Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng"

Transkript

1 Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel

2 Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel Vi fortsätter med att: utvecklar kunskap, + teknik och = metoder för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö Vid årsskiftet 2016/17 blev JTI och SP RISE, tillsammans med Swedish ICT och Innventia. Se vidare

3 Disposition Stallgödsel - egenskaper Risker för förluster: ammoniak, metan, lustgas Åtgärder för att minimera förluster vid spridning Hur påverkar åtgärderna avkastningen? Vad innebär behandling av stallgödsel (rötning, surgörning)? Hanteringsstrategi

4 Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Flytgödsel

5 Resurs Makronäringsämnen N, P och K Mikronäring Mullämnen - markstruktur

6 Kg/ton Växtnäringsresurs Tot-N, kg/ton NH4-N, kg/ton P, kg/ton K, kg/ton Urin högt ph! 1 0 Fastgödsel, nöt 17 Flytgödsel, nöt 15 Urin, nöt 14 Källa: SNV rapport 4974

7 Stallgödsel på vall (eng)? Stallgödseln matchar bra vallens P- och K-behov Stor andel av gårdens areal är vall (stor andel av gödseln från nötkreatur) Ger möjlighet till många spridningstidpunkter under året

8 Problem med stallgödsel? Lätt att förlora växtnäring N, P, K (gasemissioner, utlakning, immobilisering i mark), som kan skada i vatten och luft, ekonomisk förlust för lantbruket Växthusgaser Lukt Hygien Markpackning (tunga spridare pga. lågkoncentrerat gödselmedel)

9 Ammoniakavgång - spridningsmetod

10 Grundläggande vad styr NH 3 -avgången? NH 4+, aq + OH - NH 3, aq +H 2 O ph styr, vid 9,3 samma konc av NH 4+ och NH 3, vid ph 7 är 5% NH 3. NH 3, aq NH 3, gas Temperaturen styr Partialtrycket av ammoniak i luften (vindhastighet) Kontaktyta (storlek, egenskaper gödsel)

11 NH3-koncentration, ppm Temperaturen och givans betydelse för NH 3 - avgången efter spridning (flytgödsel)(svensson, 1993) ton/ha 28 ton/ha Markytans temperatur, C

12 Ts-haltens betydelse för NH 3 -avgången efter spridning (Svensson, 1993)

13 Faktorer som styr ammoniakavgången, spridning Meteorologiska faktorer temp vind luftfuktighet Spridarteknik Gödsel ph ts flytegenskaper halt ammoniumkväve i kg per ton Giva Mark struktur, gröda, jordart, ph...

14 Kumulerad NH3-förlust (kg N/ha) Tidpunkt under dagen, spridning i vall (Flytgödsel till slåttervall; Frick & Menzi, 1997) Morgen 6 Uhr Mittag 13 Uhr Abend 20 Uhr 0 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 Klockslag

15 Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker N-förlust som NH 3, % av tillfört NH 4 -N Vårspridning Sommarspridning Vårspridning Sommarspridning Bandspridning med släpslang Bandspridning med släpfot Öppen ytmyllning

16 Bandspridning med släpslangsramp

17 Placering av gödseln i marksektion Skivbillar Double disc tine Tubulator Width 21 mm Width 2 mm Depth 0-50 mm Depth mm

18 Öppen ytmyllning, V-ställda skivor

19 Täckt ytmyllning: Utvecklad teknik för att minimera ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel i vall Täckt ytmyllning, Prototyp 3

20 80 NH 3 emissioner, % av tillfört NH 4 -N Medeltal för 3 år Band- Pressurised Shallow Shallow Öppen spreading injection injection 1 injection 2 spridnin ytmyllning g Spreading techiques Tubulator Täckt ytmyllning

21 Avkastning, efterföljande skörd 6000 c c 5000 bc a a 4000 a a 3000 No Ingen fertiliser gödsel Band Bandspridning spreading Pressurised Inj. med tryckinjection Shallow Ytm, en injection skiva 1 Shallow Ytm., Två injection vinklade 2skivor a a a b b b b a a a a a 0 Year 1, Paper II Year 1, Paper III Year 2, Paper III Year 3, Paper III År 1 År 2 År 3

22 Avkastning och ammoniak Ytmyllning jämfört med bandspridning gav inte en högre avkastning i efterföljande skörd trots inbesparat kväve ca 20 kg NH 4 -N/ha. Orsaken kan vara t.ex. brist på vatten (och ej kväve), och/eller långsam effekt (50% organiskt N) Senare treårig studie gav dock inte heller någon stor skillnad i avkastning mellan bandspridning och öppen ytmyllning vid spridning till andra skörd.

23 Behandling av gödsel? Det finns många metoder t.ex. biologiska, kemiska, mekaniska, och tillsatsmedel för att förädla och ta ut energi ur stallgödsel, och andra organiska gödselmedel Exempel rötning och surgörning

24 Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel År Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Orötad gödsel Sommar/vinter

25 Total N-förlust, kg NH3-N/ha NH 3 -avgång efter spridning orötad och rötad gödsel, vårbruk, före sådd (nedbrukning efter 4 timmar) Orötad gödsel Rötad gödsel 21 % av ammoniumkvävet % av ammoniumkvävet Timmar efter spridning

26 Försurning av flytgödsel (tillsats av syra t.ex. svavelsyra, fosforsyra) I stall ph<5,5 ph<6,0-6,4 I lager Vid spridning ph<5,5/6,0

27 Fältförsök, surgörning av flytgödsel, orötad och rötad (ph 6)

28 Ammoniakavgång: Gödsel och rötad gödsel, med och utan syratillsats bandspriden på vall, andra skörd (ph 6) Spridning till andra skörd Rodhe L., Delin S., Oostra H., Gustafsson K., 2015 Surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning. NH 3 -emissionerna minskade för gödsel med 50 % på våren och med 75 % vid sommarspridning. För rötrest, minskade NH 3 -emissionerna med 90 % vid surgörning, dock större tillsats av syra (6 liter/m 3 ).

29 Växthusgas Global uppvärmningseffekt under 100 år (GWP 100 ) av metan är 28 ggr högre än koldioxid och av lustgas 265 ggr högre (2013). (Tidigare 25 resp 298; NV räknar med 21 resp. 310) Uppvärmningseffekten räknas om till koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv.)

30 Lustgasbildning Främst från mark med kväve, lagrad fastgödsel och flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Tillskott av extra kol och kväve stimulerar lustgasbildning Markförhållanden från fuktigt till torrt och vise versa, tining frysning

31 Påverkande faktorer, lustgas från stallgödslad mark Illustration: Jordbruksverket

32 Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1%

33 Fastgödsel (JTI-rapport 402). Mindre antal försök Lagring Risk för höga lustgasemissioner, speciellt från djupströgödsel (2,5-9,8 % av total-n). Metan från nötkletgödsel. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt N 2 O-emissionerna. Spridning Litteraturgenomgång visar medeltal för EFN 2 O för fastgödsel på 2,2 % av total-n utan nedbrukning och 1,3 % med nedbrukning. För svinfastgödel högre vid nedbrukning än ej nedbrukning. Lågt för fjäderfägödsel.

34 Sammanfattning spridning Växthusgaser Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten, sprid när grödan har N-behov, anpassa efter gröda och årsmån (delade givor) Ge inte stora givor, även om grödan klarar av det Markfukten har stort inflytande på lustgasemissionerna, skapa inte wet spots Ytmyllning kan rekommenderas även ur klimatsynpunkt Fastgödsel kan ge stora lustgasförluster. Använd teknik som finfördelar gödseln, sprider jämt och i begränsade givor (även lokalt). Två-

35 Sammanfattning Management och teknik hänger ihop Stor skala ger möjlighet att investera i mer avancerad teknik (fasta kostnaden fördelad på större volymer) I vissa fall är åtgärder bra både för att minska kväveförluster och växthusgaser Nya tekniker kommer för att processa gödseln på gården, men svårt att visa lönsamhet. Gödseln finns redan på gården ( gratis! ) och dess värde kan bara minska vid ovarsam hantering 35

36 Ännu en dag på jobbet JTI-rapport nr 337: Tack! Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning JTI-rapport nr 370: Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel JTI-rapport nr 402: Växthusgaser från stallgödsel -Litteraturgenomgång och modellberäkningar JTI-rapport 416: Kvävegödsling till slåttergräsvall med nötflytgödsel och handelsgödsel.

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 217 Research Institutes of Sweden

Läs mer

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Nässjö 12 mars 2014 Lena Rodhe, lena.rodhe@jti.se Utsläpp

Läs mer

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 2019 Research Institutes of Sweden

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering

Läs mer

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö JTI:s ämnesområden Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Lena.rodhe@jti.se Alnarp 212-3-27 Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö

Läs mer

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kvävebalanser på mjölkgårdar Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Syra till gödsel sparar kväve

Syra till gödsel sparar kväve Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

15A - Grovfoderodling

15A - Grovfoderodling Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2017

Gödslingsrekommendationer 2017 2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)

Läs mer

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens

Läs mer

Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor

Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor nr 103 Ytmyllning av flytgödsel till vall sparar kväve men kräver kraftigare traktor Lena Rodhe Illustration JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Ytmyllning

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H )

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H ) Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive ickerötad gödsel i vall; finansierat av SLF (H1333101) Lena Rodhe, JTI, Sofia Delin, SLU och Kjell Gustafsson,

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon 97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2019

Gödslingsrekommendationer 2019 2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning JTI-rapport 2013, Lantbruk & Industri nr 413 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning - samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn Lena Rodhe, Johnny

Läs mer

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska

Läs mer

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2 DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden

Läs mer

Spridning av flytgödsel

Spridning av flytgödsel Spridning av flytgödsel Jordbruksinformation 15 2005 Flytgodsel.qxd 05-06-30 10.03 Sida 2 Innehåll Stallgödsel en resurs för jordbruket!.................... 4 Utnyttja växtnäringen i stallgödseln.......................

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

Stallgödselns kväveverkan på skörden

Stallgödselns kväveverkan på skörden JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång Eva Salomon JTI-rapport Lantbruk & Industri 367 Stallgödselns kväveverkan på en Litteraturgenomgång The nitrogen

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. 3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.

Läs mer

Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning.

Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning. JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning. Lena Rodhe Mikael Pell JTI-rapport Lantbruk & Industri 337 Täckt

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr: Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( ) Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till

Läs mer