Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 Nr 5 PRAKTISKA RÅD FRÅN GREPPA NÄRINGEN Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

3 Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade packningsoch körskador. Inledningsvis tänker vi på så stor växtnäringseffekt som möjligt genom spridning till rätt gröda och vid rätt tidpunkt vilket ofta är samma som största ekonomiska utbytet. Det finns dock också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, både plusposter som kväveefterverkan och ökad bördighet och minusposter som transport- och spridningskostnad och inte minst markpacknings- och körskador. I denna broschyr finner du en värdering av de vanligaste stallgödselslagen vid olika spridningstidpunkter. På utvikningsuppslaget hittar du förklaringar till de faktorer som har ingått i kalkylerna och storleksordningen på dessa. I tabellerna längre fram kan endast en spridningsteknik visas för varje stallgödselslag och där har valts en bra teknik med normal standard. För flytgödsel och urin en ganska stor flytgödseltunna (15 m 3 ) med boggie, släpslangsramp och däckstryck 2,0 bar. För de fasta stallgödselslagen har valts en 15 m 3 tvåstegsspridare med boggie och 2,0 bar i däcken. Nedbrukningstiden vid spridning på öppen mark är satt till 4 timmar. Växtnäringsvärdet är anpassat till konventionell odling vilket innebär 9 kr/kg N, 11 kr/kg P och 4 kr/kg K. I ekologisk odling har stallgödseln givetvis ett högre värde men det finns inga standardpriser för detta. Växtnäringsvärdet redovisas vid olika spridningstidpunkter på tre olika jordarter; sand, lättlera och mellanlera. Du finner en sida för nötgödsel, en för svingödsel och en för övriga stallgödselslag. Här ser du också den miljöbelastning spridning vid olika tidpunkter ger i form av ammoniakavgång (störst vid varmt väder) och nitratutlakning (vanligen störst vid höstspridning). I tabellerna sammanfattar en glad, en neutral och en sur gubbe påverkan på miljön. Till sist finns ett blad för att göra egna kalkyler. Det är svårt att i denna broschyr fullt ut förklara alla kombinationer men på finns under fliken Stallgödsel den modell som använts och där kan du på ett enkelt sätt göra en gårdsspecifik kalkyl, gärna med en egen analys som utgångspunkt. Här kan du lätt ändra på en rad faktorer som växtnäringseffekten genom nya värden för gröda, spridningstidpunkt, nedbrukningstid, spridningsteknik (bred, band eller nedmyllare) packningsskadan genom att ändra spridarens lastkapacitet, arbetsbredd, antal axlar och tryck i däcken. På kan du utveckla din stallgödselhantering Gå in på fliken Stallgödsel - här kan du: Räkna på stallgödselns värde på samma sätt som i denna broschyr Ladda hem en mall till stallgödselkontrakt Hämta information om gödselanalyser, spridningsteknik och stallgödselregler

4 Snabb nedbrukning Kväveeffekt kg N/ton 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Kväveförlust % 40% 30% 20% 10% 0 Torrt väder Ammoniakförlust, % lättillgängligt 40% 30% 20% 10% 0% Svinflyt Nötflyt Svinfast Nötfast 4 tim 6 tim 12 tim Nedbrukningstid I vårbruk kan ammoniakavgången i nötflyt minska från 30% till 5% och kvävevärdet öka med 30% vid nedbrukning efter 1 timme istället för efter 12 timmar. Effekten är större i nötflytgödsel än i svinflytgödsel och större i flytgödsel än fastgödsel. Effekten är ännu större i varmt väder se nedan. Nederbördens påverkan 10 mm Regn Tio millimeter regn minskar förlusten av kväve betydligt. Temperaturens påverkan +7 till ,4 till +6,9 2 dagar 4 dagar 6 dagar efter spridning Hög temperatur ger stor avdunstning och ammoniakavgång. En solig sommardag kan allt ammoniumkväve försvinna, speciellt i nötflytgödsel. Förlusten vid spridning före höstraps är dubbelt så stor som vid spridning i vårbruk. Spridningsteknik Släpslangar och nedmyllningsaggregat minskar förlusterna. Släpslang Nedmyllare Exemplet visar nötflytgödsel till vall på våren. Släpslang ger mindre exponerad yta än bredspridning och mindre avdunstning. Ammoniumkvävet binds beroende på: graden av sprickbildning jordens bindningsförmåga (högre i lerjord) gödselns torrsubstanshalt, svinflytgödsel rinner lättare än nötflytgödsel. Framförallt möjliggör tekniken spridning i växande gröda på våren istället för på hösten. Nedmyllare ger liten exponerad yta och ammoniumkvävet binds i marken. Lägg ej större giva än vad som ryms i skåran. Upp till 30% högre kväveeffekt men kostar ca 6 kr/m 3 mer än med släpslangsramp. Kan dock försvaras bl a i vallar (se Foderhygien). Växtnäringsvärde spridningsåret Ungefärligt växtnäringsvärde kr/ton i vårbruk (se även respektive stallgödselslag i tabellerna framöver) N P K NPK-värde Nötflytgödsel Nötfastgödsel Nöturin Nötdjupströbädd Svinflytgödsel Svinfastgödsel Svinurin Svindjupströbädd Kycklinggödsel Hönskletgödsel Hästgödsel Kvävet är värderat efter förväntad effekt x 9 kr/kg N. P och K är värderade till 100% x 11 resp 4 kr/kg. Faktorer som påverkar kvävevärdet Ammoniakavgång Spridningstekniken är avgörande. Lägst ammoniakavgång uppnås vid snabb nedbrukning. Vid spridning i växande gröda är låg temperatur och fuktig väderlek viktigast. Släpslangsteknik eller nedmyllningsaggregat minskar förlusterna med ca 25 respektive 50% vid spridning i växande gröda vilket i t ex nötflytgödsel kan betyda upp till 6 kr per ton. Kväveutlakning och kvävgasavgång Spridning höst eller vår är avgörande för utlaknings- och kvävgasförlusterna, speciellt för flytgödsel och urin som innehåller mycket lättillgängligt kväve. Vid höstspridning till höstsäd eller på obevuxen mark kan >50% av det lätttillgängliga kvävet förloras. Höstoljeväxter och vall som tar upp och utnyttjar kvävet på hösten, ger mindre eller oftast mindre förlust. Även vårspridning ger ökad utlakning på grund av ökad höstmineralisering av det organiska kvävet. Använd därför gärna fånggröda efter spridning av stallgödsel, oavsett spridningstidpunkt. Kväveefterverkan Vid spridning av stallgödsel ökar mullhalten och inlagringen av kväve i marken. Effekten är större ju högre torrsubstanshalt och motsvarar ca 50 kr per ton tillförd mängd torrsubstans. Året efter spridning frisläpps ca 15% av lagrat kväve och sedan i allt mindre poster under många år framåt. Efter urinspridning är kväveefterverkan liten (1-2 kr/ton), flytgödsel ger mer (ca 5 kr/ton) medan den kan bli betydande efter fastgödsel (ca 10 kr/ton) och djupströbädd (ca 15 kr/ton). Kycklinggödsel ger en stor kväveefterverkan (ca 30 kr/ton). Värdet av efterverkan har summerats i 30 år efter spridning. Det kväve som är kvar efter så lång tid har marginell ekonomisk betydelse.

5 Faktorer som påverkar det ekonomiska utbytet av stallgödseln Växtnäringsvärde spridningsåret kr per ton Kväveefterverkan kr per ton Intäkter Kostnader Transportkostnad 3-5 kr per ton och km till fältet Spridningskostnad kr per ton Ökad bördighet kr per ton Markpackningsoch körskador 1-20 kr per ton Ökad bördighet Stallgödsel har en positiv långtidspåverkan förutom NPKinnehållet. Här används ett struktur- och mikronäringsvärde på 10 kr/ton för de fasta stallgödselslagen, 5 kr/ton för flytgödsel och 1 kr/ton för urin, varav förbättrad markstruktur står för huvudparten. Värdet är mycket schablonartat och kommer säkert att diskuteras och justeras framöver. Alla beräkningar bygger på vissa schabloner för växtnäringsinnehåll, spridningskostnader etc. Ta därför, så långt det går, reda på vad som gäller på din gård. Analysera din egen gödsel, tala med din lokala maskinstation om spridningskostnader etc.

6 Transport- och spridningskostnader Transport- och spridningskostnader är en förhandlingsfråga med din maskinstation eller, om du kör själv, vilket pris du sätter på din egen tid. Med normala maskintaxor som utgångspunkt kan du räkna med följande priser: Spridningskostnad nära gården (kr per ton) Flytgödsel/urin Tankvagn 15 m 3 Släpslangsramp Myllningsaggregat 15 kr +2 kr +8 kr Transportkostnad (kr/ton och km t o r) Spridare Lastbil Flytgödsel/urin +2,50 kr +0,50 kr Fastgödsel (ca 0,75 ton/m 3 ) +5,00 kr +2,50 kr I kalkylerna längre fram är det räknat med fältavstånd på 1 km (2 km transport t o r) samt spridningskostad 20 kr/ton för flytande stallgödsel och kr/ton för fast stallgödsel. Markpackning och körskador Bra däcksutrustning som tillåter lågt tryck, liksom låga vikter på ekipagen minskar markskadorna men det är också mycket viktigt att undvika att köra på blöt mark. På blöt mark kan kostnaden för markpackning uppgå till 5 kr/ton på lättjord och till över 10 kr/ton på lerjord med dagens normala maskinstandard. Plöjning efter spridning, reparerar strukturskadorna av packningen i matjorden men inte i alven, men detta låter sig på våren bara göras på jordar med <10-12% ler. I broschyren är det räknat med en 15 m 3 tunna med ramp för flytande stallgödselslag och en 15 m 3 tvåstegs fastgödselspridare för de fasta gödselslagen. Med denna utrustning och utan vårplöjning blir det i många fall svårt att ekonomiskt utnyttja vårspridningens bättre växtnäringseffekt på grund av för stora markpackningsskador. Optimal spridningstidpunkt på de tyngre jordarna infaller ofta på hösten eller i växande gröda på senvåren medan bästa alternativ på lätta till leriga jordar är spridning före vårplöjning. Här förutsätts vårplöj- ning på sandjord vid spridning i vårbruket men höstplöjning på lättlera och mellanlera. Med lätta ekipage (t ex den nya tekniken med matarslang) kan skadorna minskas och bästa spridningstidpunkt förflyttas till vårbruket även på tyngre jordar. Faktorer Packningsrisk Stor Liten Jordart Lera Sand (-55%) Vattenhalt Blött Torrt (-65%) Däckstryck 2,0 bar 0,5 bar (-25%) Vikt per axel 12 ton 5 ton (-40%) Markpackning Packningsskadan är ofta dubbelt så stor på lerjord som på sandjord. Skadan på upptorkad jord kan vara mindre än hälften jämfört med blöt jord i vårbruket. Sänkt däcktryck från 2 till 0,5 bar minskar packningsskadan med ca 25%, varav största effekten är i matjorden. Minskat axeltryck från 12 till 5 ton minskar packningsskadan med ca 40%, varav största effekten är i alven. Andra viktiga faktorer som påverkar men som inte ingår i kalkylerna Foderhygien vid vallspridning Nötflytgödsel passar i sin sammansättning utmärkt i vallen men kan ge problem med för hög sporhalt i vallfodret. Undvik detta genom nedmyllning av flytgödsel och god ensileringsteknik (förtorkning, tillsatsmedel, noggrann packning och täckning). Avdrag för sporer kan betyda upp till kr/mån på en 50-korsgård. Nedmyllning i vallen betyder inte sporfrihet men minskar kraftigt risken för inblandning av stallgödsel och därmed kontaminering av vallen. Nedmyllning förbättrar dessutom växtnäringseffekten med upp till 30% jämfört med marknära spridning. För att betala kostnaden för nedmyllning räcker inte den ökade kväveeffekten men tillsammans med förbättrad hygien kan det vara mycket god ekonomi. Påverkan på foderhygienen är inte värderad i kalkylprogrammet. Tidsplanering Ofta har du som lantbrukare som mest att göra med sådden när det är optimalt att sprida stallgödsel under vårbruket. Det är lockande att istället sprida på hösten före höstsäd, sent på hösten (fastgödsel) eller till och med i december (flytgödsel). Tänk dock på risken för eventuell utlakning, markpackning och dåliga effekter vid höstspridning. För att kapa arbetstopparna kan du utnyttja en maskinstation, vilka ofta också har den senaste tekniken. Tidsplanering är inte värderad i våra exempel.

7 Nötgödsel Gödseln värderas per ton. Fosfor och kalium värderas till 100% av växtnäringsinnehållet (P = 11 kr/kg, K = 4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 9 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är beräknade efter: 15 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m spridningsbredd, skördevärde på kr/ha, däckstryck 2,0 bar, giva 25 ton/ha. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält och stämmer inte i varje enskilt fall med storleken på de faktiska förlusterna eftersom kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel. Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton pga 25 ton gödsel/ha NPKvärdverkan Bördighet N-efter- Ammoniak Utlakning Miljöindex N P K Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE** kr/ton Nötflytgödsel (ts-halt 8,3%) 1,8 N 0,6 P 3,6 K Vall på hösten 7 8 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk* 4 2 1,0 0,6 3, Till återväxten ,7 0,6 3, Vall på hösten 7 7 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk 4 2 1,0 0,6 3, Till återväxten ,7 0,6 3, Vall på hösten 7 5 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk 4 1 1,0 0,6 3, Till återväxten ,7 0,6 3, Nötfastgödsel (ts-halt 19%) 1,4 N 1,6 P 5,0 K Före höstsäd ,5 1,6 5, ,3 29 Sen höstsäd 5 8 0,6 1,6 5, ,6 30 Vårbruk* ,8 1,6 5, Före höstsäd ,5 1,6 5, Sen höstsäd 5 7 0,6 1,6 5, Vårbruk ,8 1,6 5, Före höstsäd ,5 1,6 5, Sen höstsäd 5 5 0,6 1,6 5, Vårbruk ,8 1,6 5, Nöturin (ts-halt 1,2%) 2,6 N 0,0 P 4,6 K Vall sen höst ,9 0,0 4, Vall tidig vår ,8 0,0 4, Till återväxten ,0 0,0 4, Vall sen höst ,9 0,0 4, Vall tidig vår ,8 0,0 4, Till återväxten ,0 0,0 4, Vall sen höst ,9 0,0 4, Vall tidig vår ,8 0,0 4, Till återväxten ,0 0,0 4, Nötdjupströbädd (ts-halt 27%) 0,5 N 1,5 P 10,4 K Före höstsäd 4 4 0,2 1,5 10, ,3 46 Sen höst 2 3 0,2 1,5 10, ,6 45 Vårbruk* 4 7 0,1 1,5 10, ,6 44 Före höstsäd 4 3 0,2 1,5 10, Sen höst 2 3 0,2 1,5 10, Vårbruk* 4 6 0,1 1,5 10, Före höstsäd 4 2 0,2 1,5 10, Sen höst 2 2 0,2 1,5 10, Vårbruk* 4 4 0,1 1,5 10, * Vårplöjning efter spridning ** Värde efter spridning

8 Fosfor och kalium värderas till 100% av växtnäringsinnehållet (P = 11 kr/kg, K = 4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 9 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är beräknade efter: 15 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m spridningsbredd, skördevärde på kr/ha, däckstryck 2,0 bar, giva 25 ton/ha. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält och stämmer inte i varje enskilt fall med storleken på de faktiska förlusterna eftersom kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel. Svingödsel Gödseln värderas per ton. Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton pga 25 ton gödsel/ha NPKvärdverkan Bördighet N-efter- Ammoniak Utlakning Miljöindex N P K Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE** kr/ton Svinflytgödsel (ts-halt 6%) 2,3 N 1,1 P 1,6 K Före höstraps ,0 1,1 1, ,6 24 Före höstsäd ,7 1,1 1, ,6 13 Vårbruk 3 2 2,0 1,1 1, I växande gröda 4 5 1,6 1,1 1, Före höstraps 5 9 2,0 1,1 1, Före höstsäd ,7 1,1 1, Vårbruk 3 1 2,0 1,1 1, I växande gröda 4 5 1,6 1,1 1, Före höstraps 5 7 2,0 1,1 1, Före höstsäd 5 9 0,7 1,1 1, Vårbruk 3 1 2,0 1,1 1, I växande gröda 4 3 1,6 1,1 1, Svinfastgödsel (ts-halt 23%) 2,3 N 4,7 P 3,7 K Före höstsäd ,8 4,7 3, ,3 62 Sen höst ,0 4,7 3, ,6 64 Vårbruk ,4 4,7 3, ,6 67 Före höstsäd ,8 4,7 3, Sen höst ,0 4,7 3, Vårbruk ,4 4,7 3, Före höstsäd ,8 4,7 3, Sen höst 9 7 1,0 4,7 3, Vårbruk ,4 4,7 3, Svinurin (ts-halt 1,6%) 1,6 N 0,3 P 1,2 K Före höstsäd 9 7 0,5 0,3 1, Vårbruk 6 0 1,4 0,3 1, I växande gröda 4 1 1,1 0,3 1, Före höstsäd 9 6 0,5 0,3 1, Vårbruk 6 0 1,4 0,3 1, I växande gröda 4 1 1,1 0,3 1, Före höstsäd 9 4 0,5 0,3 1, Vårbruk 6 0 1,4 0,3 1, I växande gröda 4 0 1,1 0,3 1, Svindjupströbädd (ts-halt 30%) 0,4 N 2,1 P 4,2 K Före höstsäd 4 3 0,2 2,1 4, ,3 29 Sen höst 2 2 0,2 2,1 4, ,6 29 Vårbruk 3 4 0,1 2,1 4, ,6 28 Före höstsäd 4 3 0,2 2,1 4, ,1 28 Sen höst 2 2 0,2 2,1 4, Vårbruk 3 3 0,1 2,1 4, Före höstsäd 4 2 0,2 2,1 4, Sen höst 2 1 0,2 2,1 4, Vårbruk 3 2 0,1 2,1 4, * Vårplöjning efter spridning ** Värde efter spridning

9 Gödseln värderas per ton. Kycklinggödsel Fosfor och kalium värderas till 100% av växtnäringsinnehållet (P = 11 kr/kg, K = 4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 9 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält och stämmer inte i varje enskilt fall med storleken på de faktiska förlusterna eftersom kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel. Packningsskador är beräknat efter 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m arbetsbredd samt ett skördevärde på kr/ha. Däckstryck 2,0 bar samt giva 8 ton/ha. Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton pga gödselgivan nedan NPKvärdverkan Bördighet N-efter- Ammoniak Utlakning Miljöindex N P K Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE** kr/ton Kycklinggödsel Giva: 8 ton/ha (ts-halt 70%) 7,0 N 8,0 P 15,0 K Före höstsäd Sen höst Vårbruk* Före höstsäd Sen höst Vårbruk Före höstsäd Sen höst Vårbruk Hönskletgödsel Packningsskador är beräknat efter 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m arbetsbredd samt ett skördevärde på kr/ha. Däckstryck 2,0 bar samt giva 15 ton/ha. Hönskletgödsel Giva: 15 ton/ha (ts-halt 30%) 8,0 N 4,0 P 5,0 K Före höstsäd ,0 4,0 5, Sen höst ,0 4,0 5, Vårbruk ,0 4,0 5, Före höstsäd ,0 4,0 5, Sen höst ,0 4,0 5, Vårbruk ,0 4,0 5, Före höstsäd ,0 4,0 5, Sen höst ,0 4,0 5, Vårbruk ,0 4,0 5, Hästgödsel Packningsskador är beräknat efter 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m arbetsbredd samt ett skördevärde på kr/ha. Däckstryck 2,0 bar samt giva 25 ton/ha. Hästgödsel Giva: 25 ton/ha (ts-halt 30%) 0,7 N 1,6 P 9,9 K Före höstsäd 6 5 0,3 1,6 9, Sen höst 3 5 0,3 1,6 9, Vårbruk 6 8 0,1 1,6 9, Före höstsäd 6 4 0,3 1,6 9, Sen höst 3 4 0,3 1,6 9, Vårbruk 6 7 0,1 1,6 9, Före höstsäd 6 3 0,3 1,6 9, Sen höst 3 3 0,3 1,6 9, Vårbruk 6 4 0,1 1,6 9, * Vårplöjning efter spridning ** Värde efter spridning

10 Gör Din egen kalkyl Du kan med hjälp av arket nedan och fakta i denna broschyr räkna på din gödsel Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - * Kväveffekt 30-40% vid höstspridning, % vid vårspridning. P och K-effekt sätts oftast till 100% såvida du inte har höga P-AL respektive K-AL-tal och därför inte kan fullt ut utnyttja växtnäringen. ** Standardvärde är 9 kr/kg N, 11 kr/kg P och 4 kr/kg K. VÄRDE kr/ton Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - VÄRDE kr/ton

11 Projektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel Greppa Näringen 2006 Foto Torben Kudsk Illustration våg Kenneth Grönwall Colloco Grafisk Form Prinfo Team Offset & Media