Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Transkript

1 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av esofagus och cardiacancer 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Paramedicin Sörmland Dietister Sörmland Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Frida Segerberg Rose-Marie Hedlund PAR Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av esofagus och cardiacancer Bakgrund Tumörer i matstrupe och övre magmun uppvisar stora likheter med varandra både vad gäller uppkomst och behandling. Esofaguscancer utgör knappt en procent av de tumörer som rapporteras till Socialstyrelsen. Man ser en ökande incidens från skivepitelcancer till adenocarcinom. Orsaken till detta är inte helt klarlagd men epidemiologiska data talar för att gastroesofageal reflux och dess följdtillstånd Barretts esofagus är oberoende riskfaktorer för utveckling av adenocancer i esofagus. Skivepitelcancer som är associerat till bland annat rökning och alkoholkonsumtion har minskat i incidens. Symtom Svårighet att svälja och smärtsam sväljning är de klart dominerande symtomen. Initialt är det svårt att svälja fast föda, senare flytande. Symtomen uppträder ofta sent i förloppet; först då lumen minskat till hälften eller 2/3. Följden av sväljsvårigheten blir en kraftig viktminskning och därmed malnutrition. Kirurgisk och medicinsk behandling Strålning, cytostatika och kirurgi de behandlingsalternativ som finns. Många får också ett stent i esofagus för att underlätta sväljningen. All kirurgi sker på Karolinska sjukhuset Gastrocentrum Huddinge och eftervården sker på respektive hemsjukhus (MSE eller NLN). Det kirurgiska ingreppet innebär oftast att ventrikeln används för rekonstruktion av magtarmkanalen dvs används som ersättning av esofagus. Syfte/mål med Nutritionsbehandling Målsättningen med behandlingen beror på om patienten bedöms få kurativ eller palliativ behandling, och om behandlingen är palliativ beror det på var i den palliativa fasen patienten befinner sig i. Inför kurativ behandling bör patienten vara i så gott skick som möjligt och så snabb insats som möjligt eftersträvas. Nutritionsbehandlingen kan innefatta energiberikning, konsistensanpassning, kosttillägg och enteral nutrition. Idag finns dock ingen utarbetad rutin på att patienter med sväljsvårigheter får nutritiv gastrostomi preoperativt. Däremot kan en nutritiv jejunostomi anläggas i samband med operationen. Flertalet patienter har dock en generaliserad sjukdom och behandlingsmålet blir då en god palliation. Då dysfagi är det vanligaste besväret kan målet vara att återställa sväljningen tex

2 2(6) med ett stent så att patienten ska kunna svälja sin egen saliv. Här är konsistensanpassning, energiberikning, kosttillägg viktiga instrument men man måste inte alltid sträva efter att nå beräknat energi och näringsbehov. Nutritionsbehandling inför kirurgi Energiberikning Konsistensanpassning Kosttillägg och energimoduler Ev parenteral eller enteral nutrition. Enteral nutrition via nasogastrisk sond är ej alltid möjligt om lumen i esofagus är liten eller om man ej vill riskera perforation av tumören. Nutritionsbehandling vid stent Det är inte rutin att alla patienter som får stent träffar dietist utan många får kostinformation på endoskopienheten av den doktor som lägger stentet. Det som skall undvikas när man har ett stent är: - Frukthinnor från citrusfrukter. Frukten kan ätas filead eller som juice. - Ananas. - Skal och kärnor av t ex vindruvor, äpple, plommon, tomat, paprika - Rabarber - Stjälkar från broccoli, blomkål, sparris (buketter/knoppar går bra att äta) - Nötkött Bra att dricka under måltiden samt efteråt för att rensa stentet från matrester Kolsyrade drycker kan rensa stentet bättre än icke kolsyrade drycker. Förslag på mjuk mat - Välj mört kött; färsrätter går ofta bättre än hela köttbitar. - Fisk, kyckling, korv (utan skinn) och äggrätter går bra. - Använd stavmixer/ matberedare för att finfördela maten. - Knäckebröd, halvgrovt bröd eller skorpor är bättre än färskt bröd, vitt bröd eller bröd med hela korn i. Nutritionsbehandling efter esofagusresektion: En nyligen gjord studie visar på att drygt 60% av alla som genomgår eosfagusreskektion förlorar mer än 10% av sitt preoperativa BMI. 20% av patienterna förlorar mer än 20% av sitt preoeprativa BMI. En annan studie tyder på att användande av en nutritiv jejunostomi minskar risken för viktförlust men detta är ännu inte någon generell rekommendation. Vanliga komplikationer som uppstår postoperativt är aptitlöshet, ätsvårigheter av olika slag samt smärta i samband med sväljning. Patienten får vanligtvis kostinformation av dietist på Karolinska sjukhuset Huddinge i samband med operation. Denna kan behöva upprepas när patienten kommer till avdelningen för eftervård. Följande råd ges:

3 3(6) - Ät långsamt och tugga väl. - Portionerna blir mindre då ventrikeln är mindre måltider per dag. - Berika maten med fett på olika sätt - Mindre mängd grönsaker än normal rekommendation - Dricka huvudsakligen mellan måltiderna då dryck ger mättnadskänsla. - Välja drycker som ger energi t ex mjölk, juice, saft, lättöl näringsdrycker per dag. - Vitt bröd eller mjukt bröd kan kännas klumpigt i början. Rostat bröd eller hårt bröd brukar kännas bättre. Följande livsmedel skall undvikas 4 veckor efter operationen: - Frukthinnor av citrusfrukter. Frukten kan ätas filéad eller som juice. - Ananas - Torkad frukt - Skal från tex plommon, vindruvor, äpple, tomat, gurka, paprika - Svamp - Lök - Broccolistjälkar och sparris - Majs - Isbergssallad - Rabarber - Kokos - Hela nötter och mandlar - Hela köttbitar. Köttfärs, mixat kött eller fisk går bättre - Fullkornsbröd med hela korn i. Det finns inte någon speciell postoperativ kost från Kostservice som passar till denna patientkategori och därför måste det ses över vad som serveras till patienten vecka för vecka. Vanligtvis passar det att kombinera Magtarmkost och Lättuggad kost. Enteral nutrition Om nutritiv jejunostomi anlagts i samband med operation har sondmaten vanligtvis påbörjats under vårdtiden på Huddinge. Fortsatt upptrappning skall eventuellt ske på hemmasjukhuset. Läs omvårdnadsepikris och dietistanteckning från Huddinge om hur det gått. Hastigheten höjs vid behov med 10 ml/ timme/dag. Se förslag nedan. Ofta tål patienten inte mer än ml/timme. Trolig maxhastighet är 125 ml/timme.

4 4(6) Sondnäring: Fresubin Original Dag 1: 10 ml/timme i 20 timmar (200 ml) Dag 2: 20 ml/timme i 20 timmar (400 ml) Dag 3: 30 ml/timme i 17 timmar (500 ml) Dag 4: 40 ml/timme i 20 timmar (800 ml) Etc Kosttillägg och kosttillskott Kompletta proteinrika kosttillägg är förstahandsval. Om detta ej accepteras av patienten provas klara kosttillägg samt Calshake/Scandishake Alla patienter rekommenderas ta ett multivitaminpreparat t.ex. Vitamineral 1x1 alternativt Mitt val 1x2 alternativt Vitaplex mineral 1x1. Utredningsgång/Besök Se tabell nästa sida!

5 5(6) Nybesök På avd, mottagning eller via telefon minuter Anamnes och status Nutritionsbedömning Nutritionsbehandling - Måltidsordning - Konsistensanpassing - Energiberikning - Kosttillägg - Ev behov av enteral eller parenteral nutrition Återbesök Om patienten är aktuell för kirurgi skall regelbundna återbesök ske fram till operation. Om patienten inte är aktuell för kirurgi görs överrapportering till dietist på onkologkliniken. Efter två veckors nutritionsbehandling. Ofta via telefon min Därefter regelbundna återbesök fram till operation. - Anamnes och status - Utvärdering och uppföljning av insatt behandling. Vid sviktande behandlingsresultat dvs fortsatt viktnedgång, dåligt näringsintag eller utebliven viktuppgång om detta är målet så kontakta ansvarig kirurg för diskussion angående åtgärder som tex inläggning på avdelning med parenteral nutrition. Vid strålbehandling och/ eller cytostatikabehandling inför operation Om patienten genomgår strålbehandling eller få cytostatika inför operation görs överrapportering till dietist på onkologkliniken. Återbesök efter operation: De flesta patienter träffar dietist på Gastrocentrum ÖAK. Överrapportering brukar då ske. Besök på avdelningen efter behov Återbesök 2 veckor efter utskrivning. Mottagningsbesök eller telefon. - Repetera kostråden - Se över näringsintaget och justera vid problem. Återbesök 1 månad Återbesök 3 månader Därefter vid behov Patienter med enteral nutrition efter utskrivning: Återbesök 2 veckor efter utskrivning. På mottagning eller telefon. Återbesök 1 månad

6 6(6) Återbesök 3 månader Därefter vid behov Den enterala nutritionsbehandlingen kan ofta avvecklas efter några veckor i hemmet. Nutritionsbehandling Nutritionsbehandlingen utgår från en individanpassad nutritionsbedömning. Dokumentation. Alla kontakter med patient som angår behandlingen skall dokumenteras i SysteamCross. Förskrivning av SÄRNÄR och Näringsberäkningar dokumenteras också. Patientmaterial SD- kostråd till dig som fått ett stent SD- kostråd till dig som opererat matstrupen SD- kostråd till dig som behöver extra mycket energi REFERENSER L Martin, J Lagergren, M Lindblad, I Rouvelas, P Lagergren. Malnutrition after oesophageal cancer surgery in Sweden. British Journal of Surgery 2007; 91: L Martin, J Lagergren, C Jia, M lindblad, I Rouvelas, P Viklund. The influence of needle catheter jejunostomy on weight development after oesophageal cancer surgery in a population-based study. EJSO 33 (2007)