Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng
|
|
- Ann-Charlotte Åkesson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel
2 Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel Vi fortsätter med att: utvecklar kunskap, + teknik och = metoder för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö Vid årsskiftet 2016/17 blev JTI och SP RISE, tillsammans med Swedish ICT och Innventia. Se vidare
3 Disposition Stallgödsel - egenskaper Risker för förluster: ammoniak, metan, lustgas Åtgärder för att minimera förluster vid spridning Hur påverkar åtgärderna avkastningen? Vad innebär behandling av stallgödsel (rötning, surgörning)? Hanteringsstrategi
4 Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Flytgödsel
5 Resurs Makronäringsämnen N, P och K Mikronäring Mullämnen - markstruktur
6 Kg/ton Växtnäringsresurs Tot-N, kg/ton NH4-N, kg/ton P, kg/ton K, kg/ton Urin högt ph! 1 0 Fastgödsel, nöt 17 Flytgödsel, nöt 15 Urin, nöt 14 Källa: SNV rapport 4974
7 Stallgödsel på vall (eng)? Stallgödseln matchar bra vallens P- och K-behov Stor andel av gårdens areal är vall (stor andel av gödseln från nötkreatur) Ger möjlighet till många spridningstidpunkter under året
8 Problem med stallgödsel? Lätt att förlora växtnäring N, P, K (gasemissioner, utlakning, immobilisering i mark), som kan skada i vatten och luft, ekonomisk förlust för lantbruket Växthusgaser Lukt Hygien Markpackning (tunga spridare pga. lågkoncentrerat gödselmedel)
9 Ammoniakavgång - spridningsmetod
10 Grundläggande vad styr NH 3 -avgången? NH 4+, aq + OH - NH 3, aq +H 2 O ph styr, vid 9,3 samma konc av NH 4+ och NH 3, vid ph 7 är 5% NH 3. NH 3, aq NH 3, gas Temperaturen styr Partialtrycket av ammoniak i luften (vindhastighet) Kontaktyta (storlek, egenskaper gödsel)
11 NH3-koncentration, ppm Temperaturen och givans betydelse för NH 3 - avgången efter spridning (flytgödsel)(svensson, 1993) ton/ha 28 ton/ha Markytans temperatur, C
12 Ts-haltens betydelse för NH 3 -avgången efter spridning (Svensson, 1993)
13 Faktorer som styr ammoniakavgången, spridning Meteorologiska faktorer temp vind luftfuktighet Spridarteknik Gödsel ph ts flytegenskaper halt ammoniumkväve i kg per ton Giva Mark struktur, gröda, jordart, ph...
14 Kumulerad NH3-förlust (kg N/ha) Tidpunkt under dagen, spridning i vall (Flytgödsel till slåttervall; Frick & Menzi, 1997) Morgen 6 Uhr Mittag 13 Uhr Abend 20 Uhr 0 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 Klockslag
15 Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker N-förlust som NH 3, % av tillfört NH 4 -N Vårspridning Sommarspridning Vårspridning Sommarspridning Bandspridning med släpslang Bandspridning med släpfot Öppen ytmyllning
16 Bandspridning med släpslangsramp
17 Placering av gödseln i marksektion Skivbillar Double disc tine Tubulator Width 21 mm Width 2 mm Depth 0-50 mm Depth mm
18 Öppen ytmyllning, V-ställda skivor
19 Täckt ytmyllning: Utvecklad teknik för att minimera ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel i vall Täckt ytmyllning, Prototyp 3
20 80 NH 3 emissioner, % av tillfört NH 4 -N Medeltal för 3 år Band- Pressurised Shallow Shallow Öppen spreading injection injection 1 injection 2 spridnin ytmyllning g Spreading techiques Tubulator Täckt ytmyllning
21 Avkastning, efterföljande skörd 6000 c c 5000 bc a a 4000 a a 3000 No Ingen fertiliser gödsel Band Bandspridning spreading Pressurised Inj. med tryckinjection Shallow Ytm, en injection skiva 1 Shallow Ytm., Två injection vinklade 2skivor a a a b b b b a a a a a 0 Year 1, Paper II Year 1, Paper III Year 2, Paper III Year 3, Paper III År 1 År 2 År 3
22 Avkastning och ammoniak Ytmyllning jämfört med bandspridning gav inte en högre avkastning i efterföljande skörd trots inbesparat kväve ca 20 kg NH 4 -N/ha. Orsaken kan vara t.ex. brist på vatten (och ej kväve), och/eller långsam effekt (50% organiskt N) Senare treårig studie gav dock inte heller någon stor skillnad i avkastning mellan bandspridning och öppen ytmyllning vid spridning till andra skörd.
23 Behandling av gödsel? Det finns många metoder t.ex. biologiska, kemiska, mekaniska, och tillsatsmedel för att förädla och ta ut energi ur stallgödsel, och andra organiska gödselmedel Exempel rötning och surgörning
24 Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel År Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Orötad gödsel Sommar/vinter
25 Total N-förlust, kg NH3-N/ha NH 3 -avgång efter spridning orötad och rötad gödsel, vårbruk, före sådd (nedbrukning efter 4 timmar) Orötad gödsel Rötad gödsel 21 % av ammoniumkvävet % av ammoniumkvävet Timmar efter spridning
26 Försurning av flytgödsel (tillsats av syra t.ex. svavelsyra, fosforsyra) I stall ph<5,5 ph<6,0-6,4 I lager Vid spridning ph<5,5/6,0
27 Fältförsök, surgörning av flytgödsel, orötad och rötad (ph 6)
28 Ammoniakavgång: Gödsel och rötad gödsel, med och utan syratillsats bandspriden på vall, andra skörd (ph 6) Spridning till andra skörd Rodhe L., Delin S., Oostra H., Gustafsson K., 2015 Surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning. NH 3 -emissionerna minskade för gödsel med 50 % på våren och med 75 % vid sommarspridning. För rötrest, minskade NH 3 -emissionerna med 90 % vid surgörning, dock större tillsats av syra (6 liter/m 3 ).
29 Växthusgas Global uppvärmningseffekt under 100 år (GWP 100 ) av metan är 28 ggr högre än koldioxid och av lustgas 265 ggr högre (2013). (Tidigare 25 resp 298; NV räknar med 21 resp. 310) Uppvärmningseffekten räknas om till koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv.)
30 Lustgasbildning Främst från mark med kväve, lagrad fastgödsel och flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Tillskott av extra kol och kväve stimulerar lustgasbildning Markförhållanden från fuktigt till torrt och vise versa, tining frysning
31 Påverkande faktorer, lustgas från stallgödslad mark Illustration: Jordbruksverket
32 Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1%
33 Fastgödsel (JTI-rapport 402). Mindre antal försök Lagring Risk för höga lustgasemissioner, speciellt från djupströgödsel (2,5-9,8 % av total-n). Metan från nötkletgödsel. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt N 2 O-emissionerna. Spridning Litteraturgenomgång visar medeltal för EFN 2 O för fastgödsel på 2,2 % av total-n utan nedbrukning och 1,3 % med nedbrukning. För svinfastgödel högre vid nedbrukning än ej nedbrukning. Lågt för fjäderfägödsel.
34 Sammanfattning spridning Växthusgaser Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten, sprid när grödan har N-behov, anpassa efter gröda och årsmån (delade givor) Ge inte stora givor, även om grödan klarar av det Markfukten har stort inflytande på lustgasemissionerna, skapa inte wet spots Ytmyllning kan rekommenderas även ur klimatsynpunkt Fastgödsel kan ge stora lustgasförluster. Använd teknik som finfördelar gödseln, sprider jämt och i begränsade givor (även lokalt). Två-
35 Sammanfattning Management och teknik hänger ihop Stor skala ger möjlighet att investera i mer avancerad teknik (fasta kostnaden fördelad på större volymer) I vissa fall är åtgärder bra både för att minska kväveförluster och växthusgaser Nya tekniker kommer för att processa gödseln på gården, men svårt att visa lönsamhet. Gödseln finns redan på gården ( gratis! ) och dess värde kan bara minska vid ovarsam hantering 35
36 Ännu en dag på jobbet JTI-rapport nr 337: Tack! Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning JTI-rapport nr 370: Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel JTI-rapport nr 402: Växthusgaser från stallgödsel -Litteraturgenomgång och modellberäkningar JTI-rapport 416: Kvävegödsling till slåttergräsvall med nötflytgödsel och handelsgödsel.
Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merFrån 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel
VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 217 Research Institutes of Sweden
Läs merVäxthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel
Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Nässjö 12 mars 2014 Lena Rodhe, lena.rodhe@jti.se Utsläpp
Läs merVÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL
VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 2019 Research Institutes of Sweden
Läs merSP biogasar häng med!
Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster
Läs merMETAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel
Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering
Läs merOrganiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö
JTI:s ämnesområden Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Lena.rodhe@jti.se Alnarp 212-3-27 Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merTeknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster
Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling
Läs merKlimatneutralt jordbruk 2050
Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merBiogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige
Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation
Läs merRötrest från biogasanläggningar
nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merJORDBRUK OCH LIVSMEDEL
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merKvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merYttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket
Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens
Läs merYtmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor
nr 103 Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor Lena Rodhe Illustration JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Ytmyllning
Läs merDin stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik
Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade
Läs merSurgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H )
Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H1333101) Lena Rodhe, JTI, Sofia Delin, SLU och Kjell Gustafsson,
Läs merJordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel
Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merDjupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon
97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merHumanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe
84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merBiogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merVäxthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning
JTI-rapport 2013, Lantbruk & Industri nr 413 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning - samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn Lena Rodhe, Johnny
Läs merUtgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker
Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merManual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26
Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merGödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen
Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merÅtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)
Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden
Läs merSpridning av flytgödsel
Spridning av flytgödsel Jordbruksinformation 15 2005 Flytgodsel.qxd 05-06-30 10.03 Sida 2 Innehåll Stallgödsel en resurs för jordbruket!.................... 4 Utnyttja växtnäringen i stallgödseln.......................
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merPraktisk användning av biogödsel
Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation
Läs merStallgödselns kväveverkan på skörden
JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång Eva Salomon JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång The nitrogen
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merTäckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning.
JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning. Lena Rodhe Mikael Pell JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs mer15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:
Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merFastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )
Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merTolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merFöreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3
Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till
Läs mer