GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation
|
|
- Lars-Göran Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade patienter kan drabbas av. Det innebär att det nya immunförsvaret försöker stöta bort det som är främmande; den nya kroppen. Symtom kan förekomma från hud, lever och mag-tarmkanal och tillståndet kan vara livshotande. Akut GvHD kommer inom de första 100 dagarna efter transplantationen. Det finns även en kronisk form av sjukdomen. Gastrointestinala tecken kan var diarré, illamående, kräkningar, bukkramp, ileus, intestinala blödningar. Orala problem kan vara leukoplaki (vita slemhinnefläckar), slemhinneatrofi, rodnad, sår, muntorrhet. Nutritionsbehandlingen innebär en långsam introduktion av mat och dryck. Det kan ta flera månader innan patienten kan försörja sig helt med vanlig mat och dryck. Detta är ytterst viktigt att förklara detta för patient och närstående inför start av nedanstående kostbehandling. Detta PM riktar sig till vårdpersonal vid HEM och beskriver upptrappningsrekommendationer av nutrition vid tarm-gvhd för patienter 18 år vid HEM. För barn <18 år, se GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Termer och förkortningar GvHD HEM Steatorré Rekommendation Graft versus host disease Sektionen för hematologi Fettrik (gråaktig, glansig) avföring på grund av malabsorption av fetter Vid tarm-gvhd bör dietist kontaktas så fort som möjligt (remiss skrivs av läkare). När en patient påbörjar denna upptrappning, påtala för köksbiträde att se till att det finns Elemental 028 och samt riskakor på HEM. Steg 1: Tarmvila Total parenteral nutrition, anpassad efter patientens behov. Energi: basalbehovet x 1,3 dvs. 20 kcal x 1,3 26. Avrundas för enkelhetens skull till 25 kcal/kg kroppsvikt. Proteinbehov: 1,5 g/kg kroppsvikt/dag
2 sida 2 (5) Följ förändringar i avföringskonsistensen och dokumentera i journaltabell. Steg 2: Start per os Kost per os startar när patienten inte har några eller minimala gastrointestinala kramper och mindre än 500 ml diarré per dag. Flytande laktosfri kost med lågt innehåll av fibrer och fett, 50 ml ges var 3-4:e timme. Starta med elementardiet, Elemental 028 neutral, som är naturligt fri från gluten och komjölk (laktos och mjölkprotein). 100 ml Elemental ger 89 kcal. Ungefär dag 3-4, byt till som är fettreducerat, komjölksfritt pulver med lågt slagginnehåll. 100 ml ger 101 kcal. Komplettera alltid med parenteral nutrition för att täcka energi - och näringsbehov. Utvärdera dagligen om den mängd kalorier patienten får av parenteral nutrition behöver justeras beroende på hur mycket patienten får i sig per os. Upptrappningsförslag Dag Rekommendation Blandning 1 Elemental ml 6 kcal 2 Elemental ml 9 kcal 150 ml 60 ml pulver utspätt 200 ml Fördelas på X gånger var 3-4 timme 3 Som dag 2 Som dag 2 4 Om det gått bra: Elemental ml 9 kcal 100 ml Kcal 10 ml 10 kcal
3 sida 3 (5) 5 Elemental ml 4,5 kcal 2 riskakor 6 Ett kokt ägg, te och 2 riskakor 100 ml Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal Ätit kokt ägg, te 90 kcal Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal 7 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och lagrad ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg 8 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg Lunch: Välj från FS-kost, ta bort grönsakerna skonkost Ätit lunch Steg 3: Introduktion av fast föda Upptrappningsförslag, steg 2. Fast föda börjar introduceras när avföringen är formad och patienten inte har några gastrointestinala kramper. Små portioner med skonsam, ej gasbildande mat med lågt innehåll av laktos, gluten, fibrer och fett var 3-4:e timme.
4 sida 4 (5) Komplettera med enligt ovan blandning för att täcka energi- och näringsbehov. Introducera därefter fetare livsmedel, utgå från patientens önskemål. Dietisten gör vanligtvis en individuellt anpassad lista för patienten i detta steg. Beställ från menyn FS-kost. Maten kommer med grönsaker men det ska tas bort och inte serveras till patienten i detta steg. Portionen kommer som en hel portion, går i dagsläget inte att beställa mindre. Ta bort hälften och servera. Följ förändringarna och dokumentera i journaltabell. Förslag på andra livsmedel att starta med vid steg 3 Potatis, mjölkfritt potatismos Pasta (glutenfri om gastroenterolog ordinerat detta) Ris Kokt ägg, kokt fisk, fiskbullar Risrätter utan mjölk Vällagrad ost Riskakor Vitt bröd (ev. glutenfritt se pasta) Buljong Mjölkersättning Solhavre, rismjölk eller sojamjölk Om patienten har ont i munnen: prova laktosfri timbalkost Steg 4: Långsam introduktion av vanlig mat Om steatorré (se Termer och förkortningar), fortsatt fettreduktion. Vid kronisk GVHD Näringsdrycker vid viktnedgång och/eller otillräckligt näringsintag. Om steatorré rekommenderas en viss fettreduktion och tillskott av fettlösliga vitaminer. Avsteg från beskriven rutin Bra att veta Vid avsteg från beskriven rutin bör orsaken dokumenteras i patientjournal i Cosmic. Elementarkost har ibland kallats för astronautkost men det uttrycket är förlegat.
5 sida 5 (5) Hänvisningar Relaterade dokument GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Framtagen av BONK, finns i Kvalitetshandboken nivå Blod och tumörsjukdomar hos barn Litteraturreferenser Bloch, A. Nutrition management of the cancer patient. ASPEN Publication 1990, sid Charuas, P.M. The Clinical guide to Oncology. The American Dietetic Association 2000, sid Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av 1 Författare: Christina Persson (dietist), Karin Blom Malmberg (VC, Klinisk nutrition). Granskare: Kristina Carlson (programansvarig öl), (kvalitetsutvecklare), Kerstin Lugnet (nutritionsansvarig ssk), Janet Lundqvist (ssk), Anette Skoglund (AC), Lena Svärd (ssk). Ansvarig för information om PM: KU 2 Tillägg förslag till livsmedel steg 3. Ny författare: Anna- Maria Hansdotter (sektionschef, Klinisk Nutrition). Granskare: Kristina Carlson, Anette Skoglund (tf. VC) Anna-Maria Hansdotter, Kompetensansvarig: Kvalitetsutvecklare för e-post 3 Förändringar i matbeställning, borttag av förtryckt kcal. Granskare: Anneli Jonsson (dietist), Kristina Carlson, Janet Lundqvist 4 Justering och tillägg av kcal, barndokument, initiering. Granskare: Anneli Jonsson, Kristina Carlson, Janet Lundqvist
GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535
Godkänt den: 2018-01-07 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merVid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.
Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merBilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merMjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010
Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merKonditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år
sida 1 (5) Konditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA Detta PM riktar sig
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merPROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE
PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merSammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merMängd laktos i olika livsmedel
Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merMJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning
MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning www.celiaki.se MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi och laktosintolerans är två helt olika diagnoser. En person med mjölk allergi
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merVi reder ut begreppen.
Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs mergluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål
Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merFresubin 2 kcal HP Fibre
Fresubin 2 kcal HP Fibre Komplett, extra energi- och proteinrik sondnäring med MCT-fett och fiber 2 kcal/ml och 1 protein per 100 ml Passar bra till patienter med högt energi/proteinbehov omega-3/omega-6
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merAutolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017
Godkänt den: 2017-09-10 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017 Innehåll Innehåll... 1 Syfte och omfattning...
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merVaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568
Godkänt den: 2019-04-29 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merNutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merVegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?
Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén leg dietist, Ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset Uppsala 20171110 Historik, skäl och förekomst vegetarian/vegan
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merMAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN
K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm
Läs merSkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merAutolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter
sida 1 (6) Bilaga till Kapitel 13 Samarbetsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter samt konsulterande verksamhet inom Akademiska sjukhuset XD224 Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merKost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1
Kost vid cancer Dietist Christine Gibson Akademiska Barnsjukhuset januari, 2009 Mat, en del i behandlingen Ett bra näringstillstånd förbättrar immunförsvaret behandlingstoleransen livskvaliteten Främjar
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merÖversikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna
PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merKost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson
Kost vid IBS & behandling med FODMAP Leg. Dietist Erik Jönsson Kort om IBS Prevalens ca 10 % Alla åldrar Båda könen Samtliga etniciteter Studier från vissa länder visar på lägre prevalens Oberoende av
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merAPTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning
APTOBALANCE Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN Bromsar lös mage NUTRISAL Vätskeersättning MAge & tarm Vid förebyggande av mag- och tarmstörningar är det viktigt att komma ihåg att djuren inte har samma
Läs merSTO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI
STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merMånga vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh
Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Ställ gärna frågor!! Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad: Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merVårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merDietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen
Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Johanna Åkerström, leg. Dietist Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutrition Dietist, Allergimottagningen SU, 2007-2012 Kostanamnes
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs mer23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering
Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merSammanställning över vällingar och grötar
Sammanställning över vällingar och grötar Ett producentneutralt material Välling vid komjölkproteinallergi, inhandlas i mataffär EnaGo EnaGo Från 6. Innehåller gluten Mild välling, mjölkfri mild Semper
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs mer