Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje för kvalitetskriterier kost"

Transkript

1 Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

2 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Etik och vikten av ett professionellt hållningssätt... 3 Styrande dokument... 4 Ansvarsfördelning... 5 Den enskilde... 5 Omvårdnadspersonal... 5 Patientansvarig sjuksköterska... 5 Patientansvarig läkare... 5 Verksamhetschef/Enhetschef... 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)... 6 Dietist... 6 Arbetsterapeut/sjukgymnast... 6 Kostombud... 6 Kontaktperson... 6 Serviceförvaltning, Kost & Städ alternativt kock/personal i det särskilda boendets egenregi... 6 Energifördelning (A-kost, E-kost)... 7 Innehåll i en bra måltid... 8 Frukost... 8 Middag och kvällsmat... 8 Mellanmål... 8 Måltidsordning... 9 Specialkost Konsistensanpassad kost Måltidsmiljö För bästa möjliga måltidsmiljö:

3 Inledning En hälsofrämjande kostverksamhet ska verka för att maten som produceras ska vara näringsrik, vällagad och tilltalande utifrån utseende, doft och smak. Matsedeln ska vara omväxlande och anpassad till matgästens behov. Detta gäller samtliga delkomponenter som produceras, oavsett om maten tillagas i egen regi i tillagningskök eller mottagningskök eller om produktionen är externt upphandlad (Kostpolicy för Varbergs kommun). Nutritionshandboken har sin utgångspunkt i Varbergs kommuns kostpolicy (antagen av kommunfullmäktige 18/9 2012) och riktar sig till alla som arbetar med mat och måltider inom äldreomsorgen i Varbergs kommuns särskilda boenden, kommunala och privata aktörer. Måltidssituationen och därmed förutsättningarna för nutritionsarbetet skiljer sig till viss del mellan olika boendeformer. Gemensamt är att: - All personal ska vara uppmärksam på förändringar i nutritionsstatus och allmäntillstånd hos vård- och omsorgstagaren och kunna ge kompetent råd och stöd utifrån sitt ansvarsområde. - Personer som behöver hjälp med att äta ska bemötas och få hjälp av kompetent och kunnig personal. - All personal ska regelbundet få fortbildning i nutritionsvård Maten och måltiden har en betydande roll i människors liv. Inte bara har rätt mat och näring stor betydelse för hälsan, att samlas till en måltid kan också vara en viktig källa till njutning och gemenskap. God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Maten innehåller energi som kroppen behöver som bränsle, liksom näring som behövs för att vi ska fungera optimalt och må väl. Vid brist på energi och/eller näring uppkommen en obalans som kan leda till undernäring. För den äldre människan och personer med olika sjukdomstillstånd har maten en extra stor betydelse då undernäring har allvarliga konsekvenser för sjukdomsförlopp och samhällsekonomi. Nutritionen är därför mycket viktig. Energi- och näringsintaget är för den sjuka äldre en del av den medicinska behandlingen och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, dokumentation och uppföljning. 2

4 Etik och vikten av ett professionellt hållningssätt Mat framkallar känslor och vi har alla erfarenheter av att äta och en personlig relation till mat. Detta faktum gör det lätt att utgå från sina egna åsikter om mat och näring också i vårdsituationen, ofta helt omedvetet. Ett professionellt hållningssätt är av yttersta vikt och innebär att det är den enskildes behov som ska styra, inte vårdarens egna behov, känslor eller impulser. Detta gäller också mat och näring som en del av den medicinska behandlingen. Det finns en etisk skyldighet att arbeta med evidensbaserad medicin/vård (EBM) för att vara säker på att man inte kan orsaka skada. Det finns tillfällen till exempel vid svår sjukdom då det är svårt för den äldre att själv tillgodose sig sitt behov av energi och näring. Det är viktigt att förstå att fysiologiska mekanismer vid svår sjukdom sätter den normala aptitregleringen ur spel. Det kan leda till en ond spiral där negativ energibalans förvärrar sjukdomsförloppet och i sin tur försämrar näringsintaget ytterligare. Detta behöver den äldre hjälp och stöd för att vända. Som personal finns då en skyldighet att inom ramen för respektive ansvarsområde erbjuda lösningar och behandlingar för att tillgodose dessa behov. En människa är dock alltid autonom och äger rättigheten att vägra ta emot det som erbjuds. Det kan vara en svår balansgång mellan att respektera en människas rätt att bestämma över sitt liv och att bidra till ett bra kostintag. 3

5 Styrande dokument I samband med nutritionsarbete och livsmedelshantering ska följande lagar, föreskrifter och rekommendationer följas: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (SFS 1980: 620) Livsmedelslagen (SFS 2006: 804) Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsens rapport (2000:11) Näringsproblem i vård och omsorg Socialstyrelsens allmänna råd (SOFSFS 2011:12) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer Mat och kostbehandling för äldre 2001, Statens Livsmedelsverk Geriatrisk nutrition 2010, Gerd Faxen Irving, Brita Karlström & Elisabet Rothenberg SNR (Svenska näringsrekommendationer) 2005 Råd om bra mat inom äldreomsorgen 2011, Statens Livsmedelsverk 4

6 Ansvarsfördelning Den enskilde Ansvarar för att själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sitt näringstillstånd har kommunen ett ansvar att behoven tillgodoses Omvårdnadspersonal Ansvarar för att följa framtagna riktlinjer och rutiner avseende måltidsordning, måltidsmiljö, nutritionsarbete och livsmedelshygien. Ansvarar för att erbjuda den enskilde riskbedömning för undernäring enligt arbetsrutinen för senior alert samt att delge resultatet till patientansvarig sjuksköterska. Ansvarar för att rapportera till sjuksköterska om nutritionsproblem uppmärksammas och/eller ordinerade åtgärder inte fungerar. Ansvarar för att själv vidta förebyggande åtgärder kontinuerligt Ansvarar för att följa den enskildes ordination och hälsoplan. Ansvarar för att uppmärksamma och anpassa den enskildes måltidsmiljö för att stimulera matglädje och optimera näringsintag. Ansvarar för att utföra viktkontroll enligt delegation Patientansvarig sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret för den enskildes näringstillstånd enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med läkare och dietist. Ansvarar för att identifiera dem med nutritionsrelaterade problem till exempel mat och vätskeintag, dysfagi, osv. Ansvarar för att erbjuda riskbedömning för undernäring enligt arbetsrutinen för senior alert. Ansvarar för att upprätta hälsoplan vid risk för undernäring, sätta in adekvata åtgärder, följa upp samt utvärdera dessa. Ansvarar för att erbjuda viktkontroll minst var tredje månad eller oftare vid behov. Patientansvarig läkare Ansvarar för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Verksamhetschef/Enhetschef Ansvarar för att utforma nutritionsrutiner, tillexempel för måltidsordning, nutritionsarbete och livsmedelshygien i den egna verksamheten inom ramen för egenkontrollprogramet samt att dessa är välkända och följs av personalen. Ansvarar för att möjliggöra för kostombudet att utföra sitt uppdrag, samt att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att skapa förutsättningar så att nutritionsinsatser samordnas. 5

7 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att i samverkan med dietist utveckla och kvalitetssäkra riktlinjer och rutiner för nutritionsomhändertagandet och att dessa utvärderas kontinuerligt. Dietist Ansvarar tillsammans med MAS för att utveckla och kvalitetssäkra rutiner kring nutritionsomhändertagandet. Ansvarar för att inom ramen för kommunens hälso-och sjukvårdsansvar utforma individuell nutritionsbehandling som konsult gentemot kommunsjuksköterskor och kostombud när den egna professionen inte räcker till. Ansvarar för att bidra till kompetensutveckling av personal i nutritionsvård. Arbetsterapeut/sjukgymnast Ansvarar för att skapa goda fysiska förutsättningar för den enskilde att genomföra måltiden. Ansvarar för utprovning av lämpliga äthjälpmedel, sittställning osv, samt för att ge personal information och kunskap om hur hjälpmedlen används. Kostombud Ansvarar för att fortlöpande delta på matråden samt att inhämta information från matråd där man inte kan närvara. Ansvarar för att sprida information till medarbetare om riktlinjer och rutiner, verka för att dessa följs samt vara inspiratör i kostfrågor. Ansvarar för att utveckla/upprätthålla goda måltidsrutiner för vårdtagarna. Ansvarar för att egenkontrollen efterföljs. Kontaktperson Ansvarar för att uppdatera och följa upp genomförandeplan på handlednings-och informationsmöten. Serviceförvaltning, Kost & Städ alternativt kock/personal i det särskilda boendets egenregi Matsedelsplanering Måltiden som tillagas ska vara näringsberäknad efter målgrupp och uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer samt anpassas efter individuella behov utifrån etiska, kulturella, religiösa eller medicinska skäl Huvudmåltider (middag och kvällsmat) ska vara näringsvärdesberäknade för att säkerställa att de krav som ställs på näringsinnehåll uppfylls. Det är också en förutsättning för att kunna genomföra individuella nutritionsbehandlingar samt ger en trygghet till den enskilde, personalen kring den enskilde samt beslutsfattare. En näringsvärdesberäknad grundmatsedel om minst 4 veckor ska användas. Det är viktigt att matsedeln är välplanerad och varierad och att middag och kvällsmat kompletterar varandra. Från denna matsedel kan man göra avsteg, beroende på bemärkelsedagar, högtider, helger m.m. 6

8 Maten ska tillfredsställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten ska vara vällagad och tilltalande med avseende på utseende och färg. Matsedeln bör i största möjliga mån vara anpassad efter äldres preferenser och den äldre ska ges möjlighet att lämna sina synpunkter på maten. Maträtterna bör i största möjliga mån variera med tanke på konsistens, typ av rätt, utseende och färg. Temperaturen på maten ska följa livsmedelslagstiftningen, dvs. inte understiga 60 grader vid serveringstillfället. Innehållet av energi och näring i de huvudmåltider som erbjuds ska följa de nationella kvalitetskrav och rekommendationer som ESS-gruppen (Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster) tagit fram. Vid planering av matsedlar och upphandling ska man utgå från energinivån 9 MJ (2200 kcal) per person och dygn. Matvanor varierar beroende på nationell och etnisk bakgrund, religion och personliga preferenser. Synen på hur mat ska tillagas och vilka tider man äter skiljer sig mellan olika kulturer och individer. Det är viktigt att respektera detta och ta reda på den äldres önskemål gällande mat och måltider. Att få mat man är van vid uppskattas av många. Det är därför viktigt att i största möjliga mån tillmötesgå önskemål utifrån kulturella och religiösa aspekter. Energifördelning (A-kost, E-kost) Alla måltider som erbjuds ska kunna tillhandahållas som A-kost och E-kost. A-kost (Allmän kost för sjuka) är den grundkost som rekommenderas för de flesta inom äldreomsorgen, även diabetiker. A-kosten innehåller mer fett och mindre kolhydrater än SNRkost (Allmän kost för friska), vilket bidrar till en mindre portionsstorlek. Den rekommenderas både till vårdtagare inom kommunens särskilda boenden samt som förstahandsval till omsorgstagare i ordinärt boende som får levererade huvudmål. E-kost (Energi- och proteinrik kost) ordineras av läkare, dietist eller sjuksköterska till individer som av olika anledningar inte kan äta hela portioner A-kost. E-kosten är den kost som innehåller högst andel protein och fett och lägst andel energi från kolhydrater. En portion av E-kosten ska volymmässigt motsvara en halv till två tredjedelar av en portion A-kost (eller en halv portion SNR-kost) men med oförändrat energi och näringsinnehåll. Maten måste berikas för att öka energiinnehållet. Dessert ingår alltid till huvudmålet. Fördelning av energigivande näringsämnen, energiprocent (E %) Fett Kolhydrater Protein A-kost E-kost

9 Innehåll i en bra måltid Måltiden ska motverka felnäring, undernäring, övervikt och ohälsosamma matvanor där så är möjligt och lämpligt ska två lunchrätter serveras dagligen. De grönsaker som serveras ska vara av varierade sort och dagligen ska flera grönsaker serveras. Frukost Vid frukostmålet är följande huvudalternativ bra val Fil, yoghurt, mjölk Gröt, välling, flingor med mos, sylt Ägg Mjukt och hårt bröd med bordsmargarin (70 80 % fetthalt) och pålägg Juice, frukt Kaffe, te Middag och kvällsmat Varmrätter med tillbehör som sammantaget motsvarar A-kost Huvudkomponent (kött, fisk, fågel, ägg eller vegetariskt alternativ) Potatis, ris, pasta eller likvärdig komponent Kokta eller råa grönsaker Rikligt med sås eller stuvning som tillbehör eller del av rätt Tillbehör (sylt, rödbetor, gelé, äppelmos, ättiksgurka m.m.) Måltidsdryck, bröd och bordsmargarin till varje måltid. Dessert till minst en av huvudrätterna (middag eller kvällsmat) varje dag Till soppa bör mjuk smörgås med pålägg erbjudas. Serveras gröt till kvällsmat ska alltid mjuk smörgås med pålägg erbjudas. Mellanmål Mellanmålen bör tillsammans utgöra % av det totala energiintaget under dagen. Ett bra mellanmål ger ca kcal och kan bestå av t ex följande: Nyponsoppa och smörgås Yoghurt och flingor Fruktsallad med glass Hemmagjord näringsdryck Varm choklad och smörgås Kräm med mjölk Kaffe, te med vetebulle 8

10 Måltidsordning Måltiderna för matgästen ska så långt det är möjligt ske vid samma tid varje dag, men hänsyn ska tas till matgästens önskemål. Matgästen ska ges tillräckligt med tid för att äta. Måltiderna bör fördelas jämt över dagen. Arbetstidsscheman och vårdrutiner bör anpassas efter dessa rekommendationer. För vårdtagare i särskilt boende ska tre huvudmål frukost, middag, kvällsmat samt två till tre mellanmål erbjudas. Mellanmålen kan även vara fler beroende på den äldres behov. Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål oavsett tid på dygnet. Nattfasta är tiden som går från det sista en person intar på kvällen till det första på morgonen. Den bör inte överstiga 11 timmar eftersom när förmågan att äta är begränsad är det av största vikt att måltiderna sprids över så stor del av dygnet som praktiskt möjligt. Lång nattfasta gör det svårt att täcka energi- och näringsbehovet med viktnedgång och risk för undernäring som följd. Lång nattfasta kan även bidra till orolig nattsömn och ökad risk för fall. Det är viktigt att arbeta aktivt med måltidsordningen i syfte att minska nattfastan Rekommenderad måltidsordning Måltid Tid Energifördelning, % Kcal Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Mellanmål Alternativ med förfrukost Förfrukost Frukost Middag Mellanmål Kvällsmat Mellanmål

11 Specialkost Måltiden ska motverka felnäring, undernäring, övervikt och ohälsosamma matvanor. Specialkost ska erbjudas i samma utsträckning och med samma variation som för den som äter normalkost. Specialkost ska kunna tillhandahållas på särskilt boende likväl som inom ordinärt boende efter behov, enligt ESS gruppens rekommendationer. Olika typer av vegetarisk kost samt kost utifrån kulturella och religiösa önskemål kräver ingen ordination. Följande typer av kost ska ordineras av läkare, sjuksköterska eller dietist efter individuell medicinsk bedömning. Energi- och proteinrik kost (se matsedelsplanering) Konsistensanpassad kost (se rubrik Konsistensanpassad kost) Specialkost vid allergi/intolerans (t ex glutenfri kost, laktosfri kost) Specialkost vid sjukdomstillstånd (t ex proteinreducerad kost, fettreducerad kost) Konsistensanpassad kost Tugg- och sväljsvårigheter kan förekomma hos äldre. För att ordinera rätt konsistens ska en noggrann utredning göras av tugg- och sväljförmågan. Logoped eller dietist kan lämpligen ordinera konsistensanpassad kost efter att sväljförmågan utretts. Konsistensanpassning ska alltid ordineras utefter individuella behov av legitimerad personal och det är viktigt att följa upp att rätt kost verkligen beställs till den äldre. En vårdtagares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination. Hel och delad Normal konsistens som vid behov delas på tallriken Grov paté/lättuggad Luftig, mjuk, grovkornig konsistens, t ex saftig mjuk köttfärslimpa. Mer tuggmotstånd jämfört med timbal, innehåller partiklar. Lätt att dela och äta med gaffel. Timbal Mjuk, slät, kort och sammanhållen konsistens, typ omelett. Porös och homogen konsistens. Kan ätas med gaffel eller sked. Gelé Mjuk, hal, kall mat som smälter i munnen, t ex svartvinbärsgelé. Dallrig och homogen konsistens. Kan ätas med gaffel eller sked. Flytande Tunnflytande slät och rinnande, t ex tomatsoppa. Rinner av skeden. Tjockflytande slät, krämig och trögflytande, t ex gräddfil. Droppar från skeden. Förtjockningsmedel Många personer med tugg- och sväljproblem, framförallt vid trögutlöst sväljreflex, behöver förtjockning av tunnflytande dryck. Grad av förtjockning av dryck ska provas ut individuellt. Förtjockningsmedel används endast efter ordination. 10

12 Måltidsmiljö Måltidsmiljön ska vara lugn och trivsam och vara anpassad till den verksamhet som bedrivs Maten ska vara trevligt serverad och presenterad. Detta gäller samtliga måltider som serveras, oavsett om verksamheten bedrivs i egen eller upphandlad regi Måltiden för matgästen ska vara ett tillfälle för social gemenskap, men hänsyn ska tas matgästens önskemål Måltidsmiljön ska präglas av lugn och ro och intas i en trevlig omgivning för att ge bästa möjliga förutsättning för god aptit. Måltiden är för många äldre en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. Viktigt är att den äldre själv får välja när och hur måltiden ska intas tillsammans med andra eller för sig själv. Det är viktigt att även tänka på att anpassa placering runt borden på avdelningen efter rådande situation. Likaså bör man se till att möblemang och färgsättning liknar en trevlig hemmiljö på avdelningen. Det ska finnas möjlighet att duka med kontraster och vidta bullerdämpande åtgärder vid problem med syn och hörsel eller demenssjukdom För bästa möjliga måltidsmiljö: Presentera maten på ett trevligt sätt Ge ett vänligt bemötande Duka vackert Duka efter behov till exempel av kontraster Lägg upp maten fint på tallrik Se över lämplig belysning Undvik hög ljudnivå Se över stressmoment såsom diskmaskin, telefon Säkerställ en god sittställning Se över behov av måltidsstöd (äthjälpmedel, matningshjälp) Se över den sociala miljön sällskap vid maten 11

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostprogram. Program. Dokumenttyp: Diarienummer: Kommunfullmäktige. Beslutande: Antagen: Giltighetstid:

Kostprogram. Program. Dokumenttyp: Diarienummer: Kommunfullmäktige. Beslutande: Antagen: Giltighetstid: Kostprogram Dokumenttyp: Program Diarienummer: 130.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-10-26 Giltighetstid: 2016-01-01 2018-12-31 Dokumentet gäller för: Karlsborgs kommuns verksamheter Dokumentansvar:

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Kostpolicy för Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte:... 3 Kommunens vision för måltidsverksamheten är:... 4 Inriktningsmål/områden:... 5 1.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Gäller fr o m 2011-09-01 Kvalitetskrav för kost som tillagas och

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Sida 1(1) POLICY. Reviderad datum 2015-10-07. Datum 2009-10-22. Kostpolicy

Sida 1(1) POLICY. Reviderad datum 2015-10-07. Datum 2009-10-22. Kostpolicy POLICY Datum 2009-10-22 Antagen av Reviderad datum 2015-10-07 Paragraf Sida 1(1) Kostpolicy Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 3 Syfte... 3 Barnomsorg, skola och fritidshem... 4 Mål... 4 Styrdokument...

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer