Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1

Transkript

1 Kost vid cancer Dietist Christine Gibson Akademiska Barnsjukhuset januari, 2009 Mat, en del i behandlingen Ett bra näringstillstånd förbättrar immunförsvaret behandlingstoleransen livskvaliteten Främjar optimal tillväxt Måltiden är socialt viktig Hög nutritionell risk Barn i kraftig tillväxt Högintensiv behandling t ex HSCT Kombinationsbehandling Överviktiga eller underviktiga vid diagnos Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1

2 Specifikt hos barn Svårigheter att uttrycka sig Föräldrarna fattar beslut Tillväxt Viktstillestånd kan innebära viktnedgång Tumörmassa kan bidra med 10% av vikten Den metabola omställningen Ev. ökad energiförbrukning Ökad glukosomsättning Insulinresistens Ökad fettnedbrytning Ökad proteinnedbrytning Behandlingsbiverkningar som påverkar matintaget Aptitlöshet Illamående och kräkningar Förstoppning Diarré Förändrad smakupplevelse Munproblem Extrem aptit Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 2

3 Mucosit Vanlig biverkan av cytostatika Störd celldelning och förnyelse av villus Störd intestinal struktur och funktion Smärta, illamående, inflammation Ökad infektionsrisk Sämre mat- & vätskeintag Sämre upptag av näringsämnen Hemapoetisk stamcellstransplantation Illamående, kräkningar, diarré Mucosit Smakförändringar Andra faktorer som påverkar matintaget Mekaniskt hinder Ångest, rädsla Smärta Matmiljö Trötthet Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 3

4 Konsekvenser av dålig matlust Viktnedgång 8-60 % malnutrition Ensidig mat Vitamin-/mineralbrist Förlorad måltidsglädje Tidskrävande måltider Rubbad vätske- och elektrolytbalans Nutritionell bedömning Biokemiska variabler Ingen gold standard Transtyretin (prealbumin) Reliabilitet, sensitivitet, indikerar tidigt Antropometiska mått Längd/viktkurva bakåt i tiden Vikt i förhållande till längd Om >5% viktnedgång BMI undermåligt Nutritionell utvärdering Kostanamnes Mat- och vätskeregistrering Kostråd vid dålig aptit Vanlig mat Välj mat som barnet tycker om Lägg upp lagom stora portioner Smörgåsbord på tallriken Måltidsordning Flera små måltider Måltidsmiljö Vitamin- och mineraltillskott? Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 4

5 Naturlig energiberikning Undvik lättprodukter Delikatessyoghurt Pålägg med hög fetthalt Soppor och såser med créme fraiche eller grädde Drick mjölk/saft/juice istället för vatten Dressing på grönsaker Efterrätter Energiberikning Margarin/smör 1 tsk = 35 kcal Olja 1 tsk = 45 kcal Grädde 1 tsk = 20 kcal Illamående, kräkningar Små portioner Kall mat Undvik väldigt fet mat Neutral mat (undvik söt och starkt kryddad) Undvik favoriträtten Undvik starka dofter Salt och/eller torr mat Kaviar, kex, rostat bröd, salta pinnar, popcorn Klara drycker Isglass Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 5

6 Munbesvär, blåsor, svampinfektioner Mjuk mat omelett, yoghurt, gröt, glass, kräm, pannkaka Sås till maten Mixad mat, puréer Sugrör Undvik citrusfrukter, fruktjuicer och starkt kryddad mat Undvik mat med två konsistenser Smakförändringar Kött kan smaka metalliskt Marinera i citron Anpassa till den nya smaken Smaklöst Starka smaker Förstoppning Aktivitet (om möjligt) Regelbundna måltider Vätska Frukt (färsk/torkad) Laktobaciller Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 6

7 Diarré Flera små mål Laktobaciller Undvik ev. stora mängder laktos Vätska, buljong, mineralvatten Ät och drick för att undvika uttorkning Laktobaciller Mejeriprodukter Cultura Dofilus Actimel Fruktdryck Proviva/Proviva shots Specialprodukter Lifetop straw Semper magdroppar Tabletter/kapslar Probiomax HSCT Speciella regler: Kranvatten Frukt och grönsaker Levande bakteriekultur Färdigmat som ej går att värma Skaldjur, glass, nötter med skal, färska kryddor, russin/katrinplommon 1-dygnsprincipen Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 7

8 Energiberikning -specialprodukter Produkt Energikälla MaxiJul 500 Nutrical Kolhydrater -1 tsk -10 kcal Calogen Liquigen Duocal Duocal MCT Fett -MCT/LCT-fett -1 tsk 22,5 kcal Kolhydrater och fett -1 tsk 12 kcal När maten inte räcker till Kosttillägg Kompletta/klara Enteral nutrition Nasogastrisk sond Gastrostomi Parenteral nutrition Stöddropp TPN Dietistens ansvar vid sondmatning Nutritionsbedömning Beräkna energi- och näringsintag Rekommendera typ och mängd sondnäring Rekommendera matningssätt Upptrappningsschema Följa energi- och näringsintag Journalföra förändringar/komplikationer Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 8

9 Sondmat vid mucosit Har trofisk effekt Kan snabba på läkandet Minskar risk för bakteriel translokation Sätta sonden före mucositutbrott Elementardiet? Elemental 028 Neocate Advance Kontinuerlig matning Dietistens ansvar vid sondmatning Informera vårdpersonalen Ordna med livsmedelsanvisning Överrapportera till dietist på hemorten Ev. informera om hygieniska aspekter Sondmat Parenteralt Relativt låg kostnad Går att mata hemma Svårt om mucosit Säkert Svårt att acceptera för barn och föräldrar Matvägran Utseende Dyrare Svårare hemma Bra vid mucosit Infektionsrisk BMT Vätskerestriktion Vid malabsorption Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 9

10 Sond/Gastrostomi vid HSCT Malnutrition vanligt före HSCT EN före HSCT ökar toleransen Skyddar tarmmucosan Gastrostomi Inga större komplikationer Ökad medianvikt Ökad möjlighet utan TPN Säkrare Kostnadseffektivt Ej pulverpreparat Peptid- eller elementardiet vid problem TPN vid svår oral mucosit Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 10