Beslut. efter tillsyn i Tibro kommun

Transkript

1 Tibro kommun efter tillsyn i Tibro kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2 (8) Tillsyn i Tibro kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Tibro kommun under våren och hösten Fakta om kommunen Tibro kommun ligger i Västra Götalandsregionen mellan Vättern och Vänern. I kommunen bor drygt personer. Näringsverksamheten i Tibro kommun domineras av möbel- och snickeriindustri. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för utbildningsverksamheten i kommunen och har en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Kommunen erbjuder förskola och annan pedagogisk verksamhet i form av tio kommunala förskolor, sju familjedaghem och en öppen förskola. I Tibro kommun finns en enskild förskola. I kommunen finns tre grundskolor för elever i förskoleklass och årskurserna 1 5; Ransbergs skola, Smulebergsskolan samt Häggetorpsskolan. Vid dessa skolor finns även kommunens fritidshem lokaliserade. Eleverna vid de tre skolorna fortsätter sedan sin skolgång i Nyboskolan som är kommunens enda skola för årskurserna 6 9. I kommunen finns också Gärdsmygen som är att betrakta som en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp då varje elev där fortfarande har en klasstillhörighet i någon av de övriga grundskolorna. Grundsärskolan är organiserad så att eleverna i grundsärskolans årskurser 1 5 går på Häggetorpsskolan och i årskurserna 6 9 på Nyboskolan. Vid Fågelviksgymnasiet erbjuds gymnasieutbildning vid 12 nationella program och introduktionsprogrammet. Dessutom erbjuds gymnasiesärskola med nationella program och ett specialutformat program. Skolan leds av tre rektorer. Två av dem ansvarar för var sin skolenhet inom gymnasieskolan. Den tredje ansvarar för en skolenhet som innefattar några program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Dessutom ansvarar den sistnämnda rektorn för vuxenutbildningen i Tibro kommun. Inom vuxenutbildningen erbjuds kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. På kommunnivå har det inte gjorts några sammanställningar av de samlade kunskapsresultaten i årskurserna 3, 5 (från och med läsåret 2011/12 finns kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 6) och 9 för kommunens grundskolor år

3 3 (8) 2011 eller tidigare. Skolinspektionens tillsyn av kommunens tre F-5 skolor visar att flera elever i årskurserna 3 och 5 inte når kunskapsmålen. Skolinspektionens tillsyn i Tibro kommun år 2009 visade att det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 låg i nivå med genomsnittet i riket. Sedan dess har kunskapsresultaten sjunkit något. År 2011 uppgick det genomsnittliga meritvärdet till 207,6 vilket är något lägre än riksgenomsnittet som var 210,6. Andelen elever med minst godkänt i samtliga ämnen har minskat från 86 procent till 80 procent från år 2008 till år Det är främst i ämnena matematik och svenska som andraspråk som elever inte nått målen. Andelen behöriga till nationellt program år 2011 uppgick till 88 procent vilket var lika med rikssnittet. En jämförelse mellan resultaten av de nationella ämnesproven och slutbetyget i respektive ämne år 2011 visar inga större avvikelser förutom i ämnet matematik där 80 procent av eleverna inte hade minst betyget godkänt i provbetyget medan 90 procent av eleverna hade minst betyget godkänt i sitt slutbetyg. Några uppgifter om måluppfyllelsen för grundsärskolans elever har kommunen inte kunnat presentera eftersom eleverna inte erhållit några betyg. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieprogrammen är 13,2 för elever som avslutade sin gymnasieutbildning år 2011, vilket är lägre än genomsnittet för riket som var 14,1. Detta värde har legat på samma nivå under den senaste femårsperioden. Genomsnittlig betygspoäng varierar mellan programmen från 11,1 för fordonsprogrammet och 15,9 för naturvetenskapsprogrammet. Andelen behöriga till universitet och högskola var 89 procent år 2011, vilket är i nivå med andelen i riket som helhet. Även här finns variationer mellan gymnasieprogrammen. Andel elever med fullföljd utbildning inom fyra år var 83 procent år 2011 att jämföra med 76 procent i riket. Överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och satta kursbetyg varierar mellan de olika kurserna. Störst är avvikelsen för Svenska B där 31 procent av eleverna som genomförde provet fick ett högre kursbetyg än provbetyg. För introduktionsprogrammet finns inga sammanställda resultat. Gymnasiesärskolans resultat finns inte sammanställda, men rektor uppger att samtliga elever som avslutade sin utbildning år 2011 fick slutbetyg. Skolverkets statistik för utbildning i svenska för invandrare år 2011 avseende kurserna A D visar att ungefär var femte till var tionde elev avbryter utbildningen beroende på vilken av kurserna A D som uppgifterna gäller. Statistiken för riket visar på att var femte elev avbryter utbildningen. Andel elever som uppnått godkänt resultat på de nationella proven i kurserna B D varierar mellan 85 och 100 procent, vilket är väl över andelen i riket.

4 4 (8) Knappt var tionde elev inom den grundläggande vuxenutbildningen avbröt enligt Skolverkets statistik någon kurs under år 2011 och ungefär lika stor andel av eleverna gjorde detsamma inom den gymnasiala vuxenutbildningen samma år. Eleverna når i huvudsak de nationella kunskapsmålen och alla elever på gymnasial nivå med yrkesinriktning vid vuxenutbildningen når kunskapsmålen år Tabell 1: Antal barn och elever i kommunens verksamheter Antal Verksamhetsform barn/elever/studerande Förskola 444 Fritidshem 338 Förskoleklass 109 Grundskola 981 Grundsärskola 20 Gymnasieskola 566 Gymnasiesärskola 15 Kommunal vuxenutbildning 94 Särskild utbildning för vuxna 38 Utbildning i svenska för invandrare 58 Källa: Kommmunens uppgifter avseende våren 2012 Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. Helhetsbedömning Tillsynen i Tibro kommun visar att kommunen i huvudsak erbjuder verksamhet inom utbildningsområdet som lever upp till kraven i författningarna. Politiker, förvaltningspersonal, förskolechefer och rektorer är väl införstådda med förskolans och skolans nationella uppdrag. Vid samtal med förvaltning, politiker och rektorer framkommer att det finns förtroendefull dialog mellan olika

5 5 (8) nivåer inom kommunens skolväsende som bidrar till att verksamheterna kan sträva mot de mål som både anges nationellt och lokalt. Skolinspektionen utgår vid sin tillsyn från att alla elever ska nå godtagbara kunskaper i alla ämnen. Tillsynen visar att kunskapsresultaten i kommunens grundskola i årskurs 9 har sjunkit något de senaste åren. Andelen elever som når målen i samtliga ämnen har försämrats något sedan Skolinspektionens senaste tillsyn år Flera elever i årskurs 3 och 5 når inte de mål som finns för dessa årskurser (från och med läsåret 2011/12 finns kunskapskrav för årskurs 6). Den tillsyn som Skolinspektionen nu genomfört visar att det genomgående finns brister i åtgärdsprogrammens innehåll i kommunens skolor. Detta måste huvudman och rektorer åtgärda för att åtgärdsprogrammen ska utgöra ett effektivt verktyg i arbetet med att ge elever särskilt stöd för att nå kunskapskraven. Eftersom tillsynen vid flera grundskolor också visar att de skriftliga omdömen som elever och vårdnadshavare får vid utvecklingssamtalen inte alltid motsvarar de krav som ställs är det viktigt att skolornas arbete med att följa elevernas kunskapsutveckling utifrån de kunskapskrav som ställs förbättras. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieprogrammen år 2011 är något lägre än i riket och har varit så under de senaste åren medan andelen behöriga till universitet och högskola ligger i nivå med riket i övrigt. Den genomsnittliga betygspoängen varierar mellan gymnasieskolans olika program. För att försäkra sig om att gymnasieeleverna ges en likvärdig och rättvis betygssättning behöver kommunen analysera de ibland stora avvikelser som finns mellan resultat på de nationella ämnesproven och satta kursbetyg. Huvudmannen har uppmärksammat de något försämrade kunskapsresultaten för grundskolan och gymnasieskolan i sin senaste kvalitetsredovisning och har påbörjat ett arbete för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på både enhetsnivå och huvudmannanivå. Det senaste året har huvudmannen sett till att de nya nationella styrdokumenten har implementerats bland skolans personal och vid skolorna pågår ett arbete med att planera och strukturera undervisningen utifrån de nya läroplanerna. Tibro kommun måste fullfölja det påbörjade arbetet med att få tillstånd ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet måste kunskapsresultaten sammanställas och analyseras i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Vid besök i kommunens verksamheter och i den dokumentation som kommun och skolor uppvisat framkommer inget annat än att förskolor, fritidshem och skolor är trygga miljöer för barn och elever. De enkäter som Skolinspektionen genomfört inför tillsynen visar också resultat i samma riktning. Värdegrundsarbetet vid de olika verksamheterna är systematiskt även om brister i de årliga planerna mot kränkande behandling är vanligt förekommande.

6 6 (8) Skolinspektionen vill framhålla att granskningen av kommunens skolväsende inte avser att ge en heltäckande bild av tillståndet i varje verksamhet eller skola. Det innebär att en påtalad brist i en verksamhet också kan gälla liknande förhållande i en annan verksamhet i kommunen vilket huvudman, rektorer och förskolechefer bör uppmärksamma. Ett sådant exempel kan vara tillgången till kurator som påtalats i ett skolbeslut, men som också kan vara likartat vid andra skolenheter. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Tibro kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 februari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Tibro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet uppföljning och utveckling av utbildningen: - Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Skollagen anger att huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Vidare framgår av skollagen att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I kommunens senaste kvalitetsredovisning för år 2011 beskrivs bland annat skolväsendets resultat i form av nyckeltal. På kommunnivå har det dock inte gjorts några sammanställningar av de samlade kunskapsresultaten i årskurserna 3 och 5 (från och med läsåret 2011/12 finns kunskapskrav som ska uppnås i

7 7 (8) årskurs 6) och 9 för kommunens grundskolor år 2011 eller tidigare. Detsamma gäller resultaten för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. På huvudmannanivå saknas således uppföljning av kunskapsresultaten för kommunens skolväsende. Det innebär att kommunen inte har möjlighet att systematiskt analysera och utvärdera resultaten för att bedöma vilka åtgärder som krävs för att ge alla elever förutsättningar att nå målen för utbildningen. Av samtal med förvaltning och politiker framkommer att skolornas resultat ändå diskuteras på huvudmannanivå genom bland annat återkommande dialoger mellan förvaltningsledning, politiker och skolornas rektorer. Dessa dialoger har ibland resulterat i kommungemensamma utvecklingsinsatser bland annat i ämnet matematik. Av samtal med förvaltningsledning och politiker framgår att kommunen påbörjat att arbete att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på både enhetsnivå och huvudmannanivå. Under våren 2012 fastställde barn- och utbildningsnämnden en verksamhetsplan som ska ligga till grund för uppföljning och utveckling av skolväsendet i kommunen. Av planen framgår att kommunen avser att mer systematiskt följa upp kunskapsresultaten för årskurserna 3, 6 och 9 i grundskolan samt kunskapsresultaten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. En tidplan för planering och uppföljning av kommunens skolväsende på enhetsnivå och kommunnivå har fastställts. Skolinspektionen konstaterar att Tibro kommun genom verksamhetsplanen och tidplanen har kommit en bit på väg i arbetet med att på huvudmannanivå förbättra det systematiska arbetet. Dock återstår arbetet att följa upp och analysera skolornas samlade resultat som ett led i utvecklingsarbetet, ett arbete som också måste dokumenteras. Genom att kontinuerligt följa upp och analysera skolornas samlade resultat som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, kan också adekvata insatser för ökad måluppfyllelse identifieras och vidtas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en förutsättning för detta arbete. Utredningen visar att kommunen inte har ett tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete eftersom detta arbete inte innefattar dokumenterade uppföljningar och utvärderingar på huvudmannanivå. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3 skollagen 4 kap. 6 skollagen

8 8 (8) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Tibro kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet ledningsstruktur och organisering av utbildningen: - Vid varje skolenhet ska det endast finnas en person som benämns rektor och som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. Motivering I skollagen anges att det pedagogiska arbetet i en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen och andra författningar. Enligt uppgift från skolledningen är Nyboskolan en skolenhet. Skolenheten leds av två rektorer. Det finns således fler än en person vid skolenheten som benämns rektor vilket inte överensstämmer med författningarna. Enligt samtal med förvaltningsledningen och politiker i barn- och utbildningsnämnden vill de betrakta Nyboskolan som två skolenheter med var sin rektor där varje rektor har ett tydligt elevansvar med var sitt arbetslag. Vid samtal med de båda rektorerna framgår att ansvarsfördelning och skolenheternas inre organisation inte är tydliggjorda utifrån att Nyboskolan är två skolenheter med var sin rektor. Det gäller exempelvis kvalitetsarbetet, personalens ansvarsområden samt hur skolenheternas plan mot kränkande behandling respektive ordningsregler tagits fram och beslutats. Det finns således inte en tydlig uppdelning eller autonomi som skulle känneteckna att Nyboskolan består av två skolenheter. Skolinspektionens uppfattning är därför att Nyboskolan måste betraktas som en skolenhet. Utredningen visar att det på skolenheten Nyboskolan inte endast finns en person som benämns rektor och som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 1 kap. 3 skollagen 2 kap skollagen

9 9 (8) I ärendets slutliga handläggning har enhetschefen Lena Dahlquist och undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Peter Ekborg Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Agneta Wennberg Undervisningsråd/Föredragande Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens fattade beslut

10 Bilaga 1 1(2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka

11 Bilaga 1 2(2) åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

12 Bilaga 2 1(1) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Tibro kommun Grundskolor: Nyboskolan Häggetorpsskolan beslut Ransbergs skola beslut Smulebergsskolan beslut Gymnasieskolor: Fågelviksgymnasiet beslut Vuxenutbildningen beslut Förskolan i Tibro kommun beslut Fritidshemmen i Tibro kommun beslut