Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist"

Transkript

1 Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Bild 1. Introduktion till kursavsnittet Mat vid Cancersjukdom. Bild 2 och 3. Dagens kursavsnitt Mat vid cancersjukdom har vi delat på följande sätt: Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför är det viktigt att äta. Vad gör man vid minskad aptit? Cancer och fet mat, hur går det ihop? Cancer och diabetes, vilka råd ska man följa? Cancer och högt kolesterol, vilka råd ska man följa? Viktuppgång, vilka råd ska man följa? Bild 4. Varför ska man äta? Fysiologiska skäl. Av rent fysiologiska skäl måste vi äta. Vi äter för att vi känner oss hungriga och då stiger vårt blodsocker och vi känner oss mätta. Mat behöver vi för att tillföra kroppen nytt material i form av energi, näringsämnen (protein, fett och kolhydrater), vitaminer, mineraler och vatten för att bygga upp och underhålla kroppens celler. Bild 5. Varför ska man äta? Psykosociala skäl. Tidigt präglas vi som små barn av att få närhet, värme och tröst via modern och maten. Denna känsla följer oss sen livet ut. Måltiden är social samvaro, en samlingspunkt för familjen, släkt och vänner. Runt måltiden firar vi alla högtider från vaggan till graven, alla helger, jul, påsk, midsommar etc. Maten, måltiden utgör en viktig del av vår vardag något som vi bör ta tillvara.. Bild.6. Hur många kcal skiljer bilderna åt? Den vänstra bilden = En dagsportion på 2000 kcal Hur många kalorier innehåller maten på bilden? Det är en vanlig dagsportion för en frisk person cirka 2000 kcal. Dagsportionen är fiberrik och innehåller både musli, rårivna morötter, rotmos och hårt bröd som ger ordentligt tuggmotstånd och som frisk har man inga problem med att äta mat med fibrer. Som cancersjuk däremot har man ofta svårt att äta mat med mycket fibrer, då tuggan växer i munnen pga aptitlöshet, illamående, tidig mättnad etc. Den högra bilden = En dagsportion på 1000 kcal För en sjuk person ser ofta dagsportionen ut som på bilden, mer lättäten mat, som inte kräver så mycket tuggning. Dessutom orkar man inte äta så mycket utan kanske bara hälften av en normal dagsportion cirka 1000 kcal. Det varierar naturligtvis från person till person och från en dag till en annan. Skulle patienten tappa 1000 kcal per dag så blir det 7000 kcal på en vecka dvs 1 kg i vikt på en vecka. Maten blir också lätt ensidig, då man ofta väljer mat, som fungerar. 1

2 Bild 7. Varför går man ner i vikt? Ofrivillig viktnedgång kan vara det första tecknet på en cancerdiagnos. Anledningen är att man får en förändrad ämnesomsättning vid cancersjukdom, vilket leder till att man får ett ökat energibehov och en ökad muskelnedbrytning. Mat/energiintaget minskar ofta också pga av minskad aptit, tidig mättnadskänsla och förändrad smak- och lukt. Bild 8. Kakexi Kakexi kommer från grekiskans kachexia, som betyder dåligt tillstånd. Kakexi kännetecknas av viktsförlust, framförallt förlorar man muskler med nedsatt funktion som följd. Kakexi är vanligt förekommande hos patienter med icke botbar cancersjukdom. Man skiljer på primär och sekundär kakexi. Primär kakexi kännetecknas av att cancersjukdomen påverkar immunförsvaret,som frisläpper cytokiner, ämnen som påverkar ämnesomsättningen i kroppen, dvs påverkar aptit, mättnad, illamående. Vid behandling, som cytostatika- eller strålbehandling minskar påslaget av cytokiner då cancersjukdomen går tillbaka, men i stället kan man få en sekundär kakexi, vilken uppstår som en följd av behandlingarna och som kan ge samma typ av symtom. Det kan vara svårt att skilja på primär och sekundär kakexi, ofta kan man som patient ha en kombination av båda. Bild 9.Primär kakexi Primär kakexi: Immunförsvaret frisläpper cytokiner, som i sin tur påverkar ämnesomsättningen negativt. Det påverkar aptiten, fördröjer magsäckstömningen, till följd av att man blir mätt tidigare och känner ett diffust illamående. Dessutom kan lukt och smak påverkas. Ett av de första tecknen på att man är sjuk kan vara att man inte tål att känna doften av kaffe. Allt detta leder till viktnedgång, som man ofta kanske inte är medveten om, men som till en början tom kan kännas som något positivt. Bild 10.Sekundär kakexi. Sekundär kakexi: De problem, som är en följd av behandlingarna, cytostatika /cellgiftsbehandling och strålbehandling. Långt ifrån alla patienter får problem med biverkningar. Det problem som patienterna skattar som det mest jobbiga är inte som många tror smärtan utan tröttheten/ fatigue en trötthet, som inte går att sova bort. Som tur är har vi idag effektiva medel att avhjälpa de flesta av dessa biverkningar. Antiemetika mot illamående, kortison mot illamående och morfinpreparat mot smärta. Bild 11.Huvudorsaker till ofrivillig viktnedgång. Huvudorsakerna till att man går ned i vikt är att man får ett ökat behov av mat/energi, som kan ligga på mellan kcal per dag och att man inte orkar kompensera det med att äta mera mat. Bild 12. Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Målet är att öka på energi/kalorier och protein i maten. Eftersom man inte orkar äta så stora portioner gäller det att få maten så kaloririk/näringstät som möjligt. Allt för att hålla vikten. Man använder sig av energi- och proteinrika produkter, som fet mjölk, grädde, crème fraiche, smör, ostar etc. Alltså inga lätta produkter. En äggula är bra att berika och reda av soppor och såser med. Potatismos, är ett exempel, där man kan berika moset med både äggula, smör och grädde. Berikningen ger förutom extra kalorier och protein även en bättre smak och konsistens. 2

3 Konsistensen är viktig att anpassa för att minska tuggmotståndet och göra maten mer lättäten. Mycket sås till maten underlättar också ätandet. Mellanmålen är viktiga då man inte orkar äta så mycket åt gången. Efterrätter är en bra avslutning på en måltid och ger bra med extra kalorier. Att äta ofta och lite åt gången, gärna 6-7 ggr/dag. Bild 13. Frukostbild Om vi börjar med frukostmålet: här är tre exempel på frukostar, som är berikade på olika sätt och där man också har tänkt på att maten ska vara lättäten dvs. så litet tuggmotstånd, som möjligt. Till vänster: En kopp pulvervälling, som är tillagad på mjölk istället för på vatten och där man tillsatt en klick smör. Smörgåsarna är utan kanter och har bredbart pålägg som leverpastej och Philadelphiaost, båda kaloririka pålägg. Risgrynsgröten är kokad på grädde och smör och filen är blandad med gräddfil eller crème fraiche. Frukostvälling, snittar med leverpastej och Philadephiaost: 430 kcal, 15 g protein, 30 g fett. Risgrynsgröt med fruktpuré, mjölk och äppeljuice: 530 kcal, 10 g protein, 25 g fett. Filtallrik med Rice Crispies och sylt, löskokt ägg: 340 kcal, 10 g protein, 20 g fett Bild 14. Bild på energi- och proteinrik portion kontra normalportion. Här ser vi två tallrikar med samma mat på båda tallrikarna, den ena portionen hälften så stor som den andra. Vilken av dem tror ni innehåller flest kalorier? Svar: den lilla portionen innehåller 800 kcal och den stora 700 kcal.. I den lilla portionen har man berikat såsen med smör och grädde, även potatismoset med smör, grädde och en äggula, dessutom serveras juice till maten istället för vatten. Fettet i maten bidrar till bättre smakupplevelse då det innehåller många aromämnen. Lingonsylt serveras ofta till köttbullar och ger en syrlig smak vilket underlättar för dem som har problem med muntorrhet. Bild 15. Bild på energi - och proteinrika efterrätter. En efterrätt orkar man oftast med även om man känner sig mätt efter huvudrätten. Efterrätterna kan antingen vara gräddiga som t.ex: Pannacotta, Lingongrädde i strut, Plommonsufflé eller syrligt fräscha som fruktsallad eller färska jordgubbar. Allt efter tycke och smak. Bild 16. Bild på energi - och proteinrika mellanmål. 2-3 mellanmål per dag är bra om man kan få i sig. Här är några exempel: glass med fruktcocktail, banan, choklad med vispgrädde, delikatessyoghurt med pepparkakor, Digestivekex med marmelad och vindruvor, nyponsoppa med biskvier och en ostsmörgås. Bild 17. Bild på energirika drycker. Att drycker ger kalorier tänker man kanske inte så mycket på. Här är några exempel: olika juicer, fruktsoppor, läsk, mjölk, öl och vin. Alkohol, som ett glas vin kan ibland bidra till lite bättre aptit. Bild 18. Det är viktigt att äta för att.. Att äta är viktigt för att orka med behandlingarna och minska biverkningarna. Näringen i form av mat stärker immunförsvaret och förbättrar sårläkningen. Om man kan hålla vikten/ musklerna, så orkar man mer och kan klara av att leva så normalt så möjligt. 3

4 Bild 19.Vad gör man vid minskad aptit? Om man nu har problem med minskad aptit vad gör man då? Passar på att äta när man mår bra i perioderna mellan behandlingarna. Välja mat man tycker om. Äta lite och ofta, frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Undvika att själv laga maten, överlåta matlagningen till någon närstående. Vädra före måltid, kan hjälpa att få in lite frisk luft. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten, vi äter ju även med ögonen. Att man dukar fint t.ex: med levande ljus, servetter och en blomma på bordet. Äta under lugna och avslappnande former. Bild 20. Bild på plockmat. Vid illamående kan ibland kall och salt mat fungera bättre och då i små portioner,som t.ex: lite plockmat på en assiett. Här har vi lagt upp paté med salt gurka, avocado, några ostbitar, sillbitar, en ägghalva och köttbullar med oliver Bild 21. Bild på snacks. Salta tilltugg kan fungera bra som mellanmål och är dessutom kaloririka. Exempel: pistagenötter, jordnötter, oliver, guccamole, popcorn, salta kex och dessertost med vindruvor, pepparkakor med ädelost. Bild 22. Vad ska jag välja av näringsdrycker och berikningar? Om man har problem med viktnedgång kan de industritillverkade näringsdryckerna vara till stor nytta. De innehåller alla näringsämnen och vitaminer och mineraler och ger mellan kalorier per förpackning och ska drickas som mellanmål. Här är det viktigt att man får hjälp av en dietist att prova ut vilka drycker som man kan tänka sig att dricka. Näringsdrycker skriver dietisten ut på ett s.k landstingsbidrag dvs. man får dryckerna till en reducerad kostnad. Kostnaden varierar för olika landsting. Näringsdrycker får inte bli något dåligt samvete. Om man inte klarar av att dricka dem och de bara står i garderoben och tar plats, kan man be att få lämna tillbaka dem till kliniken. Bild 23. Bild på måltidsmiljö. Vi väljer alla restaurang efter hur god maten är som serveras, men också efter hur inbjudande restaurangen ser ut. Måltidsmiljön är viktigare än vad man tror. Restaurangen ska se inbjudande och fräsch ut. Att sätta sig vid ett fint dukat bord med levande ljus, duk, servetter och blommor på bordet förhöjer både aptit och stämning. Att man varierar dukningen efter årstider och högtider och gör måltiden extra festlig. Portionsstorleken kan ibland vara avgörande, för patienter med minskad aptit. Lägg därför hellre upp en halv portion till att börja med och gärna på en liten mindre tallrik. Bild 24.Cancer och fet mat hur går det ihop? För att förebygga sjukdom som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancersjukdom är rekommendationerna att minska på fett och socker och öka på fibrer. Vid sjukdom och viktnedgång är rekommendationerna det motsatta dvs. öka fett, protein, socker och minska på fibrer. Syftet är att förhindra ytterligare viktnedgång och förlust av framförallt muskler. Vid viktnedgång förlorar man i första hand sina muskler och med dem sin ork och kraft. 4

5 Bild 25. Cancer och diabetes. Vilka råd ska man följa vid viktnedgång? Vilka råd ska man följa? Det är svårt att ge generella råd då situationen ser olika ut för olika patienter. Eftersom cancersjukdomen i sig påverkar ämnesomsättningen får man ofta ett svängande blodsocker, som kan vara svårt att påverka och det kan ibland innebära att man får acceptera ett blodsocker som ligger högre än normalt. Diabeteskost, dvs lite fett och mycket fibrer i kosten brukar vi inte rekommendera, om aptiten är nedsatt gäller det att följa den energirika kosten med mycket fett och lite fibrer i maten. Bäst är om man kan få individuella kostråd från en dietist med specialkunskap vid cancer. Bild 26. Cancer och högt kolesterol. Vilka råd ska man följa vid viktnedgång? Även här är det svårt att ge generella kostråd då det är mycket individuellt. Man får göra en omprioritering och lägga focus på att bota cancersjukdomen. Inte sällan sjunker kolesterolvärdena vid cancersjukdom. Därför är det viktigt att man rådfrågar sin läkare om fortsatt medicinering och att man får träffa en dietist med specialkunskap vid cancer, som kan ge adekvata kostråd. Bild 27. Viktuppgång. Vilka råd ska man följa om man riskerar att gå upp i vikt? Vi har hitintills pratat om hur man ska äta vid viktnedgång, men det finns de patienter som vid behandlingar, cytostatika och hormonbehandlingar går upp i vikt. Orsaken till detta kan vara själva behandlingen exempelvis med hormoner, men andra rutiner inverkar också. Av behandlingen blir man tröttare och orkar inte röra på sig på samma sätt som tidigare, man kanske tröstäter osv. Allt detta samverkar och påverkar vikten. Därför ska man försöka äta så regelbundet så möjligt frukost, lunch och middag och 2-3 st mellanmål per dag. Maten bör innehålla en s.k Medelhavsdiet dvs den bör bestå av mycket fisk, mindre rött kött, dvs mer kött från lamm, kalv, gris, kyckling och kalkon. Mycket grönsaker, gärna mer av våra inhemska rotfrukter som morötter, broccoli, blomkål, brysselkål etc. som ger mer vitaminer och mineraler än sallad, tomat och gurka. Frukt bör ingå som mellanmål, cirka 3 ggr per dag. En daglig promenad på cirka 30 minuter stärker en både fysiskt som psykiskt och förbättrar konditionen. Hur mycket ska man då äta och i vilka proportioner? Tallriksmodellen är enkel att följa och kan användas på alla typer av måltider. Man delar in tallriken i tre delar. Den minsta delen ska innehålla protein dvs. kött, fisk eller ägg, cirka 120g. En tredjedel ska innehålla grönsaker, kokta eller råa. Den sista delen ska innehålla, potatis, ris eller pasta, cirka 120 g potatis, 2 dl kokt ris eller pasta eller likvärdiga produkter. Måltiden kan kompletteras med bröd och frukt. Bilden ska symbolisera Medelhavsmat och består av dragonkyckling med haricotsverts. Kycklingen är tillagad med olivolja, vitlök, gul lök, oliver, citron och kryddor däribland dragon. Kan serveras med ris, pasta el. potatis, haricotsverts och sallad. Bild 28 och 29. Bild på Vad kan man göra som närstående? Det finns mycket man kan göra som närstående. Handla mat och se till att den närstående har en buffert av livsmedel hemma t.ex: färdiglagad fryst mat. Det kan vara bra att ha ett lager av olika färdiga produkter hemma, då man aldrig vet vad man kan bli sugen på. Ute i handeln finns ett stort utbud av färdiglagad mat att välja på. Laga mat, då det ofta är jobbigt att själv stå och laga mat om man inte mår bra. Duka trevligt till måltiderna efter högtid och årstid. 5

6 Servera mat och mellanmål. Avdramatisera ämnet mat. Uppmuntra till dagliga promenader. Nära och kära som undrar om de kan hjälpa till med något, kan man tipsa om att hemlagad mat är en välkommen gåva. Finnas till hands som ett stöd. Att vara närstående ställer stora krav, därför är det viktigt att man själv har någon att prata med och att man ibland ska kunna få avlastning för att orka med. Bild 30. Kokbok för cancersjuka. Kokboken Råd och Recept vid cancersjukdom innehåller energi- och proteinrika råd och recept till patienter och närstående och kan med fördel användas som kurslitteratur. Finns att köpa i bokhandeln eller går att beställa på Gothia förlag i Stockholm. Bild 31. Mat vid cancersjukdom. Lära sig leva med cancer. Materialet är utarbetat av leg. dietist Marie Esbjörnsson, 2012, Har varit medlem i DIO/Dietister inom Onkologi sen

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Basen för all diabetesbehandling är kosten. (Nationella riktlinjerna för vård och behandling av patienter med diabetes

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig Dags att skrida till verket Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig hur det går till att äta så att man blir smal. Du har läst massor av teori och är riktigt kunnig och är alltså

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer