Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare

2 System för välfärd och miljö Den ekologiska slaktsvinproduktionen i Sverige behöver ökas avsevärt. Därför har ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i ekologisk grisproduktion (Eko-Gris) initierats i Sverige huvudsakligen finansierat med medel från Formas och från SLU. En del av programmet behandlar ekologiska inhysningsformer för slaktgrisar. Denna del av projektet pågår i Alnarp och ett antal olika Alnarps-institutioner/forskargrupper är involverade. Syftet med studierna är att jämföra olika inhysningsalternativ för ekologisk slaktgrisproduktion med hänsyn till djuren och deras välbefinnande, produktion, halmförbrukning, hälsostatus, arbetsinsats, miljöfrågor, växtnäringsutnyttjande, markskador mm. Anne-Charlotte Olsson, Hans von Wachenfelt, Knut-Håkan Jeppsson & Mats Andersson, Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, tel: , e-post: Försöksstall och registreringar Som en del av projektet, och för att kunna genomföra den aktuella forskningen, har det byggts ett stall för ekologisk slaktgrisproduktion på Odarslövs försöksgård (=Eko-stallet). Eko-stallet, som var färdigt och togs i bruk i oktober 2003, har plats för 128 grisar i 8 boxar med 16 grisar per box. Stallet är en oisolerad byggnad med glespanel. Fyra boxar är med djupströ och fyra boxar med straw-flow. Till varje box finns en hårdgjord uteyta (=betongplatta). Till två av boxarna med djupströ och till två av boxarna med straw-flow finns beteshagar som grisarna kan vistas i under sommartid. Uppfödningsomgångar, i vilka hälften av grisarna på detta sätt haft tillgång till beteshagar kallas sommaromgångar, medan uppfödningsomgångar i vilka grisarna i samtliga boxar endast haft tillgång till betongplattan kallas vinteromgångar. Totalt har 5 st omgångar av slaktsvin fötts upp i Eko-stallet; 3 st. s.k. vinteromgångar och 2 st. s.k. sommaromgångar. Djurens beteende, tillväxt, köttprocent/klassning, foderförbrukning, halmförbrukning, sjuklighet och gödselproduktion; boxarnas renhet och funktion; beteshagarnas utnyttjande och grästäcke; växtnäringsbalanser; skötarnas arbetsmiljö och arbetsinsats m.m. är exempel på parametrar som utvärderats inom projektet. Produktionsuppföljning och beteendestudier (utförda i omgångarna 1 4 och under 24 timmar i omgång 5) har gjorts i alla uppfödningsomgångar (1 5), medan insamling av gödsel, gödselanalyser och beräkning av växtnäringsbalanser begränsats till omgångarna 1, 3 och 4. Omgång 1 betraktas som en pilotomgång eftersom hanterings- och skötselrutinerna i det nybyggda stallet då finjusterades. Resultat från denna omgång ingår därför inte i den slutliga avrapporteringen. Nedan presenteras en sammanställning av några preliminära resultat från uppfödnings-omgångarna 3 och 4. Omgång 3 är en sommaromgång och omgång 4 en vinteromgång. Resultaten från dessa omgångar jämförs med siffror hämtade från den konventionella produktionen. Produktion, sjuklighet och slaktanmärkningar (tabell 1) För att eko-grisar ska få ett högt avräkningspris krävs att grisarna slaktas 182 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

3 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion vid rätt vikt och att grisarna har tillräckligt hög köttprocent i slaktkroppen. Viktiga förutsättningar för att nå detta mål är att grisarna enkelt kan vägas inför utslaktningen, att grisarna utfodras med ett välbalanserat foder samt att grisarna kan utfodras restriktivt mot slutet av uppfödningen. Eko-stallet är utformat med tanke på att det ska vara möjligt att utfodra grisarna restriktivt samt vara enkelt att väga grisarna inför slakt. Däremot sker ingen egen tillverkning av ekologiskt foder utan allt foder köps in. Ekologiskt foder till slaktgrisar förekommer oftast i mjölform. Under omgång 2 ställde ett sådant mjölfoder (Eko 1) till stora praktiska problem i det automatiska utfodringssystemet (torrfoder med foderkedja) i Eko-stallet. Under omgång 3 byttes därför detta foder ut mot ett specialtillverkat pelleterat ekologiskt foder (Eko 2). I samband med slakt visade det sig dock tydligt att detta foder inte uppfyllt vad som utlovats, framförallt inte vad gällde aminosyra-innehåll. Produktionsresultaten visade att både grisarna på betongplattan liksom grisarna med tillgång till betehage hade en medelköttprocent under 55 %. Foderanalyser, utförda i efterhand, visade bl a att innehållet av lysin per MJ var ca 10 % lägre än vad som utlovats. Trots utslaktning i rätt viktsklass resulterade den dåliga köttprocenten i att andelen grisar med högsta betalning var oacceptabelt låg i båda försöksled under omgång 3. Sämst resultat erhölls för grisarnas på betongplattan. Endast för 35,9 % av dessa slaktgrisar erhölls högsta betalning. Däremot registrerades i omgång 3 en tillväxt och foderförbrukning i nivå med jämförelsetalen inom konventionell produktion. Det bör noteras att omgång 3 var en s.k. sommaromgång och att grisarna p.g.a. den relativt höga omgivningstemperaturen inte behövde värma sig med foder. Under omgång 4 byttes fodret ut ytterligare en gång. Även denna gång utfodrades med ett specialtillverkat pelleterat ekologiskt foder (Eko 3). Detta foder visade sig ge acceptabla produktionsresultat. Medelköttprocenten hos grisarna i denna uppfödningsomgång var 58,0 % och för 85,1 % av dessa grisar erhölls högsta betalning. Exemplet visar tydligt på fodrets betydelse för ett uppnå ett bra produktionsresultat. Tillväxt och foderförbrukning i omgång 4 var betydligt sämre än i omgång 3 (tabell 1). Orsakerna kan sökas i att omgång 4 var en vinteromgång med lägre omgivningstemperaturer och att det under omgång 4 förekom ett utbrott av dysenteri (se fler detaljer senare i texten). I tabell 1 visas också preliminära resultat från registreringar av sjuklighet och behandlingar samt slaktanmärkningar. Vid värdering av resultaten är det viktigt att beakta att alla djur kom från en konventionell besättning (suggor och smågrisar, ej ekologiska). De observerade fallen av diarré i omgång 3 uppträdde inom 3 4 veckorna efter insättning i Ekostallet. Många av diarré-grisarna utvecklade senare höga antikroppstitrar mot Lawsonia-infektion och vi anser Lawsonia som medverkande diarré-orsak. Dessa infektioner har grisarna säkerligen haft med sig från den konventionella besättningen. Under omgång 4 utvecklades ett akut utbrott av dysenteri i Eko-stallet ca 2 mån efter insättning, alltså då grisarna var ca 4,5 månader gamla. Sjukdomssymptom med blodig, slemmig diarré observerades hos ca 1/3 av grisarna. Alla djur i stallet blev behandlade med oral medicinering i 7 dagar. Slaktanmärkningarna visade relativt höga registreringar av leverskador, som tyder på förekomst av spolmask. Grisarna i Eko-stallet avmaskades inte. 183

4 Beteendestudier och skaderegistreringar (tabell 2) Beteendestudierna visade tydligt att grisarnas aktivitet i hög grad påverkades av grisarnas ålder och av omgivningstemperaturen. Grisarna var betydligt mer aktiva när det var kallare, men också aktivare vid 17 veckors ålder än vid 21 veckors ålder. Däremot registrerades inga skillnader i aktivitet mellan om grisarna hade tillgång till beteshagar eller inte. Val av uppehållsplats påverkades av vilka möjligheter grisarna hade. Vid 17 veckors ålder valde de grisar i omgång 3, som hade tillgång till beteshagar, att vistas på gångar och bete i ca 47 % av de fall då de var aktiva. Vid 21 veckors ålder hade motsvarande siffra för samma grisar reducerats till 12 %. De grisar som endast hade tillgång till betongplatta var, förutom att vara mer aktiva på betongplattan, också mer aktiva på spalten, ätytan och liggytan, d.v.s. de fördelade sin aktivitet på alla för dem tillgängliga ytor. Om man gör en förenkling och föreställer sig att grisarna urinerar och gödslar på de olika ytorna enligt samma förhållande som de är aktiva, skulle detta innebära att ca % av gödseln kan förväntas hamna på icke uppsamlingsbara ytor. Skaderegistreringar användes som en metod för att registrera förekomst av aggressioner mellan djuren. Spridningen i skadesummepoäng var stor mellan omgångarna men intressant är att skadorna i Eko-stallet minskade under uppfödningen. Detta är omvänt mot vad som registrerats i konventionell produktion (trågutfodring och restriktiv fodertilldelning efter 65 kg levande vikt (Botermans & Svendsen, 2000)) och får antas vara en effekt av den större tillgängliga ytan för grisarna. Gödselmätningar, växtnäringsbalanser och renhetsstudier (tabell 3) Påverkan på miljön har i detta fall beräknats med hjälp av stallbalanser. Uppgifter om insatt antal smågrisar, mängder av foder och halm samt uppgifter om produktion av slaktgrisar och innehåll av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) i slaktkroppen (Simonsson, 1990) gör det möjligt att beräkna mängder av producerade näringsämnen (N, P och K) bakom svans. I tabell 3 redovisas preliminära resultat för N och P. Stallanalysen för P kan användas för att kontrollera hur väl beräkningarna stämmer. Eftersom det inte förekommer några förluster av P i stallet, ska dessa vid korrekta beräkningar hamna kring 0. I omgång 4 tycks överensstämmelsen i beräkningarna vara god. Beräkningarna i omgång 3 stämmer dock inte lika bra, vilket kan tyda på ett systematiskt fel. Sammanställningarna i omgång 3 kommer därför att undersökas närmare. Mängden N bakom svans är större i omgång 3 och 4 jämfört med vad som anses gälla för den konventionella produktionen (www.greppa.nu, 2005) (tabell 3). Huvudsakligen förklaras detta av att proteininnehållet i det ekologiska fodret måste vara högre för att uppnå en ur produktionssynpunkt acceptabel köttprocent, eftersom det ekologiska fodret inte kan optimeras till grisen med hjälp av syntetiskt framställda aminosyror. Störst mängd N bakom svans beräknades i omgång 4. Till viss del berodde detta på att foderförbrukningen p g a sjuklighet var högre i omgång 4 jämfört med i omgång 3, men också på att proteininnehållet i fodret i omgång 3 inte var tillräckligt högt för att uppnå en acceptabel produktionsnivå. Detta visar på den målkonflikt mellan produktionsnivå 184 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

5 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion och miljöpåverkan som finns i den ekologiska produktionen. Gödselmätningarna inne i Eko-stallet utfördes genom att all producerad gödsel samlades upp i plastbackar under spalten. Efter mätperioder om 48 timmar vägdes gödseln och väl blandade prov togs ut för analys av NPK- innehåll. Motsvarande tillvägagångssätt användes på betongytan utomhus. Backar, placerade i gödselkanalen utomhus, samlade upp den gödsel som grisarna genom sin aktivitet fick att flyta ner i kanalen. Resterande mängd gödsel på betongytan skrapades upp för vägning och provtagning. Efter utslakt av alla grisar vägdes även kvarvarande strömedel och representativa prov togs ut för analys. Skillnaden mellan mängden N per gris bakom svans och mängden N per gris i gödsel + halm antas huvudsakligen utgöras av NH 3 - emission från boxen. Detta innebär att emissionen i omgång 3 och 4 preliminärt skulle utgöra % av mängden N per gris bakom svans. Motsvarande siffra för den konventionella produktionen antas vara 14 % (STANK, 2004). Totalt innebär detta ca 6 ggr så hög emission från Eko-stallet jämfört med konventionell produktion. Ammoniakemissionen påverkas linjärt av mängden N bakom svans och av den emitterande ytan (Andersson, 1995). Dessutom har olika omgivningsfaktorer såsom temperatur, luftflöde m.m. stor betydelse för mängden N som avgår som ammoniak (NH 3 ). Om man bortser från omgivningsfaktorernas påverkan innebär den större mängden N bakom svans (p.g.a. det ekologiska fodret och den något högre foderförbrukningen), i Eko-stallet en i medeltal 1,6 ggr (1,3 1,8 ggr) större NH 3 -emission än i ett konventionellt stall. För att nå upp till den 6 ggr så stora emissionen som beräknats, måste teoretiskt den emitterande ytan vara 3,75 gånger så stor som i en konventionell slaktgrisbox. Om man antar att en emitterande yta av ca 0,5 m 2 per gris är rimligt i ett konventionellt stall skulle detta innebära att ca 1,9 m 2 per gris är emitterande i Eko-stallet. Enligt de renhetsstudier som utförts, i vilka totalytan med renhetskod 1 (0 = ren yta, 1= någon gödsel, 2= mycket gödsel) beräknats som s.k. smutsig yta (tabell 3), visar sig resonemanget stämma relativt bra för uppfödningsomgång 4. I denna omgång fanns, som tidigare nämnts, problem med diarré och därmed också dålig hygien i boxarna. I omgång 3 stämmer det teoretiska resonemanget något sämre. Här visar renhetsstudierna på mindre smutsig yta per gris än vad som teoretiskt kan räknas fram från emissionsresultaten. Den relativt höga temperaturen i omgång 3 kan dock vara förklaringen, vilket visar på att omgivningsfaktorernas betydelse inte kan negligeras. Mängden P bakom svans har i tabell 3 beräknats till ca 1,1 1,3 ggr så stor i Eko-stallet som i konventionell produktion. I detta fall förklaras hela skillnaden av det ekologiska fodret och den något högre foderförbrukningen. Mängden P i den gödsel som grisarna lämnar i beteshagarna har preliminärt beräknats till ca 0,42 kg per gris. Detta innebär att den betesareal på 96 m 2 per gris (=1536 m 2 per box om 16 grisar) som använts i försöket inte varit tillräcklig om samma beteshagar skulle använts varje år. Istället för max-värdet 22 kg P per ha har grisarna i de boxar som haft tillgång till beteshagarna belastat uteytorna med en dubbelt för hög fosforgiva. I försöket har grisarna dock fått tillgång till nya beteshagar år 2, vilket gör att P-belastningen på beteshagarna i medeltal över 2 år bör ha hållit sig kring max-värdet. 185

6 Sammanfattning/slutsatser Sammanfattningsvis kan konstateras att stallfunktionen i det ekologiska försöksstallet varit bra. Det har varit enkelt att hantera och övervaka grisarna bl.a. eftersom grisarna utfodrats inne i stallet. Eftersom grisarna trågutfodrats har det också varit möjligt att utan problem utfodra grisarna restriktivt i slutet av uppfödningen. Vidare har stallets utformning gjort det enkelt att väga grisarna inför slakt. Förutsättningarna för att kunna utfodra för hög köttprocent och för att kunna slakta ut i bäst betalda viktsintervall är alltså goda i den planlösning som testats. Djurens välfärd bedöms också vara bra i Eko-stallet. Beteendestudier och skaderegistreringar visar på att grisarna utnyttjar de större ytor de erbjuds. Detta tycks leda till färre aggressioner och skador på djuren jämfört med i konventionell produktion. Grisarna i Eko-stallet hade också färre anmärkningarna p.g.a. lungproblem vid slakt än konventionella grisar. De utförda stallbalansberäkningarna visar dock preliminärt på en ca 6 ggr så hög NH 3 -emission från Eko-stallet som i ett konventionellt stall. Uppskattningsvis bidrar det ekologiska fodret till denna ökning med en faktor på 1,6 ggr och de större vistelseytorna med en faktor på 3,75 ggr. Siffrorna antyder att man i första hand bör fokusera på de stora vistelseytorna vid åtgärder för att minska emissionen. Referenser Andersson, M Ammonia volatilization from cow and pig manure. Sveriges lantbruks-universitet, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, Rapport 98, Lund. 66 pp. Botermans, J. & Svendsen, J Effect of feeding environment on performance, injuries and behaviour in growing- finishing pigs: group-based studies. Acta Agric Scand., Sect A. Animal Sci: 2000: 50, Fernández, J Deposition and content of N, P and K in slaughter pigs. National Institute of Animal Science. Research Centre Foulum. Denmark Simonsson, A Omsättning av kväve, fosfor och kalium i svinproduktionen. Sveriges Lantbruksuniversitet. Fakta Husdjur nr 1, Uppsala STANK, STANK in MIND. Jordbruksverkets program för miljöinriktad rådgivning, Version 1.01, Jönköping Jordbruksverket ( ) 186 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

7 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Tabell 1. Produktionsresultat, sjuklighet och slaktanmärkningar. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinter-ång, omgång, omgång, omgång, betong-platta betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Antal grisar Foder Eko 2 Eko 2 Eko 3 MJ per kg foder 12,7 12,7 12,4 12,4 g råprotein per kg foder g råprotein per MJ 13,3 13,3 14,1 11,7 Produktion Tillväxt, g/dag Köttprocent, % 54,1 54,9 58,0 57,4 Foderförbrukning, kg/ kg tillväxt 2,70 2,65 3,10 2,79 Andel bäst betalda, % 35,9 52,4 85,1 Sjuklighet, behandlingar - diarré 3,1 9,4 - - ledinflammation 3, bensvaghet, halt - - 2,4 - svansbiten dysenteri ,8 2) - annat 1,6-1,6 Slaktanmärkningar, % - bölder (29/30) 1,6-0,8 1,5 - ledinflammation (31/32) ,3 - övriga ledskador (55/56) - - 0,8 0,4 - svansbiten (57/58) ,7 - lunginflammation (61/62) ,3 - lunginflammation (71/72) ,2 - lungsäcksinflammation (75/76) - 3,1-4,7 - spolmaskskadad lever (83/84) 6,2 3,1 4,7 2,4 1) Jämförelsetalen är hämtade från olika källor: Foderuppgifterna är hämtade från Lantmännens slaktgrisfoder Origo, produktionsuppgifterna är medeltal från PigWin Slakt, 2004 och slaktanmärkningarna är slakterimedeltal från Swedish Meats, Kristianstad, kvartal 04/2004 2) Ca 2 månader efter insättningen fick grisarna i omgång 4 ett utbrott av dysenteri. Ca 1/3 av grisarna uppvisade sjukdomssymptom. Alla grisar behandlades. 187

8 Tabell 2. Resultat från beteendestudier och skaderegistreringar. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinteromgång, omgång, omgång, betong- betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Antal grisar Beteendestudier, 17 veckors ålder Temperatur, C Står/går på- liggyta, % 6,3 3,2 26,6 21,1 14,9 37,0 5,1 2,3 5,2 12,4 3,8 18,1-4, ,4 - Står/går totalt, % 44,9 45,4 86,9 Beteendestudier, 21 veckors ålder Temperatur, C Står/går på- liggyta, % 1,5 0,7 13,6 16,5 10,8 26,7 2,7 1,9 5,4 8,3 3,5 8,0-1, ,6 - Står/går totalt, % 29,0 19,2 53,7 Skador, skadesummepoäng Studie 1, 17 veckors ålder 1,16 0,86 0,51 1,21 Studie 2, 21 veckors ålder 0,44 0,64 0,34 1,88 1) Skadesummepoäng för konventionell produktion med tråg hämtade från Botermans & Svendsen, Jämförbara beteendestudier saknas 188 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

9 C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Tabell 3. Stallbalanser för N och P samt resultat från renhetsstudier. Omg 3 Omg 3 Omg 4 Konv Sommar- Sommar- Vinteromgång, omgång, omgång, betong- betes- betong- Jämförelseplatta hage platta tal 1) Miljöpåverkan, kg N/gris Smågris 0,5 0,5 0,5 0,5 Foder, halm och bete 2 6,1 6,5 7,5 5,2 Summa, in 6,6 7,0 8,0 5,7 Slaktgris 2,7 2,6 2,5 2,7 Bakom svans 3,9 4,4 5,4 3,0 Summa, ut 6,6 7,0 8,0 5,7 Gödselmätning 1,6 1,1 2,4 2,6 Gödsel, betesfållor 3) - 0,7 - Förluster 2,3 2,6 3,0 0,4 Summa bakom svans 3,9 4,4 5,4 3,0 Miljöpåverkan, kg P/gris Smågris 0,1 0,1 0,1 0,2 Foder, halm och bete 2 1,6 1,6 1,7 1,4 Summa, in 1,7 1,7 1,8 1,6 Slaktgris 0,6 0,5 0,5 0,6 Bakom svans 1,1 1,2 1,3 1,0 Summa, ut 1,7 1,7 1,8 1,6 Gödselmätning 0,9 0,6 1,3 1,0 Gödsel, betesfållor 3) - 0,4 - - Förluster 0,2 0,2 0,0 Summa bakom svans 1,1 1,2 1,3 1,0 Renhetsstudier, m2 smutsig yta per gris Fast yta, inomhus 0,3 0,3 1,0 Spaltyta, inomhus 0,3 0,3 0,3 Betongyta, utomhus 0,6 0,4 0,9 Totalt 1,2 1,0 2,2 0,5 1) Jämförelsetalen är hämtade från olika källor: Simonsson, 1990; Fernández 1996; ( ) 2) Mängden bete beräknad från innehållet av K i gödseln 3) Mängden gödsel i betesfållorna beräknad med hjälp av information från de boxar i vilka grisarna inte gick ut i betesfållor 189

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ammoniak i djurstallar och gödsellager

Ammoniak i djurstallar och gödsellager Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi Sammendrag av presentation ved EPOK seminar 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi 1 Nya strategier för ogräsbekämpning leder till ett minskat handrensningsbehov i ekologisk morotsodling

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Høøk Presto M., Andersson

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Leif Göransson

Leif Göransson Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion Del 1 Stallbygge, boxsystem, uteytor och byggkostnader

Ekologisk slaktgrisproduktion Del 1 Stallbygge, boxsystem, uteytor och byggkostnader Rapport 146 Report Alnarp 2007 Ekologisk slaktgrisproduktion Del 1 Stallbygge, boxsystem, uteytor och byggkostnader Organic growing-finishing pig production Part 1. Animal house, pen system, outside areas

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Tidig vaccination mot galtlukt

Tidig vaccination mot galtlukt Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp

ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp Det svenska jordbruket uppskattas använda ungefär 3,7 TWh per år i form av el, eldningsoch dieselolja.

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Ger drank i slaktgrisproduktion positiva effekter på produktionsegenskaper och hälsa?

Ger drank i slaktgrisproduktion positiva effekter på produktionsegenskaper och hälsa? Ger drank i slaktgrisproduktion positiva effekter på produktionsegenskaper och hälsa? Does distillers dried grain with solubles from wheat have positive effects on performance and health in slaughter pig

Läs mer

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J.

Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J. Bibliografiska uppgifter för Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 3 - Arbetstider och arbetsbelastningar Författare Utgivningsår 2007 Olsson A.C., Stål M., Andersson M., Pinzke S., Botermans J. Tidskrift/serie

Läs mer

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson Lägesrapport för svensk grisproduktion Extrem råvarusituation!! Turbulens i hela världen Duktiga

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Piggfor

Piggfor www.kalmarlantman.se Piggfor Piggfor Innehåll 4 Nytt energivärderingsystem för gris 6 Med Lysinkompassen blir det lätt att välja rätt 8 Vårt sortiment Nytt energivärderingssystem för gris Den svenska foderbranschen

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Analys av svensk äggproduktion

Analys av svensk äggproduktion Projekt Optimerad äggproduktion - Analys Analys av svensk äggproduktion Maj 2009 Denna rapport ingår i projekt Optimerad äggproduktion och är sammanställd av Astrid Lovén Persson (astrid@fjaderfacentrum.se)

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall erfarenheter från fem besättningar Innehållsförteckning Inledning...2 Utfodring i projektbesättningarna...3 Inköp...3 Gruppering...3 Produktionsresultat...3

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion

Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion 1 Kliniska och serologiska studier av rödsjuka i ekologisk grisproduktion - en jämförelse mellan vaccinerade och inte vaccinerade grisar Jörgen Svendsen¹, Per Wallgren² och Anne-Charlotte Olsson¹. ¹LBT-LTJ

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Rapport 149 Report Alnarp 2007 Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Organic growing-finishing pig production Part 4.

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena

Läs mer

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Ekonomirapporten i WinPig Slakt Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.

Läs mer

Friska grisar ger välmående gårdar

Friska grisar ger välmående gårdar Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige

Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige Ekologisk slaktgrisproduktion i Sverige Av Johanna Karlsson Handledare: Anne-Charlotte Olsson Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi Examinator: Jan Erik Lindberg Husdjursvetenskap - Examensarbete

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ Sammantsällning av miljöpåverkan för produktion av ett kg kycklingkött Totalt / kyckling Totalt / kg kyckling N-läckage, kg 0,007 0,006 Gödselgiva, kg N 0,05 0,04 Arealbehov,

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Utfodring för växtodlare Grisfoder Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar 4 000 000 st Slaktgrisar 3

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer