Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist

Transkript

1 Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Bild 1. Introduktion till kursavsnittet Mat vid Cancersjukdom. Bild 2 och 3. Dagens kursavsnitt Mat vid cancersjukdom har vi delat på följande sätt: Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför är det viktigt att äta. Vad gör man vid minskad aptit? Cancer och fet mat, hur går det ihop? Cancer och diabetes, vilka råd ska man följa? Cancer och högt kolesterol, vilka råd ska man följa? Viktuppgång, vilka råd ska man följa? Bild 4. Varför ska man äta? Fysiologiska skäl. Av rent fysiologiska skäl måste vi äta. Vi äter för att vi känner oss hungriga och då stiger vårt blodsocker och vi känner oss mätta. Mat behöver vi för att tillföra kroppen nytt material i form av energi, näringsämnen (protein, fett och kolhydrater), vitaminer, mineraler och vatten för att bygga upp och underhålla kroppens celler. Bild 5. Varför ska man äta? Psykosociala skäl. Tidigt präglas vi som små barn av att få närhet, värme och tröst via modern och maten. Denna känsla följer oss sen livet ut. Måltiden är social samvaro, en samlingspunkt för familjen, släkt och vänner. Runt måltiden firar vi alla högtider från vaggan till graven, alla helger, jul, påsk, midsommar etc. Maten, måltiden utgör en viktig del av vår vardag något som vi bör ta tillvara.. Bild.6. Hur många kcal skiljer bilderna åt? Den vänstra bilden = En dagsportion på 2000 kcal Hur många kalorier innehåller maten på bilden? Det är en vanlig dagsportion för en frisk person cirka 2000 kcal. Dagsportionen är fiberrik och innehåller både musli, rårivna morötter, rotmos och hårt bröd som ger ordentligt tuggmotstånd och som frisk har man inga problem med att äta mat med fibrer. Som cancersjuk däremot har man ofta svårt att äta mat med mycket fibrer, då tuggan växer i munnen pga aptitlöshet, illamående, tidig mättnad etc. Den högra bilden = En dagsportion på 1000 kcal För en sjuk person ser ofta dagsportionen ut som på bilden, mer lättäten mat, som inte kräver så mycket tuggning. Dessutom orkar man inte äta så mycket utan kanske bara hälften av en normal dagsportion cirka 1000 kcal. Det varierar naturligtvis från person till person och från en dag till en annan. Skulle patienten tappa 1000 kcal per dag så blir det 7000 kcal på en vecka dvs 1 kg i vikt på en vecka. Maten blir också lätt ensidig, då man ofta väljer mat, som fungerar. 1

2 Bild 7. Varför går man ner i vikt? Ofrivillig viktnedgång kan vara det första tecknet på en cancerdiagnos. Anledningen är att man får en förändrad ämnesomsättning vid cancersjukdom, vilket leder till att man får ett ökat energibehov och en ökad muskelnedbrytning. Mat/energiintaget minskar ofta också pga av minskad aptit, tidig mättnadskänsla och förändrad smak- och lukt. Bild 8. Kakexi Kakexi kommer från grekiskans kachexia, som betyder dåligt tillstånd. Kakexi kännetecknas av viktsförlust, framförallt förlorar man muskler med nedsatt funktion som följd. Kakexi är vanligt förekommande hos patienter med icke botbar cancersjukdom. Man skiljer på primär och sekundär kakexi. Primär kakexi kännetecknas av att cancersjukdomen påverkar immunförsvaret,som frisläpper cytokiner, ämnen som påverkar ämnesomsättningen i kroppen, dvs påverkar aptit, mättnad, illamående. Vid behandling, som cytostatika- eller strålbehandling minskar påslaget av cytokiner då cancersjukdomen går tillbaka, men i stället kan man få en sekundär kakexi, vilken uppstår som en följd av behandlingarna och som kan ge samma typ av symtom. Det kan vara svårt att skilja på primär och sekundär kakexi, ofta kan man som patient ha en kombination av båda. Bild 9.Primär kakexi Primär kakexi: Immunförsvaret frisläpper cytokiner, som i sin tur påverkar ämnesomsättningen negativt. Det påverkar aptiten, fördröjer magsäckstömningen, till följd av att man blir mätt tidigare och känner ett diffust illamående. Dessutom kan lukt och smak påverkas. Ett av de första tecknen på att man är sjuk kan vara att man inte tål att känna doften av kaffe. Allt detta leder till viktnedgång, som man ofta kanske inte är medveten om, men som till en början tom kan kännas som något positivt. Bild 10.Sekundär kakexi. Sekundär kakexi: De problem, som är en följd av behandlingarna, cytostatika /cellgiftsbehandling och strålbehandling. Långt ifrån alla patienter får problem med biverkningar. Det problem som patienterna skattar som det mest jobbiga är inte som många tror smärtan utan tröttheten/ fatigue en trötthet, som inte går att sova bort. Som tur är har vi idag effektiva medel att avhjälpa de flesta av dessa biverkningar. Antiemetika mot illamående, kortison mot illamående och morfinpreparat mot smärta. Bild 11.Huvudorsaker till ofrivillig viktnedgång. Huvudorsakerna till att man går ned i vikt är att man får ett ökat behov av mat/energi, som kan ligga på mellan kcal per dag och att man inte orkar kompensera det med att äta mera mat. Bild 12. Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Målet är att öka på energi/kalorier och protein i maten. Eftersom man inte orkar äta så stora portioner gäller det att få maten så kaloririk/näringstät som möjligt. Allt för att hålla vikten. Man använder sig av energi- och proteinrika produkter, som fet mjölk, grädde, crème fraiche, smör, ostar etc. Alltså inga lätta produkter. En äggula är bra att berika och reda av soppor och såser med. Potatismos, är ett exempel, där man kan berika moset med både äggula, smör och grädde. Berikningen ger förutom extra kalorier och protein även en bättre smak och konsistens. 2

3 Konsistensen är viktig att anpassa för att minska tuggmotståndet och göra maten mer lättäten. Mycket sås till maten underlättar också ätandet. Mellanmålen är viktiga då man inte orkar äta så mycket åt gången. Efterrätter är en bra avslutning på en måltid och ger bra med extra kalorier. Att äta ofta och lite åt gången, gärna 6-7 ggr/dag. Bild 13. Frukostbild Om vi börjar med frukostmålet: här är tre exempel på frukostar, som är berikade på olika sätt och där man också har tänkt på att maten ska vara lättäten dvs. så litet tuggmotstånd, som möjligt. Till vänster: En kopp pulvervälling, som är tillagad på mjölk istället för på vatten och där man tillsatt en klick smör. Smörgåsarna är utan kanter och har bredbart pålägg som leverpastej och Philadelphiaost, båda kaloririka pålägg. Risgrynsgröten är kokad på grädde och smör och filen är blandad med gräddfil eller crème fraiche. Frukostvälling, snittar med leverpastej och Philadephiaost: 430 kcal, 15 g protein, 30 g fett. Risgrynsgröt med fruktpuré, mjölk och äppeljuice: 530 kcal, 10 g protein, 25 g fett. Filtallrik med Rice Crispies och sylt, löskokt ägg: 340 kcal, 10 g protein, 20 g fett Bild 14. Bild på energi- och proteinrik portion kontra normalportion. Här ser vi två tallrikar med samma mat på båda tallrikarna, den ena portionen hälften så stor som den andra. Vilken av dem tror ni innehåller flest kalorier? Svar: den lilla portionen innehåller 800 kcal och den stora 700 kcal.. I den lilla portionen har man berikat såsen med smör och grädde, även potatismoset med smör, grädde och en äggula, dessutom serveras juice till maten istället för vatten. Fettet i maten bidrar till bättre smakupplevelse då det innehåller många aromämnen. Lingonsylt serveras ofta till köttbullar och ger en syrlig smak vilket underlättar för dem som har problem med muntorrhet. Bild 15. Bild på energi - och proteinrika efterrätter. En efterrätt orkar man oftast med även om man känner sig mätt efter huvudrätten. Efterrätterna kan antingen vara gräddiga som t.ex: Pannacotta, Lingongrädde i strut, Plommonsufflé eller syrligt fräscha som fruktsallad eller färska jordgubbar. Allt efter tycke och smak. Bild 16. Bild på energi - och proteinrika mellanmål. 2-3 mellanmål per dag är bra om man kan få i sig. Här är några exempel: glass med fruktcocktail, banan, choklad med vispgrädde, delikatessyoghurt med pepparkakor, Digestivekex med marmelad och vindruvor, nyponsoppa med biskvier och en ostsmörgås. Bild 17. Bild på energirika drycker. Att drycker ger kalorier tänker man kanske inte så mycket på. Här är några exempel: olika juicer, fruktsoppor, läsk, mjölk, öl och vin. Alkohol, som ett glas vin kan ibland bidra till lite bättre aptit. Bild 18. Det är viktigt att äta för att.. Att äta är viktigt för att orka med behandlingarna och minska biverkningarna. Näringen i form av mat stärker immunförsvaret och förbättrar sårläkningen. Om man kan hålla vikten/ musklerna, så orkar man mer och kan klara av att leva så normalt så möjligt. 3

4 Bild 19.Vad gör man vid minskad aptit? Om man nu har problem med minskad aptit vad gör man då? Passar på att äta när man mår bra i perioderna mellan behandlingarna. Välja mat man tycker om. Äta lite och ofta, frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Undvika att själv laga maten, överlåta matlagningen till någon närstående. Vädra före måltid, kan hjälpa att få in lite frisk luft. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten, vi äter ju även med ögonen. Att man dukar fint t.ex: med levande ljus, servetter och en blomma på bordet. Äta under lugna och avslappnande former. Bild 20. Bild på plockmat. Vid illamående kan ibland kall och salt mat fungera bättre och då i små portioner,som t.ex: lite plockmat på en assiett. Här har vi lagt upp paté med salt gurka, avocado, några ostbitar, sillbitar, en ägghalva och köttbullar med oliver Bild 21. Bild på snacks. Salta tilltugg kan fungera bra som mellanmål och är dessutom kaloririka. Exempel: pistagenötter, jordnötter, oliver, guccamole, popcorn, salta kex och dessertost med vindruvor, pepparkakor med ädelost. Bild 22. Vad ska jag välja av näringsdrycker och berikningar? Om man har problem med viktnedgång kan de industritillverkade näringsdryckerna vara till stor nytta. De innehåller alla näringsämnen och vitaminer och mineraler och ger mellan kalorier per förpackning och ska drickas som mellanmål. Här är det viktigt att man får hjälp av en dietist att prova ut vilka drycker som man kan tänka sig att dricka. Näringsdrycker skriver dietisten ut på ett s.k landstingsbidrag dvs. man får dryckerna till en reducerad kostnad. Kostnaden varierar för olika landsting. Näringsdrycker får inte bli något dåligt samvete. Om man inte klarar av att dricka dem och de bara står i garderoben och tar plats, kan man be att få lämna tillbaka dem till kliniken. Bild 23. Bild på måltidsmiljö. Vi väljer alla restaurang efter hur god maten är som serveras, men också efter hur inbjudande restaurangen ser ut. Måltidsmiljön är viktigare än vad man tror. Restaurangen ska se inbjudande och fräsch ut. Att sätta sig vid ett fint dukat bord med levande ljus, duk, servetter och blommor på bordet förhöjer både aptit och stämning. Att man varierar dukningen efter årstider och högtider och gör måltiden extra festlig. Portionsstorleken kan ibland vara avgörande, för patienter med minskad aptit. Lägg därför hellre upp en halv portion till att börja med och gärna på en liten mindre tallrik. Bild 24.Cancer och fet mat hur går det ihop? För att förebygga sjukdom som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancersjukdom är rekommendationerna att minska på fett och socker och öka på fibrer. Vid sjukdom och viktnedgång är rekommendationerna det motsatta dvs. öka fett, protein, socker och minska på fibrer. Syftet är att förhindra ytterligare viktnedgång och förlust av framförallt muskler. Vid viktnedgång förlorar man i första hand sina muskler och med dem sin ork och kraft. 4

5 Bild 25. Cancer och diabetes. Vilka råd ska man följa vid viktnedgång? Vilka råd ska man följa? Det är svårt att ge generella råd då situationen ser olika ut för olika patienter. Eftersom cancersjukdomen i sig påverkar ämnesomsättningen får man ofta ett svängande blodsocker, som kan vara svårt att påverka och det kan ibland innebära att man får acceptera ett blodsocker som ligger högre än normalt. Diabeteskost, dvs lite fett och mycket fibrer i kosten brukar vi inte rekommendera, om aptiten är nedsatt gäller det att följa den energirika kosten med mycket fett och lite fibrer i maten. Bäst är om man kan få individuella kostråd från en dietist med specialkunskap vid cancer. Bild 26. Cancer och högt kolesterol. Vilka råd ska man följa vid viktnedgång? Även här är det svårt att ge generella kostråd då det är mycket individuellt. Man får göra en omprioritering och lägga focus på att bota cancersjukdomen. Inte sällan sjunker kolesterolvärdena vid cancersjukdom. Därför är det viktigt att man rådfrågar sin läkare om fortsatt medicinering och att man får träffa en dietist med specialkunskap vid cancer, som kan ge adekvata kostråd. Bild 27. Viktuppgång. Vilka råd ska man följa om man riskerar att gå upp i vikt? Vi har hitintills pratat om hur man ska äta vid viktnedgång, men det finns de patienter som vid behandlingar, cytostatika och hormonbehandlingar går upp i vikt. Orsaken till detta kan vara själva behandlingen exempelvis med hormoner, men andra rutiner inverkar också. Av behandlingen blir man tröttare och orkar inte röra på sig på samma sätt som tidigare, man kanske tröstäter osv. Allt detta samverkar och påverkar vikten. Därför ska man försöka äta så regelbundet så möjligt frukost, lunch och middag och 2-3 st mellanmål per dag. Maten bör innehålla en s.k Medelhavsdiet dvs den bör bestå av mycket fisk, mindre rött kött, dvs mer kött från lamm, kalv, gris, kyckling och kalkon. Mycket grönsaker, gärna mer av våra inhemska rotfrukter som morötter, broccoli, blomkål, brysselkål etc. som ger mer vitaminer och mineraler än sallad, tomat och gurka. Frukt bör ingå som mellanmål, cirka 3 ggr per dag. En daglig promenad på cirka 30 minuter stärker en både fysiskt som psykiskt och förbättrar konditionen. Hur mycket ska man då äta och i vilka proportioner? Tallriksmodellen är enkel att följa och kan användas på alla typer av måltider. Man delar in tallriken i tre delar. Den minsta delen ska innehålla protein dvs. kött, fisk eller ägg, cirka 120g. En tredjedel ska innehålla grönsaker, kokta eller råa. Den sista delen ska innehålla, potatis, ris eller pasta, cirka 120 g potatis, 2 dl kokt ris eller pasta eller likvärdiga produkter. Måltiden kan kompletteras med bröd och frukt. Bilden ska symbolisera Medelhavsmat och består av dragonkyckling med haricotsverts. Kycklingen är tillagad med olivolja, vitlök, gul lök, oliver, citron och kryddor däribland dragon. Kan serveras med ris, pasta el. potatis, haricotsverts och sallad. Bild 28 och 29. Bild på Vad kan man göra som närstående? Det finns mycket man kan göra som närstående. Handla mat och se till att den närstående har en buffert av livsmedel hemma t.ex: färdiglagad fryst mat. Det kan vara bra att ha ett lager av olika färdiga produkter hemma, då man aldrig vet vad man kan bli sugen på. Ute i handeln finns ett stort utbud av färdiglagad mat att välja på. Laga mat, då det ofta är jobbigt att själv stå och laga mat om man inte mår bra. Duka trevligt till måltiderna efter högtid och årstid. 5

6 Servera mat och mellanmål. Avdramatisera ämnet mat. Uppmuntra till dagliga promenader. Nära och kära som undrar om de kan hjälpa till med något, kan man tipsa om att hemlagad mat är en välkommen gåva. Finnas till hands som ett stöd. Att vara närstående ställer stora krav, därför är det viktigt att man själv har någon att prata med och att man ibland ska kunna få avlastning för att orka med. Bild 30. Kokbok för cancersjuka. Kokboken Råd och Recept vid cancersjukdom innehåller energi- och proteinrika råd och recept till patienter och närstående och kan med fördel användas som kurslitteratur. Finns att köpa i bokhandeln eller går att beställa på Gothia förlag i Stockholm. Bild 31. Mat vid cancersjukdom. Lära sig leva med cancer. Materialet är utarbetat av leg. dietist Marie Esbjörnsson, 2012, Har varit medlem i DIO/Dietister inom Onkologi sen