alla fall den förutsatta minimitiden på 5 år. Då man planerar och genomför en generationsväxling är en av de centrala frågorna hur man effektivast kan minimera kostnaderna för processen. Kostnader som uppstår i en generationsväxling är kostnader för planering och genomföring, skattekostnader och finansieringskostnader. Dessa kostnader kan uppstå åt säljaren, köparen och företaget i fråga. De kostnader som uppstår från att professionellt planera en generationsväxling och skatteplanering så kan man spara in mångfaldigt i slutändan genom de finansierings- och skattelättnader man åstadkommit med planeringen. (Juusela & Tuominen 2010, 13-14)

13 Skatteplanering I en generationsväxling är det frågan om ändringar i företagets ägarförhållanden. Utgångspunkten är att överlåtelse av egendom är skattepliktigt. Men gällande skatterna så finns det en del skattelättnader tillgängliga. Man kan genomföra en generationsväxling utan att använda sig av de lättnader som finns tillgängliga inom arvs- och gåvobeskattningen. Då är det frågan om en helt vanlig överlåtning av egendom genom affär, gåva eller arv. Man kan även mista skattelättnaderna utav misstag ifall man agerar vårdlöst eller inte märker de olika tidskrav som finns för lättnaderna. Ur beskattningssynvinkel så menar man med en generationsväxling en omständighet där ett företag byter ägare under eller efter ägarens livstid, där man försöker minimera fortsättarens eller överlåtarens skattekostnader. Skattplaneringen beror helt på ur vems synvinkel man skall minimera skattekostnaderna, köparens eller säljarens. Inkomstskattelagen och arvs- och gåvoskattelagen möjliggör skattelättnader för båda parterna. Övrigt finns det också speciella lättnader för företaget i fråga ifall det är fråga om en generationsväxling. Då man överför företagsverksamheten inom familjen, till exempel från förälder till barn, så kan helhetsbeskattningen bli det viktigaste. Alltså man tar hänsyn till båda parterna. Då man överför företaget utan vederlag, alltså då det är fråga om arv eller gåva, belastas köparen av beskattningen. Däremot om man får ersättning för företaget, d.v.s. köp, belastas mest säljaren av skattepåföljderna, som till exempel av eventuell skatt på överlåtelsevinst. (Juusela & Tuominen 2010, 14-15) Överlåtelsevinsten räknas ut på det viset att man minskar anskaffningsutgiften från överlåtelsepriset. Man kan använda sig av den kalkylmässiga anskaffningsutgiften i de fall den kalkylmässiga anskaffningsutgiften är större än den verkliga anskaffningsutgiften. Den kalkylmässiga anskaffningsutgiften är 40 % av överlåtelsepriset ifall man ägt aktierna man skall sälja i över 10 år och 20 % av överlåtelsepriset ifall man ägt aktierna under 10 år. Alltså jämförs den verkliga och den kalkylmässiga anskaffningsutgiften och använder det värde vilket ger ett mer för-

14 13 delaktigt resultat, alltså det som ger ett större värde. Utöver anskaffningsutgiften så får man inte dra av något från överlåtelsepriset. ( 2.3 Finansiering En mycket central del i det hela är hur man skall finansiera företagsköpet, detta är i första hand fortsättarens, alltså köparens bekymmer, hur man skall finansiera själva företagsköpet och eventuella överlåtelseskatter, men även till viss del säljarens bekymmer till den del hur man skall finansiera sina egna kostnader för företagsförsäljningen. Dessa kostnader kan vara till exempel skatt på överlåtelsevinsten ifall företagshandeln inte uppfyller de krav som ställts för skattefrihet för överlåtaren. Man kan ju tycka att det är lätt för försäljaren att bara betala dessa skatter av de pengar man fått in från själva företagköpet men detta är inte alltid möjligt, för då det är fråga om företagsförsäljning inom den egna familjen så händer det ofta att fortsättaren köper företaget på skuld och avbetalning, d.v.s. försäljaren får inte nödvändigtvis in några pengar genast och i dessa fall måste han eller hon finansiera dessa kostnader på annat sätt. Genom att få företaget helt eller delvis som gåva eller arv lättar markant på finansieringsbehovet men även om finansieringsbehovet minskar så försvinner mottagarens skatteplikter aldrig helt. Men beroende på hur aktivt och noggrant fortsättaren deltar i skatteplaneringen så kan den slutliga skattekostnaden skilja sig betydligt från den ursprungliga summan. Då man planerar en generationsväxling kan man justera de totala skattekostnaderna ganska mycket, men för att göra detta behöver man mycket information och kunskap, inte bara om den aktuella tidpunkten för generationsväxlingen utan man borde också kunna se in och läsa av framtiden till en viss del för att lyckas framgångsrikt med planeringen. Nämligen först och främst handlar det ju om att värdera företaget till rätt pris, målet med försäljningen är ju att försäljaren skall få en tillräcklig kompensation för företaget så att han eller hon kan finansiera sin framtid och tryggt överlåta företaget utan att behöva oroa sig om morgondagen. I de flesta fall så har företagaren tyvärr betalat in för lite pension under sin tid som fö-

15 14 retagare och därför kan man ofta kalla företagets försäljningspris för företagarens pension. Det lönar sig dock inte att betala för mycket för företaget heller för de pengar som barnet betalar till föräldern för företaget kommer troligtvis till en del att falla tillbaka till barnen genom arv ifall föräldern inte hinner använda allt före dennes död. Därför är det speciellt viktigt att göra en god och utförlig värdering av företaget och kalkylera ut ett bra pris för företaget som räcker till att trygga en god framtid åt försäljaren samt undvika att köparen betalar ett överpris. Det optimala i teorin är ju att köparen betalar den summa som försäljaren kommer att använda före sin död, men detta kan ju ingen veta på förhand, men med god planering kan man komma ganska nära i varje fall. (Juusela & Tuominen 2010, 15-16) 2.4 Redskap I generationsväxlingar behöver man information och kunskap om flera juridiska områden. Dessa är bland annat Skatterätt, företagsrätt, arbetsrätt, avtalsrätt och konkurrensrätt. Vid sidan om dessa ämnen behöver man även kunskap i familjeoch arvsrätt samt pensionsrätt. Alla dessa olika lagstiftningar berör varandra och erbjuder olika planeringsmöjligheter för generationsväxlingen men alla har dock också sina egna nackdelar. Företagaren har flera olika möjligheter att överlåta sitt företag under generationsväxlingen. Beroende på situationen och de inblandade parternas intressen så kan företagaren: Sälja eller donera företaget Lämna företaget som arv Då man ser på generationsväxlingen ur en helt praktisk synvinkel så är utgångspunkterna nästan alltid olika men en del saker bör man särskilt lägga märke till då man planerar en generationsväxling. Dessa saker är: Val av rätt företagsform inför övergången Rätt företagsstruktur

16 15 Se till att man har företagets balansräkning i ett sådant skick att man kan överlåta företaget Försäkringsfrågor Se till att man bara betalar de skatter som behövs Olika typer av planering kan påverka beskattningar på olika sätt och därför är det viktigt att ha på det klara hur skall och vill ha det i generationsväxlingen. Vid generationsväxling är det viktigt att se till att alla rättshandlingar är juridiskt korrekta och de olika möjligheter man har beror också ganska långt på hurudan tidtabell man har för förverkligandet av generationsväxlingen. (Manninen 2001, 18) 2.5 Företagsform Det är skillnad i vilken företagsform man har på företaget, både för säljaren och för den som skall ta över företaget. Företagsformen kan till och med vara fel med tanke på en generationsväxling. Enskild näringsidkare är ur beskattningssynvinkeln det sämsta alternativet för säljaren och därför är det kanske skäl för försäljaren att ändra företagsform till aktiebolag före man genomför generationsväxlingen. Ett aktiebolag kan man överlåta eller sälja vidare utan att säljaren behöver betala någon skatt på överlåtelsevinsten ifall alla lagliga förutsättningar för detta uppfylls. På grund av detta är det skäl att överväga ändrande av bolagsform före generationsväxlingen. I personbolag är problemen i sin tur de tunga ansvarsfrågorna och därför kanske det lönar sig att byta företagsform till aktiebolag. Ur köparens synvinkel är det skattemässigt sett förmånligast att försöka köpa bara företagets substans istället för att köpa själva bolaget, d.v.s. aktiestocken eller kommanditbolagets egentliga bolagsmannens bolagsandelar. Då köparen köper själva bolaget så måste man efter själva generationsväxlingen kanske tänka över och omorganisera företaget i form av fusioner eller till och med avsluta bolaget. Man bör även fundera på företagsformen med tanke på olika ägandeförhållanden. Ifall man har bolagsform så kan man överföra ägandet småningom genom att överföra aktier/andelar till nästa generation. Genom bolagsformen kan man med

17 16 små skattekostnader överföra bolaget till nästa generation under en lång tid. Genom bolagsformen är det dock lättare att överföra företaget till flera olika nya ägare. Inom personbolag kan man genom bolagsavtal ganska långt bestämma om bolagets saker medan man inom aktiebolag har ganska begränsat ansvar och man kan genom auktionärsavtal och användning av olika aktier ta både säljarens och köparens intressen i beaktande. (Manninen 2001, 19) 2.6 Inköp av egna aktier Ett aktiebolag kan införskaffa egna aktier mot vederlag. I familjeföretag kan orsaken för införskaffning av egna aktier bero till exempel på en generationsväxling, genom att köpa egna aktier så sänker man på försäljningspriset, vilket underlättar finansieringen för fortsättaren. Det kan också handla om att man på detta vis delar ut överlopps resurser till ägarna, alltså är det upp till företaget att bestämma i vilken grad införskaffning av egna aktier behövs och är aktuellt. Man får dock inte genom införskaffning av egna aktier strida mot aktieägarnas jämställdhet genom att gynna någon viss delägare. (Manninen 2001, 130) Införskaffningen Till införskaffningen av de egna aktierna får endast utdelbara vinstmedel användas för införskaffningen av egna aktier betraktas som utdelning av vinstmedel. Man måste uppgöra ett mellanbokslut ifall den bolagsstämma i vilken man behandlar inköpet av egna aktier hålls senare än 6 månader från räkenskapsperiodens slut. Detta mellanbokslut får inte vara mera än 3 månader gammalt. I ett privatägt aktiebolag så bestämmer bolagsstämman om anskaffningen av egna aktier med enkel majoritet ifall det bara finns en typ av aktier i bolagets aktiestock. I detta beslut måste anskaffningens ändamål. (Manninen 2001, ) Efter att man införskaffat de egna aktierna har man 3 olika möjligheter att göra med dem: aktiernas mitätöiminen behålla aktierna i bolaget under den stadgade tidsperioden överlåta aktierna vidare

18 17 Aktierna kan annuleras strax. I ett privat aktiebolag så måste bolaget överlåta aktierna vidare inom 3 år från anskaffningen. En eventuell överlåtelsevinst bokas i en överkursfond. Ifall man överskrider denna tid på 3 år så måste bolaget minska på det egna kapitalet genom att mitätöidä aktierna. (Manninen 2001, 132) Ett privat aktiebolag kan införskaffa alla aktier i bolaget utom ett och bolaget kan inte delta i den egna bolagsstämman med dessa egna aktier. (Manninen 2001, 131) "Beslut om förvärv och inlösen av bolagets egna aktier fattas av bolagsstämman. I ett publikt aktiebolag skall beslutet fattas med sådan kvalificerad majoritet som avses i 5 kap. 27. Genom bolagsstämmans beslut i vilket nämns maximiantalet aktier av olika slag som skall förvärvas, bemyndigandets giltighetstid samt vederlagets minimi- och maximibelopp kan styrelsen bemyndigas att besluta om ett förvärv i dess helhet eller till vissa delar. Bemyndigandet kan vara i kraft högst 18 månader. Egna aktier kan med stöd av bemyndigandet förvärvas endast med fritt eget kapital." ( Aktiebolagslagen, 15 kap. 5.) Priset för införskaffning av egna aktier Inför beskattningen så bör man kunna fastställa ett noggrant pris för de egna aktierna. Införskaffningen bör alltid ske till aktiernas gängse värde. Ifall man införskaffar aktierna till ett högre värde än gängse värdet anses detta som förtäckt dividend. Man kan utgå ifrån att man inte betalar ett överpris för aktierna ifall företaget, för sina egna onoterade aktier, betalar ett sådant pris som motsvarar aktiernas matematiska värde. Även användningen av ett betydligt lägre försäljningspris än vad aktiernas matematiska värde är kan medföra problem. Ifall man använder ett alltför lågt värde och aktierna genom företaget överförs till en arvinge i bolaget, kommer gåvobeskattningen in i bilden. (Manninen 2001, 136) Det är svårt att fastställa ett gängse värde för aktierna ifall man inte har något jämförelseobjekt eller man annars håller på med värdering av företaget. Gängse värdet baserar sig oftast på aktiernas substansvärde. (Manninen 2001, 136)

19 18 Man kan heller inte vid anskaffning av egna aktier använda sig av sådana skattelättnader som en generationsväxling skulle möjliggöra i vanliga fall, beroende på att företaget inte hör till den grupp dessa lättnader kan användas på. (Manninen 2001, 137) Ur säljarens synvinkel betraktas inköp av egna aktier som en helt vanlig försäljning av aktier, med det undantag att man inte kan yrka på skattelättnader på basen av generationsväxling. (Manninen 2001, 138) Exempel Fabian företagare skall lämna på pension och tänker sälja sin bilförmed ling, Fabians Ferrari, han grundat med marks aktiekapital år 1986 till sin son Sune. Fabian vill ha för sitt framgångsrika företag som säkerhet för sina pensionsdagar men Sune har bara pengar. Företaget är ett framgångsrikt företag med mycket fritt eget kapital bestämmer sig man för att göra generationsväxlingen på följande vis: Fabians Ferrari köper hälften av Fabians aktier och Sune köper den resteran de halvan av Fabian aktier för Fabian får på detta vis för sitt företag men Sune behöver betala bara Köpa aktier eller verksamheten? Det två vanligaste sätten att handla med inom företagshandel är att man endera köper företagets aktier eller så köper man själva substansen. För försäljaren är det mer fördelaktiga valet att sälja aktierna till företaget för på så sätt så får han/hon ansvarsfrihet från företaget och den eventuella överlåtelsevinsten beskattas som kapitalinkomst. Ifall man väljer att genomföra handeln genom substanshandel så är det företaget i sig som får vinsten, d.v.s. köpesumman. Då är frågan igen att hur säljaren i sin tur får ut pengarna ur företaget. Då man ser på detta ur köparens synvinkel är det säkrare och mer fördelaktigt att köpa företagets substans istället för aktierna. (Lakari & Engblom 2009, 39) I generationsväxlingar så använder man sig ofta av en kombination av verksamhetsköp och aktiehandel. På detta vis så kan man utnyttja eventuella gamla förlus-

20 19 ter, fortsättaren får en större avskrivningsgrund och försäljaren kan eventuellt få hela överlåtelsevinsten skattefritt. (Manninen 2001, 281) Aktiehandelns särdrag Då man handlar med aktieköp så är det vanligt att privatpersonen eller personerna grundar ett skilt holding-bolag för detta ändamål. Holding-bolaget skaffar de finansieringar som behövs och köper sedan bolaget i fråga. Man kan försöka minska på köpesumman genom att säljaren lyfter dividend ur företaget före försäljningen eller genom att företaget köper upp egna aktier och på detta vis så får försäljaren en del pengar. Man kan också dela företaget som säljs i flera olika företag, till exempel lämnar man eventuella fastigheter och dylikt i ett skilt företag som försäljaren lämnar med, och säljer bara den delen som idkar näringsverksamhet. Efter företagsköpet brukar man snabbt fusionera det företag man grundat för köpet med det företag man köpt. Man kan då också panta eller sätta det nyköpta företagets tillgångar som borgen för de finansieringar som det nya företaget behövde för företagsköpet. Köparen behöver dock lägga märke till att han/hon är skyldig att betala överlåtelseskatt på 1,6 % på de aktier som köpts. Sett ur säljarens synvinkel klassas aktiehandel som försäljning av lösegendom och på detta sätt så befrias försäljaren från alla skyldigheter gällande företaget då han/hon säljer sina aktier. Denna metod är också den lättaste och mest skatteeffektiva metoden för försäljaren. (Lakari & Engblom 2009, 39-40) Köp av företagets verksamhet Denna typ av handel kallas också ofta substanshandel. Med substanshandel menar man att man inte köper företaget i sig utan helt eller delar av företagets innehåll. Vid substanshandel säljer företaget alltså helt eller delvis egendom som hör till näringsverksamheten. Detta betyder i sin tur att en eventuell försäljnings vinst eller förlust drabbar företaget i sig. Också eventuella skattepåföljder drabbar företaget, inte företagets ägare. (Lakari & Engblom 2009, 70) Ur försäljarföretagets synvinkel är beskattningen för substanshandeln ganska simpel. Företaget får ett visst pris för de tillgångar man säljer och från denna summa

21 20 minskar man den summa som ännu inte avskrivits på de tillgångar man sålt. För att man lätt och smidigt kan räkna ut detta gäller det att man bra och noggrant specificerat tillgångarna i köpebrevet. Den del av försäljningssumman som överstiger anskaffningsutgifterna räknas som vinst för företaget, vilket räknas som skattepliktig näringsinkomst för företaget. (Lakari & Engblom 2009, 70) Ur försäljarföretagets synvinkel är substanshandel en förmånlig försäljning. Företaget kan dra nytta av gamla förluster för dessa överförs ju inte till det nya företaget via substanshandel. Man får alltså då i beskattningen dra av dessa förluster och på detta vis tjänar man in en del pengar i beskattningen och försäjarföretaget är så mycket rikare som de kunde spara in i beskattningen. (Manninen 2001, ) Efter att man sålt företagsverksamheten så kan ägaren lyfta ut pengarna ur företaget genom vinstutdelning eller vid en eventuell avslutning av bolaget, men på förhand är det mycket svårt för företagaren att kunna uträkna exakt hur stora skattepåföljder detta medför. Därför är en noggrann skatteplanering exceptionellt viktig vid företagsverksamhetsförsäljning. (Lakari & Engblom 2009, 40) För fortsättaren är den köpta verksamheten, inklusive alla tillgångar såsom maskiner, inventarier, fastigheter och så vidare, är direkt användbart för till exempelvis borgen för finansiering av köpet eller dylikt vilket kan göra det lättare att finansiera ett verksamhetsköp jämfört med finansieringen av aktiehandel. (Lakari & Engblom 2009, 40) Verksamhetsköp är oftast en överlåtelse av företaget vilket betyder att till exempel gamla arbetare på företaget flyttar till det nya företaget som gamla anställda. Detta betyder att de anställda får fortsätta med samma arbetsvillkor och avtal de hade i det gamla företaget. Man bör dock lägga märke till att avtal i allmänhet inte är överföringsdugliga vilket leder till att man borde kolla igenom dessa avtal med de parter som är inblandade, till exempel sammarbetspartners och liknande, om fortsatt affärsverksamhet med det nya företaget. Ur köparens synpunkt är verksamhetsköp oftast lättare och framförallt säkrare än aktiehandel. Köparen får bara de i förväg överenskomna delarna av företagsverk-

22 21 samheten, eventuella riskabla eller ur affärsverksamhetens synpunkt riskabla eller onödiga delar kan lämnas bort. Man bör också som köpare vara medveten om att om det överförs sådan verksamhet som enligt lag klassas som nedsmutsande eller farlig för natur och omgivning så kan skadeståndskyldigheten överföras till den nya ägaren. Även i de fall då fastigheter byter ägare kan skadeståndsskyldigheten övergå till den nya ägaren gällande marken och eventuella föroreningar. Köparen behöver inte betala någon överlåtelseskatt ifall handeln inte innehåller fastigheter, värdepapper eller byggnader och konstruktioner. (Lakari & Engblom 2009, 40) Det är även ur köparföretagets synvinkel viktigt att i köpebrevet bra ha specificerat de tillgångar som köpts. För företaget kan då göra avskrivningar på anskaffningsutgiften på de tillgångar man införskaffat. Ifall man inte i köpebrevet kan rikta kostnaderna till någon specifik tillgång så räknas detta som en så kallad Goodwill man betalat på företagsvärdet. Denna andel är avskrivbar som en lineär avskrivning på 5-10 år i beskattningen. Då man ur köparens synvinkel jämför substanshandel med aktiehandel så har köparen alltså den fördel att han/hon i företagets bokföring kan göra avskrivningar på de tillgångar man införskaffat till det pris som i köpebrevet angetts som anskaffningsutgift. Detta motsvarar i typiska fall anskaffningarnas gängsevärde. Aktier kan man i sin tur inte göra avskrivningar på och därför är det mer fördelaktigt att köpa företagets substans ifall man har möjlighet till det. (Lakari & Engblom 2009, 70) Exempel Bilservice Ab överväger köpa Berts Bilförsäljning och -reparation Ab men har ingen nytta av bilförsäljningsdelen. I detta fall är det smidigaste och smartaste sättet att förhandla genom substanshandel. Bilservice Ab köper alltså upp service-delen, d.v.s. alla maskiner och tillgångar som hör till denna dela utav Berts Bilförsäljning och Reparation Ab:s verksamhet.

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Radisson Blu Royal Hotell 4.2.2015 Andreas Bussman, Roschier Advokatbyrå Ab Struktur 1. Inledning 2. Skattekonsekvenser vid olika

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Josefi Äbb GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Case: Företag X Ab Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Josefi Äbb Lärdomsprovets titel Generationsväxling inom aktiebolag.

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG Johanna Andlin GENERATIONSVÄXLING I AKTIEBOLAG Case: Företag X Ab Företagsekonomi 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Johanna Andlin Lärdomsprovets titel Generationsväxling i aktiebolag.

Läs mer

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN Bemyndigande SKATTEFÖRVALTNINGENS ANVISNING Datum 2 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (237/08) 21.4.2010 Giltighetstid Diarienummer Tills vidare 330/349/2010 Mottagare Skatteförvaltningens enheter ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning

Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning Onoterade aktiebolags generationsväxling med tyngdpunkt på beskattning Markus Grahn Examensarbete Förnamn Efternamn Företagsekonomi 2012 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer:

Läs mer

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RSv 172/1995 rd- RP 177/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till ändring av de stadganden angående omstruktureringar av företag som ingår i lagen om beskattning av inkomst av

Läs mer

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman Skogsavdraget - grunden - användningen - vid överlåtelser Anders Hjortman 0500 272910 anders.hjortman@svf.fi Skogsavdrag Berör endast fastigheter anskaffade efter 1.1.1993 mot vederlag, dvs köpt (även

Läs mer

Åbo, Timo Kerke. Inkomstbeskattning

Åbo, Timo Kerke. Inkomstbeskattning Åbo, 12.12.2018 Timo Kerke Inkomstbeskattning Direkta och indirekta skatter Skatterna kan indelas i direkta och indirekta Direkta skatter betalas av den skattskyldige själv T.ex. var och en betalar själv

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner Incitamentsprogram Att få rätt personer att stanna och känna sig motiverade är en avgörande framgångsfaktor när du som företagare ska genomföra en affärsplan eller realisera en affärsidé. Ett väl genomfört

Läs mer

Generationsväxling och värdering av företag

Generationsväxling och värdering av företag Generationsväxling och värdering av företag Benita Öling och Kjell Renlund, EY 4.2.2015 Generationsväxlingsstrategier Att låta ägandet övergå till nästa generation inom familjen Att behålla en del av företaget

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar

Läs mer

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB 31.12.2014 1(7) ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM Den här överlåtelsehandlingen för apportegendom (nedan "Överlåtelsehandling")

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D. 1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå

Läs mer

SLC Nyland Generationsväxlingskurs

SLC Nyland Generationsväxlingskurs Nyland Generationsväxlingskurs BESKATTNINGSFRÅGOR November 2017 Holger Falck, 1 Beskattningsfrågor vid en generationsväxling Hur mycket gåvoskatt skall övertagaren betala Hur beskattas överlåtarna för

Läs mer

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG

GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG Isabella Asplund GENERATIONSVÄXLING INOM AKTIEBOLAG CASE: PÄLSFARM X Enheten för företagsekonomi och turism 2012 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Isabella Asplund Lärdomsprovets

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Information till aktieägarna i Serendipity Ixora AB om skattekonsekvenser. samt utdelning av aktier i portföljbolag under 2017 och 2018

Information till aktieägarna i Serendipity Ixora AB om skattekonsekvenser. samt utdelning av aktier i portföljbolag under 2017 och 2018 Information till aktieägarna i Serendipity Ixora AB om skattekonsekvenser med anledning av inlösenförfarande, fondemissioner samt utdelning av aktier i portföljbolag under 2017 och 2018 1. Inledning Serendipity

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman Skogsavdraget - grunden - användningen - vid överlåtelser Anders Hjortman 0500 272910 Skogsavdrag Berör endast fastigheter anskaffade efter 1.1.1993 mot vederlag (även byte) Skogsägarvist, tidigare fastighetsvist

Läs mer

det år under vilket egendomen har tagits i bruk.

det år under vilket egendomen har tagits i bruk. RP 27/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 114 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004

Institutionen för offentlig rätt JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JK, RN-kompletteringstent 10.2.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

6B Skattedeklaration för näringsverksamhet samfund. Att observera när deklarationen fylls i

6B Skattedeklaration för näringsverksamhet samfund. Att observera när deklarationen fylls i 6B Skattedeklaration för näringsverksamhet samfund Att observera när deklarationen fylls i Skattedeklaration 6B lämnas av Aktiebolag och andelslag Icke ömsesidiga fastighetsbolag Andelsbanker och sparbanker

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

FÖRETAGETS GENERATIONSVÄXLING I BESKATTNINGEN

FÖRETAGETS GENERATIONSVÄXLING I BESKATTNINGEN Behörighetsstadgande SKATTEFÖRVALTNINGENS ANVISNING Datum 2 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (237/08) 17.3.2010 Giltighet Diarienummer Tills vidare 57/349/2010 Ersätter normen (nr, datum) 535/345/2004,

Läs mer

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: ---

15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: --- 15. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagsordningen ändras enligt följande: - 4 i bolagets bolagsordning gällande avstämningsdag tas bort, och

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

GAMLA STUDIEORDNINGEN

GAMLA STUDIEORDNINGEN Flervalsdugga: 2014-02-26 Skrivsal: Ladu/Värta Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: 15.00 17.00 GAMLA STUDIEORDNINGEN Läs detta först! Denna flervalsdugga gäller dig som går på gamla studieordningen.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen och lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen föreslås

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper. RIKSDAGENS SVAR 40/2007 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser om beskattningen av värdepapper Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

RP 113/2010 rd. I propositionen föreslås ändringar i den lag

RP 113/2010 rd. I propositionen föreslås ändringar i den lag Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 14.8.2007 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Generationsskifte i ett aktiebolag

Generationsskifte i ett aktiebolag Mary Nynäs Generationsskifte i ett aktiebolag Case Företag X Ab Företagsekonomi 2016 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Mary Nynäs Lärdomsprovets titel Generationsskifte i ett aktiebolag

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

BOSTADSKÖP & FAMILJEJURIDIK

BOSTADSKÖP & FAMILJEJURIDIK BOSTADSKÖP & FAMILJEJURIDIK KÖP AV FAST EGENDOM MARKOMRÅDEN MED ELLER UTAN TILLHÖRANDE BYGGNADER FÖRE KÖPET SÄLJARENS ANSVAR - UPPLYSNINGSPLIKT Säljaren har en upplysningsplikt och måste informera köparen

Läs mer

SKATTEDEKLARATION FÖR BOSTADS- OCH FASTIGHETSSAMFUND (4)

SKATTEDEKLARATION FÖR BOSTADS- OCH FASTIGHETSSAMFUND (4) SKATTEFÖRVALTNINGEN 23.1.2019 1.0 SKATTEDEKLARATION FÖR BOSTADS- OCH FASTIGHETSSAMFUND (4) POSTBESKRIVNING 2019 INNEHÅLL 1 ÖVERSIKT... 2 2 BESKRIVNING AV DATAFLÖDET... 2 3 KORRIGERING AV UPPGIFTER... 2

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

RSv 26/2009 rd RP 177/2008 rd

RSv 26/2009 rd RP 177/2008 rd RIKSDAGENS SVAR 26/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder Ärende Regeringen har till 2008 års riksmöte överlämnat sin proposition

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Skogsgåvoavdragskalkylatorn

Skogsgåvoavdragskalkylatorn Skogsgåvoavdragskalkylatorn Guide i användningen av skogsgåvoavdragskalkylatorn 7.4.2017 www.skogscentralen.fi Skogsgåvoavdragskalkylatorns användning Skogsgåvoavdragskalkylatorn guidar i användningen

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Sveriges ingenjörer och Civilekonomerna Stockholm 180314 Malmö 180322 Göteborg 180327 Mirja Hjelmberg 0723-530282 Dokumentationen utges i

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Grant Thornton Sweden AB Box 6128 800 06 Gävle ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide

Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide Beskattning av försäkringar som tecknats av företag och företagare Skatteguide Skatteguide 2 (11) INFORMATION OM BESKATTNINGEN AV FÖRSÄKRINGAR 1 RISKLIVFÖRSÄKRINGAR Denna guide behandlar huvudreglerna

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

RP 245/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 245/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med slag till lagar om ändring av lagen om skatt på arv och gåva samt av 47 i inkomstskattelagen (RP 175/2016 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen. Ärende. Beredning i utskott.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen. Ärende. Beredning i utskott. RIKSDAGENS SVAR 136/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sparbankslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring av

Läs mer

Bolagsordning Logistikposition

Bolagsordning Logistikposition Styrdokument Bolagsordning Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.14) Godkänd av kommunfullmäktige, 115 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-03-17,

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 8 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

GOTTGÖRELSEPOÄNG. Har Du gottgörelsepoäng vilka kan användas i tenten? Meddela dem här (föreläsaren, föreläsningsseriens tidpunkt och poängantal)!

GOTTGÖRELSEPOÄNG. Har Du gottgörelsepoäng vilka kan användas i tenten? Meddela dem här (föreläsaren, föreläsningsseriens tidpunkt och poängantal)! 1 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Offentlig rätt Ämnensstudier 11.2.2011 RN, JM Besvara frågorna 1, 2, 3 samt 4 a och 4 b på skilda ark. Fråga 5 besvaras på frågeblanketten. Ett svarspapper skall inlämnas

Läs mer

Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM

Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM 1 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Ämnesstudier 26.2.2014 RN, JM Besvara frågorna 1, 2, 3 samt 4 a och 4 b på skilda ark. Fråga 5 besvaras på frågeblanketten. Ett svarspapper skall inlämnas även i det fallet

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Civilingenjörerna och Civilekonomerna 2018-03-14 Mirja Hjelmberg Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och

Läs mer

+ 22 % mervärdesskatt 2 027,30 Avdragbar skatt, räknas inte till anskaffningsutgiften Anskaffningen totalt ,30

+ 22 % mervärdesskatt 2 027,30 Avdragbar skatt, räknas inte till anskaffningsutgiften Anskaffningen totalt ,30 Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan 27.9.1999 Bilaga 1 Exempel på beräkning av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar Exempel 1 Dator 4 900,00 Tilläggsminne 2 200,00 Skivminne 2 600,00

Läs mer

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Entreprenörsskatt Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Konfidentiellt Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Skuldebrev 4 3 5 4 Kontrolluppgifter

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 Anvisningar för deklaration 2 JORDBRUKS- IDKARE skatteår 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 INNEHÅLL AKTUELLT 3 ATT DEKLARERA 3 BETALNING OCH ÅTERBÄRING AV

Läs mer

Ett optimalt ägarskifte - finns det? PETER NILSSON

Ett optimalt ägarskifte - finns det? PETER NILSSON Ett optimalt ägarskifte - finns det? PETER NILSSON ETT LYCKAT ÄGARSKIFTE ETT LYCKAT ÄGARSKIFTE - Överlåtare - Övertagare - Icke övertagande barn Planera ägarskiftet Familjens önskemål Investeringsbehov

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för

Läs mer

L.9 Eget kapital, Obeskattade reserver och Skatt Litteratur:

L.9 Eget kapital, Obeskattade reserver och Skatt Litteratur: L.9 Eget kapital, Obeskattade reserver och Skatt Litteratur: FARs samlingsvolym Jonäll och Lumsden: Kap 4 sid 63 73, Kap 5 sid 84-87 Bergevärn mfl.: Övningar 4.1 4.11, 5.6 5.12 Inkomstskattelag (IL) kap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Gåvans mottagare ska deklarera gåvan. I regel behöver bilagor inte lämnas in med gåvoskattedeklarationen och det går inte att göra med e-blanketten.

Gåvans mottagare ska deklarera gåvan. I regel behöver bilagor inte lämnas in med gåvoskattedeklarationen och det går inte att göra med e-blanketten. E-blankett för gåvoskattedeklaration Så här fyller du i blanketten Fyll i blanketten systematiskt genom att fylla i alla obligatoriska vita fält (*) och andra uppgifter som ska anmälas. Det går inte att

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

HENRIK LASSAS tel KRISTER HILDÉN tel AXEL FALCK tel

HENRIK LASSAS tel KRISTER HILDÉN tel AXEL FALCK tel 23 november Karis 27 november Borgå HENRIK LASSAS tel 0400 860 633 KRISTER HILDÉN tel 040 554 3094 AXEL FALCK tel 050 304 9144 Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL/HL/2017 1 NSL presentation allmän 2014.ppt

Läs mer

Grundläggande skatteregler för fåmansföretagaren november 2018

Grundläggande skatteregler för fåmansföretagaren november 2018 Grundläggande skatteregler för fåmansföretagaren Välkommen! Agenda Inledning Beskattning Gränsbelopp Löneunderlag Plånboksfrågor Trädabolag 2 Inledning 1 3 Bakgrund och syfte med bestämmelserna Delägare

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Uppdaterat 1.4.2011 1 FIRMA OCH HEMORT Bolagets firma är Ab Eke Golf Oy och dess hemort är Raseborg. 2 FÖREMÅL FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolagets verksamhetsområde är: 1. Att

Läs mer