Datum: Version: 2 Dokumentslag: Styrande dokument

Transkript

1 Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Omfattning Organisation och ansvar Avsteg FÖRUTSÄTTNINGAR Krav vid ändring av byggnad Analytisk dimensionering Dokumentation Verksamhetsklass Robusthet och flexibilitet BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Brandlarm Utrymningslarm Nödbelysning Automatiska släcksystem Styrningar UTRYMNING Utrymningsstrategi Utformning och framkomlighet Frångänglighet Utrymningsplaner SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Mindre kök Container Anlagd brand SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING Lös inredning Luftbehandlingsinstallationer Brandcellsindelning Brandtätningar Ytterväggar Isolering MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER Räddningstjänstens insatsmöjlighet Släckutrustning Räddningshiss BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Sida 1(16)

2 1 INLEDNING 1.1 Omfattning Riktlinjen redovisar Regionservice egen ambition avseende byggnadstekniskt brandskydd, det vill säga krav som gäller utöver myndighetskrav såsom lagar, förordningar, föreskrifter etc. Riktlinjen är upprättad i syfte att säkerställa ändamålsenliga lokaler och enhetlighet i val av brandtekniska lösningar. Systemen som installeras, liksom planlösningar och andra påverkbara förutsättningar, ska göras ur ett långsiktigt perspektiv i syfte att hitta robusta och flexibla lösningar. För att uppnå detta behövs vid projektering både det organisatoriska och det byggnadstekniska brandskyddet beaktas ur ett långsiktigt perspektiv. Riktlinjen ska tillämpas i kombination med övriga riktlinjer och objektsknuten byggnadsinformation i samband med om- och nybyggnation samt i vissa fall anpassning av lokaler genom projektering, byggnation och installation av tekniska system. Vissa krav i riktlinjen berör andra discipliner t.ex. el, VVS och bygg. I denna riktlinje anges vilken skyddsnivå som gäller utifrån brandkrav. I det fall högre krav förekommer för annan disciplin gäller det högre kravet. Riktlinjerna omfattar de byggnader som ägs av Region Skåne och förvaltas av Regionservice. Externt inhyrda lokaler omfattas formellt inte då dessa regleras genom avtal, men kravnivån i riktlinjerna ska dock vara vägledande när avtal tecknas och tillämpliga delar ska nyttjas som underlag vid brandtekniska frågor. Eventuella avsteg som görs från föreliggande riktlinje vid inhyrning ska alltid dokumenteras och en värdering ska göras innan lokalerna tas i bruk. Särskilda byggnadstekniska krav för helikopterlandningsplats behandlas ej i dessa riktlinjer. 1.2 Organisation och ansvar Ansvaret för att en byggnad uppförs i enlighet med grundkraven i PBF och BBR ligger alltid hos byggherren. Den tjänsteman eller konsult som utsetts att projektera, utgör en del av byggherrens eller entreprenörens projekteringsorganisation, och ansvarar därmed fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet samt att krav i detta dokument följs. Projektering av tekniskt brandskydd ska ske integrerat med övriga discipliner och enligt Regionservice interna anvisningar, vilket projektledaren ansvarar för. Brandkonsulten ska kontinuerligt under byggtiden göra platsbesök för att kontrollera att brandskyddet byggs i enlighet med upprättad brandskyddsbeskrivning (omfattning bestäms i samråd med projektledare). Brandkonsulten ska även granska övriga discipliners handlingar samt underlag för samordnad provning och vid behov lämna synpunkter och kompletterande underlag. Vidare ska brandkonsulten medverka vid slutbesiktning alt. utförandekontroll i slutet av projektet och vid större projekt även vid samordnad provning. För detta ansvarar projektledaren. Sida 2(16)

3 Projektering av brandskydd i Region Skånes fastighetsbestånd, inklusive upprättande av plan för brandskydd under byggtid, ska utföras av person med Brandingenjörsutbildning och med dokumenterad erfarenhet av brandteknisk projektering enligt de krav som ställts vid upphandling/avrop. 1.3 Avsteg Avsteg från dessa riktlinjer får endast göras om synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar föreligger. Avsteg ska särskilt redovisas, motiveras och godkännas av Regionservice Brandskyddsstrateg. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Krav vid ändring av byggnad Fastigheter som ägs och/eller förvaltas av Regionservice har i många fall genomgått om- och tillbyggnader under olika lagstiftningar och regelverk, med varierande nivå på det byggnadstekniska brandskyddet till följd. Retroaktivt ställda krav på utförande är generellt inte aktuellt, så länge byggnaden eller byggnadsdelen upprätthåller funktionen enligt det ursprungliga kravet och såvida byggnadsdelen inte påverkas av en ändring. Regionservice strävar dock efter att vid ändringar i en byggnad förbättra brandskyddet så att svaga länkar successivt byts ut för att erhålla en enhetlig skyddsnivå med högsta prioritet i de fall då personsäkerheten direkt påverkas, se vidare under respektive kapitel. Vid tveksamheter om en ändring är så omfattande att den föranleder att krav måste uppfyllas för hela byggnaden/avdelningen eller huruvida byggnaden/avdelningen får en ändrad användning så ska tolkningen göras att så är fallet och kravnivå ska uppfyllas för hela byggnaden/avdelningen. 2.2 Analytisk dimensionering Vid avsteg från Allmänna råd i BBR samt kraven i denna handling ska, utan undantag, detta tydligt framgå och verifiering av lösningen biläggas brandskyddsbeskrivningen. Vid projektering av byggnader av byggnadsklass Br0 ska BIV 1 :s tillämpningsdokument Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader följas. Verifiering av brandskydd och utrymningssäkerhet för byggnader i byggnadsklass Br0 ska vara påbörjad och avslutad i följande skeden för respektive upphandlingsform: Utförandeentreprenad Verifiering ska vara påbörjad i programhandlingsskede och avslutas under bygghandlingsskedet. Totalentreprenad Identifiering av verifieringsbehov samt verifiering av det koncept som ska vara hållbart genom hela projektet ska vara avslutad senast till färdig 1 BIV, Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap Sida 3(16)

4 ramhandling. Totalentreprenören övertar efter upphandling ansvaret för färdigställande av verifiering genom analytisk dimensionering. Till dimensionerande förutsättningar hör även robusthetskrav enligt MSBs 2 skrift Det robusta sjukhuset. 2.3 Dokumentation För merparten av Regionservice fastighetsbestånd har det utförts inventeringar och brandtekniska statusbesiktningar med avsikt att dels dokumentera befintligt brandskydd i s.k. Brandskyddsredogörelser och dels erhålla förslag på prioriterade åtgärder i Brandteknisk statusbesiktningar. Vid ändring/ombyggnation ska de prioriterade åtgärderna från de brandtekniska statusbesiktningarna åtgärdas inom ramen för projektet. Inom ramen för ny- och ombyggnation tar konsulten fram brandskyddsbeskrivning i linje med projektets olika skeden (programhandling, systemhandling o.s.v.). Vid färdigställande av entreprenaden, och efter genomförd utförandekontroll i samband med slutbesiktningen, stämplas bygghandlingen om till relationshandling, och först då utgör handlingen en brandskyddsdokumentation i enlighet med BBR 5:12. Utöver framtagande av brandskyddsdokumentation ska konsulten även ta fram/revidera byggnadens Brandskyddsredogörelse erforderligt. Projektledaren tillser att konsulten erhåller framtagna Brandskyddsredogörelser och Brandtekniska statusbesiktningar (tillgängliga via sjukhusområdets Brand- och säkerhetssamordnare) alternativt Uppdragsbeskrivning Brandskyddsredogörelse och Brandteknisk statusbesiktning samt Mall Brandskyddsredogörelse vid framtagande av ny. Brandkonsult ska även inom ramen för sitt uppdrag ta fram en Plan för Brandskydd under byggtid, även kallad BUB, se Riktlinjer för brandskydd under byggtid. Vid framtagande av nya ritningar ska brandcellsgränser inkl. klass på dörrar ingå i A- modellen. Brandtekniska installationer såsom brand- och utrymningslarm, vägledande markering, sprinkler och ventilationsrelaterade installationer ska vara del av El respektive VVS handlingar. Vidare ska utrymnings- och insatsplaner tas fram/revideras inom ramen för projektet, där brandkonsulten bidrar med underlag till detta. 2.4 Verksamhetsklass Att dela in ett sjukhus i ett flertal olika verksamhetsklasser ska göras med aktsamhet. Utgångspunkten ska alltid vara verksamhetsklass 5C. Hänsyn ska tas till om särskilda tidskrävande åtgärder behöver vidtas, såsom t.ex. stabilisering av patient och/eller omkoppling av medicinteknisk utrustning, innan en evakuering av patient kan påbörjas. Exempel på avdelningar som ska projekteras som verksamhetsklass 5C är operationsavdelningar där det kan förekomma sövda patienter, dialys- och MR/CT-avdelningar etc. 2 MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sida 4(16)

5 2.5 Robusthet och flexibilitet För att brandskyddet i en fastighet ska få avsedd effekt krävs att funktionslösningar och tekniska åtgärder förstås av de personer som vistas i den berörda byggnaden. Målet med projekteringen ska alltid vara att skapa ändamålsenliga och funktionella lokaler med hög driftsäkerhet. Eventuella avbrott ska minimeras i skada och tid till återställning. Brandskyddet ska därför utformas på ett robust sätt som är enkelt för personal och räddningstjänst att förstå. Brandcellsgränser, släcksystem etc. ska utformas utifrån skyddsbehov och möjlighet till återställning efter brand. Detta kan t.ex. innebära att alternativa släcksystem väljs för rum med extra känslig utrustning, bärverk utförs i högre klass eller att brandcellsindelningen görs tätare där det finns stora behov av att begränsa spridningen till andra lokaler. Robusthet i ett system är systemets förmåga att tillgodose ett behov trots störning av ett visst slag. Begreppet redundans innebär i princip överflöd, dvs. närvaro av komponenter utöver dem som krävs för den normala funktionen. Redundans innebär att viktiga funktioner kan upprätthållas trots fel eller avbrott, men på ett annorlunda sätt än normalt. Hög robusthet kan uppnås på olika sätt. En viss form av robusthet är om exempelvis ett reservkraftverk tar över elförsörjningen vid ett elavbrott, eller om teletrafiken går över en alternativ telestation eller annan teknik vid ett teleavbrott. Försörjningen tillgodoses, men annorlunda än normalt vilket innebär att systemet har redundans. Robusthet ska särskilt beaktas för: tekniska system, t.ex. el, VVS, ventilation, planlösningar, driftsäkerhet, sårbara delar, undvik single point of failure. Sårbara delar innebär delar i ett system som, om de slås ut, påverkar stora eller för verksamheten betydande funktioner. Single point of failure är en viktig del av ett system som, om det fallerar, inte har någon backup/redundans och därmed kommer att slå ut hela eller stora delar av systemet. gör brandstyrningar så enkla som möjligt för att undvika att framtida ombyggnationer/omprogrammeringar medför att systemen fungerar fel. Vid nybyggnation ska tillkommande kostnader för att uppgradera redan planerade hissar till att uppfylla krav för utrymningshiss utvärderas. Detta för att kunna bedöma om tillkommande kostnader är relevanta i förhållande till den framtida flexibilitet som detta kan skapa för möjlighet till ändrad verksamhet i byggnaden. För att säkerheten för såväl patienter som personal ska bli tillfredsställande behöver aspekter som antalet patienter och personal per avdelning, patienters tillstånd på aktuell avdelning samt arbetsmiljö beaktas. Då fastigheter som Regionservice förvaltar ofta byggs om med hänsyn till ändrade verksamheter eller dylikt är det viktigt att det projekterats flexibla lösningar som inte innebär Sida 5(16)

6 stora åtgärder för att klara av små ändringar. Detta gäller för såväl tekniska system, som för utformning av planlösningar etc. 3 BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Observera att nedanstående krav även gäller närliggande utrymmen utanför entreprenadområdet som utgör utrymningsväg eller väg till utrymningsväg från entreprenadområdet. Vid omfattande åtgärdsbehov kan etappvisa åtgärder genomföras inom olika byggprojekt. 3.1 Brandlarm Heltäckande brandlarm ska installeras i alla delar av byggnader som inrymmer verksamhet i Vk 5C och 5D samt i byggnader som på något sätt är sammanbyggda med byggnader som inrymmer verksamhet i Vk 5C och 5D. Detta gäller ej retroaktivt men ska tillämpas vid omoch nybyggnader. Brandlarmet ska uppfylla SBF 110 och BBR 5:2511 samt Metodhandbok Brand- och utrymningslarm. Brandlarmet ska vidarekopplas direkt, eller via SOS larmcentral, till räddningstjänst samt till driftcentral som är bemannad dygnet runt. Brandlarmet ska även skicka signal till patientsignalsystemet för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till insats av vårdpersonal. Brandlarmssignalering till personal, d.v.s. larmsignal till verksamhet, ska installeras i sådan omfattning att personal på aktuell avdelning och minst en intilliggande avdelning, snabbt kan uppfatta larmet. Beroende på typ av verksamhet kan behovet av extra personal som hjälper till att utrymma patienter från en vårdavdelning variera. Behovet ska analyseras och antalet intilliggande avdelningar som larmas ska anpassas efter verksamheten. För övriga byggnader, och som tillägg till BBR, så är Regionservice minimikrav övervakning i korridorer, kommunikationsytor, vilrum/sovrum, utrymmen med särskilda brandrisker eller risk för anlagd brand samt lokaler med kritisk verksamhet (där brand kan orsaka långt avbrott i verksamheten) och här föreligger generellt inget egenkrav på vidarekoppling. Vid ombyggnader som innebär att brandlarm installeras ska bedömning av omfattning göras utifrån en helhetssyn på byggnaden. Kan större delar än den del som omfattas av ombyggnaden förses med brandlarm bör detta övervägas. Lastbryggor med skärmtak ska alltid detekteras. För en- eller tvåplansbyggnad med brännbar fasad eller med utskjutande ventilerad takfot ska vinden detekteras. I de fall man inte har ventilerad vind eller saknar tillträde till vind på enoch tvåplansbyggnader skall värmekabel användas. 3.2 Utrymningslarm Utrymningslarm som aktiveras av det automatiska brandlarmet är ett minimikrav i alla Regionservice fastigheter och ska uppfylla Metodhandbok Brand- och utrymningslarm. I de fall utrymningslarm inte är ett krav i BBR ska installationen generellt uppfylla alla krav i BBR 5:2512 samt SBFs rekommendation för utrymningslarm med undantag från hörbarheten. God hörbarhet eftersträvas i korridorer, kommunikationsytor, konferens- Sida 6(16)

7 /mötesrum, jourrum, vissa behandlingsrum som är ljudisolerade och personalrum o.s.v. så att larmet tydligt kan uppfattas av personalen. Inom vissa vårdformer är akustiska larmdon direkt olämpliga (särskilt beaktas intensivvårdsavdelningar och Neonatal). I förekommande fall kan det bli aktuellt att enbart installera optiska larmdon i kombination med tyst larmsignal (information via kallelsesignalsystem samt brandinformationstablåer), vilket måste utredas och länkas in i en fastställd utrymningsorganisation. Hygienutrymmen som är tillgängliga för besökande t.ex. från korridorer inom avdelningar (generellt ej inom vårdrum) samt vilrum förses med optiska larmdon. Talande automatiskt utrymningslarm installeras i större lokaler (t.ex. i huvudentré på sjukhus, större samlingslokaler) där allmänheten kan vistas utan övervakning av personal. Utrymningslarmet skall utformas så att larm kan avges selekterat inom hela eller delar av byggnaden, anpassat till var brandlarmet utlöst. Om inget annat anges skall utrymningslarm aktiveras endast inom det våningsplan var brandlarm har aktiverats. 3.3 Nödbelysning Samtliga trapphus ska förses med nödbelysning med en belysningsstyrka som motsvarar minst 5 lux i gånglinjen. Inom lokaler avsedda för öppen- och slutenvård ska samtliga kommunikationsytor från vårdlokalen ut i det fria (korridorer, entréer, trapphus och liknande) förses med nödbelysning med en belysningsstyrka som motsvarar lägst 1 lux längs med kommunikationsvägens centrumlinje. Nödbelysning ska därtill alltid installeras i transportoch kommunikationsstråk under mark och bör även övervägas i övriga mörka utrymmen samt driftutrymmen. Nödströmsförsörjning för nödbelysningsarmaturer och vägledande markering (där sådan krävs enligt BBR) kopplas med fördel till UPS, förutsatt att belysning i minst 60 minuter kan garanteras. 3.4 Automatiska släcksystem Kravet på installation av automatisk vattensprinkleranläggning enligt BBR innefattar lokaler med vissa typer av vårdverksamhet (Vk 5B och 5C). Vidare ställs det krav på att dimensionera alla byggnader av byggnadsklass Br0 analytiskt. Detta innefattar bl.a. större byggnader med verksamhetsklass 5C och alla byggnader med verksamhetsklass 5D. Den analytiska dimensioneringen resulterar ofta i att sprinkler blir ett följdkrav för hela/större delar av byggnaden för att uppnå kravnivå i BBR. Med bakgrund till Boverkets krav, och med hänsyn till den ökade flexibilitet samt patient- och egendomsskydd sprinkler medför, vill Regionservice inta ett proaktivt arbetssätt för en smidig och kostnadseffektiv installation. Ambitionen är att i ett längre perspektiv installera sprinkler genomgående i alla delar av byggnader som inrymmer verksamhetsklasserna 5B, 5C samt 5D. Regionservice strategi är därför att: Sida 7(16)

8 installera infrastruktur och vattenförsörjning i form av ringledning, bassäng, pumpcentral samt byggnadsinterna sprinklercentraler och stigare i befintliga byggnader (innehållande verksamheter av klasserna Vk 5B, 5C eller 5D) på samtliga sjukhusområden. inom ramen för infrastrukturprojekten ovan även för befintliga byggnader projektera försörjning ut på våningsplan fram till avdelningar, så att ombyggnadsprojekten enbart behöver fokusera på att projektera sprinklerinstallationen inom avdelningen och inte försörjning till övriga delar av byggnaden. vid nybyggnation av byggnader som inrymmer Vk 5B, 5C & 5D installera sprinkler genomgående. vid ombyggnation och vid planerade fastighetsåtgärder installera sprinkler även i lokaler som i dagsläget inte utgör Vk 5B, 5C och 5D i byggnader som inrymmer Vk 5B, 5C och 5D. installera sprinkler i byggnader/lokaler innehållande, för vården, viktiga funktioner eller medicinteknisk utrustning, samt i verksamhet med stor risk för anlagd brand i syfte att minimera avbrottstider i vården och begränsa egendomsskador efter brand. Verksamheter som kan innefattas är exempelvis tvätteri, servicecentraler, vissa laboratorieverksamheter m.m. inom ramen för planerat underhåll utvärdera installation av sprinkler för att förstärka befintligt brandskydd, vilket då planeras i dialog med nyttjare, fastighetsutvecklare, fastighetsförvaltare och brandskyddssamordnare och i första hand utförs i samband med andra fastighetsåtgärder för att minimera störningar i verksamheten. Enskilda ombyggnadsprojekt bör endast i undantagsfall bygga delar av försörjningssystemen, och i de fallen måste systemet dimensioneras för att kunna försörja övriga delar av den aktuella byggnaden. För nya byggnader samt ombyggnadsprojekt som omfattar stora delar av byggnaden ska den byggnadsinterna installationen ingå. Med utgångspunkt från att det i många fall är svårt/omöjligt att evakuera hela avdelningar, och i linje med Regionservice strategi för installation av sprinkler, bör/måste installation av sprinkler ske i samband med ombyggnation/ändring av enstaka vårdrum oavsett om åtgärden i sig ställer krav på uppfyllnad av gällande regelverk (förutsatt att byggnaden innehåller verksamheter av klasserna Vk 5B, 5C eller 5D). Utgångspunkten ska alltid vara att anpassa lokalerna när det innebär minst påverkan på verksamheten. I vissa lokaler med speciellt skyddsvärd eller vattenkänslig utrustning kan det av säkerhets-, robusthets- eller kontinuitetsskäl vara direkt olämpligt att installera sprinkler. BBR ställer krav på sprinklerinstallation i utrymmen för patienter och då omfattas generellt hela avdelningar/byggnader. Avsteg kan i undantagsfall göras för brandtekniskt avskilda utrymmen, förutsatt att det inte finns patienter här, alternativt om man installerar ett annat släcksystem. Avsteg från Regionservice ambition kan göras, förutsatt att det inte strider mot gällande BBR samt den analytiska dimensioneringen som ska göras för alla verksamhetsklasser i Br0-byggnader, men måste då särskilt redovisas, motiveras och godkännas av Regionservice Brandskyddsstrateg samt ansvarig Fastighetschef. I Sida 8(16)

9 samband med avsteg skall en planering göras för att säkerställa en framtida installation av sprinkler enligt Regionservice ambition. Vid ombyggnader i sjukhus som innebär att sprinkler installeras ska bedömning av omfattning göras utifrån en helhetssyn på sjukhuset. Kan större delar än den del som omfattas av ombyggnaden sprinklas bör detta övervägas. Automatiska släcksystem ska utföras enligt Riktlinjer för automatiska släcksystem. 3.5 Styrningar För att skapa robusta lösningar ska brandstyrningarna vara så enkla som möjligt. Inom sjukhus är verksamheten normalt i stort behov av fungerande hissar. Bedöms hisstyrningar behövas ska hissar endast styras av rökdetektorer i hisschakt och detektorerna placerade närmst hisschakt på respektive plan. Styrning ska kunna överbryggas av räddningstjänsten. Styrningar kopplade till brand ska sammanställas i ett separat avsnitt/bilaga och kan med fördel utformas som en styrmatris kombinerad med ritningar som redovisar styrområden. I sammanställningen ska det framgå vilka styrningar kopplade till brand som ska följas av aktiverad detektor, larmtryckknapp, aktiverad sprinkler, strömbortfall inom den berörda delen samt manuella styrningar. Om brandlarmet är sektionerat och räddningstjänstens angreppsvägar varierar beroende på var i fastigheten brandlarmet aktiverats ska detta redovisas på en övergripande situationsplan. Styrfunktioner regleras även i Metodhandbok Brand- och utrymningslarm. 4 UTRYMNING 4.1 Utrymningsstrategi Utrymningsstrategin ska utgå från och anpassas efter verksamheten som bedrivs. Utrymningsstrategin på sjukhus ska alltid bygga på horisontell utrymning till intilliggande avdelningar i två riktningar. Kan horisontell utrymning i två riktningar inte tillgodoses bör utrymningshissar vara del av den alternativa utformningen. Om förutsättningen är vidare utrymning med utrymningshiss eller via trappa ska brandcellen där patienter inväntar vidare utrymning vara så stor att det antal sängburna patienter som förflyttats får plats. 4.2 Utformning och framkomlighet Inom lokaler för sängliggande patienter samt operationssalar för nedsövda patienter, med tillhörande pre-op/post-op, ska utrymningsvägar vara anpassade efter sängbredder med tillhörande medicinsk utrustning, vilket normalt innebär fri bredd om 1,3 meter inklusive dörröppning. I de fall dörr av tillträdesskäl eller funktionstekniska orsaker inte kan förses med nödutrymningsbeslag kan upplåsning med elektrisk manöver erfordras. I de allmänna Sida 9(16)

10 råden till BBR anges att Låsta dörrar som enbart öppnar genom signal från ett automatiskt brandlarm inte bör förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand, men Regionservice är av uppfattningen att brandlarmsaktivering kan användas för både utrymning och återinrymning, förutsatt att utrymmena har ett heltäckande automatiskt brandlarm. Detta förutsätter även att dörrbeslagning/lås utförs med omvänd funktion, d.v.s. upplåst vid strömlöst läge samt att det finns larmknappar vid alla utrymningsvägar. Larmknappar fungerar då på motsvarande sätt som öppningsknappar med tillägget att de även aktiverar brandlarmet. Larmknapparna ska kompletteras erforderligt (skyltning, belysning etc.) för att uppfylla krav för både larmknapp och öppningsknapp. Där det finns krav på dörrstängare kan funktion typ free-swing i många fall vara att föredra dels för att patienter lätt ska kunna öppna dörren och dels för att få en god arbetsmiljö. Detta kan även medföra att dyr/tung dörrautomatik kan undvikas. Ev. dörröppningsautomatik med armbågskontakt eller liknande skall fungera även vid brand, dock skall sensorer för klämskydd bortkopplas vid branddetektering inom någon av omgivande brandceller. 4.3 Frångänglighet Då utrymningsstrategin på sjukhus bygger på horisontell utrymning förutsätts alla som vistas på en avdelning/mottagning utrymma gemensamt till annan avdelning. Regionservice är därför av uppfattningen att avdelningar/mottagningar på sjukhus inte ska projekteras som publika lokaler vad avser krav på utrymningsplatser (med tillhörande tvåvägskommunikation) enligt BBR. Som ett ytterligare förtydligande till BBR behöver åtgärder för att anpassa utrymningen för funktionsnedsatta inte heller vidtas vid installation av automatisk vattensprinkler. Detta innebär i praktiken att det t.ex. inte ställs krav på utrymningsplatser, tröskelhöjder, dörröppningsautomatik på tunga dörrar, osv. 4.4 Utrymningsplaner Utrymningsplaner utformning samt innehåll skall följa Instruktion för Utrymning- och Insatsplaner. 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND 5.1 Mindre kök Installation av spis ska kompletteras med spisvakt, och om det krävs en köksfläkt ska den vara utförd med imkanal, d.v.s. kolfilterfläkt accepteras inte. 5.2 Container Öppen container ska placeras minst 6 meter från fasad och täckt container minst 4 meter från fasad. Finns det utskjutande tak gäller skyddsavståndet från takets ytterkant. Om man kan Sida 10(16)

11 garantera att den täckta containern hålls låst kan containern placeras utan hänsyn till avstånd från fasad. 5.3 Anlagd brand Skydd mot anlagd brand ska alltid beaktas. Om inte tillträdesskyddet bedöms medge tillräckligt skydd kan bland andra följande åtgärder beaktas: Undvika upplag av brännbart material i anslutning till byggnader Anordna belysning inom mörka delar av området där brännbart material hanteras. Undvika byggnadsutformningar med öppna lastkajer, skymda vinklar m.m. Anordna kompletterande övervakning, manuell rondering eller tekniska system. 6 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING 6.1 Lös inredning För att bibehålla en hög brandsäkerhet samt uppfylla LSO ställer Regionservice krav på lös inredning enligt Riktlinjer för flamskydd på lös inredning. 6.2 Luftbehandlingsinstallationer Eventuella verksamhetsspecifika krav gällande avbrottsfri drift av ventilation (exempelvis över- eller undertrycksatta lokaler för att motverka spridning av smitta eller förebygga infektioner) ska särskilt beaktas vid val av lösning för ventilationsbrandskydd. 6.3 Brandcellsindelning För att ge personalen goda möjligheter att hjälpa patienterna i en brandutsatt avdelning att utrymma horisontellt ska antalet vårdrum i kombination med antal patienter och per brandcell begränsas. I vissa verksamheter med svårflyttade patienter, d.v.s. där förflyttning av patienter kan medföra risk för allvarliga personskador, bör brandcellsindelningen förtätas ytterligare. Detta för att ge verksamheten bättre möjligheter att ge adekvat vård i samband med brand/tillbud inom avdelningen. Exempel på avdelningar där en tätare brandcellsindelning kan vara aktuellt är förlossning, operation och intensivvårdsavdelningar. Det är viktigt att varje anpassning av en avdelning sker i samråd med en brandsakkunnig, eftersom en tillfredsställande utformning till stor del är beroende på vårdavdelningens karaktär och specifika förutsättningar. Lokaler som inrymmer drifttekniska system, annan utrustning som är av central betydelse för att kunna bedriva verksamhet i byggnaderna samt medicinteknisk utrustning ska särskilt beaktas i avseende skydd mot brand. Exempel på utrymmen som ska placeras i egen brandcell är fördelningscentraler för kanalskenor mycket viktig last, datacentraler, driftövervakningscentraler, undersökningsrum för MR/CT, strålningsbunkrar, korskopplingsrum, telefonväxelrum, reservkraftsrum, rum för UPS, utrymmen för tryckstegringspumpar för stigarledningar, ställverk och transformatorutrymme. Placering av Sida 11(16)

12 transformatorutrymme bör om möjligt ske i markplan utanför byggnaden eller i ytterfasaden. I de fall nyttjare har särskilt skyddsvärda lokaler med exempelvis medicinteknisk utrustning av unik art eller där ett avbrott p.g.a. brand kan ge svåra konsekvenser och orsaka långa avbrott i verksamheten, ska utredning ske av möjlighet till utökat skydd i samråd med nyttjare. Vid om- och nybyggnation ska märkning av brandcellsgräns göras på vägg ovan undertak var 4:e m med texten "EI 30", "EI 60 etc. genom schablonmålning med bokstavshöjd ca 100 mm, kulör röd. På detta vis tydliggörs mot entreprenörer vad som är brandcellsgräns. 6.4 Brandtätningar Genomföringar av installationer i brandcellsskiljande konstruktioner brandtätas med brandtätningsmetod och produkt i samma brandklass som den genombrutna konstruktionen och med bestyrkta egenskaper enligt BBR 1:4. Tätning av genomföringar i brandcellsgränser ska: klara av de tänkbara termiska rörelser i de normal- och brandtillstånd som kan uppstå, vara av sådant material att de inte spricker eller på annat sätt förlorar sin hållbarhet vid vibrationer eller långsamma rörelseförändringar, samt vara rök- och gastäta även mot kall rök, d.v.s. svällande produkter måste vara täta även innan de utsatts för värme. Knippen med elkablar beaktas särskilt vid genomföringar. Vissa tätningsprodukter kan endast användas för begränsade mängder/dimensioner på kablaget. Brandtätningar i kabelstråk ska, där så är möjligt, utföras med metod som underlätta för framtida kompletteringar. Vald tätningsprodukt skall vara godkänd för avsedd installation och omfattning och entreprenören av brandtätningarna ska vara certifierad av materialtillverkaren. Utöver vanlig egenkontroll ska entreprenören sätta märklappar (i storleksordningen 100 x 200 mm för att identifiering av hålstorlek) med byggnadsnummer, våningsplan samt ett löpnummer vid varje genomföringarna och skriva in samma numreringssystem i egenkontrollen. Egenkontrollen ska även innefatta före- och efterfoto på genomföringen. Efter utförd tätning ska samtliga brandtätningar märkas med graverad röd skylt med vit text och fastsatta med skruv. Av skylt ska framgå: Produktnamn Brandteknisk klass Installatörens namn Datum när tätningen utförts 6.5 Ytterväggar Vid nybyggnad av byggnad som inrymmer verksamhet i Vk 5C ska ytskikt på fasaden utföras med obrännbart material. Observera att detta även gäller byggnader i byggnadsteknisk klass Br2. Sida 12(16)

13 Vid nybyggnad av byggnad som inte inrymmer verksamhet i Vk 5C bör en bedömning göras om det är lämpligt att ytskiktet på fasaden ska utföras av brännbart material trots att det är tillåtet enligt gällande lagstiftning. Tekniskt byte vid installation av automatisk vattensprinkleranläggning som innebär att brännbar fasadbeklädnad godtas i Br1-byggnader lägre än nio våningar enligt BBR 5:551 accepteras ej. 6.6 Isolering I Tabell 1 nedan redovisas vilka isoleringsmaterial som får användas och hur, vid ny- och ombyggnation inom det fastighetsbestånd som Regionservice förvaltar. Tabell 1: Acceptabla isoleringsmaterial Isoleringsmaterial Ytterväggar Tak Under plattan och upp till sockelnivå Invändigt i byggnaden Stenull Ja Ja Ja Ja Mineralull Ja Ja Ja Ja Cellplast (ingjuten i betong) Ja Ja Ja Nej 1 Cellplast (övriga konstruktioner) Nej Nej Ja Nej 1 1 Undantag kan enbart göras för cellplast inbyggt i kyl- och frysrumsväggar. Val av cellplastprodukt bör göras i samråd med brandkonsult för att säkerställa BBR:s krav 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader. I Figur 1 nedan visas två exempel på en ytterväggskonstruktion som är godkänd och en som inte är det. Sida 13(16)

14 Figur 1: Exempel på ytterväggskonstruktion Konstruktionen runt cellplasten ska uppfylla lägst brandteknisk klass EI 60. Detta innebär att cellplasten ska skyddas i lägst brandteknisk klass EI 60 mot både utvändig och invändig brand. Avsteg från det som presenteras i Tabell 1 samt Figur 1 ovan erfordrar en kvalitativ riskvärdering som ska utföras av brandkonsult och godkännas av Regionservice Brandskyddsstrateg. Den kvalitativa riskvärderingen ska ta sin utgångspunkt i följande tre skeden samt utvärdera cellplastproduktens brandegenskaper och redovisas i ett brandtekniskt utlåtande. Förvaltningsskedet/mindre renoveringar I förvaltningsskedet sker små projekt ner till enstaka åtgärder av olika yrkeskårer. Riskvärderingen ska redovisa risker avseende uppkomst av brand med föreslagen cellplastkonstruktion, vilka arbetsmoment som sannolikt kan vara möjliga brandstiftare (till exempel arbete med nya genomföringar), samt hur cellplastskonstruktionen kan utföras för att minimera risker för exempelvis antändning av cellplasten i samband med olika arbeten kring konstruktion i förvaltningsskedet. Brandskydd under byggtid I Plan för Brandskydd under byggtid (BUB) ska de riskreducerande åtgärderna beskrivas för att säkerställa brandskyddet för byggnaden/projektet avseende användandet av cellplast. Det som särskilt ska tas i beaktande är avstånd till annan byggnad, upplag cellplast, heta arbeten, arbeten i befintlig fasad/bjälklag, riskkällor, brandstiftare m.m. Sida 14(16)

15 Brand i byggnad Vid brand i byggnad; vilka svagheter finns i skyddet för cellplast, vilka svårigheter medför cellplast för räddningstjänstens släckinsats, vilka konsekvenser kan en brand få för vårdverksamhetens dagliga drift t.ex. längre produktionstopp. Även konsekvenser för hur en brand kan påverka angränsande byggnader skall värderas. 7 MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER 7.1 Räddningstjänstens insatsmöjlighet Byggnader och lokalers brandtekniska utförande ska projekteras så att räddningstjänsten inte är en förutsättning för säkerställd utrymning. Riktlinjerna förutsätter generellt att insatstider till aktuella byggnader är upp till 10 min. Överskrider insatstiden till objektet 10 min ska dessa förhållandens särskilt beaktas vid brandskyddsprojekteringen. Verifiering av räddningstjänstens insatsmöjligheter ska utföras i ett tidigt skede i samråd med berörd räddningstjänst. Vid samråd skall framkomma vilket nyckelsystem räddningstjänsten vill använda sig av vad gäller styrning av hiss, brandgasventilation etc. Vid byggärenden som inte är bygglovspliktiga men som påverkar/förändrar räddningstjänstens insatsmöjligheter skall kontakt alltid tas med den lokala räddningstjänsten. 7.2 Släckutrustning Stigarledningar ska vara väl skyltade (inkl. på dörr till trapphus). Vid dimensionering av trycksatta stigarledningar inkl. pumpars och övriga komponenters tillförlitlighet ska (i brist på standard för trycksatta stigarledningar) stöd tas i NFPA 14, SBF 120 samt SBF 501 i tillämpliga delar. Det bör finnas möjlighet att övervaka trycket (vid entré på bottenplan där stigarledningen finns samt vid brandförsvarstablå) i systemet så att en rökdykarinsats kan avbrytas vid låga tryck. Dimensionering av redundans utformas enligt de riktlinjer som finns för redundans i sprinkleranläggningar med lägsta nivå motsvarande riskklass OH 2. Kontroller och underhåll ska utföras på motsvarande sätt som för sprinkleranläggningar (SBF 120). Handbrandsläckare skall generellt, om inte särskild anpassning krävs för verksamheten, utgöras av typen 9 liters skumsläckare med lägsta effektivitetsklass 27A 233B, vilka ska klara av att användas vid elektrisk utrustning upp till 1000V. Alternativt kan inomhusbrandposter utförda enligt SS-EN användas. Kolsyresläckare ska generellt endast förekomma i storkök, ställverk, UPS-rum etc. Pulversläckare ska generellt endast förekomma i ej uppvärmda utrymmen, kulvert etc. Sida 15(16)

16 7.3 Räddningshiss Räddningshissar ska vara väl skyltade (inkl. på dörr till brandsluss) och placeras i direkt anslutning till byggnaders huvudangreppsvägar samt till de brandtekniskt avskilda trapphus där stigarledningar finns. Räddningshissen ska inte utgöra del av byggnadens utrymningsstrategi. Vid eventuella avsteg från SS-EN som påverkar hissens funktion vid nyttjande ska samråd med berörd räddningstjänst hållas. 8 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Vid dimensionering enligt klassificering får reduktion av bärverksklass med anledning av sprinklerinstallation inte göras. Vid dimensionering enligt modell av naturligt brandförlopp får sprinklersystem inte tillgodoräknas. Sida 16(16)