Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
|
|
- Katarina Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT)
2 Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat och människor i system för hållbar produktion av mat och förnyelsebara råvaror. - Agrosystem - Hortikultur - Lantbrukets byggnadsteknik Djurmiljö och byggnadsfunktion Material- och konstruktionsteknik Klimat-, Energi- och Miljöteknik Grund och forskarutbildning Fakulteten för Swedish Landskapsplanering, University of Agricultural Trädgårds- Sciences och Jordbruksvetenskap (LTJ), ALNARP
3 Metangas från gödsel i stall Anaerob nedbrytning av kolhydrater Beror av: ph (optimum ph 7-8) Temperatur (> 10 o C) Lagringstid Gödselmängd Gödselns kemiska innehåll Organiska materialets tillgänglighet Ämnen som hämmar metangasbildningen Biosystem och Teknologi (BT)
4 Temperaturens betydelse för CH 4 - emission från slaktgrisstall CH 4 -emission påverkas av årstid Högst CH 4 -emission under sommardagar med utetemperatur över 25 o C. (Haeussermann et al., 2006) (Ngwabie et al., 2011) aa
5 Från mjölkkostall: (flytgödsel) 75-90% från kon % från gödseln Från slaktgrisstall: (flytgödsel) % från grisen % från gödseln (Monteny et al., 2006; Ngwabie et al., 2011)
6 Lustgas från gödsel i stall Bildas vid nitrifikation och denitrifikation Beror av: Syretillgång Temperatur Gödselmängd Gödselarea Gödselns kemiska innehåll Tillgång på ammonium; nitrit/nitrat Organiska materialets tillgänglighet Biosystem och Teknologi (BT)
7 Mätningar på stallnivå vid LBT Kontinuerligt 12 mätpunkter CH 4 N 2 O CO 2 NH 3 Infraröd fotoakustisk metod Brüel & Kjær, (Lumasense)
8 Mätningar i mjölkkostall spaltgolv Dec Mar 2007 Maj 2007 (1 vecka) mjölkkor kg mjölk/ko,dag Fullfoder (gräs/majsensilage, halm, HP-massa, spannmål, protein)
9 Mätningar i mjölkkostall helt golv Feb Maj mjölkkor 31,5 kg mjölk/ko,dag Mixat grovfoder (gräs/majsensilage, halm) Kraftfoder (spannmål, protein)
10 Metangas från mjölkkostall CH 4, g/ko, timme CH 4, g/ko, timme Dygnsvariation Djurens aktivitet
11 Mjölkkostall - spaltgolv Spaltgolv, skrapor under spalt Tabell 2. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med spaltgolv (Ngwabie et al., 2009a) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag 1) Månad n 2) N 2 O CH 4 CH 4 medel SD 3) medel SD medel SD December ,34 0, Januari ,36 0, Februari ,34 0, Mars ,29 0, Maj kl ,34 0, kl ,39 0, ) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse NH 3 -emission: 30 g/ko och dag
12 Mjölkkostall helt golv Betonggolv med skraputgödsling Tabell 3. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med helt golv (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag 1) Månad n 2) N 2 O CH 4 CH 4 medel SD 3) medel SD medel SD Mars - maj ,27 0, ) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse NH 3 -emission: 24 g/ko och dag
13 Gödselbäddar för nötkreatur Emission av metan, lustgas och ammoniak från mjölkkor på djupströbädd och glidande ströbädd Inhysningssystem CH 4 - N 2 O- NH 3 - emission emission emission g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag Flytgödselsystem (LBT s mätningar) ~ Djupströbädd Glidande ströbädd Källa: Amon m.fl., 1997; Snell m.fl., 2003; Mosquera m.fl., 2005; Zhang, 2005
14 Lustgas från stall för mjölkkor N 2 O g/djur och dag Stall med bundna djur 0,1 1,2 Amon et al., 1998 Lösdrift, flytgödselsystem - helt golv 0,1 9,1 Zhang et al., spaltgolv 0 4,4 Zhang et al., 2005 Djupströsystem 2,5 Mosquera et al., 2005 aa
15 Mätningar i slaktgrisstall 3 omgångar grisar kg kg foder per dag (torrfoder) kg tillväxt per dag
16 Metangas från slaktgrisstall CH 4, g/gris, timme Djurens aktivitet Aktivitet CH 4 CH 4, relativ emission Dag under året Tid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)
17 Lustgas från slaktgrisstall N 2 O, g/gris, timme Djurens aktivitet Aktivitet N 2 O N 2 O, relativ emission Dag under året Dygnsvariation Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)
18 Slaktgrisstall 40% spaltgolv, skrapor Tabell 4. Koncentration och emission av metan och lustgas från slaktgrisstall (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/gris,dag Omgång n 1) N 2 O CH 4 N 2 O CH 4 medel SD medel SD medel SD medel SD 2) apr-jun ,37,02 6,2 4,6 0,01,03 7,9 7,0 sep-nov ,39,07 13,0 8,1 0,32,11 16,3 11,5 maj-aug - 0,38,02 40,0 27 0,15,05 38,9 26,1 1 antal registreringar; 2 standardavvikelse
19 Väthusgaser från grisstallar CH 4 kg/plats och år N 2 O kg/plats och år Slaktgrisstall 1,2 14,2 0,01 1,72 Tillväxtgrisstall 0,3 0,5 0,00 0,46 Sinsuggstall 3,4 21,7 0,17 0,83 Grisningsstall 0,6 8,5 0,09 1,61 (Jeppsson, 2011) aa
20 Global warming potential (CO 2 eq) CO 2 eq, kg per animal place and year Fully slatted, deep pit MIN MAX Partly slatted, deep pit Deep litter, straw based MIN MIN MAX CH4 part N2O part MAX Deep litter, sawdust based MIN MAX Straw flow MIN MAX Fig.1: Global warming potential expressed as CO 2 equivalents (CO 2 eq) from different housing systems for growing/finishing pigs. (Global warming potential for CH 4 and N 2 O over a 100-year period are, respectively, 25 and 298 times that of CO 2 (IPCC, 2007)).
21 Gödselbäddar för slaktgris Emission av metan, lustgas och ammoniak från slaktgrisuppfödning i helspaltbox, djupströbädd samt glidande ströbädd Inhysningssystem CH 4 - N 2 O- NH 3 - emission emission emission g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag Helspalt 16,3 0,54 6,2 Djupströbädd 16,0 1,11 13,1 Helspalt 15,2 0,67 4,98 Glidande ströbädd 8,88 0,68 13,31 Djupströbädd 16,5 1,50 12,1 Glidande ströbädd 8,9 0,68 13,3 Källa: Philippe m.fl., 2007a; Philippe m.fl., 2007b; Philippe m.fl., 2012 Glidande ströbädd ger 10% mer NH 3 och 50% mindre CO2 eq än djupströbädd (Philippe m.fl., 2012)
22 Kväveförluster från rastgårdar Ekologiskt slaktgrisstall, Odarslöv Rastgård av betong (kontroll) (Olsson et al., 2012) Rastgård med böklåda - torv - kutterspån Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)
23 Resultat Stall Uteyta A C B Yta NH 3 N 2 O mg/m 2,h mg/m 2,h Kontroll A 106,8 0,00 B 108,2 0,01 C 120,6 0,01 Böklåda, torv A 16,0 0,08 B 113,6 0,10 C 181,5 0,08 Böklåda, spån A 211,3 0,39 B 153,6 0,30 C 268,3 0,02
24 Bioscrubber 2 slaktsvinsomgångar Reducerade NH 3 med 50% Lustgasemission från bioscrubbern, ca 0,5 g/gris och dag motsvarar ca 50 kg CO2-eq per grisplats och år + Ökad energiförbrukning
25 Nytt bygglabb - Klimatsmart slaktgrisstall 2 st parallella stallar, 60 slaktgrisar per stall forskning kring ventilationseffektivitet, energiförbrukning, djurmiljö, boxrenhet och yttre miljö
26 Åtgärder: (från gödsel i stall) Flytgödselsystem (lägre N 2 O) Frekvent utgödsling Kylning av gödseln (<10 o C) Tillsatsmedel (sänka ph) Mycket strömedel till djupströbäddar (lägre CH 4 ) (Monteny et al., 2006)
27 Slutsatser: Flytgödselsystem med frekvent utgödsling ger låga emissioner av metan- och lustgas Djupströbäddar kan ge höga emissioner av metan- och lustgas Behövs mer forskning med jämförande försök
28
29 Växthusgaser från fjäderfästallar CH 4 1) kg/plats och år N 2 O kg/plats och år Slaktkycklingstall 0,004 0,011 Värphönsstall 0,03 0,67 0,0007 0,0136 1) 100% från gödseln
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Djurmiljö och byggnadsfunktion Material- och konstruktionsteknik
Läs merVäxthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) SLU, Alnarp Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö,
Läs merVad påverkar ammoniakavgång åtgärder och byggnadslösningar. Knut-Håkan Jeppsson, BT, SLU i Alnarp
Vad påverkar ammoniakavgång åtgärder och byggnadslösningar Knut-Håkan Jeppsson, BT, SLU i Alnarp Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat och människor
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merLANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Emission of ammonia and greenhouse gases from deep litter houses for cattle and pigs a review
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar i stall för nötkreatur och grisar litteraturgenomgång Emission of ammonia and greenhouse gases from deep
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merEn energieffektivare grisproduktion
En energieffektivare grisproduktion Jos Botermans, husdjurs AgrD, Temagrupp gris, BT/SLU, Alnarp Knut-Håkan Jeppsson, teknik AgrD, Temagrupp klimat, BT/SLU, Alnarp Sammanfattning Målsättningen med forskningsprojektet
Läs merHelhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar
1 Bilaga 2 Slutrapport SJV (25-10992/09), KSLA (09SLO005), PA (386/09/Anim) Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar Jos Botermans, Forskare, AgrD,
Läs merHelhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar
1 Bilaga 2 Slutrapport SJV (25-10992/09), KSLA (09SLO005), PA (386/09/Anim) Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar Jos Botermans, Forskare, AgrD,
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merMETAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Läs merOdla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merIndustriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä
Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä Miljötillstånd Miljörapportering (årlig) mer än 40 000 platser för fjäderfä Mer än 2 000 platser för slaktgrisar avsedda för produktion
Läs merLustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Stallar för djur och miljö
Praktiska Råd greppa näringen Stallar för djur och miljö Sammanfattande råd Nr 13:2 Minskad temperatur minskar avgången av gaser från gödseln. Bra urindränering i stallet minskar avgången av ammoniak.
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merRörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur
Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp 2014 1 Resultaten Högre ströåtgång
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merBöklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O)
Böklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O) av Emma Selberg Nygren Institutionen för husdjurens Examensarbete 279 utfodring
Läs merKlimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merAnsökan om villkorsändring i tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning på fastigheten Hulabäck 20:1 i Halmstads kommun
BESLUT 1 (5) Peter Strömblad peter.stromblad@telia.com Ansökan om villkorsändring i tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning på fastigheten Hulabäck 20:1 i Halmstads kommun BESLUT Miljöprövningsdelegationen
Läs merByggnadstekniska åtgärder för lägre ammoniakemission från djurstallar
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Byggnadstekniska åtgärder för lägre ammoniakemission från djurstallar Techniques to reduce ammonia emissions from animal houses Knut-Håkan Jeppsson Gösta Gustafsson
Läs mertemabygg NUMMER 6 2013 NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött Nummer 6 2013
Särtryck temabygg Helspalt för ungtj 2 NUMMER 6 2013 NÖTKÖTT temabygg urar på Ytha Gård När vi studerade olika alternativ kom vi snabbt fram till att spaltstall är effektivast vad gäller utrymmet och framför
Läs merAktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015
Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015 1 Dagsljus eller dagsljusliknande belysning i värphönsstallar Vad gäller och hur löser jag det? Reviderade djurskyddsföreskrifter Dispenser upphör senast
Läs merDjupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon
97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merTidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merTeknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster
Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling
Läs merMiljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng
Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs merAmmoniak från slaktkycklingstallar - utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner Sven Nimmermark, Biosystem och Teknologi SLU, Alnarp
Ammoniak från slaktkycklingstallar - utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner Sven Nimmermark, Biosystem och Teknologi SLU, Alnarp INLEDNING På senare år har inga uppmätningar gjorts av emissionerna
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merHur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?
Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merAnammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med
Läs merDjupströbäddar i fårproduktionen dess egenskaper samt alternativa strömedel
Djupströbäddar i fårproduktionen dess egenskaper samt alternativa strömedel Deep litter system in sheep production Janina Nihlstrand Foto: Janina Nihlstrand Sveriges Lantbruksuniversitet Examensarbete
Läs merUTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel
Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merStallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet
Läs merVÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL
VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 2019 Research Institutes of Sweden
Läs merENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp
ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp Det svenska jordbruket uppskattas använda ungefär 3,7 TWh per år i form av el, eldningsoch dieselolja.
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merKlimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland
Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Jenny Ivner Grontmij AB Energi & Elkraft Linköping / Örebro 8 USlutsatser och förslag till fortsatta
Läs merKväveförluster från kostallar beräknad med hjälp av kvotmetoden (SLF-projekt V )
Kväveförluster från kostallar beräknad med hjälp av kvotmetoden (SLF-projekt V0755012) Christian Swensson 1 & Annica Thomsson 1&2 1 Området för Lantbrukets Byggnadsteknik, Box 59, SLU, 23053 Alnarp 2 Fakultetskansliet,Box
Läs merGården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merByggplanering (30C) Planeringsförutsättningar Ca 13 dikor med kalvar. Energibesparing
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering (30C) Hej! Jag har gjort ett grovt skissförslag över hur befintlig ladugård skulle kunna ändras och byggas till samt skrivit kommentarer
Läs merVäxthusgasernas kemi och biologi
Växthusgasernas kemi och biologi När och hur bildas växthusgaser och vad kan vi göra för att minska jordbrukets utsläpp av koldioxid, metan och lustgas? Fil.Dr. Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. För Växt-
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merUtredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion
Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utredningen sammanställd av: KRAV ekonomisk förening Paula Quintana Fernandez
Läs merFörlustkoefficienter över ammoniakavgivning från stallar för mjölkkor (Dnr 25-10202/06)
Förlustkoefficienter över ammoniakavgivning från stallar för mjölkkor (Dnr 25-10202/06) Sammanfattande sakredovisning Sammanfattning Det övergripande målet med projektet var att förbättra kunskapen om
Läs merSP biogasar häng med!
Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merMetanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merPROJEKTOMRÅDEN. Satsningar inom olika strategiska insatsområden 9/29/2017. Forskningsfronten för förbättrad djurhälsa i stallarna
Forskningsfronten för förbättrad djurhälsa i stallarna Sveriges lantbruksuniversitet Box 86, 230 53 Alnarp Besöksadress: Sundsvägen 1 Tel: 040-415 475, Fax: 040 415 480 Mobiltele: 070-3993329 christer.bergsten@slu.se
Läs merFrån 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel
VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 217 Research Institutes of Sweden
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merSökande Person/organisationsnummer
Sidan 1 av 7 (dock ej mer än 400 djurenheter) Sökande Namn Person/organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Ort Telefon bostaden Telefon mobil Telefon arbetet E-post Fakturamottagare Namn/firmatecknare
Läs merSökande Person/organisationsnummer
BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merRapport Tillväxtprogram nötkött utnyttja potentialen, steg 1 &2. Partnerskap Alnarp projekt nr 129 och 156
Rapport Tillväxtprogram nötkött utnyttja potentialen, steg 1 &2. Partnerskap Alnarp projekt nr 129 och 156 Christian Swensson, Området för Lantbrukets Byggnadsteknik, SLU Alnarp Alnarp 2010-08-13 Tillväxt
Läs merNätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion
September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merSommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Läs merGREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås
God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN GREPPA NÄRINGEN Professor Biosystem och teknologi SLU Alnarp 25% Växa Sverige Utveckla tekniska system för animalieproduktion för att optimera djurmiljön
Läs merJordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Läs mer