eoskarshamn e-strategi för Oskarshamns kommun Sida 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "eoskarshamn e-strategi för Oskarshamns kommun 2008-2011 Sida 1"

Transkript

1 eoskarshamn e-strategi för Oskarshamns kommun Sida 1

2 Innehåll: Sammanfattning och rekommendationer... 3 Allmänt... 4 Offentlig sektor... 4 Oskarshamn... 5 evision Oskarshamn... 7 Medborgare/brukare/kund... 7 Medarbetare och verksamhet... 8 IT timmarsmyndigheten... 9 Överblick... 9 Genomförande och förslag till uppföljning av mål Ansvar edemokrati Målsättning eservice Målsättning eförvaltning Målsättning eeffekt Förändringsarbete Processer Informationsplattform Organisation IT-styrning Sourcing Samverkan Finansiering av IT Handlingsplan Sida 2

3 Sammanfattning och rekommendationer Målet med denna strategi är att säkerställa ramar och tekniska möjligheter för det som vi kan kalla eoskarshamn. Det vill säga effektivisera förvaltningsarbetet, öka service till medborgarna via digitala media samt ge ökad insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet med hjälp av IT. En handlingsplan innehållande ett antal projekt har definierats. Det möjliggör också en långsiktig planering av utvecklingen inom IT-området, och därmed ett säkerställande av ekonomiska ramar och teknisk plattform. Utmaningen för Oskarshamns kommunala förvaltning är att med befintlig eller minskad resursram, leverera bättre och snabbare service till kräsnare kunder under årets alla dagar. En uppgift som är svår att lösa Det är naturligtvis viktigt att etablera en så effektiv förvaltningsverksamhet som möjligt. Detta kan genomföras med hjälp av verksamhets- / processutveckling och ett väl avpassat IT-stöd. Sammantaget benämns detta e-förvaltning. Det utgör ett fundament för att kunna leverera digitala tjänster inom demokrati, service och information. Staten har i olika initiativ pekat ut riktningen och försöker dra upp ett tempo i förändringsarbetet, senast presenterat i handlingsplan för e-förvaltning Samordning och gemensam styrning av aktiviteter för att utveckla förvaltningarnas verksamhet är nödvändig. IT-avdelningen kan inte genomföra de förändringar som behövs, hela Oskarshamns kommunala förvaltning måste tillsammans vandra mot det gemensamma målet. Vilka tjänster det är som skall levereras och i vilken ordning och med vilken tidplan detta skall göras måste respektive förvaltningen påverka, eftersom det innefattar utveckling av arbetsformer, stöd och integration i verksamhetssystem med mera. Samtidigt som den ordinarie verksamheten skall fungera. Nyttovärdering och en tydligare projektstyrning rekommenderas liksom att verksamheten i allmänhet följs upp på ett tydligare sätt, med enkla och förståeliga nyckeltal. En förändring av organisationen inom IT-avdelningen är viktig att göra. Nuvarande IT-chef behöver kompletteras med en ansvarig för det operativa arbetet. Det möjliggör att kraft och kompetens kan fördelas ut till övriga organisationsdelar i samband med utvecklingsarbete och införande av IT-stöd. Dessutom finns det en säkerhetsmässig infallsvinkel på organisationsutformningen. För att effektivisera verksamheten inom IT-avdelningen föreslås också där verksamhetsutveckling och processorientering. Sida 3

4 Allmänt Offentlig sektor Kvalitetsmässan 2005 i Göteborg sammanfattades under rubriken Smartare offentlig service. I detta sammanhang konstaterar forskare och offentlighetens företrädare möjligheten att förändra synsättet även inom de offentliga organisationerna till att handla om kundfokus och processorientering. Det innebär också, även om det är outtalat, att förändra sitt synsätt från att bedriva produktion av paketerade tjänster till att i högre grad leva i en kundnära service-leverans. En annan aspekt på den offentliga förvaltningen som framkom i denna kvalitetsmässa är nytta och behov av fortsatt och utökad samverkan mellan offentliga organisationer. Enligt analysföretaget EXIDO rapport IT i offentlig sektor 2007 så skiftar huvudfokus från att leverera e-tjänster till att effektivisera förvaltning. Det yttrar sig lite olika inom kommun, landsting och statliga verksamheter beroende på olika verksamhetsinriktningarna. En stor utmaning i detta, är kombinationen av offentlighetsprincipen och behoven av säkerhet och sekretess. Dessutom kan det konstateras att den verksamhet som bedrivs inom stat och landsting, skiljer sig betydligt från det som bedrivs inom våra 290 kommuner. Enligt en undersökning beställd av Kvalitetsmässan visar det sig finnas ett glapp mellan möjliga och planerade effektiviseringar inom Sveriges kommuner motsvarande ett uppskattat värde på 10 miljarder kronor för Detta enligt de 146 av Sveriges 290 kommunala ekonomichefer som svarat. Varför genomför man då inte dessa effektiviseringar? Enligt undersökningen så anser 75% att det finns hinder inom området mätbarhet, kunskapsbrister gällande effektiviseringsarbete samt att den statliga överheten och dess beslut och regleringar är oförutsägbara och ryckiga. Dessutom hänvisar man till bristande uppföljning av verksamheter och att politikerna bromsar effektiviseringarna. Vad anser man då i samma undersökning skall göras för att åstadkomma dessa effektiviseringar? Man anger behovet av att drivkrafterna behöver förstärkas, samt att samarbetet med andra kommuner behöver förstärkas. Cirka 70% anser att det finns behov av tydligare uppföljning och förändrade attityder. Det finns ett problem med att mäta produktivitet i samband med tjänsteproduktion, det är förvisso sant. Så inriktningen är att mäta effektiviteten i våra processer. Det finns stora möjligheter att mäta volymer och processeffektivitet på olika sätt och att redovisa dessa i form av olika nyckeltal, förståeliga för såväl medarbetare, politiker som övriga medborgare. De som bör ställa krav på uppföljning är ju dels politikerna, men faktiskt så skall den kommunala tjänstemannaledningen själva ställa krav på sin egen organisation. Det finns kunskaper i hur effektiviseringsarbete kan bedrivas och goda exempel på hur detta genomförts. Sida 4

5 Finansdepartementet beskriver mål för statens verksamhet i skrivelse bilaga 21 till protokoll vid regeringssammanträde: År 2010 bör den statliga förvaltningen ha en effektiv informationsförvaltning som gör informationen lättillgänglig och användbar, med beaktande av integritets- och säkerhetsaspekter År 2010 bör lämpliga delar av den statliga förvaltningens ärendehantering ha effektiviserats med hjälp av automatiserad ärendehantering År 2010 bör den statliga förvaltningen ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt Regeringen genom Kommun- och Finansmarknadsminister Mats Odell uttrycker i sin Handlingsplan för eförvaltning (24 jan 2008) att det är dags att det händer något. Man konstaterar att den kommunala förvaltningen i Sverige representerar ca 70 % av den offentliga förvaltningen, och att samsyn med staten måste uppnås gällande en mängd frågor. Handlingsplanen är uppdelad i fyra insatsområden: Regelverk för myndighetsövergripande samverkan och informationshantering Tekniska förutsättningar och IT-standardisering Gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppföljning Förvaltningens kontakter med medborgare och företagare Enligt denna handlingsplan är prioriterade frågor 2008 bland andra Ny patientdatalag, Framtidens e-legitimationer, IT-säkerhet, Automatisering av ärendehantering, Elektroniska inköp i statlig förvaltning, Genomförande av nationell vårdportal, Infrastruktur för försörjning av geodata. För 2009 är på motsvarande sätt Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, Utveckling av elektroniskt sjukförsäkringskort, Regelförenkling, Öppna jämförelser i vården några exempel på prioriterade områden. Den tidigare (2006) presenterade Nationell IT-strategi för vård och omsorg pekar också i samma riktning. Dess målbild och vision är att kommunikation skall finnas överallt, så att alla berörda enkelt kan tillgå vårdinformation genom hela vårdkedjan. Främst syftar den till att: stärka medborgarens och den enskildes (patientens) ställning och inflytande ge vård utan verksamhetsmässiga och administrativa hinder samt geografiska avstånd ge vårdpersonalen effektiva och kompetenshöjande redskap sträva efter god resurshållning och ekonomisk effektivitet i verksamheten. Oskarshamn IT verksamheten inom Oskarshamn fungerar väl i förhållande till de resurser som avsätts för IT. Procentuellt utgör IT-kostnaderna (d.v.s. infrastruktur, hårdvara, verksamhetsstöd etc.) ungefär 1,5 % av den totala driftbudgeten för Oskarshamns kommun. Vilket kan anses vara en mycket blygsam del av kostnaderna, med tanke på den stora betydelse IT har för verksamheten inom Oskarshamns kommun. Sida 5

6 Oskarshamn är en kärnkraftskommun och det föranleder också rekommendationer när det gäller säkerhet och bemanning inom kommunen. Ett antal olika säkerhetsgenomgångar har gjorts och förbättringsmöjligheter har identifierats beträffande organisation och bemanning av IT-verksamheten, lösenordshantering inom kommunen etc. Fortsatt arbete med upprättande/underhåll och uppföljning av IT-säkerhetsplaner i förvaltningarna skall göras. Regionförbundet i Kalmar län tillhandahåller en säkerhetsresurs som också kan användas inom länets kommuner. Säkerhetsfrågorna och säkerhetskulturen är viktiga inslag i den dagliga verksamheten för Oskarshamns kommun. Antagna regler och policydokument gällande IT och dess användning skall efterlevas. En viktig faktor för kommunens vidare utveckling är också beslutet om slutförvar av utbränt kärnbränsle, som kommer att offentliggöras under Konsekvenser av detta beslut, kommer att påverka kommunen och dess verksamhet oavsett om slutförvaret hamnar i Östhammar eller Oskarshamn. Om det blir ett ja till Oskarshamn kan vi förutse att förutom en stort medialt fokus och belastning på kommunens informationsavdelning, så kommer beslutet också efterhand att få stor påverkan för kommunen och dess infrastruktur, arbetsmarknad, lokalbestånd etc. I arbetet med denna e-strategi framkommer också under samtal och diskussioner, tankar kring uppbyggnaden av organisationen. Ett exempel är centrala resurser i form av projektledare för drivning av projekt inom kommunens olika förvaltningar. Fördelar med det är samordningsvinster och central styrning. Ansvaret för gemensam verksamhetsutveckling inom kommunen behöver etableras och tydliggöras, på samma sätt som en utpekad kvalitetsansvarig kan bidra med stöd och centralt placerad samverkansförmåga. I samband med att förvaltningarna genomför sina medarbetarsamtal, måste också kompetensfrågor gällande exempelvis IT-stöd behandlas, så att kommunen kan fånga upp behov och genomföra utbildningar på bästa och effektivaste sätt. I hantering av frågor gällande IT och IT-stöd finns också en möjlighet att anlägga ett koncernperspektiv. D.v.s. att kommunens helägda bolag kan tillgodogöra sig de kommunala avtalen och prisnivåer som framförhandlats för såväl utrustning som programvaror genom att samverkan med IT-avdelningen på KLK, I förlängningen kan man möjligen också se närmare samverkan i operativa frågor gällande exempelvis IT-drift eller andra typer av gemensam verksamhet. Sida 6

7 evision Oskarshamn Oskarshamns kommun skall dygnet runt året runt erbjuda allmänhet, medborgare och intressenter möjligheter att själva informera sig om kommunen, dess verksamhet och ansvarsområden Oskarshamns kommun skall genom edemokrati fördjupa den politiska dialogen mellan medborgare och folkvalda, minska pappersförbrukning genom ökad användning av elektroniska dokument samt förbättra informationsflödet mellan förtroendevalda och förvaltning Oskarshamns kommun skall genom eförvaltning uppnå effektivare användning av resurser och höja kvalitet och nivå på arbetsinnehåll med hjälp av ett bättre användande av IT-stöd Oskarshamns kommun skall erbjuda medborgare och intressenter eservice tjänster så att man själv skall kunna initiera och utföra önskade ärenden Oskarshamns kommun skall genom sitt effektiva användande av informationsplattformen, förbättra och utveckla informationsutbytet inom den kommunala förvaltningen och dess olika delar Oskarshamns kommun skall ge bättre service till dem som verkligen behöver den, genom att i sin förvaltning rationalisera och frigöra nödvändiga resurser Denna vision skall omsättas till verklighet i enlighet med den handlingsplan som återfinns i form av bilaga till detta dokument. Ambitionsnivå och slutlig omfattning samt införandetempo är närmast att betrakta som en politisk fråga att beslutas av Kommunstyrelsen. I detta sammanhang är det viktigt med en väl fungerande förvaltning med avpassat IT-stöd där medborgaren/brukaren själv är en del i produktionen av efterfrågad service. Medborgare/brukare/kund Informationstekniken skall bidra till att medborgarna får bättre information, service och större tillgänglighet till kommunens tjänster, oavsett tidpunkt och geografi. edemokrati skall ge en bättre dialog med och bättre förståelse för den politiska ledningen och styrningen av kommunen. eservice skall ge tillgång till det kommunala utbudet av tjänster utan att behov av kunskap eller hänsyn till organisatorisk uppbyggnad, öppettider, gatuadresser, handläggare etc. Målsättning Bättre kommunal service genom ökat antal tjänster via eservice Uppfyllande och efterlevnad av den nationella IT-strategin för vård och omsorg Oskarshamn.se skall vara den naturliga vägen för kontakt med den kommunala verksamheten. Anpassning till medborgare med särskilda behov skall göras. Sida 7

8 Medarbetare och verksamhet Oskarshamns kommunala förvaltning är dess medarbetare. IT och olika applikationer och systemstöd är verktyg för att genomföra det dagliga arbetet. Det innebär också att behov av IT-utrustning för medarbetare ökar och att det måste finnas kunskaper för att använda resurserna på bästa sätt. Målsättning Fokusering på kompetensutveckling där även IT skall inkluderas Självadministration för kommunens alla medarbetare Samverkan och processorientering Högre nyttjandegrad av lagrad information Fler tjänster till medborgarna via nätet Decentraliserad styrning och mätning i verksamheten IT Oskarshamns kommun är i Kalmar län redan nu känd som en framträdande kommun inom IT. Fortsatt arbete skall genomföras i samarbetsfrågor och gemensam utveckling tillsammans med övriga kommuner i länet och regionen. Verksamheten inom de kommunala förvaltningarna behöver effektiviseras och processorienteras så att fler tjänster kan erbjudas medborgarna. Målsättning Tydligare IT-styrning och ökad effektivitet inom IT-avdelningen Minskad TCO per datorarbetsplats Möjliggöra e-service genom en väl avpassad IT-plattform Integrationer för att effektivisera applikationsanvändning Fortsatt och ökad samverkan med närliggande kommuner Fortsatt höga betyg i årlig ITQ-undersökning Sida 8

9 24-timmarsmyndigheten Överblick 24-timmarsmyndigheten uppstod som begrepp i Sverige under senare delen av 1990-talet. Bland annat framstod statsrådet Birgitta Lejon som en förespråkare. Andra prominenta påverkare är exempelvis Carl Bildt. Tankarna kring detta har under åren utvecklats och mognat, både centralt inom förvaltnings-sverige och bland de politiska företrädarna i de olika partierna. Numera är begreppen edemokrati, eservice och eförvaltning etablerade som begrepp och företeelser. Från den tidigare 24-timmarsmyndigheten har inspiration till denna illustration hämtats: medborgare Kommunal demokrati edemokrati eservice Kommunal service politiker eförvaltning anställda Kommunal förvaltning (Ill. hämtad från 24timmarsdelegationen) För att kunna erbjuda god och fungerande eservice som ger medborgarna de tjänster och den service som de efterfrågar, behöver en väl fungerande eförvaltning finnas. Detta innebär också att kommunens förvaltning kan rationaliseras genom att medborgaren själv kan utföra vissa arbetsuppgifter. edemokrati skapar förhoppningsvis förutsättningar för såväl en bättre politisk dialog, besparingar på exempelvis miljöområdet samt också förståelse och drivkraft för att skapa e-tjänster riktade till medborgare och brukare. Sannolikt är det enklast att realisera lösningar och verktyg för edemokrati och att snabbt leverera tydliga resultat inom detta område. Därför är det lämpligt att börja i detta område. Det skapar också förståelse och incitament för övriga insatser som vi behöver göra för att kunna leverera en bra eservice till medborgare, företagare och andra intressenter. Sida 9

10 Genomförande och förslag till uppföljning av mål För att säkerställa genomförandet av det som Oskarshamn vill uppnå inom edemokrati, eförvaltning och eservice, behöver det finnas en samlad styrning och ledning. Styrning kan inte ske i enskild förvaltning eller avdelning utan denna måste vara kommunövergripande i sin karaktär. Lämpligen ger Kommunstyrelsen i uppdrag till Kommundirektören att genomföra estrategin och dess handlingsplan. Till stöd för detta behöver styrgrupp, arbets- och projektgrupper samt referensresurser avdelas. En viktig roll i detta arbete har också Förvaltningschefsgruppen som forum för samråd och förankring i verksamhetens styrning. År 2015 skall Oskarshamns kommun erbjuda merparten av sina tjänster digitalt till nytta för medborgare, företag och intressenter. Ambitionen är att de tjänster som lämpar sig som e-tjänster också skall levereras i denna form. Nyttovärdering skall ske för respektive tjänst och detta skall utvisa om tjänsten skall digitaliseras och bli en e-tjänst eller inte. Tjänsterna som införs skall hålla hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för användning samt vara integrerade med de kommunala verksamhetssystemen. Detta innebär också att e-id skall införas på sikt, för att användaren skall kunna hämta och lämna personlig information samt signera digitala blanketter. edemokrati - Måluppföljning: - vid utgången av 2010 skall inspelning av sammanträde i kommunfullmäktige vara åtkomligt via Internet - vid utgången av 2010 skall 75% av inkomna synpunkter/klagomål hanteras via Synpunkten - vid utgången av 2012 skall 85% av medborgarna tycka att det är enkelt att komma i kontakt med politiker och tjänstemannaledning eservice - Måluppföljning: - vid utgången av 2010 skall 75% av medborgare och företagare anse sig känna till kommunen e-tjänster - vid utgången av 2010 skall alla kommunala blanketter vara digitala - vid utgången av 2012 skall 80% av möjliga e-tjänster vara införda - vid utgången av 2012 skall 80% av medborgare och företagare vara nöjda med kommunen e-tjänster eförvaltning - Måluppföljning: - vid utgången av 2012 skall tiden för hantering av ärende minskat med 25% - vid utgången av 2012 skall den beräknade kostnaden för hantering av ärende ha minskat med 25% - vid utgången av 2012 skall NMI (NöjdMedarbetareIndex) visa att 75% av medarbetarna anser sig ha intressanta och stimulerande arbetsuppgifter Man kan anta att ca 80 % av Oskarhamns medborgare och intressenter har tillgång till internetuppkoppling. För att snabbt nå märkbara resultat bör man inrikta sig på enkla ärenden som har förhållandevis stor volym och som vänder sig till en lämplig målgrupp, sett ur aspekten internetmognad. Det kan leda fram till målgruppen föräldrar med barn i förskole- och skolålder, i enlighet med erfarenheter från andra kommuner. Sida 10

11 För att möjliggöra styrning av detta genomförande behöver mätmetoder definieras och en nulägesmätning genomföras så snart beslut om strategins genomförande fattats. Mätningar och resultat kommer att utgöra ett viktigt styrmedel för genomförandet i organisationen. Ansvar Förslag till fördelning av ansvar inom kommunen. Kommunstyrelse: Att fastställa Oskarshamns kommuns e-strategi och att tillse att den efterlevs Att fastställa årliga kommunövergripande handlingsplaner för att verkställa denna e-strategi Att uppdra åt kommundirektör att driva genomförandet av handlingsplanerna Nämnder: Att använda denna e-strategi som ett av styrdokumenten när verksamhetsplaner upprättas Kommundirektör Att samordna samtliga förvaltningars arbete med e-demokrati, e-service och e- förvaltning, d.v.s. äga och driva en gemensam projektportfölj Att rutiner upprättas för att säkerställa att nämndspecifika beslut inte strider mot beslutad strategi Att till KS avrapportera förverkligandet av denna e-strategi IT-chef Att i samråd med Kommundirektör verkställa beslut och stödja förvaltningarnas arbete med utgångspunkt från IT-perspektivet Att utveckla IT-avdelning så att den har kapacitet och kompetens för att leverera stöd för genomförande av denna e-strategi Att säkerställa mätningar av verksamhetsmått för måluppföljning Sida 11

12 edemokrati En bildskärm kan aldrig och skall aldrig ersätta ett samtal mellan två människor som möts på Oskarshamns gator och torg. Men det kan vara ett kompletterande verktyg. Det kanske också möjliggör samtal som inte kunnat komma till stånd annars. Eller att vara ett verktyg och en möjlighet att söka och lämna information. Att tillgodogöra sig information innebär också att kunna bilda sig en uppfattning och göra ett ställningstagande. Det innebär också en form av ansvarstagande. Vilket kanske kan sägas vara en demokratisk grundförutsättning. Möjligheten att skicka in yttranden under rubriken Synpunkten via kommunens hemsida, utgör redan i dag ett edemokratiskt inslag, liksom möjligheten att via kommunens hemsida skicka epost till samtliga förtroendevalda i Oskarshamns kommun, samt att kunna ta del av nämndernas olika handlingar och protokoll. edemokrati kan också ses som ett inlägg i miljöarbetet. För kommunmedborgaren kan det vara svårt att förstå varför så stora mängder handlingar skall produceras varje månad till kommunens olika förtroendevalda. Att skapa en plattform där kommunens fritidspolitiker kan hämta och lämna information, bör vara en viktig grundfunktion i arbetet med edemokrati. Men detta behöver föregås av utredning så att information kan hanteras på ett strukturerat och begripligt sätt. Ingen miljö- eller samhällsnytta uppnås om varje fritidspolitiker gör utskrift av alla dokument hemma i stället. De politiska organisationerna representerade i kommunens fullmäktige bör ges möjlighet att få stöd med IT-plattform exempelvis i de fall man vill kommunicera med kommunens medborgare i sin politiska roll. Det kan vara exempelvis chatt-forum, e- mail, blogg eller liknande. Allt för att underlätta dialogen och fördjupa engagemanget. Viss eftertanke och försiktighet behöver råda. Tyvärr visar det sig att anonyma forum ibland utsätts för diverse inlägg av tvivelaktig karaktär. Det finns också en risk för spam-angrepp, som dock kan hanteras ganska enkelt. Målsättning Ökad insyn i den kommunala verksamheten Enklare dialog mellan medborgare, politiska representanter och kommunala tjänstemän Ökad tillgänglighet för information Större delaktighet i kommunens utveckling Sida 12

13 eservice En utvecklad eservice ger på sikt både en bättre kvalitet och förkortar handläggningstiderna i kontakterna med medborgarna, och ger rationaliseringsvinster inom den egna verksamheten. Inledningsvis krävs en del investeringar i såväl kompetensutveckling, IT-lösningar som verksamhetsutvecklingsarbete. Ekonomiska resultat i form av besparingar förväntas uppstå på sikt, en nöjdare befolkning i Oskarshamn kommer förhoppningsvis att märkas redan inom ett par år. Köpenhamns kommun menar att man på 10 år kommer att få en ekonomisk avkastning i form av 10-faldiga besparingar. Även i Nacka kommun beräknar man stora besparingar genom att införa eservice inom skola och förskola. Malmö kommun beräknar att spara 350 KSEK på fem år bara på att hantera sin barnomsorgskö via webben. En tjänst för uträkning av försörjningsstöd kalkyleras spara 900 KSEK på fem år. På motsvarande vis beräknas en webb-baserad medborgareassistent vara ekonomiskt lönsam redan om man förmår hantera ett halvt dussin frågor per dygn, detta enligt beräkningar av Tietoenator. Det finns en enkel utvecklingstrappa definierad av Statskontoret för webb-baserad informationshantering inom det offentliga Sverige. 1 publicerad information (öppettider, adresser, beskrivning av verksamheter etc.) 2 utskrift av blankett för manuellt ifyllande, enkätundersökningar, 3 användarinteraktion, hämta och lämna personlig information 4 hantering av ärende involverande flera myndigheters verksamhetssystem Svårigheter börjar uppstå i och med att man kommer till steg 3 då sekretess och säkerhet kräver identifikationslösningar. Steg 4 kräver att det finns väl fungerande tekniska gränssnitt mellan kommunen och övriga inblandade parter. Detta kan ske på olika sätt med olika tekniker. Redan nu finns funktioner på kommunens webbplats. Som exempel kan följande nämnas: Möjlighet att skriva ut olika blanketter på papper för manuell ifyllning Information om Oskarshamn via karta Ansökan till gymnasieskolan via länk till annan webbplats Information om lediga jobb via länk till annan webbplats Möjlighet för arbetssökande att lämna intresseanmälan Utvecklingen inom profilområdet eservice måste intensifieras för att tillgodose de krav som ställs på en väl utvecklad och effektiv kommunal service. Hur utformningen och tillgången till tjänster ges via kommunens hemsida och andra digitala media utgör i detta sammanhang viktiga framgångsfaktorer. Det är ju här det så kallade sanningens ögonblick uppstår. Det vill säga när service produceras / konsumeras Betraktat ur kommunens organisation så framträder kanske Samhällsbyggnad som den mest eservice-intensiva förvaltningen gentemot Oskarshamns medborgare. Här finns mängder med möjliga tjänster runt miljö och byggande. Dessutom bör stora utvecklingsmöjligheter gällande eservice finnas hos Tekniska, Räddningstjänst, Socialförvaltning, Barn & Utbildning samt även inom Kommunledningskontoret. Sida 13

14 Behovet av utveckling inom eservice-området ställer i sin tur tydliga krav på att säkerställa etablering av en väl fungerande eförvaltning som möjligen kan sägas vara det tekniska fundamentet. Det kräver i sin tur att man ser över och utvecklar verksamheten och hur denna bedrivs.. Målsättning Tillgång till samordnad, begriplig och relevant information om kommunen, dess förvaltningsverksamhet och den kommunala organisationen Tillgång till samordnad service oberoende av geografisk plats, tidpunkt eller organisation Införande av identifikationslösningar så att komplexa ärenden kan hanteras på ett säkert och skyddat sätt Fortsatt utbyggnad av tjänster och service med lägesbestämd information (GIS / GPS) Kontinuerliga mätningar av nöjdhetsfaktor bland kommunens medborgare Sida 14

15 eförvaltning Det stora och intressanta arbetet ligger i att komma framåt inom det område som vi kallar för eförvaltning. Det innebär inte bara att införa diverse IT-stöd för att komma vidare, utan framför allt så innebär det verksamhets- / processutveckling och olika sätt att ny-tänka inklusive utbildning och förankringsarbete. En lång och spännande resa som nog egentligen inte har någon ändhållplats. Flera insatser i syfte att etablera eförvaltning är planerade att genomföras, det ger i sin tur förutsättningar för att kunna erbjuda edemokrati och framförallt eservice i tillräcklig omfattning för alla som bor och verkar i kommunen påbörjades arbete med utformning av ett kommungemensamt intranät. Ett intranät som skall vara ett självklart arbetsredskap och en gemensam informationskanal för alla medarbetare i Oskarshamns kommun. För att nå full effekt av gjorda investeringar för webbhantering skall intranätet göras om till samma tekniska plattform som kommunens externa webbplats. Detta medför en betydligt förenklad hantering och en högre effektivitet till lägre kostnad. Inför fortsättningen är det av stor vikt att de insatser som redovisas i årliga handlingsplaner för IT, fokuserar på den fortsatta etableringen av en väl fungerande eförvaltning och att vi hela tiden betraktar sambanden mellan sidorna i triangeln (edemokrati, eservice och eförvaltning). Kommunen kommer att drabbas av pensionsavgångar i storleksordningen 760 personer under de kommande 10 åren. För att attrahera rätt arbetskraft behöver också kommunens attraktionskraft som arbetsgivare förstärkas. Man kan anta att numerären inte kommer att ersättas utan det blir sannolikt något färre antal personer som skall anställas, vilket i sin tur leder till behov av effektivisering och rationalisering för att kommunen skall kunna upprätthålla samma eller bättre service-nivå. Pensionsavgångarna innebär också att en mängd kunskap och kompetens går förlorad om den inte dokumenteras och kanaliseras i form av strukturkapital. Samtidigt som det också kan vara så att yngre medarbetare har en större teoretisk grundkunskap och med sin utbildningsbakgrund kanske har lättare att ta till sig ITbaserade verktyg. Målsättning Nyttja tekniska lösningar på bästa sätt för hela den kommunala förvaltningen Bättre beslutsunderlag till tjänstemän och politiker Verksamhetsutveckling och processorientering så att en ökad andel av verksamheten kan digitaliseras Effektivare användning av IT genom utbildning och anpassning av plattform och applikationer Mobila lösningar för snabb och korrekt återrapportering i verksamhetssystem Utveckla positioneringstjänster och lösningar med lägesbunden information Sida 15

16 eeffekt Förändringsarbete Större fokus behöver fästas på hantering av förändringar. Det avser såväl stora som små förändringar i olika former, exempelvis organisationsförändringar, införande av styrprinciper eller en ny policy. En investering definieras som avsättning av resurs för senare vinst. I verksamheten behöver man vara säker på att det verkligen blir en investering. Nyttovärdering är ett sätt att försöka analysera de nyttor eller vinster som den föreslagna förändringen skall medföra. Såväl själva investeringen som den kommande förvaltnings- / driftkostnaden Allt startar med en behovsuppkomst, d.v.s. man har identifierat att det finns ett behov i verksamheten, detta behov behöver lösas. Det kan också förekomma att man hamnar i situationen att man identifierar en lösning, som sannolikt kan användas för ett problem som antagligen finns. (Detta tillstånd kallas Lösning-Söker-Problem.) I denna situation är nyttovärdering ännu nödvändigare Oavsett hur behovet framkommit så rekommenderas att en nyttovärdering genomförs. Detta kan ske på olika sätt med olika metodik. Det finns ett antal olika metoder, den mest kända är kanske PENG (Prioritering Enligt NyttoGrund). Det är en enkel och resonerande metodik som inte försöker bevisa en absolut sanning, men föranleder seriöst tankearbete i värderingen av olika typer av nyttoeffekter. Ekonomistyrningsverket har i sin rapport Räkna på lönsamheten 2004:24 en beskrivning av lönsamhetskalkylering i 18 steg ur ett statligt perspektiv. Nyttovärderingen måste följas upp med efterkalkyl och successivt leda till förbättrad precision i värderingsarbetet. Effekthemtagning är en metodik för att säkerställa att förväntade effekter verkligen realiseras, det kan gälla implementering, utbildning, förändringsledning etc. Projektstyrningen i kommunen måste kännetecknas av professionalism. Att leda och styra projekt är inte detsamma som att leda en linjeverksamhet. Det räcker inte med en projektstyrningsmodell, det behöver också finnas riktlinjer för hur förändringsarbetet i stort skall bedrivas. Förändringsmodellen behöver visa hur risker såväl som nyttigheter skall hanteras under projektets framdrift. Under projektets genomförande kommer ett antal beslut att fattas av styrgruppen och projektledning som påverkar såväl risker som nyttor. Dessutom kan en relevant effektuppföljning normalt ske först efter månader. Såväl projektstyrmodell som andra metoder, kan i många fall införskaffas från olika leverantörer. Projektstyrningsmodeller varierar något i synsätt och utformning, det viktiga är att man väljer en som man arbetar med över tiden så att det blir en standardiserad arbetsmetod i verksamheten. Att själv utveckla denna typ av verktyg är sällan att rekommendera, problematik uppstår ofta i och med behoven av förvaltning och underhåll. Dock bör man vara observant på att en enskild metod/modell inte är en lösning i sig. Det krävs samverkande metoder för olika delar och det krävs att de tillämpas på ett klokt sätt i verksamheten. De är bara verktyg för att genomföra arbete. Sida 16

17 Processer Det finns olika sätt att beskriva verksamhet, dels utifrån vilken typ av verksamhet som bedrivs, dels utifrån vilken marknad man befinner sig på eller möjligen hur organiseringen av hur arbetet genomförs. Ett arv från industrialismens tidsålder och det som kallas för scientific management är att organisera arbetet i funktionella enheter med hög grad av specialisering. Utvecklingen efter industrisamhället har lett till andra sätt att beskriva verksamheter och vad vi gör. Numera talar vi mycket om processer, vilket brukar förklaras som en serie aktiviteter som utförs för att skapa ett kunduppfattat värde. En process har ett antal kännetecken, bland andra att den är repetitiv, den har en kund/mottagare, den har indata, den behöver resurstillförsel etc. Processer kan även innefatta såväl kunder som leverantörer, alltså utanför den processägande organisationen. (Exempel på detta kan vara uttag av pengar från eget bankkonto genom uttagsautomat.) I mitten på 1990-talet myntades uttrycket och etablerades synsättet BPR (Business Process Reengineering) av amerikanerna James Champy och Mike Hammer. Huvudtanken med detta är att verksamhet inte bedrivs i enlighet med ett organisationsschema utan i olika processer. Att med mindre eller oförändrade resurser leverera mer service till kräsnare kunder dygnet runt under hela året är ingen enkel uppgift. Det räcker inte med att springa fortare. Att bedriva processutveckling kan vara ett sätt att skapa delaktighet och framför allt en effektivare verksamhet. I processutvecklingssammanhang finns det några olika strömningar. BPR har vi berört tidigare, dessutom finns bland annat något som kallas för Six-Sigma som fokuserar på att eliminera varians i producerade produkter, slarvigt uttryckt kan man kanske kalla det för produktkvalitet. En annan strömning kallas för Lean. Denna bygger ursprungligen på en japansk biltillverkares produktionsfilosofi. Man är noggrann med att göra rätt saker, och att de görs på rätt sätt. Det finns ett fokus på att eliminera spill av olika slag. Lean används också för tjänsteproduktion och även i offentlig sektor. I Danmark har man kanske större erfarenheter av detta än i Sverige. Vara kommun har genomfört ett arbete med införande av Lean i socialtjänsten. Med positiva resultat, både ur brukarnas/ kundernas, medarbetarnas och ledningens perspektiv. Erfarenheterna pekar på att frigjord tid används till lugnare tempo, mer tid med brukare etc. Att dokumentera sina arbetsrutiner i processform innebär mycket arbete som i sin tur ger möjlighet till reflektion och idéutbyte. Sida 17

18 Informationsplattform Nyttjandegraden av befintliga systemlösningar varierar naturligtvis. Många av systemen har tämligen komplex funktionalitet som nyttjas av kunniga användare. Generellt verkar det finnas en acceptabel grundnivå i IT-kunskaperna hos flertalet medarbetare. Dock kan antagligen riktade utbildningsinsatser framförallt i användning av MS Excel vara nyttig. För ledare och ansvariga inom förvaltningarna kan också en genomgång och utbildning i ekonomisk analys vara lämplig. Den stora mängd information som publiceras för Internet-användning, skapar i sig ett problem då överskådligheten blir svår. En genomarbetad struktur kan möjliggöra logisk navigation men detta behöver sannolikt kompletteras med avancerade men lättanvända sökmöjligheter. Rekommendation att en användbarhetsanalys genomförs, där man belyser olika intressenters behov i olika situationer. Möjligen kan man komma fram till att mer än en ingång kan behövas till en och samma information. Det finns två grundläggande vägar att hitta information på en webb-plats, dels kan med en bra struktur navigera sig fram till den information man vet att man söker, och på vägen dit, hitta information som man inte visste att man borde/kunde leta efter. Eller så kan man använda sökfunktioner typ LiveSearch för att ta fram dokument som svarar upp mot och/eller innehåller önskade sök-kriteria. Dessutom finns de offentliga sökmotorerna som används generellt på nätet. Dessa är uppbyggda på likartade sätt och jobbar alla med indexeringar av webbplatser med olika metodik. Här utmärker sig sedan några år Google, som kan anses vara marknadsledande för tillfället. Genom att på olika sätt och med avpassade åtgärder utforma sin webbplats kan man påverka hur sökmotorer uppfattar den egna webbplatsen och därmed vilken ranking man får i sökresultatet, vilket i sin tur avgör hur högt upp på träfflistan som webbplatsen placeras. Inom detta kompetensområde sannolikt en förstärkning ske. Det kan också vara intressant att ställa sig frågan om en gemensam webb-kompetens för kommunkoncernen är lämplig att formera. En sådan lösning skulle innebära en förstärkning av informations- och design-kunskaperna inom kommunen. En annan infallsvinkel är att dela kompetenser kring webb-området med kommunerna i länet, medan andra specialister kan avropas från lämplig leverantör. För att få en förståelse av hur webbplatsen uppfattas och används finns det verktyg för att samla och analysera statistik. Denna statistik kan man sedan använda för att optimera och förbättra utformning och innehåll. Även indikationer på hur sökningar görs kan ge tips om hur utformningen skall se ut. Vad letar besökare efter? Vilken väg vandrar de i strukturen? Var lämnar besökaren webbplatsen? etc. Inom kommunförvaltningen bör det också bli så att en ökad inriktning mot det som kallas roll-baserad portal, d.v.s. att användaren vid inloggning får ett gränssnitt som är anpassat efter den roll som man har och med de verktyg som behövs för att utföra arbetsuppgifterna. Sida 18

19 Organisation IT-styrning IT bör organiseras som en utförande enhet med styrning från en beslutsgrupp på överordnad nivå, som i sin tur inriktas enligt övergripande politiska direktiv från KS / KSAU. Denna överordnade styrning bör vara engagerad i den projektportfölj som finns inom kommunen. Projektportföljen bör inte bara innehålla så kallade IT-projekt, utan också förvaltningsprojekt över en lämplig/beslutad beloppsgräns så att prioriteringar av resurser och hänsyn till konsekvenser kan ske över förvaltningsgränserna. Detta mot bakgrund av ett allt större innehåll av IT i verksamheten och det faktum att det behöver finnas överblick och samordning på ett övergripande plan. IT-avdelningen organiseras med en IT-chef som har en driftchef med ansvar för den dagliga verksamheten inom systemdrift, service-desk, telefoni etc. Parallellt med denna driftsorganisation, etableras en projektorienterad verksamhet med IT-chefen som ansvarig, för att arbeta planerat med verksamhetsutveckling inom IT men framför allt med stöd och samordning i de olika förvaltningarnas utvecklingsarbete. Kommunstyrelse IT-råd / Besluts/Styrgrupp IT-chef Driftchef IT Projekt/Utveckling Telefoni Drift Servicedesk IT-rådet har en uppgift som beredningsforum för beslut som gällande IT-frågor i Förvaltningschefsgruppen. Inga större investeringar med påverkan inom IT-området inklusive drift- och säkerhetsaspekter, får ske inom de olika förvaltningarna utan att ett gemensamt beslut fattas. Anmälningsplikt till IT-råd/IT-chef gäller vid anskaffning av IT-lösningar inom kommunens verksamhet. Sida 19

20 Sourcing För Oskarshamns kommun kan några olika alternativ urskiljas när det gäller hantering av IT och produktion av IT-tjänster. 1) egen bolagsbildning 2) bolagiserat samarbete med andra kommuner 3) outsourcing till IT-leverantör 4) egen IT-verksamhet i linjeorganisationen 1 - Bolagsbildning kan vara ett alternativ då verksamheten uppnått en ganska stor omfattning. Fördelar för kommunen med en bolagisering blir det tydliga och affärsmässiga gränssnittet mellan bolaget och kommunen, som då faktiskt kan anlita andra leverantörer som komplement till, eller i stället för bolaget. Fördelar för ITverksamheten är tydliga beställningar och ett väl definierat uppdrag. Nackdelar är de overheadkostnader som uppstår i samband med administration och drift av bolaget. Sammantaget är det inget realistiskt alternativ i dagsläget. 2 - Ett bolagiserat samarbete med närliggande kommuner för med sig de tidigare nämnda för- och nackdelar som en egen bolagsbildning kan innebära. En fördel kan vara att omfattningen/ den kritiska massan uppnås snabbare. Det finns därmed också större möjligheter att ha en bredare kompetens. Nackdelar kan vara inslaget av särintresse i samband med verksamhetsstyrningen i bolaget och svårighet att formera verksamheten. Kan ett samverkande bolag gå med vinst? Hur skall denna fördelas etc. Sammantaget uppfattas detta inte vara ett realistiskt alternativ i dagsläget. 3 - Outsourcing av verksamheten till IT-leverantör är en komplicerad och resurskrävande process, såväl i upphandlings och initieringsskedet som under avtalstiden. Dessutom ger det sannolikt inte lägre kostnader, varken direkta eller indirekta. En fördel kan vara att det finns en effektiv verksamhet där man blir en del, men samtidigt kan det vara en nackdel att man är förhållandevis liten i sammanhanget och kanske inte får den servicenivå som egentligen efterfrågas. En teoretiskt möjlig fördel är tillgång till leverantörens expertkompetens, men detta brukar i så fall också prissättas separat. Behov av avtalsbevakning, SLA-uppföljning, tolkningar av intentioner, varför olika saker inte fungerar och vems fel det är etc. kan förutsättas kräva ganska stora insatser av centrala resurser inom kommunen. Utifrån en teoretisk modell kan man betrakta en verksamhets olika aspekter i fråga om vad som skall hanteras av den egna organisationen eller inte. Sida 20

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Dagen e Mats Östling, Bengt Svenson IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se 08-4527436 mats.ostling@skl.se Eslöv 080118

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20 E-strategi Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 3 3. E-strategins omfattning och avgränsningar 5 4. Inriktningsmål

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling M agnus E nzell B akgrund S vensk förvaltning har haft svårt att tillgodogöra sig den nya nätverksorienterade användningen av IT M ats Odell tilsatte

Läs mer

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det.

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det. 11 september 2008 KS 2007/271.111 1 (8) HANDLÄGGARE Åke Holmqvist 08-535 30 217 ake.holmqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen E-strategi för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid1(6) Referens Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 Bindande anvisningar Alla nyinköp skall genomföras så att

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via mobila tjänster

Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via mobila tjänster SOLLENTUNA KOMMUN Tjänste utlåta nde 2012-09-20 Maria Sterner Sidan 1 av 2 Dnr 2012/31 KS.039-2 Kommunstyrelsen Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa Samhällsnytta Vi kan öka vår servicegrad för våra brukare/medborgare/kunder. Ärenden kan handläggas dygnet runt och med högre kvalitet (skolval, schemaändringar i barnomsorgen, bygglov information och

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

IT-STRATEGI 2009-2012

IT-STRATEGI 2009-2012 2009-08-24 1 (9) IT-STRATEGI 2009-2012 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 109 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd ver 1.0 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-policy för Tanums kommun. Policyn

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Revisionsrapport. Marks kommun. 2009-09-15 Rolf Aronsson

Revisionsrapport. Marks kommun. 2009-09-15 Rolf Aronsson Revisionsrapport Ledning och styrning av ITverksamheten uppföljning av rapport 2005 Marks kommun 2009-09-15 Rolf Aronsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av synpunkter... 3 2 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

e-strategi för Stockholms stad

e-strategi för Stockholms stad www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-strategi för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29 000 www.stockholm.se 1. Inledning 3 2. E-strategins syfte

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

IS/IT-program för Jönköpings kommun

IS/IT-program för Jönköpings kommun JONKÖPINGS KOMMUN IS/IT-program för Jönköpings kommun Ks/2012:481 kommunfullmäktige M kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning IS/IT-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 302

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010

Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010 Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010 Antagen av kommunstyrelsen den 28 mars 2006. Inledning... 1 E-tjänster... 2 Processernas och funktionernas IT-stöd... 4 Teknisk plattform... 5 Organisation,

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Verksamhetsutveckling med IT som stöd Verksamhetsutveckling med IT som stöd kortversion av KARLSTADS KOMMUNs it-policy 1 WWW Kommunfullmäktige har tagit beslut om Karlstads kommuns it-policy Verksamhetsutveckling med it som stöd. Den ska vara

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? Magnus Kolsjö Politiskt sakkunnig, Maj 2009 Definition eförvaltning eförvaltningens fyra delar Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta

Läs mer

E-strategi för Nykvarns kommun E-STRATEGI. Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009

E-strategi för Nykvarns kommun E-STRATEGI. Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009 E-strategi för Nykvarns kommun Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009 Ändringar införda till och med KS, 174/2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Nuläge e-tjänster i Nykvarns kommun... 2 E-strategi

Läs mer

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Vässa IT-stödet i administrativa processer FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1 Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer