Byggnadstekniskt brandskydd, riktlinje

Transkript

1 I II Landstinget en Teknikstöd BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Avcl!\Je \ ') Datum Sida 1 (3) Dnr LO 13/02840 Uppdnr 666 Byggnadstekniskt brandskydd, riktlinje Ordförandens förslag 1. Anteckna informationen om upprättad Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd Uppdra till Fastighetschef att fastställa Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd. 3. Rapportera till Landstingsstyrelsen att riktlinje inom byggnadstekniskt brandskydd är upprättad och därmed är uppdraget som gavs till Fastighetsnämnden utfört. Samtidigt vill fastighetsnämnden understryka vikten av att även ansvarsfördelningen och stödfunktioner inom det förebyggande brandskyddsarbetet i linjen tydliggörs. 4. Uppdra till Landstingsfastigheter att under år 2014 inventera landstingets vårdavdelningar avseende dess möjligheter till säker utrymning vid brand och lämna förslag på åtgärder. Sammanfattning Landstingsstyrelsen gav Fastighetsnämnden i uppdrag att ta fram riktlinjer avseende utformning av det byggnadstekniska brandskyddet i landstingsägda och externt inhyrda lokaler. Föreslagen riktlinje är upprättad i syftet att landstinget ska ha en enhetlighet i val av robusta brandtekniska lösningar och erbjuda en flexibilitet i planlösning med mera för respektive objekt. Genom att identifiera vårdavdelningar där brister i utrymningsmöjligheter kan förekomma och i tillämpliga delar anpassa framtida fastighetsutvecklingsplaner utifrån detta så kan kostnadseffektiva brandskyddsåtgärder uppnås. I ärendet redovisas följande dokument; a) Beslutsunderlag b) Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd, bilaga Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Som ett resultat av genomförd extern granskning av landstingets brandskyddsarbete år 2012 gav Landstingsstyrelsen i uppdrag Postadress Box Falun Besöksadress " Vasagatan 27 Falun Kontakt landstingsfast.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: \... i Handläggare Fridner Måns mans.fridner@ltdalarna.se

2 Landstinget Dalarna en BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr LD13/02840 Sida 2 (3) till landstingsdirektören att tydliggöra ansvarsfördelningen och stödfunktioner inom det förebyggande brandskyddsarbetet. Landstingsstyrelsen gav samtidigt Fastighetsnämnden i uppdrag att ta fram riktlinjer avseende utformning av det byggnadstekniska brandskyddet i landstingsägda och externt inhyrda lokaler. Föreslagen riktlinje har utarbetats utifrån de senaste årens erfarenheter från Landstingsfastigheters genomförda byggprojekt samt riktlinjer som andra landsting har upprättat inom brandskydd. Riktlinjen är upprättad i syftet att landstinget ska ha en enhetlighet i val av robusta brandtekniska lösningar och erbjuda en flexibilitet i planlösning med mera för respektive objekt. Tidigare genomförd brandskyddsinventering av landstingets fastighetsbestånd har visat på behov av att identifiera vårdavdelningar avseende dess möjligheter till säker utrymning. Genom att identifiera vårdavdelningar där brister i utrymningsmöjligheter kan förekomma och i tillämpliga delar anpassa framtida fastighetsutvecklingsplaner utifrån detta så kan kostnadseffektiva brandskyddsåtgärder uppnås. Patientperspektiv Föreslagen riktlinje och inventering av vårdavdelningar kommer att stärka brandskyddet både på kort och lång sikt vilket därmed främjar patientsäkerheten. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Föreslagen riktlinje syftar till skapa enhetlighet i val av brandtekniska lösningar vilket effektiviserar byggprocessen avseende utformningen av brandskyddet. Inventering av landstingets vårdavdelningar tydliggör var särskilda behov av åtgärder finns. Kostnaden i byggprojekt för brandskyddet enligt riktlinjen bedöms vid en god lokalplanering/fastighetsutvecklingsplan skilja sig marginellt från att enbart bygga efter miniminivån i BBR. Att efter genomförd inventering vidta retroaktiva brandskyddsåtgärder, exempelvis förse lokaler med sprinkler, i vårdanläggningar som ej är under ombyggnation bedöms däremot bli kostsamt. Miljö, Likabehandling, Barnkonsekvens, Juridik, Folkhälsa, Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms ej vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA paragraf 10 har ägt rum den

3 Landstinget Dalarna en BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr Sida LD13/ (3) Uppföljning Under år 2014 kommer Landstingsfastigheter att pressentera resultatet av punkt 4, inventering av landstingets vårdavdelningar.

4 .a Landstinget 'I Dokumentkategori Utgåvenummer Diarienr: Riktlinjer 1 (1) LD 13/02840 Dokument ID Fastställande- Gäller from SLFDx / Upprättare Fastställare Gäller tom Måns Fridner Jan Sjöberg Tillsvidare Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan Falun landstingsfast.dalarna@ltdalarna Kontakt Fax: Org.nr \- Handläggare Måns Fridner mans.fridner@ltdalarna.se

5 , II landstinget Dokument rd SLFDx Utgåvenr 1 (1) Sida 2 (14) Innehåll Innehåll FÖRORD Syfte Omfattning Ansvar Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition Uppbyggnad ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Dimensionering Dimensioneringsmetod Dokumentation Betydelse av räddningstjänstens insats BRANDTEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Klassificering av verksamhet Brandtekniska installationer Larmsystem Automatiska släcksystem Brandgasventilation Dörrstängare MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND Tillgång till utrymningsväg Utformning och framkomlighet Utformning av utrymningsvägar Dörrar Utrymningsplats/tillgänglighet Brandtekniska installationer Vägledande markeringar Nödbelysning SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Allmänt SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM ByGGNADER Brandcellsindelning Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler Hiss ytterväggar/isolering Möjlighet till räddningsinsatser Räddningsväg Släckutrustning/Brandfilt Stigarledning Övriga krav Utrymningsplaner Spisar Bilagor Ändringar

6 I'J Landstinget.. Dokument ID SLFOx Ulgåvenr 1(1) Sida 3 (14) 1 FÖRORD 1.1 Syfte Riktlinjen redovisar Landstingets egen ambition och inriktning avseende byggnadstekniskt brandskydd i samband med om- och nybyggnation av lokaler. Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd är upprättad i syftet att Landstinget ska ha en enhetlighet i val av robusta brandtekniska lösningar och erbjuda en flexibilitet i planlösning med mera för respektive objekt. För att uppnå detta behövs vid projektering både det organisatoriska och det byggnadstekniska brandskyddet beaktas ur ett långssiktigt perspektiv. Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd redovisar skyddsnivån utöver myndighetskraven, vilket i dagligt tal anges som egen ambition. 1.2 Omfattning Riktlinje Byggnadstekniskt Brandskydd utgör ett styrande underlag vid om- och nybyggnation genom projektering, byggnation och installation av tekniska system i av Landstinget Dalama ägda och/eller förvaltade lokaler. Riktlinjen gäller inom respektive entreprenadområde men krav kan även behöva ställas i angränsande utrymmen för att uppnå tillfredsställande utrymning, se exempel under avsnitt 4.3. Externt inhyrda lokaler från annan fastighetsägare omfattas formellt sätt inte av denna riktlinje. I dessa fall regleras brandskyddsåtaganden genom avtal. Riktlinjen ska dock i tillämpliga delar nyttjas som ett underlag vid brandtekniska frågor. 1.3 Ansvar Projektledaren är ansvarig för att riktlinjen följs och uppnås i sin helhet. Avsteg från denna riktlinje kan endast ske efter godkännande från fastighetschef eller brandspecialist inom Landstingsfastigheter. Samtliga riktlinjer och motsvarande är underordnade gällande myndighetskrav. Projektering av tekniskt brandskydd ska ske integrerat med övriga teknikdiscipliner och i övrigt följa Landstingets Byggprocess och branschpraxis. För detta ansvarar projektledaren. Respektive konsult svarar fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet i överensstämmelse med Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag, ABK 09. Hänsyn ska alltid tas till andra regelverk och standarder som inte berörs i riktlinjema men som erfordras för det enskilda ärendet eller projektet. 1.4 Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition De brandtekniska krav som ska beaktas vid brandskyddsprojektering utgörs av samhällets krav i form av plan- och bygg lagen, PBL (SFS 2010:900) och Plan- och byggförordning, PBF (SFS 2011 :338).

7 I II Landstinget Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1(1) Sida 4 (14) I plan- och bygglagen 8 kap. 4 anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand. I PBF 3 kap. 8 anges vidare att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att: - byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, - utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, - spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, - personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt,och - hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Boverkets bygg regler, BBR 20 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2013:14) samt de europeiska konstruktionsstandarderna, EKS 9 (BFS 2011 :10 med ändringar t.o.m. BFS 2013: 1 O) utgör grundstommen för att uppfylla ovanstående ändamål. I vissa fall kan det vara aktuellt att ta särskild hänsyn till Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) som tillsammans med tillhörande förordning anger ramen för fastighetsägarens och nyttjarens skyldigheter för byggnadens brandskydd, nödlägesberedskap och krav på dokumentation och skriftlig redogörelse för brandskyddet. Utöver ovan gäller som lägsta myndighetskrav även Arbetsmiljöverkets och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) föreskrifter. 1.5 Uppbyggnad Innehållet i anvisningen följer till stora delar uppbyggnaden enligt Boverkets bygg regler kapitel 5. Enbart de punkter där Landstinget har ett önskemål om teknisk funktion, viktig information eller en egen ambition utöver gällande myndighetskrav redovisas.

8 I l) Landstinget Dokument ID SLFDx UIgåvenr 1(1) Sida 5 (14) 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Allmänt Vid frågor eller oklarheter gällande innehållet i denna riktlinje kontakta brandspecialist på Landstingsfastigheter. 2.2 Dimensionering Lokaler som ägs och/eller förvaltas av Landstinget Dalarna kan under sin livstid genomgått om- och tillbyggnationer under olika lagstiftningar och regelverk, med varierande nivå på det byggnadstekniska brandskyddet till följd. Retroaktivt ställda krav på utförande är generellt inte aktuellt, så länge byggnaden eller byggnadsdelen upprätthåller funktionen enligt det ursprungliga kravet och såvida byggnadsdelen inte påverkas aven ändring. Detta gäller dock inte vid krav på personsäkerhet och räddningstjänstens insatsmöjligheter, där Landstingets ambition är att erhålla ett gott brandskydd Dimensioneringsmetod Samtliga byggnader ska projekteras genom förenklad eller analytisk dimensionering. För de byggnader som klassificeras som en BrO-byggnad enligt BBR 20 ska brandskyddet verifieras med analytisk dimensionering, och detta ska ske senast i projekteringsfasen. I de fall analytisk utformningar av brandskyddet sker ska det verifieras genom en särskild utredning som biläggs brandskyddsdokumentationen. En kvalitativ bedömning accepteras inte som verifieringsmetod. Undantag från detta kan dock göras i vissa fall, exempelvis om en ombyggnation ej berör verksamhetsklass SC (innefattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet) men ingår i en större byggnad med verksamhetsklass SC och där byggnaden är uppförd innan kraven på analytisk dimensionering förelåg. 2.3 Dokumentation Landstingsfastigheter har utfört brandskyddsinventeringar med prioriterade åtgärdsförslag för merparten av fastighetsbestånden. Kontakta brandspecialist eller förvaltare på Landstingsfastigheter. i tidigt skede för att stämma av huruvida en inventering föreligger för det aktuella objektet. Brandskyddsdokumentation (relationshandling) ska kompletteras med en för verksamheten anpassad version, enligt särskild mall (i tillämpningsbara delar) framtagen av Landstingsfastigheter, se bilaga 2. Samtliga upprättade brandskyddsbeskrivningar skall i ett tidigt skede stämmas av med brandspecialist på Landstingsfastigheter.

9 , II Landstinget Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1 (1) Sida 6 (14) Följande brandskydd skall finnas på A-ritning alternativt särskild brandskyddsritning: Brandcellsindelning och övergripande verksamhetsbenämning (t.ex. administration, kök, mottagning, vårdavdelning) Brandteknisk klass på brandcellsskiljande byggnadsdelar såsom, väggar, dörrar och fönsterpartier Skyltning med vägledande markering Utrymningsvägar Inomhusbrandposter/handbrandsläckare Sprinklade samt osprinklade ytor Stigarledning med anslutning och uttagspunkter Brandgasventilation av källare, trapphus och hisschakt (ink!. aktiveringsanordningar) Utöver ovan skall även OR-ritningar brandlarm/sprinkler upprättas samt att befintliga eventuella framkörningskortlinsatsplaner revideras. 2.4 Betydelse av räddningstjänstens insats Byggnader och lokalers brandtekniska utförande ska projekteras så att räddningstjänsten inte är en förutsättning för säkerställd utrymning. Räddningstjänsterna i Dalarna är generellt dimensionerat för att omhänderta en normalstor lägenhetsbrand. Sa Merparten av Landstingets ägda och/eller förvaltade lokaler ligger inom områden där normal insatstid råder, det vill säga inom 10 minuter. Ett antal byggnader ligger dock i områden där insatstiden överskrider 10 min. Vid byggärenden som inte är bygglovspliktiga men som på något sätt ändå kan påverka/förändra räddningstjänsten insatsmöjligheter skall kontakt alltid tas med den lokala räddningstjänsten för avstämning. 3 BRANDTEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Klassificering av verksamhet Termen "sjukhus" nyttjas i dagligt tal som ett samlingsnamn på en byggnad eller ett byggnadskomplex som inrymmer en mängd olika verksamheter, med allt från apotek, cafe, dagmottagning, sjukhuskyrka, operationssal, teknikutrymmen till lokaler för inneliggande patienter. Definitionen av sjukhus som verksamhetsklass 5C innefattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Exempel på sådana utrymmen är vårdavdelningar med inneliggande patienter, operation, akut m.m. I brandskyddsbeskrivningen ska typ av verksamheten utredas och tydligt anges, utan att nyttja term "sjukhus" som allmänt begrepp. I stället ska termerna mottagning,

10 , II landstinget Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1 (1) Sida 7 (14) vårdavdelning eller motsvarande nyttjas och där patienternas möjlighet att själva sätta sig i säkerhet framgår. Det skall även framgå om särskilda tidskrävande åtgärder behöver vidtas, såsom t.ex. stabilisering av patient och/eller omkoppling av medicinteknisk utrustning, innan en evakuering av patient kan påbörjas. 3.2 Brandtekniska installationer Larmsystem Detektering Samtliga lokaler i byggnader inom Landstingsfastigheter som inrymmer verksamhetsklass 5e samt lokaler för personer som hålls innelåsta (verksamhetsklass 50), ska ha ett heltäckande automatiskt brandlarm kompletterat med larmdon inom byggnaden. Motsvarande krav ställs även på lokaler som är sammanbunden med byggnader som inrymmer någon av dessa verksamhetsklasser. Brandlarmets utförande ska ske enligt SBF 110:6 och i övrigt enligt allmänt råd i BBR I byggnader som ej inrymmer verksamhetsklass 5e och 50 ska minst utrymningsvägar, kommunikationsytor, vilrum/sovrum, utrymmen med särskilda brandrisker eller risk för anlagd brand samt lokaler med kritisk verksamhet (där brand kan orsaka långt avbrott i verksamheten) förses med detektorer. Detektering ska generellt ske med rökdetektorer. Brandlarmet ska kopplas direkt till Bevakningsservice och/eller driftoperatör som är bemannad dygnet runt samt till räddningstjänst via SOS. Larmdon Brandlarmssignalering ska ske med hjälp av akustiska larmdon och vid behov kompletteras med optiska don. Exempelvis ska hygienutrymmen i publika lokaler förses med optiska larmdon eftersom personer med hörselnedsättning kan vistas där utan direktkontakt med andra personer. Larmdonen skall företrädesvis utföras med siren men i befintliga byggnader som är försedda uteslutande med larmklocka bör larmklocka eftersträvas för att undvika missförstånd pga olika signalkaraktärer inom samma byggnad. Signaltypen skall följa SS signaltyp 6, alla larmdon för brandlarm skall ge samma signaltyp. För verksamhetsklass 5e där vårdpersonal ansvarar för utrymning av patienter och besökare på vårdavdelning, ska brandlarmet ha en god hörbarhet av minst 65 db(a). Ljudnivån ska även vara minst 10 db(a) över omgivande normal bakgrundsnivå och ska inte överstiga 115 db(a) på en meters avstånd från larmdonet. Hörbarhetskravet ska vara uppfyllt i sådan omfattning att det alltid kan garanteras att någon ur vårdpersonalen uppmärksammar brandlarmet för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till släck-/utrymningsinsats. I lokaler avsedda för inneliggande patienter, särskilt beaktat intensivvårdslokaler och Neoantal, ska varsamhet tillämpas avseende hörbarhet i vårdrum. För övriga verksamhetsklasser skall god hörbarhet gälla i kommunikationsstråk, konferensrum, personalrum och motsvarande.

11 I II landstinget Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1(1) Sida 8 (14) Utrymningssignal ska fortgå tills larmet återställs (alternativt till dess att knapp "larmdon tyst" trycks in av behörig person). Varje larmdon ska förses med en skylt som anger signalens betydelse. I detta fall ska skylten utformas med texten "Brandlarm". Skylten ska utformas med vit text på röd botten och vara läsbar från ståplan under, eller vid, larmdonet. Yttre larmdon placeras vid entre närmast brandförsvarstablå/brandlarmcentral och skall vara i form av blixtljus. Detta skall släckas först vid återställning. Strömförsörjning Brandlarmet ska kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Ledningsnätet ska förläggas och utformas så att brandlarmet kan fungera en viss tid också under pågående brand. Detta kan utföras i enlighet med supplementblad ( ) till Utrymningslarm Larmknappar Larmknappar ska placeras vid alla utrymningsdörrar till trapphus och vid utrymningsdörrar direkt till det fria. Undantag kan göras där risken för "falskiarm" är hög såsom exempelvis inom psykiatriska vården. I dessa fall placeras larmtryckknappar företrädesvis vid expeditioner. Avstånd till närmaste larmknapp ska vara maximalt 30 m. Larmknappar ska förses med skyddslock och placeras högst 1,6 m över golv. På platser där inte endast personal förväntas aktivera larmtryckknapp och där rullstolsbundna personer förväntas vistas ska larmknapp placeras mellan 1,0-1,2 m över golv. Styrfunktioner I brandskyddsbeskrivningen och anläggarintyget skall samtliga styrfunktioner för brandlarmet framgå, exempelvis: Dörrstängningsautomatik Styrningar av brandfunktioner i luftbehandlingsinstallationer(spjäll, fläktar etc.) Larm till SOS/räddningstjänsten Larm till personsökare (t.ex. bevakningsföretag, driftoperatör samt dagtid även anläggningsskötare) Upplåsning av dörrar som anordning för att medge återinrymning Brandgasventilation för tryckavlastning av hisschakt Hisstyrning (stannplann anges) Samtliga styrfunktioner som är beroende av larmet ska aktiveras inom maximalt 20 s efter larmkapp intryckts eller brandlarm indikerats i brandlarmcentral. Brandlarmsdisplay/kallelsesignal Byggnader som inrymmer verksamhetsklass 5 c eller är sammanbunden med annan byggnad som inrymmer denna verksamhet skall förses med brandlarmsdisplayer. Brandlarmsdisplayer, där aktuellt hus, våning, typ av rum och detektornummer kan utläsas placeras vid arbetsstationer eller expeditioner som normalt är bemannade och minst en display per avdelning, mottagning eller administrativ enhet. Vid brandlarm inom våningsplanet aktiveras rött blixtljus vid brandlarmsdisplayen. Som komplement ska brandlarmet presenteras i kallelseanläggningen, där sådan finns, endast på det våningsplan där branddetektorn aktiverats.

12 I II Landstinget Dokument ID SLFOx Utgåvenr 1 (1) Sida 9 (14) Automatiska släcksystem Vid ny- och ombyggnation eller ändring av verksamhetstyp till verksamhetsklass 5C samt lokaler för personer som hålls innelåsta (verksamhetsklass 50), ska lokalen förses med ett automatiskt släcksystem. Den automatiska vattensprinkleranläggningen ska utföras enligt SBF 120:7 och enligt teknisk anvisning brandsläckningssystem, se bilaga 4. Vid ny- och ombyggnation av lokaler i byggnader som inte inrymmer verksamhetsklass 5C eller 50 men som är sammanbunden med annan byggnad som inrymmer sådan verksamhetsklass skall installation av automatiskt vattensprinkleranläggning övervägas. Utöver ovan kan det även för lokaler med kritisk verksamhet eller speciellt skyddsvärd utrustning vara lämpligt att installera fast släcksystem med hänsyn till verksamhetens samhällsfunktion och i syfte att minimera avbrottstider i vården efter brand samt begränsa egendomsskador. I det fall det automatiska släcksystemet installeras med avsteg i omfattning och/eller att systemet inte driftsättas innan verksamhet startas/återupptas inom den aktuella ny- eller ombyggda lokalen ska kontakt i samtliga sådana fall ske med brandspecialist på Landstingsfastigheter Brandgasventilation Generellt ska luckor i mark/takplan undvikas, med tanke på snöröjning och mark nyttjande. Föreskrivs luckor i stället för brandgasfläktar ska dessa i möjligaste mån placeras lodräta/på vägg. Alternativt ska särskild utredning göras beträffande luckans placering och erforderlig öppningskraft, i samråd med brandspecialist på Landstingsfastigheter. Brandgasventilation manövreras av räddningstjänsten och ska därför normalt ej förses med automatisk öppningsfunktion. Vid installation av fjärrmanövrering av brandgasventilation ska denna utföras på så sätt att luckorna ej öppnas automatiskt vid oplanerade strömavbrott. Luckor och manöver för brandgasventilation ska låsas med nyckel för att försvåra sabotage samt öka intrångsskydd. Med nyckel avses s.k. brandkårsnyckel. Rökevakueringsluckor/brandgasventilation ska placeras så att friskluftsintag inte riskerar att ta in brandgaser i händelse av evakuering av brandgaser. Källare/kulvert som har förbindelse med Br 1 byggnad skall förses med brandgasventilation. Energiprestanda (isolering av lucka) ska beaktas vid materialval Dörrstängare Automatiska dörrstängare ska utformas i lägst brandteknisk klass C1. Dörrar som förväntas vara uppställda ska förses med magnetuppställning kopplade till ett automatiskt brandlarm, eller kombinerat med rökdetektorer placerade på vardera sidan om dörrpartiet om rökdetektor inte finns i bägge utrymmena mellan dörrpartiet.

13 landstinget Dokument ID SLFOx Utgåvenr 1(1) Sida 10 (14) Branddörrstängare ska uppfylla SS-EN 1155 och SS-EN 1158, och uppfylla kraven för den aktuella brandavskiljande dörren. Beakta särkilt öppningskraft på dörrar mot lokal/rum för inneliggande patient, där funktion typ freeswing kan vara ett krav, dels ur aspekten att patienter lätt ska kunna öppna dörren och dels ur verksamhetsperspektiv för att få en god arbetssituation vid förflyttning av sängar med mera. 4 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND 4.1 Tillgång till utrymningsväg Utrymningsstrategin för lokaler med patienter som endast kan transporteras i säng ska utformas så att tillgång till horisontell utrymning finns, i två av varandra oberoende riktningar. Trapphus är inte att betrakta som en godtagbar utrymningsväg för dessa patienter. I de fall horisontell utrymning inte kan tillskapas i tillräcklig utsträckning med möjlighet för vidare förflyttning/utrymning, ska installation av brandhiss/utrymningshiss eller annan lösning övervägas, då möjlighet ska finnas att fullfölja utrymning med säng ända ut till det fria. Spiraltrappor kan vara svåra att gå i och ska därför inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor. Detta gäller vid nybyggnation eller ändring av byggnad som kräver byggnadslov och som påverkar brandskyddet. Vid övriga byggprojekt ska kraven beaktas genom skälighetsbedömning. 4.2 Utformning och framkomlighet Utformning av utrymningsvägar Lokaler där utrymning med patienter som endast kan transporteras i säng kan förväntas förekomma ska ha utrymningsvägar anpassade efter sängbredder med tillhörande medicinsk utrustning, vilket normalt innebär en minimum fri bredd om 1,3 meter inklusive dörröppning. Korridorer utförs normalt minst 2,4 meter breda för att möjliggöra möte eller passage förbi annan säng etc. Detta utgör samtidigt en verksamhetslösning som används sedan tidigare inom lokaler med sängliggande patienter. Projektledare ansvarar för att kontrollera behov av fritt mått till/från angivna utrymmen, där svängradie och framkomlighet samt slagriktning på dörrparti(er) ska särskilt beaktas Dörrar Vred får inte användas för att manövrera tryckesfallet. Dörrar som fungerar som utrymningsvägar som endast går att öppna med nyckel får ej förekomma, undantaget bostads- eller arbetslokal för högst 10 personer. Där återutrymningskrav föreligger (verksamhetsklass 5C) kan automatisk upplåsningsfunktion via brandlarmet tillämpas då dessa utrymmen ska ha ett heltäckande automatiskt brandlarm. Upplåsningsfunktionen kan även tillämpas för att

14 I'J landstinget II Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1(1) Sida 11 (14) säkerställa att personal från andra våningsplan kan bistå/undersöka den "branddrabbade verksamheten" Utrymningsplats/tillgänglighet Publika lokaler skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Med publika lokaler avses utrymmen där personal ej har vetskap om besökare. Exempel på sådana utrymmen är huvudentn:~er, cafe/restaurang, bibliotek, sjukhuskyrka, butiker. I de fall där dessa lokaltyper är osprinklade samt saknar tillgängliga och användbara utrymningsvägar skall utrymningsplatser anordnas. 4.3 Brandtekniska installationer Observera att nedanstående krav även gäller närliggande utrymmen utanför entreprenadområdet som utgör utrymningsväg eller väg till utrymningsväg från entreprenadområdet. Exempelvis kan befintliga trapphus behöva kompletteras med vägledande markering och nöd belysning. Vid omfattande åtgärdsbehov kan etappvisa åtgärder genomföras inom olika byggprojekt Vägledande markeringar Samtliga lokaler ska förses med genomlysta utrymningsskyltar om det inte uppenbart är obefogat. Utrymningsskyltarna skall ha säkerställd strömförsörjning motsvarande nödbelysning Nödbelysning Samtliga trapphus ska förses med en belysningsstyrka som motsvarar minst 5 lux i gånglinjen. Samtliga kommunikationsytor (korridorer, entreer och likande) i byggnader som inrymmer öppen eller slutenvård ska förses med nöd belysning, med en belysningsstyrka som motsvarar lägst 1 lux längsmed kommunikationsvägens ' centrumlinje. Kontrollera utförande UPS med elansvarig inom Landstingsfastigheter. 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND 5.1 Allmänt Öppen container ska placeras minst 6 meter från fasad och täckt container minst 4 meter från fasad. Finns det utskjutande tak gäller skyddsavståndet från takets ytterkant. Om det kan garanteras att den täckta containern hålls låst, då den ej är under uppsikt, kan containern placeras utan hänsyn till avstånd från fasad. Om fasad på byggnad innehåller fönster eller utgörs av brännbart material så placeras dock container alltid minst 1 meter från byggnad. För container som är tom eller endast innehåller obrännbart material gäller samma krav som för en täckt och låst container. Observera att andra avstånd än ovan generellt gäller vid förvaring av brandfarlig vara i container. Skydd mot anlagd brand ska beaktas vid ny- och ombyggnader samt för befintliga byggnader avseende tillträdesskydd, tillträdeskontroll och inhägnad.

15 "1 1 Landstinget.. Dokument ID SLFDx Utgåvenr 1 (1) Sida 12 (14) Om inte tillträdesskyddet bedöms medge tillräckligt skydd ska följande åtgärder beaktas: Undvika upplag av brännbart material i anslutning till byggnader Anordna belysning inom "mörka" delar av området där brännbart material hanteras. Undvika byggnadsutformningar med öppna lastkajer, skymda vinklar mm. Anordna kompletterande övervakning, manuell rondering eller tekniska system. 6 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER 6.1 Brandcellsindelning Lokaler som inrymmer drifttekniska system eller annan utrustning som är av central betydelse för att kunna bedriva verksamhet i byggnaderna, ska särskilt beaktas i avseende skydd mot brand. Exempel på sådana lokaler är datacentraler, reservkraftsrum, driftövervakningscentraler, korskopplingsrum, telefonväxelrum, rum för UPS. Generellt ska samtliga lokaler som inrymmer medicinsk utrustning som magnetkameror och liknande särskilt beaktas i avseendet brandtekniskt avskiljning, i kombination med val av automatisk släckutrustning. I de fall nyttjare har särskilt skyddsvärda lokaler med exempelvis medicinteknisk utrustning av unik art eller där ett avbrott pga. brand kan ge svåra konsekvenser och orsaka långa avbrott i verksamheten, ska utredning ske av möjlighet till utökat skydd i samråd med nyttjare. Brandtätning vid genomföringar i brandcellskiljande byggnadsdelar ska alltid utföras på bägge sidor även om enkelsidig brandtätning är tillräckligt för att uppfylla samma krav. Märkning av brandcellsgräns skall göras på vägg ovan undertak var 4:e meter med "BRAND EI30, EI60 o s v" genom schablonmålning med bokstavshöjd ca 100 mm, kulör röd. På detta vis tydliggörs mot entreprenörer vad som är brandcellsgräns Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler Eventuella verksamhetsspecifika krav gällande avbrottsfri drift av ventilation (exempelvis över- eller undertrycksatta lokaler för att motverka spridning av smitta eller förebygga infektioner) ska särskilt beaktas vid val av lösning för ventilationsbrandskydd Hiss Vid ny- och om byggnation samt vid större renoveringar av hissar skall hänsyn tas så att hisschaktet utformas så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. Vid utlöst brandlarm styrs hissar till bestämt plan (normalt entreplanet) eller om brand detekteras på detta plan till våningen ovan. Hissen stannar på

16 I II Landstinget Dokument ID SLFOx Utgåvenr 1(1) Sida 13 (14) dessa plan tills larmet återställts och hissdörrar stängs automatiskt efter att eventuella passagerare släppts ut. 6.2 Ytterväggar/isolering Cellplaster såsom EPS, XPS eller produkter med motsvarande brandtekniska egenskaper är endast godkända som isolering under plattan upp till sockelnivå. Lägsta godkända isolering i övrigt är cellplasterna PIR, PUR eller produkter med motsvarande brandtekniska egenskaper. I tabellen nedan listas var olika typer av material får användas som isolering. Isoleringsmaterial Väggar Tak Under plattan upp till sockelnivå Stenull JA JA JA JA Mineralull JA JA JA JA Cellplast produkter EPS, XPS eller likvärdigt' Nej Nej JA Nej PIR, PUR, Igucell, SPU- JA JA JA JA EFR eller likvärdiqt' Invändigt i byggnaden 1 EPS. XPS eller likvärdiga cellplatsprodukter droppar och av ger mycket rök när det brinner okontrollerat. Dessa kan ur fuktsynpunkt användas i våtrum men bör om möjligt undvikas. 'PIR, Igucell, SPU-EFR eller likvärdigt cellplatsprodukter brinner likt trä, dock droppar och avges rök inte i samma omfattning som EPS eller likvärdiga cellplastprodukter 7 Möjlighet till räddningsinsatser 7.1 Räddningsväg Där behov av särskild räddningsväg kan vara aktuell skall dessa generellt utformas enligt SBN 80 men avstämning skall alltid göras med den lokala räddningstjänsten. Räddningsvägen ska markeras med standardiserad skylt "Räddningsväg" samt snöröjas och beläggas med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjord gräsmatta ska inte användas som beläggning på räddningsväg. Räddningsvägar ska enligt SBN 80 uppfylla följande krav: Minst 4,0 meter fri höjd Minst 3,0 meter körbanebredd Hårdgjord yta som klarar 100 kn axeltryck Maximalt 8 % längs lutning Maximalt 2 % tvärfall (anges ej isbn 80 men i SBF:s handbok "Brandskydd i BBR" Minst 50 meter vertikalradie Minst 7 meter innerradie, samt ha sådan breddökning och hinderfritt område före, genom och efter kurvan att stegfordon kan framföras 7.2 Släckutrustning/Brandfilt Samtliga lokaler ska förses med brandsläckningsutrustning så att högsta avstånd till närmaste släckutrustning understiger 25 m. Dessa ska utgöras av 9 liters skumsläckare med lägsta effektivitetsklassen 34A 233B och som ska klara av att

17 ,'J landstinget.. Dokument ID SLFOx Utgåvenr 1 (1) Sida 14 (14) användas vid elektriskt utrustning upp till 1000V. Alternativt kan inomhusbrandposter utförda enligt SS-EN användas. Kolsyresläckare ska enbart förekomma i storkök, ställverk, UPS-rum och motsvarande. Pulversläckare ska normalt endast förekomma i ej uppvärmda utrymmen. Brandfilt placeras vid varje brandlarmsdisplay. Om avståndet från utrymmen för matlagning eller uppvärmning av mat till närmsta brandlarmsdisplay överstiger 25 m så skall brandfilt även placeras vid närmast angränsande släckutrustning. 7.3 Stigarledning Samtliga byggnader med fler än fyra våningsplan som inrymmer verksamhetsklass 5C ska förses med stigarledning i trapphus. I övrigt gäller krav på installation av stigarledning för släckvatten i byggnader över 24 meter. Placering och utförande av stigarledning skall alltid stämmas av med räddningstjänsten. 8 Övriga krav 8.1 Utrymningsplaner Utrymningsplaner skall upprättas enligt MetisCad mall tillhandahållen av Landstingsfastigheter. Utrymningsplaner placeras företrädesvis i vid släckutrustning vid anslutning till entreer till respektive verksamhet och i förekommande fall vid brandlarmsdisplayer. 8.2 Spisar Samtliga spisar och elluttag till kaffebryggare som installeras skall förses med timerfunktion, max 30 min. Det bör även övervägas att komplettera med spisvakt som bryter strömmen vid överhettning och/eller rökutveckling. 9 Bilagor Utöver det som nämnts i denna riktlinje skall nedanstående bilagor alltid följas i alla projekt. - Rutin Heta arbeten, bilaga 1 - Beskrivning brandtekniska system och utrymningsstrategi, bilaga 2 - Riktlinjer för brandkrav på lös inredning, bilaga 3 - Teknisk Anvisning Brandsläckningssystem Falu Lasarett, bilaga 4 10 Ändringar Då detta är första versionen har inga tidigare revideringar gjorts.