Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare

2 System för välfärd och miljö Den ekologiska slaktsvinproduktionen i Sverige behöver ökas avsevärt. Därför har ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i ekologisk grisproduktion (Eko-Gris) initierats i Sverige huvudsakligen finansierat med medel från Formas och från SLU. En del av programmet behandlar ekologiska inhysningsformer för slaktgrisar. Denna del av projektet pågår i Alnarp och ett antal olika Alnarps-institutioner/forskargrupper är involverade. Syftet med studierna är att jämföra olika inhysningsalternativ för ekologisk slaktgrisproduktion med hänsyn till djuren och deras välbefinnande, produktion, halmförbrukning, hälsostatus, arbetsinsats, miljöfrågor, växtnäringsutnyttjande, markskador mm. Anne-Charlotte Olsson, Hans von Wachenfelt, Knut-Håkan Jeppsson & Mats Andersson, Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, tel: , e-post: Försöksstall och registreringar Som en del av projektet, och för att kunna genomföra den aktuella forskningen, har det byggts ett stall för ekologisk slaktgrisproduktion på Odarslövs försöksgård (=Eko-stallet). Eko-stallet, som var färdigt och togs i bruk i oktober 2003, har plats för 128 grisar i 8 boxar med 16 grisar per box. Stallet är en oisolerad byggnad med glespanel. Fyra boxar är med djupströ och fyra boxar med straw-flow. Till varje box finns en hårdgjord uteyta (=betongplatta). Till två av boxarna med djupströ och till två av boxarna med straw-flow finns beteshagar som grisarna kan vistas i under sommartid. Uppfödningsomgångar, i vilka hälften av grisarna på detta sätt haft tillgång till beteshagar kallas sommaromgångar, medan uppfödningsomgångar i vilka grisarna i samtliga boxar endast haft tillgång till betongplattan kallas vinteromgångar. Totalt har 5 st omgångar av slaktsvin fötts upp i Eko-stallet; 3 st. s.k. vinteromgångar och 2 st. s.k. sommaromgångar. Djurens beteende, tillväxt, köttprocent/klassning, foderförbrukning, halmförbrukning, sjuklighet och gödselproduktion; boxarnas renhet och funktion; beteshagarnas utnyttjande och grästäcke; växtnäringsbalanser; skötarnas arbetsmiljö och arbetsinsats m.m. är exempel på parametrar som utvärderats inom projektet. Produktionsuppföljning och beteendestudier (utförda i omgångarna 1 4 och under 24 timmar i omgång 5) har gjorts i alla uppfödningsomgångar (1 5), medan insamling av gödsel, gödselanalyser och beräkning av växtnäringsbalanser begränsats till omgångarna 1, 3 och 4. Omgång 1 betraktas som en pilotomgång eftersom hanterings- och skötselrutinerna i det nybyggda stallet då finjusterades. Resultat från denna omgång ingår därför inte i den slutliga avrapporteringen. Nedan presenteras en sammanställning av några preliminära resultat från uppfödnings-omgångarna 3 och 4. Omgång 3 är en sommaromgång och omgång 4 en vinteromgång. Resultaten från dessa omgångar jämförs med siffror hämtade från den konventionella produktionen. Produktion, sjuklighet och slaktanmärkningar (tabell 1) För att eko-grisar ska få ett högt avräkningspris krävs att grisarna slaktas 182 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

3 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion vid rätt vikt och att grisarna har tillräckligt hög köttprocent i slaktkroppen. Viktiga förutsättningar för att nå detta mål är att grisarna enkelt kan vägas inför utslaktningen, att grisarna utfodras med ett välbalanserat foder samt att grisarna kan utfodras restriktivt mot slutet av uppfödningen. Eko-stallet är utformat med tanke på att det ska vara möjligt att utfodra grisarna restriktivt samt vara enkelt att väga grisarna inför slakt. Däremot sker ingen egen tillverkning av ekologiskt foder utan allt foder köps in. Ekologiskt foder till slaktgrisar förekommer oftast i mjölform. Under omgång 2 ställde ett sådant mjölfoder (Eko 1) till stora praktiska problem i det automatiska utfodringssystemet (torrfoder med foderkedja) i Eko-stallet. Under omgång 3 byttes därför detta foder ut mot ett specialtillverkat pelleterat ekologiskt foder (Eko 2). I samband med slakt visade det sig dock tydligt att detta foder inte uppfyllt vad som utlovats, framförallt inte vad gällde aminosyra-innehåll. Produktionsresultaten visade att både grisarna på betongplattan liksom grisarna med tillgång till betehage hade en medelköttprocent under 55 %. Foderanalyser, utförda i efterhand, visade bl a att innehållet av lysin per MJ var ca 10 % lägre än vad som utlovats. Trots utslaktning i rätt viktsklass resulterade den dåliga köttprocenten i att andelen grisar med högsta betalning var oacceptabelt låg i båda försöksled under omgång 3. Sämst resultat erhölls för grisarnas på betongplattan. Endast för 35,9 % av dessa slaktgrisar erhölls högsta betalning. Däremot registrerades i omgång 3 en tillväxt och foderförbrukning i nivå med jämförelsetalen inom konventionell produktion. Det bör noteras att omgång 3 var en s.k. sommaromgång och att grisarna p.g.a. den relativt höga omgivningstemperaturen inte behövde värma sig med foder. Under omgång 4 byttes fodret ut ytterligare en gång. Även denna gång utfodrades med ett specialtillverkat pelleterat ekologiskt foder (Eko 3). Detta foder visade sig ge acceptabla produktionsresultat. Medelköttprocenten hos grisarna i denna uppfödningsomgång var 58,0 % och för 85,1 % av dessa grisar erhölls högsta betalning. Exemplet visar tydligt på fodrets betydelse för ett uppnå ett bra produktionsresultat. Tillväxt och foderförbrukning i omgång 4 var betydligt sämre än i omgång 3 (tabell 1). Orsakerna kan sökas i att omgång 4 var en vinteromgång med lägre omgivningstemperaturer och att det under omgång 4 förekom ett utbrott av dysenteri (se fler detaljer senare i texten). I tabell 1 visas också preliminära resultat från registreringar av sjuklighet och behandlingar samt slaktanmärkningar. Vid värdering av resultaten är det viktigt att beakta att alla djur kom från en konventionell besättning (suggor och smågrisar, ej ekologiska). De observerade fallen av diarré i omgång 3 uppträdde inom 3 4 veckorna efter insättning i Ekostallet. Många av diarré-grisarna utvecklade senare höga antikroppstitrar mot Lawsonia-infektion och vi anser Lawsonia som medverkande diarré-orsak. Dessa infektioner har grisarna säkerligen haft med sig från den konventionella besättningen. Under omgång 4 utvecklades ett akut utbrott av dysenteri i Eko-stallet ca 2 mån efter insättning, alltså då grisarna var ca 4,5 månader gamla. Sjukdomssymptom med blodig, slemmig diarré observerades hos ca 1/3 av grisarna. Alla djur i stallet blev behandlade med oral medicinering i 7 dagar. Slaktanmärkningarna visade relativt höga registreringar av leverskador, som tyder på förekomst av spolmask. Grisarna i Eko-stallet avmaskades inte. 183

4 Beteendestudier och skaderegistreringar (tabell 2) Beteendestudierna visade tydligt att grisarnas aktivitet i hög grad påverkades av grisarnas ålder och av omgivningstemperaturen. Grisarna var betydligt mer aktiva när det var kallare, men också aktivare vid 17 veckors ålder än vid 21 veckors ålder. Däremot registrerades inga skillnader i aktivitet mellan om grisarna hade tillgång till beteshagar eller inte. Val av uppehållsplats påverkades av vilka möjligheter grisarna hade. Vid 17 veckors ålder valde de grisar i omgång 3, som hade tillgång till beteshagar, att vistas på gångar och bete i ca 47 % av de fall då de var aktiva. Vid 21 veckors ålder hade motsvarande siffra för samma grisar reducerats till 12 %. De grisar som endast hade tillgång till betongplatta var, förutom att vara mer aktiva på betongplattan, också mer aktiva på spalten, ätytan och liggytan, d.v.s. de fördelade sin aktivitet på alla för dem tillgängliga ytor. Om man gör en förenkling och föreställer sig att grisarna urinerar och gödslar på de olika ytorna enligt samma förhållande som de är aktiva, skulle detta innebära att ca % av gödseln kan förväntas hamna på icke uppsamlingsbara ytor. Skaderegistreringar användes som en metod för att registrera förekomst av aggressioner mellan djuren. Spridningen i skadesummepoäng var stor mellan omgångarna men intressant är att skadorna i Eko-stallet minskade under uppfödningen. Detta är omvänt mot vad som registrerats i konventionell produktion (trågutfodring och restriktiv fodertilldelning efter 65 kg levande vikt (Botermans & Svendsen, 2000)) och får antas vara en effekt av den större tillgängliga ytan för grisarna. Gödselmätningar, växtnäringsbalanser och renhetsstudier (tabell 3) Påverkan på miljön har i detta fall beräknats med hjälp av stallbalanser. Uppgifter om insatt antal smågrisar, mängder av foder och halm samt uppgifter om produktion av slaktgrisar och innehåll av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) i slaktkroppen (Simonsson, 1990) gör det möjligt att beräkna mängder av producerade näringsämnen (N, P och K) bakom svans. I tabell 3 redovisas preliminära resultat för N och P. Stallanalysen för P kan användas för att kontrollera hur väl beräkningarna stämmer. Eftersom det inte förekommer några förluster av P i stallet, ska dessa vid korrekta beräkningar hamna kring 0. I omgång 4 tycks överensstämmelsen i beräkningarna vara god. Beräkningarna i omgång 3 stämmer dock inte lika bra, vilket kan tyda på ett systematiskt fel. Sammanställningarna i omgång 3 kommer därför att undersökas närmare. Mängden N bakom svans är större i omgång 3 och 4 jämfört med vad som anses gälla för den konventionella produktionen (www.greppa.nu, 2005) (tabell 3). Huvudsakligen förklaras detta av att proteininnehållet i det ekologiska fodret måste vara högre för att uppnå en ur produktionssynpunkt acceptabel köttprocent, eftersom det ekologiska fodret inte kan optimeras till grisen med hjälp av syntetiskt framställda aminosyror. Störst mängd N bakom svans beräknades i omgång 4. Till viss del berodde detta på att foderförbrukningen p g a sjuklighet var högre i omgång 4 jämfört med i omgång 3, men också på att proteininnehållet i fodret i omgång 3 inte var tillräckligt högt för att uppnå en acceptabel produktionsnivå. Detta visar på den målkonflikt mellan produktionsnivå 184 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

5 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion och miljöpåverkan som finns i den ekologiska produktionen. Gödselmätningarna inne i Eko-stallet utfördes genom att all producerad gödsel samlades upp i plastbackar under spalten. Efter mätperioder om 48 timmar vägdes gödseln och väl blandade prov togs ut för analys av NPK- innehåll. Motsvarande tillvägagångssätt användes på betongytan utomhus. Backar, placerade i gödselkanalen utomhus, samlade upp den gödsel som grisarna genom sin aktivitet fick att flyta ner i kanalen. Resterande mängd gödsel på betongytan skrapades upp för vägning och provtagning. Efter utslakt av alla grisar vägdes även kvarvarande strömedel och representativa prov togs ut för analys. Skillnaden mellan mängden N per gris bakom svans och mängden N per gris i gödsel + halm antas huvudsakligen utgöras av NH 3 - emission från boxen. Detta innebär att emissionen i omgång 3 och 4 preliminärt skulle utgöra % av mängden N per gris bakom svans. Motsvarande siffra för den konventionella produktionen antas vara 14 % (STANK, 2004). Totalt innebär detta ca 6 ggr så hög emission från Eko-stallet jämfört med konventionell produktion. Ammoniakemissionen påverkas linjärt av mängden N bakom svans och av den emitterande ytan (Andersson, 1995). Dessutom har olika omgivningsfaktorer såsom temperatur, luftflöde m.m. stor betydelse för mängden N som avgår som ammoniak (NH 3 ). Om man bortser från omgivningsfaktorernas påverkan innebär den större mängden N bakom svans (p.g.a. det ekologiska fodret och den något högre foderförbrukningen), i Eko-stallet en i medeltal 1,6 ggr (1,3 1,8 ggr) större NH 3 -emission än i ett konventionellt stall. För att nå upp till den 6 ggr så stora emissionen som beräknats, måste teoretiskt den emitterande ytan vara 3,75 gånger så stor som i en konventionell slaktgrisbox. Om man antar att en emitterande yta av ca 0,5 m 2 per gris är rimligt i ett konventionellt stall skulle detta innebära att ca 1,9 m 2 per gris är emitterande i Eko-stallet. Enligt de renhetsstudier som utförts, i vilka totalytan med renhetskod 1 (0 = ren yta, 1= någon gödsel, 2= mycket gödsel) beräknats som s.k. smutsig yta (tabell 3), visar sig resonemanget stämma relativt bra för uppfödningsomgång 4. I denna omgång fanns, som tidigare nämnts, problem med diarré och därmed också dålig hygien i boxarna. I omgång 3 stämmer det teoretiska resonemanget något sämre. Här visar renhetsstudierna på mindre smutsig yta per gris än vad som teoretiskt kan räknas fram från emissionsresultaten. Den relativt höga temperaturen i omgång 3 kan dock vara förklaringen, vilket visar på att omgivningsfaktorernas betydelse inte kan negligeras. Mängden P bakom svans har i tabell 3 beräknats till ca 1,1 1,3 ggr så stor i Eko-stallet som i konventionell produktion. I detta fall förklaras hela skillnaden av det ekologiska fodret och den något högre foderförbrukningen. Mängden P i den gödsel som grisarna lämnar i beteshagarna har preliminärt beräknats till ca 0,42 kg per gris. Detta innebär att den betesareal på 96 m 2 per gris (=1536 m 2 per box om 16 grisar) som använts i försöket inte varit tillräcklig om samma beteshagar skulle använts varje år. Istället för max-värdet 22 kg P per ha har grisarna i de boxar som haft tillgång till beteshagarna belastat uteytorna med en dubbelt för hög fosforgiva. I försöket har grisarna dock fått tillgång till nya beteshagar år 2, vilket gör att P-belastningen på beteshagarna i medeltal över 2 år bör ha hållit sig kring max-värdet. 185

6 Sammanfattning/slutsatser Sammanfattningsvis kan konstateras att stallfunktionen i det ekologiska försöksstallet varit bra. Det har varit enkelt att hantera och övervaka grisarna bl.a. eftersom grisarna utfodrats inne i stallet. Eftersom grisarna trågutfodrats har det också varit möjligt att utan problem utfodra grisarna restriktivt i slutet av uppfödningen. Vidare har stallets utformning gjort det enkelt att väga grisarna inför slakt. Förutsättningarna för att kunna utfodra för hög köttprocent och för att kunna slakta ut i bäst betalda viktsintervall är alltså goda i den planlösning som testats. Djurens välfärd bedöms också vara bra i Eko-stallet. Beteendestudier och skaderegistreringar visar på att grisarna utnyttjar de större ytor de erbjuds. Detta tycks leda till färre aggressioner och skador på djuren jämfört med i konventionell produktion. Grisarna i Eko-stallet hade också färre anmärkningarna p.g.a. lungproblem vid slakt än konventionella grisar. De utförda stallbalansberäkningarna visar dock preliminärt på en ca 6 ggr så hög NH 3 -emission från Eko-stallet som i ett konventionellt stall. Uppskattningsvis bidrar det ekologiska fodret till denna ökning med en faktor på 1,6 ggr och de större vistelseytorna med en faktor på 3,75 ggr. Siffrorna antyder att man i första hand bör fokusera på de stora vistelseytorna vid åtgärder för att minska emissionen. Referenser Andersson, M Ammonia volatilization from cow and pig manure. Sveriges lantbruks-universitet, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, Rapport 98, Lund. 66 pp. Botermans, J. & Svendsen, J Effect of feeding environment on performance, injuries and behaviour in growing- finishing pigs: group-based studies. Acta Agric Scand., Sect A. Animal Sci: 2000: 50, Fernández, J Deposition and content of N, P and K in slaughter pigs. National Institute of Animal Science. Research Centre Foulum. Denmark Simonsson, A Omsättning av kväve, fosfor och kalium i svinproduktionen. Sveriges Lantbruksuniversitet. Fakta Husdjur nr 1, Uppsala STANK, STANK in MIND. Jordbruksverkets program för miljöinriktad rådgivning, Version 1.01, Jönköping Jordbruksverket ( ) 186 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

7 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Tabell 1. Produktionsresultat, sjuklighet och slaktanmärkningar. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinter-ång, omgång, omgång, omgång, betong-platta betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Antal grisar Foder Eko 2 Eko 2 Eko 3 MJ per kg foder 12,7 12,7 12,4 12,4 g råprotein per kg foder g råprotein per MJ 13,3 13,3 14,1 11,7 Produktion Tillväxt, g/dag Köttprocent, % 54,1 54,9 58,0 57,4 Foderförbrukning, kg/ kg tillväxt 2,70 2,65 3,10 2,79 Andel bäst betalda, % 35,9 52,4 85,1 Sjuklighet, behandlingar - diarré 3,1 9,4 - - ledinflammation 3, bensvaghet, halt - - 2,4 - svansbiten dysenteri ,8 2) - annat 1,6-1,6 Slaktanmärkningar, % - bölder (29/30) 1,6-0,8 1,5 - ledinflammation (31/32) ,3 - övriga ledskador (55/56) - - 0,8 0,4 - svansbiten (57/58) ,7 - lunginflammation (61/62) ,3 - lunginflammation (71/72) ,2 - lungsäcksinflammation (75/76) - 3,1-4,7 - spolmaskskadad lever (83/84) 6,2 3,1 4,7 2,4 1) Jämförelsetalen är hämtade från olika källor: Foderuppgifterna är hämtade från Lantmännens slaktgrisfoder Origo, produktionsuppgifterna är medeltal från PigWin Slakt, 2004 och slaktanmärkningarna är slakterimedeltal från Swedish Meats, Kristianstad, kvartal 04/2004 2) Ca 2 månader efter insättningen fick grisarna i omgång 4 ett utbrott av dysenteri. Ca 1/3 av grisarna uppvisade sjukdomssymptom. Alla grisar behandlades. 187

8 Tabell 2. Resultat från beteendestudier och skaderegistreringar. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinteromgång, omgång, omgång, betong- betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Antal grisar Beteendestudier, 17 veckors ålder Temperatur, C Står/går på- liggyta, % 6,3 3,2 26,6 21,1 14,9 37,0 5,1 2,3 5,2 12,4 3,8 18,1-4, ,4 - Står/går totalt, % 44,9 45,4 86,9 Beteendestudier, 21 veckors ålder Temperatur, C Står/går på- liggyta, % 1,5 0,7 13,6 16,5 10,8 26,7 2,7 1,9 5,4 8,3 3,5 8,0-1, ,6 - Står/går totalt, % 29,0 19,2 53,7 Skador, skadesummepoäng Studie 1, 17 veckors ålder 1,16 0,86 0,51 1,21 Studie 2, 21 veckors ålder 0,44 0,64 0,34 1,88 1) Skadesummepoäng för konventionell produktion med tråg hämtade från Botermans & Svendsen, Jämförbara beteendestudier saknas 188 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

9 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Tabell 3. Stallbalanser för N och P samt resultat från renhetsstudier. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinteromgång, omgång, omgång, betong- betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Miljöpåverkan, kg N/gris Smågris 0,5 0,5 0,5 0,5 Foder, halm och bete 2 6,1 6,5 7,5 5,2 Summa, in 6,6 7,0 8,0 5,7 Slaktgris 2,7 2,6 2,5 2,7 Bakom svans 3,9 4,4 5,4 3,0 Summa, ut 6,6 7,0 8,0 5,7 Gödselmätning 1,6 1,1 2,4 2,6 Gödsel, betesfållor 3) - 0,7 - Förluster 2,3 2,6 3,0 0,4 Summa bakom svans 3,9 4,4 5,4 3,0 Miljöpåverkan, kg P/gris Smågris 0,1 0,1 0,1 0,2 Foder, halm och bete 2 1,6 1,6 1,7 1,4 Summa, in 1,7 1,7 1,8 1,6 Slaktgris 0,6 0,5 0,5 0,6 Bakom svans 1,1 1,2 1,3 1,0 Summa, ut 1,7 1,7 1,8 1,6 Gödselmätning 0,9 0,6 1,3 1,0 Gödsel, betesfållor 3) - 0,4 - - Förluster 0,2 0,2 0,0 Summa bakom svans 1,1 1,2 1,3 1,0 Renhetsstudier, m2 smutsig yta per gris Fast yta, inomhus 0,3 0,3 1,0 Spaltyta, inomhus 0,3 0,3 0,3 Betongyta, utomhus 0,6 0,4 0,9 Totalt 1,2 1,0 2,2 0,5 1) Jämförelsetalen är hämtade från olika källor: Simonsson, 1990; Fernández 1996; ( ) 2) Mängden bete beräknad från innehållet av K i gödseln 3) Mängden gödsel i betesfållorna beräknad med hjälp av information från de boxar i vilka grisarna inte gick ut i betesfållor 189

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Rapport 149 Report Alnarp 2007 Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Organic growing-finishing pig production Part 4.

Läs mer

Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J.

Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J. Bibliografiska uppgifter för Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 3 - Arbetstider och arbetsbelastningar Författare Utgivningsår 2007 Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J. Tidskrift/serie

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar

Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar 1 Bilaga 2 Slutrapport SJV (25-10992/09), KSLA (09SLO005), PA (386/09/Anim) Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar Jos Botermans, Forskare, AgrD,

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

Kom igång med WinPig Slakt

Kom igång med WinPig Slakt Kom igång med WinPig Slakt Generella funktioner 1 Filter (sökfunktion) 1 Olika typer av filter 1 Genvägsikoner 2 Allmänt att tänka på 3 Förutsättningar 3 Snabbkommandon och funktioner 3 Sök-ikonen 3 Ta

Läs mer

HUR SKA MAN BYGGA FÖR EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION?

HUR SKA MAN BYGGA FÖR EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION? Kristina Ascárd 1 & Eva von Wachenfelt 2 Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi Tel: 040-415473 (1), 040 415483 (2) E-post: Kristina.Ascard@jbt.slu.se, Eva.von.Wachenfelt@jbt.slu.se HUR

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Byggnader för ekologiska slaktsvin

Byggnader för ekologiska slaktsvin Byggnader för ekologiska slaktsvin Jordbruksinformation 2 2002 3 Förord Den som funderar på omläggning av sin grisproduktion till ekologisk inriktning behöver hjälp med att planera för hur gårdens byggnader

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1

Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1 Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Lotta Jönsson et al 2007 SLU, Instutitionen för Husdjurens utfodring- och vård, Kungsängens Forskningscentrum, SE-753 23 Uppsala E-mail: Lotta.Jonsson@huv.slu.se,

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Nr 27. Oktober 2001 Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Oscar Nilsson, Maxima, Skara Sammanfattning Speciellt höga krav på

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion

Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion Bibliografiska uppgifter för Infektiösa ledproblem i ekologisk och konventionell grisproduktion Författare Ström S. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Rapport 2001:13 2001.06.13/BA Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Böklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O)

Böklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O) Böklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O) av Emma Selberg Nygren Institutionen för husdjurens Examensarbete 279 utfodring

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans NYTT&NYTTIGT Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Foder förframtiden Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson

Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson 81 Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson Torvströ i smågrisproduktionen Intresset för torv som strö i grisnings- och tillväxtboxar har ökat. Dels för att en speciell

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER VID PRODUKTION AV

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER VID PRODUKTION AV RAPPORT 2009:5 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER VID PRODUKTION AV GRISKÖTT UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Ulf Sonesson, Maria Berglund och Christel Cederberg INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Klimatpåverkan från grisköttsproduktion

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Utveckling av en mobil hydda för ekologiska slaktsvin på bete

Utveckling av en mobil hydda för ekologiska slaktsvin på bete JTI-rapport Lantbruk & Industri 383 Utveckling av en mobil hydda för ekologiska slaktsvin på bete Eva Salomon, Niels Andresen, Mats Gustafsson, Ingela Löfquist, Magnus Nyman, Anders Ringmar & Marianne

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Fytas och rena aminosyror i foder till grisar för att minska utsläpp av fosfor och kväve - Tillämpning idag och potential i framtiden

Fytas och rena aminosyror i foder till grisar för att minska utsläpp av fosfor och kväve - Tillämpning idag och potential i framtiden Projekt i kursen Agrosystem LB0059 HT 2011 Sveriges Lantbruksuniversitet Fytas och rena aminosyror i foder till grisar för att minska utsläpp av fosfor och kväve - Tillämpning idag och potential i framtiden

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör

Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör Fjäderfä 10-2011 49 Kraftsamling på nya Lövsta vid första LEARN-dagen Nu ska forskning och näring jobba tillsammans SLU:s nya

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Energieffektivisering Hö nserier

Energieffektivisering Hö nserier Referat kursdag, Sandviken 2014-11-13 Energieffektivisering Hö nserier Energilots 2.0 bjöd 13 november in Dalarnas och Gävleborgs hönserier till en kursdag som syftade till att ge kunskaper och skapa en

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Musslor som foder till värphöns

Musslor som foder till värphöns Projekt Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogasgödsel- och foderproduktion. Musslor som foder till värphöns En förstudie gjord

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer