Planering av kollektiv- & järnvägstrafik. Johanna Törnquist Krasemann Institution för Teknik och Naturvetenskap

Transkript

1 Föreläsning ö e äs g 1: 24 o oktt TNK098 Planering av kollektiv- & järnvägstrafik Johanna Törnquist Krasemann Institution för Teknik och Naturvetenskap

2 Vad är kollektivtrafik? I förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Källa: SIKAS definition enligt (Rydén, 2008). Johanna Törnquist Krasemann TNK

3 Organisation och styrning av svensk kollektivtrafik VEM? GÖR VAD???? Kunder (Privatresenärer, SSAB, IKEA, Posten) Johanna Törnquist Krasemann TNK

4 Organisation och styrning av svensk kollektivtrafik (Europakommissionen) Näringsdepartementet Svenska myndigheter (med tyngdpunkt på Trafikverket) Länstrafikansvariga & Länstrafikbolag => t.o.m Vad säger den nya kollektivtrafiklagen? Operatörer (SJ, Veolia, Swebus mfl) Kunder (Privatresenärer, SSAB, IKEA, Posten) Johanna Törnquist Krasemann TNK

5 Några centrala termer: Allmän kollektivtrafik: Lokala och regionala kollektivtrafik, ofta organiserad och upphandlad av en trafikhuvudman. Särskild kollektivtrafik Kollektivtrafik för resenärer med speciella behov, t ex färdtjänst. Upphandlad vs. Kommersiell trafik Långväga vs. Kortväga resor Kortväga resor < 10 mil; Långväga resor >= 10 mil Johanna Törnquist Krasemann TNK

6 Myndigheternas roller - 1 Kollektivtrafikens marknadsandel är knappt en 1/5 av allt persontransportarbete om man även inkluderar inrikesflyget och färjetrafiken till kollektivtrafiken. Statens viktigaste ansvar för kollektivtrafiken är att: * se till att det finns bra övergripande infrastruktur * fastställa ansvar ar och befogenheter för kommunal sektor Källa: * se till att det finns ändamålsenliga regler för kollektivtrafikföretagen avseende bland annat marknadstillträde * främja samordning och forskning Statens kostnad för interregional kollektivtrafik är miljoner kronor per år. Johanna Törnquist Krasemann TNK

7 Myndigheternas roller - 2 Trafikverket k Transportstyrelsen t Trafikverket startade den 1 april 2010 med uppgift att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt. I nära dialog med regioner och kommuner ska Trafikverket svara för en samlad, långsiktig infrastrukturplanering för samtliga trafikslag. Trafikverket k får också ansvar för att bygga vägar och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Därtill ska Trafikverket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och främjar säkra och miljöanpassade transporter. t (Rikstrafiken => Trafikverket) Rikstrafiken har uppdraget att genom trafikavtal lösa tillgänglighetsbrister i den långväga kollektivtrafiken över hela landet (flyg, tåg, båt, buss) samt uppgiften att utveckla och samordna kollektiv persontrafik i hela landet. Genom utredningar undersöker Rikstrafiken om brister kan avhjälpas genom kompletterande kollektivtrafik. Förutsättningen är att det inte handlar om trafik som bedrivs av trafikhuvudmännen (länstrafikbolagen) eller som kan köras på helt kommersiella villkor. Transportstyrelsen utformar regler, prövar och ger tillstånd samt granskar järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanesystemet, den civila luftfarten samt de svenska och utländska fartygen i svenska farvatten. Transportstyrelsen har också hand om regelutformning, prövning och tillståndsgivning samt tillsyn inom vägtransportområdet gällande till exempel vägtrafik, fordon, körkort och yrkestrafik. Dessutom genomför Transportstyrelsen analyser av vägtrafiken och tillhandahåller information om skador och olyckor i vägtransportsystemet samt förvaltar och utvecklar vägtrafikregistret. Trafikanalys (f.d. SIKA) Ny kunskapsmyndighet för transportpolitiken som bildades 1 april Trafikanalys har till huvuduppgift att utvärdera och analysera samt redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportpolitiken. Myndigheten ska vidare bistå regeringen med underlag och rekommendationer, samt bedriva omvärldsanalys och omvärldsbevakning och ansvara för statistiken inom transporter och kommunikation. Johanna Törnquist Krasemann TNK

8 Kollektivtrafiklagen 1 januari 2012 träder en ny Kollektivtrafiklag i kraft - Den nya lagstiftningen innebär att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska marknadssegment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Nu avskaffas även den begränsning som hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Källa: Nya regionala kollektivtrafikmyndigheter ersätter trafikhuvudmän Lättare att etablera trafik över länsgränser Vissa generella krav införs för alla kollektivtrafikföretag Läs mer här: se/webbnav/index aspx?nid=3911&bet=2010:1065 Johanna Törnquist Krasemann TNK

9 EU och kollektivtrafik UITP - Internationella kollektivtrafikorganisationen, Bryssel European Union Committee (EUC, del av UITP) som arbetar med kollektivtrafikfrågor inom EU. Euroteam är kansliet som arbetar för European Union Committee (EUC). EUC sammanställer årligen ett antal aktuella ståndpunkter - så kallade Position papers om kollektivtrafikfrågor.se kti t Läs mer: Johanna Törnquist Krasemann TNK

10 Hur finansieras svensk kollektivtrafik? * Verksamhetsintäkter (trafikintäkter och övriga affärsintäkter (reklam mm) * Bidrag (fr. kommun, landsting och staten/trafikverket) t k t) 14,4 miljarder kr 13,4 miljarder kr Kostnader 2009: 27,8 miljarder kr Bidrag (av de totala intäkterna): 2009: kommunbidrag 13%, landstingsbidrag 36%, statsbidrag 1%. Självfinansieringsgrad i i 2009: 52% hela landet, 54% Stockholm, 64% Skåne, 25% Gotland Kostnader per resa 2009: 22 kr (intäkt 11 kr). Kostnad per inv: 2092 kr (år 1999) => 2990 (år 2009) Källa: Lokal och regional kollektivtrafik 2009, Trafikanalys. Johanna Törnquist Krasemann TNK

11 Kort om utvecklingen Bilismens expansion Bro över Fehrman Bält (2020?) Bro Helsingborg-Helsingör 1971: Tågledarstrejk Ev. nationella infra-satsningar 1991: Moms på resor införs (25,12,6%) och tågkoncept (Europakorridoren, Götalandsbanan 1992-Nya banor och tåg mm) Avregleringar 2010/2011/2012 Nya EU-direktiv träder i kraft. WWII 1979: Lågpris på tåg Oljepriset, skatter och avgifter 2010 förändras , 1979: Energikriser 1980-talet:Miljö- rörelsen 1988: Den svenska järnvägsreformen 2000: Öresundsbron öppnas m.m. 2001: EU avreg. jvg börjar Johanna Törnquist Krasemann TNK

12 Järnvägstrafik- och kapacitetsutveckling Källa: Banverkets sektorsrapport t 2009

13 Persontransporter på järnväg 11.1 miljarder pkm = all time high Långväga resor (> 10 mil) 6.3 miljarder. Kortväga resor 4.8 miljarder. Resor inom Öresundsregionen ökar. Källa: Banverkets sektorsrapport t 2009

14 Det långväga resandets utveckling Källa: Banverkets sektorsrapport 2009

15 Hur reser vi? Vad visar de olika resvaneundersökningarna (ett urval): * Kollektivtrafikbarometern (Svensk Kollektivtrafik) * RES Den nationella resvaneundersökningen (SIKA Statistik 2007:19) * Det pågår en ny utredning på uppdrag av Trafikverket. Johanna Törnquist Krasemann TNK

16 Hur reste vi 2010 (2009)? Var fjärde resa görs med kollektivtrafik och av dessa resor görs nästan häften med buss (enligt Kollektivtrafikbarometern, 2010). Eller knappt 1/5 om man räknar in flyg och färjetrafiken fik (enligt uppgifter fr. Regeringskansliets webb) Kollektivtrafikens marknadsandel Kollektivtrafik + taxi: 24 (23) procent Bil + moped/mc: 76 (77) procent 34 (30) procent av resorna i storstadslänen görs med kollektivtrafiken jämfört med 12 (10) procent i övriga län. 1.2 Miljarder resor gjordes 2009 (enligt Trafikanalys) Källa: Svensk kollektivtrafik, Johanna Törnquist Krasemann TNK

17 Hur reste vi forts.? Hur reste vi kollektivt 2010 (2009)? Stads- eller lokalbuss: 44,7 (45,6) procent Tunnelbana: 18,69 (16,9) procent Regionbuss: 11,45 (13,5) procent Pendel- eller lokaltåg: 11,83 (11) procent Spårvagn: 5,29 (4,1) procent Regionaltåg: 4,65 (5,4) procent Fjärrtåg: 1,49 (1,5) procent Långfärdsbuss: 0,47 (0,4) procent Andra färdmedel: 1,43 (1,1) procent Källa: Svensk kollektivtrafik, Johanna Törnquist Krasemann TNK

18 Hur reser vi forts.? Enligt Kollektivtrafikbarometern (2010): Av männens resor sker drygt sex av tio som förare av bil jämfört med knappt en av två av kvinnornas resor. Kvinnornas resor sker drygt en av fem med kollektivtrafik jämfört med en av sex av männens resor. I ålder år används kollektivtrafiken för knappt en av sex resor, medan gruppen gör en av två resor med kollektivtrafik. kti t I gruppen år har det minskat till en av tre resor. Mer om resvanor på onsdagens föreläsning (26 okt kl 8-10). Johanna Törnquist Krasemann TNK

19 Marknadssegment för långväga g resor Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

20 Konkurrensytor Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

21 vtrafik. 2025, Svensk kollektiv dagsresor 2 mtidens vard Fram Johanna Törnquist Krasemann TNK

22 Prognoser om framtida resande (1) Källa: Banverkets sektorsrapport 2009 Johanna Törnquist Krasemann TNK

23 Prognoser om framtida resande (2) Utdrag från: Persontransporternas utveckling till 2010, SIKA, 2002, s institute se/doclib/import/105/sr 1 pdf

24 Prognoser om framtida resande (3) Det finns olika modeller och metoder för att skatta behov och efterfrågan för resande. (Makro-) Modeller för att studera resandeutveckling är ex. SAMPERS (användes av SIKA i 2002-studien) Det är mycket svårt att sia om framtida trafik- och transportutvecklingen men man måste börja någonstans. Mer om resenärers beteenden och värdering samt metoder för skattning av dessa imorgon och onsdag. Johanna Törnquist Krasemann TNK

25 Hållbart framtida resande..hur? Bilismen drabbas av allt mer trängsel.men det gör ju även kollektivtrafiksystemen se kti t t t ex rapporten Arbetspendling i Sveriges storstadsområden, Trivector Brundtlandkommissionen (1988) Sustainable development. Olika aktörer arbetar för att öka det kollektiva resandets andel av olika anledningar t ex: Fördubblingsprojektet : Kollektivtrafikbranschen strävar efter en fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel till Arlanda flygplats: Behöver öka andelen kollektivtrafiken t/f Arlanda m a p sitt utsläppstak. Johanna Törnquist Krasemann TNK

26 Hållbart framtida resande och modal shift De olika transportslagen måste samverka men en viss förflyttning ( modal shift ) från bil-/flygtrafik måste ske och har redan skett till viss del. Kortväga resor (< 10 mil): Bil -> buss/brt/spårbunden trafik) Långväga g resor: Flyg -> (snabb)tåg Minskat totalt resande!!!!

27 Kollektivtrafikens roll i samhället (2003) Ur: SOU 2003:67 Kollektivtrafik med människan i centrum, s. 63 Johanna Törnquist Krasemann TNK

28 Kollektivtrafikens roll i samhället (2010) Resenären i centrum för en bättre kollektivtrafik (Ur: Koll Framåt, 2008) Resenärerna i kollektivtrafiken ska bli fler och nöjdare. En attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för bättre miljö och regional utveckling. För att nå dit måste branschen bli bättre på att sätta resenärens behov i centrum. Samtidigt måste staten bidra till goda förutsättningar för kollektivtrafiken. Fokus på bl a: en nationell tjänst som samordnar all information som behövs för bokning och köp av resor från dörr till dörr, oavsett trafikslag inom hela Sverige. att branschen bör sträva efter gemensamma system för information om trafikstörningar. Källa: aspx Johanna Törnquist Krasemann TNK

29 Kortväga resor & kollektivtrafiksystem Samhällen har ofta utformats efter bilresande (Stig Svallhammar, I väntan på tunnelbanan, 2008). Etablering av nya samhällen är trenden att planera för hållbara städer (eng. eco cities/sustainable cities) där bullerfria fordon på miljövänliga bränslen erbjuder frekventa, prisvärda, säkra och bekväma transporter. Johanna Törnquist Krasemann TNK

30 Källa: Framtidens vardagsresor 2025, Svensk kollektivtrafik. Johanna Törnquist Krasemann TNK

31 Vad är problemen med flera av de existerande, traditionella systemen? Jo, enligt rapporten Bus Rapid Transit Sverige? (2009) så kännetecknas svensk stadsbusstrafik ofta av följande egenskaper: Många busstrafiksystem är bullriga. Konventionell busstrafik är ofta dieseldriven även om användningen av tekniska förbättringar och användning av alternativa bränslen ökar. (Johansson & Lange, 2008). Johanna Törnquist Krasemann TNK

32 Systemdefinitioner Spårbaserad system (Ur: Johansson & Lange, 2008) Järnväg nationellt system med 2 parallella räler Tunnelbana delvis avgränsat, ofta under markplan, km/h. Förortsbana/Lokalbana lokal järnväg ej ansluten till det nat. jvgnätet. Snabbspårväg liknande tunnelbana men ej lika hög kapacitet, gatukorsningar förekommer, 80 km/h. Spårväg i markplan, styrning via sikt. Automatbana Förarlösa vagnar Spårtaxi trafikledning via central dator, förarlösa småtaxis för 1-4 pers. (Delat spår): ex lokalbana + jvg Johanna Törnquist Krasemann TNK

33 Systemdefinitioner Bussbaserade system (Ur: Johansson & Lange, 2008) Konventionell busstrafik Systemstyrda bussar Mekaniskt styrda bussar (ex. kantstyrda, O-bahn) Spårstyrda bussar (räl i gatan, gummihjul, GLT/TVR) Optiskt styrda bussar (kamerasystem läser av markeringar på vägen) Elektroniskt styrda bussar (kablar i vägen sänder signaler till fordonet) Magnetiskt styrda bussar (magneter i gatan) BRT Bus Rapid Transit Johanna Törnquist Krasemann TNK

34 BRT Bus Rapid Transit Tänk tunnelbana Använd bussar Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009) Johanna Törnquist Krasemann TNK

35 Olika typer av BRT (1) Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009) Johanna Törnquist Krasemann TNK

36 En jämförelse av olika system Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009) Johanna Törnquist Krasemann TNK

37 Val av linjenätsutläggning A och O..men mer om det den 7 nov Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009) Johanna Törnquist Krasemann TNK

38 Långväga resor Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

39 Marknadssegment för klassiska tåg Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

40 Marknadssegment för höghastighetståg g g Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

41 Vad innebär höghastighetståg? Höghastighetståg g g är persontåg som har en topphastighet av minst 250 km/h (enligt fd. Banverkets definition). För att kunna utnyttja sin hastighetspotential kä krävs en höghastighetsbana. h h t Definitionen av höghastighetståg varierar mellan länder m a p topphastighet, ofta mellan 180 km/h och 250 km/h. På sikt kan detta intervall ändras. Johanna Törnquist Krasemann TNK

42 Internationellt perspektiv Källa: KTH. Johanna Törnquist Krasemann TNK

43 Överblick av Europeiska höghastighetsbanor Johanna Törnquist Krasemann TNK

44 Exempel på höghastighetståg i världen AVE, Spanien Acela Express, USA Eurostar, Frankrike/Belgien/Storbritannien InterCityExpress, (ICE), Tyskland. JR-Maglev MLX01, Japan High Speed Train (HST), Storbritannien Korea Train Express (KTX), Sydkorea Lyria, Frankrike/Schweiz Sapsan, Ryssland Shinkansen, Japan Transrapid, Tyskland Treno Alta Velocità, Italien Thalys, Frankrike/Belgien/nederländerna i / lä d TGV (Trains à Grand Vitesse), Frankrike Johanna Törnquist Krasemann TNK

45 Shinkansen Japanease Bullet Train Johanna Törnquist Krasemann TNK

46 Maglev - Magnetisk Levitation Källa: Johanna Törnquist Krasemann TNK

47 Snabbtåg i Sverige? Gröna tåget Ostlänken Götalandbanan Europabanan Källa: O. Fröidh, Johanna Törnquist Krasemann TNK

48 ktivtrafik. vensk kollek or 2025, Sv vardagsreso ramtidens v Fr Har DU några tankar om framtidens resor? Vad tror och tänker andra? Nyfiken, kika på t ex: Omvärldsanalys för Trafikverket framtida kundbehov, Trafikverket, Framtidens vardagsresor 2025, Svensk kollektivtrafik. Johanna Törnquist Krasemann TNK

49 Referenslitteratur Rydén, Trafiken i den hållbara staden, Kap. 7. SOU 2003:67 Kollektivtrafik med människan i centrum Huvudsakligen kap 2-3.3, 3.6, KOLL Framåt, Sammanfattning av slutrapport. p pp 3664.aspx Persontransporternas utveckling till 2010, SIKA, 2002 Banverkets sektorsrapport 2009, Banverket, Handlingsplan utsläppstak, LFV, Bus Rapid Transit i Sverige?, Andersson, Gibrand, Kottenhoff,KTH/Trivector, Persontransporter i långa banor, Johansson och Lange, Banverket, Resande och trafik med Gröna Tåget, Oskar Fröidh, KTH, Johanna Törnquist Krasemann TNK

50