GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation"

Transkript

1 sida 1 (5) GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation av dietist) Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA GvHD är en komplikation som allogentransplanterade patienter kan drabbas av. Det innebär att det nya immunförsvaret försöker stöta bort det som är främmande; den nya kroppen. Symtom kan förekomma från hud, lever och mag-tarmkanal och tillståndet kan vara livshotande. Akut GvHD kommer inom de första 100 dagarna efter transplantationen. Det finns även en kronisk form av sjukdomen. Gastrointestinala tecken kan var diarré, illamående, kräkningar, bukkramp, ileus, intestinala blödningar. Orala problem kan vara leukoplaki (vita slemhinnefläckar), slemhinneatrofi, rodnad, sår, muntorrhet. Nutritionsbehandlingen innebär en långsam introduktion av mat och dryck. Det kan ta flera månader innan patienten kan försörja sig helt med vanlig mat och dryck. Detta är ytterst viktigt att förklara detta för patient och närstående inför start av nedanstående kostbehandling. Detta PM riktar sig till vårdpersonal vid HEM och beskriver upptrappningsrekommendationer av nutrition vid tarm-gvhd för patienter 18 år vid HEM. För barn <18 år, se GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Termer och förkortningar GvHD HEM Steatorré Rekommendation Graft versus host disease Sektionen för hematologi Fettrik (gråaktig, glansig) avföring på grund av malabsorption av fetter Vid tarm-gvhd bör dietist kontaktas så fort som möjligt (remiss skrivs av läkare). När en patient påbörjar denna upptrappning, påtala för köksbiträde att se till att det finns Elemental 028 och samt riskakor på HEM. Steg 1: Tarmvila Total parenteral nutrition, anpassad efter patientens behov. Energi: basalbehovet x 1,3 dvs. 20 kcal x 1,3 26. Avrundas för enkelhetens skull till 25 kcal/kg kroppsvikt. Proteinbehov: 1,5 g/kg kroppsvikt/dag

2 sida 2 (5) Följ förändringar i avföringskonsistensen och dokumentera i journaltabell. Steg 2: Start per os Kost per os startar när patienten inte har några eller minimala gastrointestinala kramper och mindre än 500 ml diarré per dag. Flytande laktosfri kost med lågt innehåll av fibrer och fett, 50 ml ges var 3-4:e timme. Starta med elementardiet, Elemental 028 neutral, som är naturligt fri från gluten och komjölk (laktos och mjölkprotein). 100 ml Elemental ger 89 kcal. Ungefär dag 3-4, byt till som är fettreducerat, komjölksfritt pulver med lågt slagginnehåll. 100 ml ger 101 kcal. Komplettera alltid med parenteral nutrition för att täcka energi - och näringsbehov. Utvärdera dagligen om den mängd kalorier patienten får av parenteral nutrition behöver justeras beroende på hur mycket patienten får i sig per os. Upptrappningsförslag Dag Rekommendation Blandning 1 Elemental ml 6 kcal 2 Elemental ml 9 kcal 150 ml 60 ml pulver utspätt 200 ml Fördelas på X gånger var 3-4 timme 3 Som dag 2 Som dag 2 4 Om det gått bra: Elemental ml 9 kcal 100 ml Kcal 10 ml 10 kcal

3 sida 3 (5) 5 Elemental ml 4,5 kcal 2 riskakor 6 Ett kokt ägg, te och 2 riskakor 100 ml Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal Ätit kokt ägg, te 90 kcal Ätit riskaka 1 30 kcal Ätit riskaka 2 30 kcal 7 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och lagrad ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg 8 Ett kokt ägg, te 2 riskakor med mjölkfritt margarin och ost Ätit kokt ägg 90 kcal Ätit riskaka 1 med pålägg Ätit riskaka 2 med pålägg Lunch: Välj från FS-kost, ta bort grönsakerna skonkost Ätit lunch Steg 3: Introduktion av fast föda Upptrappningsförslag, steg 2. Fast föda börjar introduceras när avföringen är formad och patienten inte har några gastrointestinala kramper. Små portioner med skonsam, ej gasbildande mat med lågt innehåll av laktos, gluten, fibrer och fett var 3-4:e timme.

4 sida 4 (5) Komplettera med enligt ovan blandning för att täcka energi- och näringsbehov. Introducera därefter fetare livsmedel, utgå från patientens önskemål. Dietisten gör vanligtvis en individuellt anpassad lista för patienten i detta steg. Beställ från menyn FS-kost. Maten kommer med grönsaker men det ska tas bort och inte serveras till patienten i detta steg. Portionen kommer som en hel portion, går i dagsläget inte att beställa mindre. Ta bort hälften och servera. Följ förändringarna och dokumentera i journaltabell. Förslag på andra livsmedel att starta med vid steg 3 Potatis, mjölkfritt potatismos Pasta (glutenfri om gastroenterolog ordinerat detta) Ris Kokt ägg, kokt fisk, fiskbullar Risrätter utan mjölk Vällagrad ost Riskakor Vitt bröd (ev. glutenfritt se pasta) Buljong Mjölkersättning Solhavre, rismjölk eller sojamjölk Om patienten har ont i munnen: prova laktosfri timbalkost Steg 4: Långsam introduktion av vanlig mat Om steatorré (se Termer och förkortningar), fortsatt fettreduktion. Vid kronisk GVHD Näringsdrycker vid viktnedgång och/eller otillräckligt näringsintag. Om steatorré rekommenderas en viss fettreduktion och tillskott av fettlösliga vitaminer. Avsteg från beskriven rutin Bra att veta Vid avsteg från beskriven rutin bör orsaken dokumenteras i patientjournal i Cosmic. Elementarkost har ibland kallats för astronautkost men det uttrycket är förlegat.

5 sida 5 (5) Hänvisningar Relaterade dokument GvHD i tarm, nutritionsbehandling av barn (rekommendation av dietist) XB89. Framtagen av BONK, finns i Kvalitetshandboken nivå Blod och tumörsjukdomar hos barn Litteraturreferenser Bloch, A. Nutrition management of the cancer patient. ASPEN Publication 1990, sid Charuas, P.M. The Clinical guide to Oncology. The American Dietetic Association 2000, sid Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av 1 Författare: Christina Persson (dietist), Karin Blom Malmberg (VC, Klinisk nutrition). Granskare: Kristina Carlson (programansvarig öl), (kvalitetsutvecklare), Kerstin Lugnet (nutritionsansvarig ssk), Janet Lundqvist (ssk), Anette Skoglund (AC), Lena Svärd (ssk). Ansvarig för information om PM: KU 2 Tillägg förslag till livsmedel steg 3. Ny författare: Anna- Maria Hansdotter (sektionschef, Klinisk Nutrition). Granskare: Kristina Carlson, Anette Skoglund (tf. VC) Anna-Maria Hansdotter, Kompetensansvarig: Kvalitetsutvecklare för e-post 3 Förändringar i matbeställning, borttag av förtryckt kcal. Granskare: Anneli Jonsson (dietist), Kristina Carlson, Janet Lundqvist 4 Justering och tillägg av kcal, barndokument, initiering. Granskare: Anneli Jonsson, Kristina Carlson, Janet Lundqvist

GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535

GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Godkänt den: 2018-01-07 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi GvHD i tarm, nutritionsbehandling vuxen patient SOP, HEM 13535 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018 Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons

Läs mer

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall. Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Goda råd till dig med nedsatt aptit [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Konditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år

Konditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år sida 1 (5) Konditioneringsterapier och val av blodstamcellskälla vid allogen HSCT, patient >18 år Inledning För innehållsförteckning, klicka i Navigeringsfönstret under fliken VISA Detta PM riktar sig

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Sammanställning näringsdrycker

Sammanställning näringsdrycker Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein

Läs mer

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning

MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning www.celiaki.se MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi och laktosintolerans är två helt olika diagnoser. En person med mjölk allergi

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Fresubin 2 kcal HP Fibre

Fresubin 2 kcal HP Fibre Fresubin 2 kcal HP Fibre Komplett, extra energi- och proteinrik sondnäring med MCT-fett och fiber 2 kcal/ml och 1 protein per 100 ml Passar bra till patienter med högt energi/proteinbehov omega-3/omega-6

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017

Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017 Godkänt den: 2017-09-10 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Autolog HSCT, ansvarsfördelning mellan remittenter och sektionen för hematologi, HEM 13017 Innehåll Innehåll... 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Godkänt den: 2019-04-29 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén leg dietist, Ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset Uppsala 20171110 Historik, skäl och förekomst vegetarian/vegan

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm

Läs mer

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen

Läs mer

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter sida 1 (6) Bilaga till Kapitel 13 Samarbetsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter samt konsulterande verksamhet inom Akademiska sjukhuset XD224 Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Teori - Mat och näring

Teori - Mat och näring Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:

Läs mer

Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1

Kost vid cancer. Mat, en del i behandlingen. Hög nutritionell risk Dietist Christine Gibson Barnsjukhuset 1 Kost vid cancer Dietist Christine Gibson Akademiska Barnsjukhuset januari, 2009 Mat, en del i behandlingen Ett bra näringstillstånd förbättrar immunförsvaret behandlingstoleransen livskvaliteten Främjar

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson Kost vid IBS & behandling med FODMAP Leg. Dietist Erik Jönsson Kort om IBS Prevalens ca 10 % Alla åldrar Båda könen Samtliga etniciteter Studier från vissa länder visar på lägre prevalens Oberoende av

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning APTOBALANCE Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN Bromsar lös mage NUTRISAL Vätskeersättning MAge & tarm Vid förebyggande av mag- och tarmstörningar är det viktigt att komma ihåg att djuren inte har samma

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2

Läs mer

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Ställ gärna frågor!! Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad: Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Johanna Åkerström, leg. Dietist Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutrition Dietist, Allergimottagningen SU, 2007-2012 Kostanamnes

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Sammanställning över vällingar och grötar

Sammanställning över vällingar och grötar Sammanställning över vällingar och grötar Ett producentneutralt material Välling vid komjölkproteinallergi, inhandlas i mataffär EnaGo EnaGo Från 6. Innehåller gluten Mild välling, mjölkfri mild Semper

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer