BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN Läsåret 2015/2016 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Söderköpings kommun

2 DET POLITISKA UPPDRAGET: I Skolprogrammet har kommunfullmäktiga fastställt mål och framgångsfaktorer för programperioden. Nämnden har utifrån mål och framgångsfaktorer i Skolprogrammet formulerat en uppdragsplan till förvaltningen. Verksamheternas resultatredovisning och uppdragsplanens sex delar är grunden för utvecklingsarbetet under året. Den förvaltningsgemensamma verksamhetsplanen är det övergripande paraply under vilket alla verksamheter skapar en lokal verksamhetsplan. I den lokala verksamhetsplanen finns, förutom de centralt prioriterade målen och strategierna även enhetsspecifika mål, strategier och aktiviteter. Under flera år har förvaltningen fokuserat läsning och matematik. Läsning och språkutveckling är grunden till elevernas möjlighet att lyckas i sitt skolarbete och kräver ett fortsatt arbete. Som ett led i det fortsatta arbetet med språk- och läsutveckling har det rekryterats en förstelärare på 50 % med fokus på språk- och läsutveckling. Målet med rekryteringen är dels att höja nivån ytterligare på de insatser som gjorts och på det arbete som pågår, och dels att identifiera nya insatser utifrån den forskning som finns inom området. Matematikkunskaperna hos barn och ungdomar har under senare år fokuserats på nationell nivå. I kommunen finns sedan några år tillbaka en matematikutvecklare med ett centralt uppdrag. I uppdraget ingår bland annat att leda mattelyftet, dessa satsningar kommer fortgå. Resultaten har förbättrats under den period satsningen pågått och kommunens lågoch mellanstadieelever presterar nu över riksgenomsnittet i matematik. Betyg och bedömning är ett annat prioriterat utvecklingsområde inom grundskola och gymnasium. Det finns två lärare med ett centralt uppdrag kring betyg och bedömning. Under året kommer deras fokus ligga på att höja bedömarkompetensen hos samtliga lärare i grundskola och gymnasiet. Utgångspunkten för det politiska uppdraget är att förvaltningen ska jobba långsiktigt och hållbart på individ-, organisations- och samhällsnivå. Förvaltningen ska ta fram mål, strategier och aktiviteter för att möjliggöra följande uppdrag:

3 Alla elever kan läsa när de lämnar åk 2: Detta är ett uppdrag som verksamheten jobbat med under flera år och som är fortsatt viktigt att ha i fokus. Som ett led i att lyckas med detta uppdrag kommer det under hösten kommer, med hjälp av statligt bidrag, rekryteras fem pedagoger med ett riktat uppdrag kring läsinlärning. Under hösten 2016 kommer kommunens svensklärare att ingå i Skolverkets fortbildningssatsning Läslyftet. För att läraren ska få mer tid med eleven ska statliga medel användas till undervisning av elever: Att mötet mellan pedagog och barn/elev håller hög kvalitet är en förutsättning för lärandet och bidrar starkt till trygghet och studiero. Dessa möten kräver tid och engagemang och en hjälp i detta är att de statliga medel som skolan får del av används på ett sätt som ökar lärarens möjlighet att ge varje elev det som krävs. Det skapas förutsättningar för relevant kompetensutveckling som bygger på verksamhetens resultat, evidens och beprövad erfarenhet. Särskilt bör fortbildning kring barn och elever med neuropsykiatrisk problematik, läsinlärning och fortbildning kring bedömning prioriteras: Förstelärarna kommer, tillsammans med kompetensutvecklingsgruppen, att ha ett viktigt uppdrag i att analysera verksamheternas resultat och planera fortbildning utifrån aktuell forskning och enheternas resultat. Under innevarande läsår kommer fokus ligga på fortbildning kring barn med neuropsykiatrisk problematik samt på fördjupad kunskap kring betyg och bedömning och fortsatt fortbildning i matematik genom mattelyftet. Fortbildning kring läsinlärning kommer att fokuseras under kommande läsår och bestå i att kommunens svensklärare ingår i läslyftet. Det skapas en god lärandemiljö för alla barn och elever, det kan till exempel innebära att man vid inköp beaktar miljö och hälsoaspekter: Begreppet lärandemiljö omfattar många olika delar. Det handlar både om att miljön våra barn och elever vistas i ska vara trygg och fri från kränkningar och diskriminering. Det handlar även om att miljön ska skapa lust och nyfikenhet till att lära och att de möten som sker i verksamheten håller hög kvaliteter och bidrar till barn och elevers lärande. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat ska minska genom att pojkarnas resultat närmar sig flickornas: Under året kommer två olika EU-finansierade projekt att drivas på högstadiet.

4 Båda dessa projekt har ett tydligt fokus på jämställdhet och de kommer att innebära ett arbete med motivation, nya metoder och närvaro som ett sätt att höja pojkarnas resultat. Skapa en positiv upplevelse kring barn och elevers måltider i verksamheten. Barn/elever och pedagoger ska tillsammans kunna mötas under informella samtal och få energipåfyllning som främjar både hälsa och inlärning: I de enkäter som genomförs är matsituationen, främst i grundskolan, ett utvecklingsområde. Detta påverkar elevernas möjlighet till god hälsa och kunskapsutveckling och därför kommer elevernas måltidsupplevelse att vara i fokus under det kommande året. KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING Alla verksamheter är ålagda att kartlägga och utvärdera sin verksamhet i enlighet med den plan som finns för detta. Vårdnadshavare, och elever åk 3 i grundskolan till år 3 på gymnasiet besvarar en enkät. Dessutom genomförs screeningar i matematik och läsning i flera årskurser varje år. Nationellt prov och betyg sammanställs och analyseras. Sammantaget bildar dessa kartläggningar underlag för att ta fram prioriterade mål i det fortsatta arbetet på kommunnivå och i respektive verksamhet. TILLBAKABLICK Under förra mandatperioden har det politiska uppdraget varit formulerat i sju A-mål som varit gemensamma för alla verksamheter, förutom A-målen har det funnits ett antal B-mål som varit gemensamma för respektive verksamhetsform. Slutligen har det funnits C-mål som gällt respektive enhet. Under 2015 är strukturen delvis annorlunda. Förvaltningen har fått ett uppdrag som formulerats i centralt prioriterade mål för respektive verksamhetsområde. Utöver dessa mål har varje enhet möjlighet att formulera enhetsspecifika, lokalt formulerade, mål. Målformuleringarna kommer att utvärderas löpande för att kunna stämmas av mot det politiska uppdraget. Under 2014 har ett omfattande arbete med A-målen pågått i samtliga verksamheter. I många delar kan man tydligt se att det har skett en progression. Läsförmågan i de lägre åldrarna är fortsatt hög, matematiklyftet har inneburit höjda resultaten i matematik,

5 pojkarnas meritvärde står sig bra i konkurrens med riket men är fortfarande för lågt i relation till Söderköpings flickors meritvärde, andelen behöriga till ett nationellt gymnasieprogram med minst betyget E i alla ämnen är även det relativt högt men inte 100%, på samma sätt har vi inte nått målet att alla elever har en gymnasieexamen efter avslutad utbildning. Trygghet och studiero samt hälsa är grunden för allt annat arbete och även om enkätundersökningen visar att barn och elever känner sig trygga i verksamheterna så finns det områden som kan utvecklas ytterligare. Ett viktigt mål under året har varit att förbättra de områden som skolinspektionen identifierade som utvecklingsområden under sina inspektioner Detta arbete kommer att fortsätta även detta år. Inför kommande uppdragsplan vore det önskvärt med en diskussion om en långsiktig viljeinriktning för verksamheterna, fritidsgården Focus, Kulturskolan och vuxenutbildningen. FÖRSKOLAN Förskolan är i nuläget organiserad i fyra förskoleområden som vart och ett leds av en förskolechef. Förskolorna har tillgång till 50 % förstelärare som stöder det pedagogiska arbetet i förskolan. De tre förskolecheferna bildar tillsammans med förvaltningens utvecklingsledare en arbetsgrupp som möts regelbundet för att utveckla kommunens förskoleverksamhet på en övergripande nivå. Antalet lediga förskoleplatser i innerstaden minskar. Det beror delvis på att intresset för familjedaghem och fristående förskolor minskat i kommunen. Dessutom har antal 1-5 åringar stadigt ökat, vilket är glädjande. Det har lett till att frågan om för få förskoleplatser samt problematiken med småskalighet i centralorten nu utreds. Alla pedagoger ska vid verksamhetsperiodens slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete och använda sig av dem i sitt dagliga uppdrag. Alla barn i Söderköpings kommunala förskolors ska ges förutsättningar att utveckla ett rikt språk.

6 Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Tidiga insatser. Leken som pedagogiskt verktyg. Alla pedagoger ska vid verksamhetsperiodens slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete och använda sig av dem i sitt dagliga uppdrag. Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) ,45 Alla barn i Söderköpings kommunala förskolors ska ges förutsättningar att utveckla ett rikt språk. Andelen positiva enkätsvar, 2015 snittresultat per förskoleområde 3,76 hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Utvärdering och kartläggning Förskolorna kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten och självvärderingsinstrumentet BRUK. FRITIDSHEMMET: I kommunen finns det sju kommunala fritidshem, där sammanlagt ca 600 barn är inskrivna. Utbildningen i fritidshemmen utgår från en helhetssyn på eleven och elevens behov och syftar till att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Rektorn för Björkhaga har under detta år fått två uppdrag som tar sin utgångspunkt i fritidshemmen. Det ena uppdraget innebär att, med läroplanen som grund och utifrån fritidshemmens verksamhet, utveckla skolans rastverksamhet. Det andra uppdraget är att utreda möjligheten att starta ett centralt beläget fritidshem som riktar sig till kommunens åringar. I internkontrollen fokuseras hur fritidshemmen jobbar med de Allmänna råden.

7 Alla elever är goda kamrater, känner trygghet och arbetsro. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Tidiga insatser. Leken som pedagogiskt verktyg. Alla elever är goda kamrater, känner trygghet och arbetsro ,74 3,64 Utvärdering och kartläggning Fritidshemmen kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten som vårdnadshavare och elever genomför. GRUNDSKOLAN F-6: I Söderköpings kommunala F-6 skolor finns ca 1040 elever. Dessa elever är fördelade på sju kommunala skolor. Därutöver finns två fristående skolor i kommunen och ett antal elever som är folkbokförda i kommunen men som valt att gå i skolan i en annan kommun, företrädesvis på friskolor i Norrköping. I F-6 skolorna har det under det gångna året fokuserats extra på matematik- och språkutveckling. Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. Alla barn/elever ska känna trygghet och arbetsro. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Tidiga insatser. Likabehandlingsarbete. Kollegialt lärande. Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning Åk % 89 % 88 % Alla barn/elever ska känna trygghet och arbetsro ,51 3,52

8 Utvärdering och kartläggning Grundskolan F-6 kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten som vårdnadshavare och elever genomför samt genom screening i läsning, nationellt prov i svenska, elevernas skriftliga omdömen och betyg. GRUNDSKOLAN 7-9 Ramunderskolan har i nuläget ca 420 elever. Under det gångna året är det flera utvecklingsprojekt som startats upp och som nu implementeras i verksamheten. Exempel på detta är användandet av lärplattformen edwise och Star for Life som är ett utbildningsprogram med syfte att stärka ungdomars självkänsla för att de skall kunna förverkliga sina drömmar. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde ska minska genom att pojkarnas meritvärde ökar mer än flickornas. Samarbetet mellan lärare och ämnen på skolan ska öka så att eleven ges möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som helheter. Alla elever skall uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Kollegialt lärande. En-till-en datorer. Resultatuppföljning. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde ska minska genom att pojkarnas meritvärde ökar mer än flickornas ,2 35,7 14 Samarbetet mellan lärare och ämnen på skolan ska öka så att eleven ges möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som helheter Alla elever skall uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik % 89 % 89 % -

9 Utvärdering och kartläggning Grundskolan 7-9 kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten som vårdnadshavare och elever genomför samt genom screeningar, resultat på nationellt prov och betyg. GRUNDSÄRSKOLAN 1-9 Grundsärskolan omfattar årskurserna 1-9. I grundsärskolan jobbar man med att ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Alla barn/elever ska känna trygghet och arbetsro. Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Tidiga insatser. Kollegialt lärande. Likabehandlingsarbete. Tidigare mätresultat saknas. Utvärdering och kartläggning Grundsärskolan 1-9 kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av elevernas skriftliga omdömen, betyg och observationer.

10 GYMNASIESKOLAN: Gymnasieskolan är koncentrerad till Nyströmska och hanterar i nuläget naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program, lärlingsutbildning inom fem yrkesprogram och introduktionsprogram. Under hösten 2015 utökas utbudet och Nyströmska erbjuder även ekonomiprogram. Nyströmskas attraktionskraft ska öka. Alla gymnasieelever ska nå gymnasieexamen. Fler elever inom introduktionsprogrammet ska nå gymnasiebehörighet/anställningsbarhet. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Kollegialt lärande. Resultatuppföljning. Nyströmskas attraktionskraft ska öka. Mätmetod är under utarbetande. Alla gymnasieelever ska nå gymnasieexamen ,5% (Slutbetyg på 4 år) 82,9% (Slutbetyg på 4 år) 84,7% (Slutbetyg på 4 år) Fler elever inom introduktionsprogrammet ska nå gymnasiebehörighet/anställningsbarhet ,3% 15% 20% Utvärdering och kartläggning Gymnasieskolan kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten som elever genomför samt genom statistik kring antagning och resultat.

11 VUXENUTBILDNINGEN: Vuxenutbildningen finns i samma organisation som Nyströmska gymnasiet. Vuxenutbildningen omfattar grundskolekurser, gymnasiekurser, yrkesutbildningar på gymnasienivå, lärlingsutbildningar, Svenska för invandrare, Särskild utbildning för vuxna. Dessutom finns uppdragsutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Fler komvuxelever ska fullfölja sina studier. Centralt prioriterade strategier: Kollegialt lärande. Resultatuppföljning. Fler komvuxelever ska fullfölja sina studier Saknas Saknas 76,7% 91 % Utvärdering och kartläggning Vuxenutbildningen kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av statistik kring antagning och resultat. KULTURSKOLAN: Den kommunala musikskolan har funnits i en eller annan form i Söderköping sedan slutet av 1940-talet breddades verksamheten med drama och bild och form. Musikskolan bytte då namn till Kulturskolan. En av Kulturskolans ambitioner är att komma i kontakt med så många elever som möjligt och att musikklassorganisationen ska nå ännu fler elever och framförallt fler pojkar. Alla elever i kommunens skolor kommer i kontakt med oss, men vi ska nå fler elever med kurser och projekt. Antalet instrumentalelever på landsortsskolorna ska öka. Antalet orkesterelever ska öka. Fler pojkar ska nås av kulturskolans verksamhet.

12 Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Kollegialt lärande. Mätmetod är under utarbetande. Utvärdering och kartläggning Musikskolan kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av statistik som de sammanställer årligen. FRITIDSVERKSAMHETEN FOCUS: Grunduppdraget är att bedriva fritidsverksamhet för åldern år. Verksamhetens strategiska läge ger mycket goda möjligheter till möten med stora delar av målgruppen och övrig personal, som är verksam där. Att hålla fast i den höga kvaliteten och den höga besöksfrekvensen som finns på helgkvällar. Att stärka Ungdomsarenan Ramunder genom att bredda utbudet i samarbete med andra aktörer. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Likabehandlingsarbete. Resultatuppföljning. Att hålla fast i den höga kvaliteten och den höga besöksfrekvensen som finns på helgkvällar. Mätmetod är under utarbetande. Att stärka Ungdomsarenan Ramunder genom att bredda utbudet i samarbete med andra aktörer. Mätmetod är under utarbetande. Utvärdering och kartläggning Focus kommer att utvärdera sina resultat med hjälp av den kommungemensamma enkäten som elever genomför.

13 SAMLAD ELEVHÄLSA: Elevhälsan ska ha sin tyngd i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Då man ska göra kvalitativa och hållbara förändringar bör det ges tid för bearbetning och implementering. Samlad Elevhälsa ska även kommande läsår fokusera på arbetet runt psykisk ohälsa och elever med stor skolfrånvaro. SES ska tillsammans med skolornas olika verksamheter arbeta med förebyggande och hälsofrämjande arbete och även stärka arbetet tillsammans med Socialförvaltningens olika verksamheter. Vi ska också satsa på ökad kunskap om och fler verktyg för att hjälpa barn/elever med språksvårigheter. Alla elever ska ha godkända betyg i samtliga ämnen då de lämnar grundskolan. Alla barn/elever skall känna trygghet och arbetsro. Alla barn/elever ska ha en god hälsa både fysiskt och psykiskt. Centralt prioriterade strategier/framgångsfaktorer: Tidiga insatser. Likabehandling. Alla elever ska ha godkända betyg i samtliga ämnen då de lämnar grundskolan ,9% 80,7% 79% Alla barn/elever skall känna trygghet och arbetsro ,46 Alla barn/elever ska ha en god hälsa både fysiskt och psykiskt ,46 3,34 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV DET POLITISKA UPPDRAGET: Uppföljning av nämnden uppdrag kommer att ske vid flera tillfällen och på flera sätt. Det ekonomiska uppdraget kommer att följas upp i T1, T2 och i årsredovisningen. Nämndens övriga uppdrag till förvaltningen kommer att följas upp genom chefernas och nyckelpersoners redovisning i nämnden i enlighet med tidplan som är beslutad.

14 Per-Arne Sterner Barn- och utbildningschef