Nutritionsbehandling vid dysfagi
|
|
- Lena Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling 1 Vårdrutin vid dysfagi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Paramedicin Sörmland Dietistenheten Sörmland Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Jennie Brogårdh/Malin Svalberg Rose-Marie Hedlund PAR Bakgrund Förekomst av dysfagi på sjukhus och sjukhem med äldre patienter är beräknat upp till 50 % [1]. Ibland är problemen övergående och ibland är de bestående. Stroke är den vanligaste orsaken till dysfagi. Andra neurologiska sjukdomar såsom ALS, Parkinsons sjukdom, Cerebral pares och MS kan också orsaka dysfagi. Dysfagi kan även uppstå vid tumörsjukdomar i huvud-halsregionen, strålbehandling, på grund av kirurgiska ingrepp eller av dålig tandstatus. Nedsatt allmäntillstånd samt demenssjukdomar av olika slag är andra bidragande orsaker till dysfagi. Det finns tre olika typer av dysfagi. Preoral dysfagi är ätsvårigheter som beror på oförmåga att föra maten från tallriken till munnen. Faryngeal dysfagi är när felsväljning uppstår på grund av att samordningen mellan sväljmusklerna inte fungerar på rätt sätt. Struplocket stänger inte luftvägarna på rätt sätt och därför uppstår en felsväljning. Esofageal dysfagi förekommer vanligtvis som en konsekvens av en obstruktiv sjukdom i esofagus, t.ex. ett mellangärdesbråck. Detta kan ge en klumpkänsla i halsgropen, kväljningar och i vissa fall bröstsmärta. Tecken på dysfagi kan vara hosta vid eller efter sväljning, salivansamlingar i munhåla, dregling, gurglande och rosslig röst, muntorrhet, mat som samlas i kinderna, lång ättid eller upprepade lunginflammationer. Obehandlad dysfagi kan leda till protein- och energimalnutrition. En annan komplikation av dysfagi är aspiration, dvs. att mat, vätska eller saliv hamnar i luftstrupen vilket i sin tur kan leda till aspirationspneumoni. Detta är den vanligaste dödsorsaken hos patienter med neurologisk dysfagi. Syfte/mål med Nutritionsbehandling Tillgodose behovet av energi, protein och näring samt att minimera risken för felsväljning genom att konsistensanpassa patientens mat och dryck. Bibehålla eller förbättra nutritionsstatus.
2 2(5) Utredningsgång/Besök Nybesök 60 minuter Sluten- eller öppenvårdsbesök. Återbesök Tidsåtgång minuter - Anamnes av patient eller vårdpersonal. Mat- och vätskeregistrering (slutenvård) alternativt matdagbok (öppenvård). Resultat från dysfagiundersökning eller logopedbedömning. Diagnos som orsakar dysfagi. Vikthistorik. Andra diagnoser som påverkar nutritionsbehandlingen. Social situation. - Nutritionsbedömning. Energibehov, proteinbehov samt vätskebehov beräknas. - Nutritionsbehandling. Konsistensanpassning, kostråd för att bibehålla eller förbättra nutritionsstatus, berikning, kosttillägg. - Utvärdering och uppföljning av nutritionsproblem samt insatt åtgärd. Aktuellt energi- och proteinintag. Viktuppföljning. Slutenvård: Uppföljning efter 1-3 dagar. Därefter vid behov. Öppenvård: Uppföljning inom 1 månad (tel/mott). Därefter vid behov. Nutritionsbehandling Anamnesen bör innefatta följande frågeställningar: Underliggande diagnos och hur denna påverkar nutritionsstatus? Resultat från aktuell utredning kring dysfagi såsom logopedbedömning, FUS eller sväljröntgen? Har mat- eller vätskeintaget minskat? Svårighet att äta vissa konsistenser eller om patienten undviker någon mat med viss konsistens? Problem att starta sväljning, upphakningskänsla i samband med sväljning, hosta i samband vid sväljning, smärta, kräkning eller kväljningar, muntorrhet? Utredning av konsistensval vilka konsistenser fungerar för patienten när det gäller mat och dryck? Bör utredas av logoped. Andra diagnoser som påverkar nutritionsbehandlingen såsom diabetes, njursvikt allergier eller intoleranser? Eget boende eller särskilt boende? Vem lagar maten i hemmet och vem handlar? Vikt, längd, BMI samt vikthistorik? Intag av energi, protein och näring? När på dygnet går det bäst/sämst att äta? Nutritionsbedömning: Energibehov, proteinbehov samt vätskebehov.
3 3(5) Nutritionsbehandling: Konsistensanpassning av maten enligt Findus konsistensguide (se internetlänk i referenslista) för lämplig konsistens utifrån patientens behov och eventuell medicinsk undersökning: Hel och delad konsistens: När normal konsistens på maten fungerar men vid ev. behov av att delas i mindre bitar. Grov patékonsistens: Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Grovkorning konsistens såsom saftig och mjuk köttfärslimpa. Timbalkonsistens: Vid tugg- och sväljningssvårigheter samt bråck och förträngningar i matstrupen. En mjuk och slät konsistens som håller samman, kan liknas med omelettkonsistens. Detta är den vanligaste konsistensen efter stroke. Gelékonsistens: Vid stora sväljsvårigheter, trögutlöst sväljreflex och skadad/ känslig munhåla. En mjuk och hal konsistens, t ex gelé. Serveras alltid kall. Flytande konsistens: Vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Släta soppor som berikas, kan vara både kalla och varma. Tjockflytande konsistens: Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna sväljsvårigheter, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Släta och trögflytande soppor som berikas. Kan vara både kalla och varma och konsistensen kan jämföras med gräddfil. Livsmedelsval. Undvika smuliga och torra livsmedel. Servera mat med mycket sås som därmed går lättare att svälja. Välja bredbara pålägg. Mjukt, färskt bröd kan vara svårare att äta än hårt bröd. Trådiga och sega livsmedel kan uteslutas. Undvika att blanda olika konsistenser i samma tugga. Konsistens på dryck: Tunna vätskor kan vara den mest krävande konsistensen att svälja och de är lätta att aspirera ner i lungorna. De som lider av dysfagi behöver ofta tjockflytande dryck med konsistens såsom nyponsoppa. Ibland kan kolsyrad dryck vara något lättare att kontrollera i munhåla och svalg jämfört med tunnflytande dryck. För lämplig konsistens på dryck kan förtjockningsmedel, såsom Nutilis (amylasresistent) eller Thick & Easy, användas. Förtjockningsmedel kan användas i varm eller kall dryck och har en neutral smak. Ge råd angående drycker med naturlig lämplig konsistens såsom nypon- eller andra fruktsoppor, drickyoghurt, smoothies etc. Kostråd: Små måltider flera gånger per dag, tex. 6-8 måltider för att tillgodose energibehov. Nattfasta skall ej överstiga 11 timmar. Vissa måltider kan ersättas med kosttillägg för att underlätta för patienten. Välja energirika mellanmål och ge bra tips på dessa avseende konsistens. Rekommendera konsistensanpassade energiinnehållande drycker till måltider som törstsläckare. Standardprodukter för att öka energiinnehållet i maten samt berika maten med extra fett. I första hand rekommendera berikning med olja och flytande
4 4(5) margarin men även med smör och grädde. Sockerrika livsmedel kan också användas för att öka energiintaget, var frikostig med tillbehör såsom sylt, mos och gelé. Se över energibehovet och rekommendera vid behov proteinrika livsmedel. Berikningspreparat kan förskrivas om den naturliga berikningen ej bedöms vara tillräcklig. Kosttillägg: Det finns kosttillägg som särskilt rekommenderas vid dysfagi. Fortimel Creme, Fresubin Creme och Fortimel Fruit (amylasresistent) är protein- och energirika kosttillägg med puddingkonsistens som underlättar sväljningsprocessen. Andra kosttillägg som är lämpliga vid dysfagi är de kompletta med en något mer tjockflytande konsistens. Exempel på dessa är Fortimel Compact, Fortimel Yoghurt Style och Resource 2.0 fiber. Calshake och Scandishake kan blandas med mjölk, fil eller yoghurt till önskad konsistens. Övriga kosttillägg kan konsistensanpassas med förtjockningsmedel om behovet av ett sjukdomsspecifikt kosttillägg finns. Använd visp vid förtjockning av näringsdrycker. Då patienten ej kan tillgodose sitt energi- och näringsintag per os kan enteral nutrition ordineras. Se rutin för enteral nutrition för ytterligare information. Parenteral nutrition är enbart rekommenderat till de patienter som inte kan täcka sitt energi- och näringsbehov via den enterala vägen. Remissvar skrivs till inremittent i samband med nybesöket och innefattar bedömning, påbörjad behandling och planerad uppföljning. Dokumentation Dokumentation för patienter i slutenvård sker i vårdtillfället i aktuell databas i Systeam Cross. Dokumentation för öppenvårdspatienter sker i den paramedicinska journalen i Systeam Cross. Diagnos: R139 Sväljsvårigheter Åtgärdskoder: QE005 Underlättande av sväljning tex. genom anpassning av födans konsistens. DV051 Nutritionsbehandling för individuellt anpassad kost alternativt DV053 Nutritionsbehandling, kosttillägg, berikning, DV025 Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål. Patientmaterial Informationsbroschyrer från Sörmlandsdietisterna: Kostråd till dig med tugg- och sväljsvårigheter, Kostråd till dig som behöver flytande kost Lika mycket energi som i en näringsdryck samt Kostråd till dig som behöver extra mycket energi. Material från Findus: Lättuggad mat med färdiga timbaler, Konsistensguide samt Enkelt och lustfyllt med Thick & Easy, Beställl sortimelntlådor i din ICA-butik. Det finns även andra broschyrer som kan vara aktuella. 2.aspx Information från Nutricia: Nutilis receptfolder.
5 5(5) Recept: Kokboken Strutspaté och hallongelé, utgiven av Malmö stad. Hemsidor: Referenser 1. Tibbling Grahn L. Typer av dysfagi [Internet] Svenska Dysfagiförbundet: 2. Bülow,M. Dysfagi [Internet] Vårdalinstitutets tematiska rum: Näring och ätande: 3. Kathleen Mahan L, Escott-Stump S. Krause s food and nutrition Therapy 12 th edition. Canada: Saunders Elsevier; Volkert D, Berner YN, Berry E, Cederholm T, Coti Bertrand P, Milne A et al. ESPEN Guidelines on Enteral Nutrition: Geriatrics. Clin Nutr Jan; 25: Findus Konsistensguide. [Internet] Findus:
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merAnpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin
Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA
BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs merSvårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]
Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merENKLA RECEPT FÖR PATIENTER MED TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER
ENKLA RECEPT FÖR PATIENTER MED TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER Många patienter med tugg- och sväljsvårigheter lider av näringsbrist. I denna receptsamling presenteras enkla recept för dig som arbetar inom sjukvården
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merSammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs merMATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden
MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merStroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI
Stroke Nutrition vid olika sväljproblem Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI Disposition ESPEN guideline clinical nutrition in neurology Screening/Utredning Konsistensanpassad kost Måltiden Teamarbete
Läs merÖversikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna
PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av esofagus och cardiacancer 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merOm Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se
Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merSväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 Reviderad 2016-12-20 2018-12-31 2 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merSväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merNattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?
Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun
Läs merNutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merNutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Läs merMat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01
Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merUpphandling sammanställning. Sammanställning: Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod: 2012-05-02-2016-05-01
Sammanställning: SLL980 Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod: 2012-05-02-2016-05-01 1 Kosttillägg, berikningspulver Berikningspulver Årsförbrukning: 1585 Innehåll per 100 g: Energi: =380 kcal,
Läs merPROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE
PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merLåten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation
Läs merRutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling
Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling För sjuksköterskor Dokumenttyp: Rutiner och arbetssätt Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 18 Version: Rutiner för
Läs merKonsistensanpassad kost
Konsistensanpassad kost Innehållsförteckning Sida Lättuggad kost 4 Timbalkost 6 Gelékost 8 Flytande kost 10 Smakportion 12 Mellanmål 13 Hemgång 14 Hälsningar från köket 15 Idé och foto: Lina Leonardsson,
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merTjänsteutlåtande - Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-10-29 Sida 1 (1) Diarienr NF 2018/00187-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merThickenUp Clear TIPS OCH TRIX. För hälso- och sjukvårdspersonal. Where Nutrition Becomes Therapy
ThickenUp Clear TIPS OCH TRIX För hälso- och sjukvårdspersonal Where Nutrition Becomes Therapy En praktisk vardag med THICKENUP CLEAR* God livsk valitet genom och valfrihet i dryckesvalen ThickenUp Clear
Läs merGuide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg
Guide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg Denna guide är ett hjälpmedel för hur du som sjuksköterska kan resonera kring val av kosttillägg när det inte finns någon ordination
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS
Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merkonsistensanpassad mat
Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Innehåll
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merREK-lista Nutrition. Läkemedelsnära Produkter
Nutrition Läkemedelsnära Produkter 2017-05-22 Information REK-produkter Detta dokument innehåller de produkter som rekommenderas av Västra Götaland, så kallade REK-produkter. REK-produkter bör förskrivas
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merDysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett
Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss
Läs merBALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET
BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips
Läs merNutritionsprodukter - upphandlat sortiment landstinget och kommuner i Kalmar län, fr o m Minsta best. enhet. Pris/förp
Pris/ m m Kosttillägg vuxna komplett utan fibrer 48618 L Nestlé Resource Komplett Näring 1,5 banan 200 ml 4 6,30 24 300 11,2 10 42 11,4 < 1 340 160 48617 L Nestlé Resource Komplett Näring 1,5 aprikos 200
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs mer