Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016"

Transkript

1 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe

2 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Industriforskningsinstituten SP, JTI, Swedish ICT och Innventia går i år samman i RISE (www.ri.se) JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö

3 Disposition Stallgödsel - egenskaper Risker för förluster: ammoniak, metan, lustgas Åtgärder för att minimera förluster vid spridning Hur påverkar åtgärderna avkastningen? Andra hänsyn vid spridning av stallgödsel till vall (hygien, markpackning, läglighet) Vad innebär behandling av stallgödsel (rötning, surgörning)? Hanteringsstrategi

4 Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Flytgödsel

5 Resurs Makronäringsämnen N, P och K Mikronäring Mullämnen - markstruktur

6 Kg/ton Växtnäringsresurs Tot-N, kg/ton NH4-N, kg/ton P, kg/ton K, kg/ton Urin högt ph! 1 0 Fastgödsel, nöt 17 Flytgödsel, nöt 15 Urin, nöt 14 Källa: SNV rapport 4974

7 Stallgödsel på vall? Stallgödseln matchar bra vallens P- och K-behov Stor andel av gårdens areal är vall (75 % av gödseln från nötkreatur) Ger möjlighet till många spridningstidpunkter under året

8 Problem med stallgödsel? Lätt att förlora växtnäring N, P, K (gasemissioner, utlakning, immobilisering i mark), som kan skada i vatten och luft, ekonomisk förlust för lantbruket Växthusgaser Lukt Hygien Markpackning (tunga spridare pga. lågkoncentrerat gödselmedel)

9 Ammoniakavgång - spridningsmetod

10 Grundläggande vad styr NH 3 -avgången? NH 4+, aq + OH - NH 3, aq +H 2 O ph styr, vid 9,3 samma konc av NH 4+ och NH 3, vid ph 7 är 5% NH 3. NH 3, aq NH 3, gas Temperaturen styr Partialtrycket av ammoniak i luften (vindhastighet) Kontaktyta (storlek, egenskaper gödsel)

11 Temperaturen och givans betydelse för NH 3 - avgången efter spridning (flytgödsel)(svensson, 1993) NH3-koncentration, ppm ton/ha 28 ton/ha Markytans temperatur, C

12 Ts-haltens betydelse för NH 3 -avgången efter spridning(svensson, 1993)

13 Faktorer som styr ammoniakavgången, spridning Meteorologiska faktorer temp vind luftfuktighet Spridarteknik Gödsel ph ts flytegenskaper halt ammoniumkväve i kg per ton Giva Mark struktur, gröda, jordart, ph...

14 Spridningsteknik flytgödsel, 2012/13 (2008/09) Andel av grödarealen Källa :SCB Hela riket 63 % (46) släpslang 33 % (49) bredspridning 2 % (3) myllningsaggr. 1% (1) annan metod Götalands slättbygder 89 % (86) släpslang 9 % (13) bredspridning 3 % (1) myllningsaggr.

15 Tidpunkt under dagen (Flytgödsel till slåttervall; Frick & Menzi, 1997) Kumulerad NH3-förlust (kg N/ha) Morgen 6 Uhr Mittag 13 Uhr Abend 20 Uhr 0 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 Klockslag

16 Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker 120 Vårspridning Sommarspridning N-förlust som NH 3, % av tillfört NH 4 -N Vårspridning Sommarspridning Bandspridning med släpslang Bandspridning med släpfot Öppen ytmyllning

17 Bandspridning med släpslangsramp

18 Placering av gödseln i marksektion Double disc tine Width 21 mm Tubulator Width 2 mm Depth 0-50 mm Depth mm

19 Öppen ytmyllning, V-ställda skivor

20 Täckt ytmyllning: Utvecklad teknik för att minimera ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel i vall Täckt ytmyllning, Prototyp 3

21 80 NH 3 emissioner, % av tillfört NH 4 - N Medeltal för 3 år Band- Pressurised Shallow Öppen Shallow spreading spridning injection injection 1 injection ytmyllning 2 Spreading techiques Tubulator Täckt ytmyllning

22 Avkastning, efterföljande skörd a bc a c c No Ingen fertiliser gödsel Bandspridning spreading Pressurised Inj. med tryckinjection Shallow Ytm, en skiva injection 1 Shallow Ytm., Två injection vinklade 2skivor a a a a a b b b b a a a a a 0 Year 1, Paper II Year 1, Paper III Year 2, Paper III Year 3, Paper III År 1 År 2 År 3

23 Avkastning och ammoniak Ytmyllning jämfört med bandspridning gav inte en högre avkastning i efterföljande skörd trots inbesparat kväve ca 20 kg NH 4 -N/ha. Orsaken kan vara t.ex. brist på vatten (och ej kväve), och eller långsam effekt (50% organiskt N) Senare treårig studie gav dock inte heller någon stor skillnad i avkastning mellan bandspridning och öppen ytmyllning vid spridning till andra skörd.

24 Behandling av gödsel? Det finns många metoder t.ex. biologiska, kemiska, mekaniska, och tillsatsmedel för att förädla och ta ut energi ur stallgödsel, och andra organiska gödselmedel Exempel rötning och surgörning

25 Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel År Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Orötad gödsel Sommar/vinter

26 Total N-förlust, kg NH3-N/ha NH 3 -avgång efter spridning, vårbruk (nedbrukning efter 4 timmar) Orötad gödsel Rötad gödsel 21 % av ammoniumkvävet % av ammoniumkvävet Timmar efter spridning

27 Försurning av flytgödsel (tillsats av syra t.ex. svavelsyra, fosforsyra) I stall ph<5,5 ph<6,0-6,4 I lager Vid spridning ph<5,5/6,0

28 Fältförsök, surgörning av flytgödsel, orötad och rötad (ph 6)

29 Ammoniakavgång: Gödsel och rötad gödsel, med och utan syratillsats bandspriden på vall, andra skörd (ph 6) Spridning till andra skörd Surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning. NH 3 -emissionerna minskade för gödsel med 50 % på våren och med 75 % vid sommarspridning. För rötrest, minskade NH 3 - emissionerna med 90 % vid surgörning, dock större tillsats av syra (6 liter/m 3 ). Rodhe L., Delin S., Oostra H., Gustafsson K., 2015

30 Växthusgas Global uppvärmningseffekt under 100 år (GWP 100 ) av metan är 28 ggr högre än koldioxid och av lustgas 265 ggr högre (2013). (Tidigare 25 resp 298; NV räknar med 21 resp. 310) Uppvärmningseffekten räknas om till koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv.)

31 Lustgasbildning Främst från mark med kväve, lagrad fastgödsel och flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Tillskott av extra kol och kväve stimulerar lustgasbildning Markförhållanden från fuktigt till torrt och vise versa, tining frysning

32 Spridning Lustgas! Nötflytgödsel vall, efter första skörd Myllning - icke myllning Svinflytgödsel öppen mark, tidpunkter, tekniker

33 Påverkande faktorer, lustgas från stallgödslad mark Illustration: Jordbruksverket

34 Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1%

35 EFN 2 O, % av total-n EF N2O från litteraturen: Nöt- och svinflytgödsel (JTIrapport 402, bilagor 2 och 3) 4 3,5 3 Ca 200 kg tot-n/ha, myllning 2,5 2 1,5 1 0,5 Tidigare: Svensk klimatrapportering Nötflytgödsel Svinflytgödsel Nu: IPCC och Svensk klimatrapportering Försök

36 Fastgödsel (JTI-rapport 402). Mindre antal försök Lagring Risk för höga lustgasemissioner, speciellt från djupströgödsel (2,5-9,8 % av total-n). Metan från nötkletgödsel. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt N 2 O-emissionerna. Spridning Litteraturgenomgång visar medeltal för EFN 2 O för fastgödsel på 2,2 % av total-n utan nedbrukning och 1,3 % med nedbrukning. För svinfastgödel högre vid nedbrukning än ej nedbrukning. Lågt för fjäderfägödsel.

37 Sammanfattning spridning Växthusgaser Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten, sprid när grödan har N-behov, anpassa efter gröda och årsmån (delade givor) Ge inte stora givor, även om grödan klarar av det Markfukten har stort inflytande på lustgasemissionerna, skapa inte wet spots Ytmyllning kan rekommenderas även ur klimatsynpunkt Fastgödsel kan ge stora lustgasförluster. Använd teknik som finfördelar gödseln, sprider jämt och i begränsade givor (även lokalt). Två-stegsspridare.

38 Resultat myllning i vall, hygien och spridningsteknik Möjligen en tendens att djupmyllning gav ett bättre resultat än bred- och bandspridning (Rammer, 1996) Ytmyllning statistiskt säker förbättring av ensilagekvalitet jämfört med bandspridning (Rodhe, Algerbo & Rammer, 2000) Svag tendens att ytmyllning med vinklade skivor gav bättre ensilagekvalitet än övriga gödseltekniker (Pauly & Rodhe, 2005).

39 Slutsatser spridning - ensilagekvalitet Stallgödsel på gröda/markyta ger ökad risk för försämrad ensilagekvalitet sprid till annan gröda Undvik att gröna växtdelar sölas ned vid spridningen. Därför: sprid direkt efter vallskörden på stubben eller sprid på hösten. Låg giva! Flytgödsel: Mylla om möjligt ned flytgödseln i vallen Flytgödsel: Bandspridning bättre än bredspridning Om spridning fastgödsel: Sprid på hösten och sönderdela ev. kockor på våren.

40 Tack! JTI-rapport nr 337: Ännu en dag på jobbet Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning JTI-rapport nr 370: Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel JTI-rapport nr 402: Växthusgaser från stallgödsel -Litteraturgenomgång och modellberäkningar JTI-rapport 416: Kvävegödsling till slåttergräsvall med nötflytgödsel och handelsgödsel.

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö JTI:s ämnesområden Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Lena.rodhe@jti.se Alnarp 212-3-27 Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor

Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor nr 103 Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor Lena Rodhe Illustration JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Ytmyllning

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

Spridning av flytgödsel

Spridning av flytgödsel Spridning av flytgödsel Jordbruksinformation 15 2005 Flytgodsel.qxd 05-06-30 10.03 Sida 2 Innehåll Stallgödsel en resurs för jordbruket!.................... 4 Utnyttja växtnäringen i stallgödseln.......................

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H )

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H ) Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H1333101) Lena Rodhe, JTI, Sofia Delin, SLU och Kjell Gustafsson,

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska

Läs mer

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon 97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning JTI-rapport 2013, Lantbruk & Industri nr 413 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning - samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn Lena Rodhe, Johnny

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning.

Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning. JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning. Lena Rodhe Mikael Pell JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden

Läs mer

LIFE Ammoniak. Praktiska råd från projektet. minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen

LIFE Ammoniak. Praktiska råd från projektet. minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen genom utfodring i stallmiljön vid lagring av gödsel vid spridning av gödsel Sänk råproteinhalten i foderstaten

Läs mer

Stallgödselns kväveverkan på skörden

Stallgödselns kväveverkan på skörden JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång Eva Salomon JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång The nitrogen

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-08 Stockholm Mål nr M 4122-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-04-11 i mål nr M 6076-11,

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel Kjell Gustafsson, Agroväst, Sofia Delin, SLU, Ola Hallin och Lennart Wiklund Rådgivarna Sjuhärad Frågeställning Syftet med projektet var att undersöka

Läs mer

Stallgödsel en resurs i ditt företag

Stallgödsel en resurs i ditt företag Stallgödsel en resurs i ditt företag Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Författare: Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi. Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon

Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi. Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon 99 Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet

Läs mer

Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket

Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket JTI Uppdragsrapport Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket emissionsfaktorer för ammoniak vid lagring och spridning av stallgödsel Ett projekt utfört på uppdrag

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Växthusgaser från stallgödsel

Växthusgaser från stallgödsel JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 402 Växthusgaser från stallgödsel Litteraturgenomgång och modellberäkningar Greenhouse gases from manure handling Av Lena Rodhe, Andras Baky,

Läs mer

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Klimatpåverkan Den absoluta majoritetsuppfattningen bland världens forskare är att det finns en av människan orsakad påverkan på

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat

Läs mer

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12) Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Maria Berglund och Magdalena Wallman Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KLIMATPÅVERKAN FRÅN VÄXTODLING KUNSKAPSSAMMANFATTNING...

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

Användning av biogödsel i lantbruket

Användning av biogödsel i lantbruket Användning av biogödsel i lantbruket Användning av biogödsel i lantbruket LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS 2 (38) Innehållsförteckning Inledning... 3 Kunskapsmaterial biogödsel... 5 Resultat fältförsök med

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Rötrest från biogasanläggningar återföring av växtnäring i ekologisk produktion Eva Salomon och Maria Wivstad Rötrest från biogasanläggningar återföring

Läs mer

Humanurin som gödselmedel

Humanurin som gödselmedel JTI-rapport Lantbruk & Industri 278 Humanurin som gödselmedel växtnäring, spridningsteknik och miljöeffekter Human urine as fertiliser plant nutrients, application technique and environmental effects Anna

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Kycklinggödsel hantering, växtnäring och miljökonsekvenser

Kycklinggödsel hantering, växtnäring och miljökonsekvenser 87 Kycklinggödsel hantering, växtnäring och miljökonsekvenser Kycklinggödsel hantering, växtnäring och miljökonsekvenser Kycklinggödsel är efterfrågat inom den ekologiska odlingen, eftersom den är växtnäringsrik

Läs mer

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en

Läs mer

Ytmyllning av flytgödsel till vall

Ytmyllning av flytgödsel till vall JTI-rapport Lantbruk & Industri 315 Ytmyllning av flytgödsel till vall Lena Rodhe Ararso Etana JTI-rapport Lantbruk & Industri 315 Ytmyllning av flytgödsel till vall miljönytta och praktisk funktion på

Läs mer

Så här fungerar biogödsel. Faktablad BIOGÖDSEL

Så här fungerar biogödsel. Faktablad BIOGÖDSEL Faktablad BIOGÖDSEL Så här fungerar biogödsel Biogödsel kallas det gödselmedel som bildas efter rötning i en gårdsbiogasanläggning eller större samrötningsanläggning som rötar olika typer av organiskt

Läs mer