Teknisk anvisning BRAND- Projektering

Transkript

1 Sidantal 15 BRAND- Projektering Version 3 Landstingsservice i Uppsala Län

2 2(15) 0 FÖRORD SYFTE OMFATTNING ANSVAR AVSTEG UPPBYGGNAD REVIDERINGAR ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNT DIMENSIONERING DIMENSIONERINGSBEHOV BETYDELSE AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS INSATSPLANER BRANDTEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETSKLASSER BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄG UTFORMNING OCH FRAMKOMLIGHET SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND MINDRE KÖK OCH PERSONALUTRYMMEN CONTAINER VID FASAD DRIFTSKEDE SKYDD MOT ANLAGD BRAND BRANDFARLIG VARA SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER BRANDCELLSINDELNING MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER STIGARLEDNING ROBUSTHET DET ROBUSTA SJUKHUSET PROJEKTAVSLUT RELATIONSHANDLING INFORMATION TILL HYRESGÄSTER Projektering

3 3(15) 0 FÖRORD 0.1 Syfte Denna tekniska anvisning utgör tillsammans med övriga tekniska anvisningar ett styrande dokument som redovisar Landstingsservice egenambition och inriktning. Anvisningen gäller inom respektive entreprenadområde men krav kan även behöva ställas i angränsande utrymmen alternativt hela byggnaden vid ombyggnation, därav kan det vara svårt att bestämma entreprenadområde innan brandprojekteringen är avklarad. Detta dokument redovisar Landstingsservice inriktning och krav på brandskydd utöver myndighetskraven, vilket benämns egenambition, d.v.s. krav över de lägsta krav på brandskydd som samhället ställer. Riktlinjerna ska tillämpas i kombination med gällande regelverk samt övriga riktlinjer. Anvisningarna syftar till att beakta både den organisatoriska och den byggnadstekniska brandsäkerheten för samtliga av Landstingets lokaler. Arbetet med brandskydd ska bedrivas i ett långsiktigt perspektiv och det tekniska brandskyddet ska präglas av enhetlighet och kontinuitet samt vara robust och flexibelt. Alla ändringar av brandskyddet som sker i befintliga lokaler/verksamheter skall planeras i dialog med nyttjaren, förvaltaren, driften och systemförvaltare för brandskydd och ska i första hand utföras i samband med andra fastighetsåtgärder för att minimera störningar i verksamheten. Projektledaren kan vara länken mellan projektör och nyttjare/förvaltare. 0.2 Omfattning Brandskydd - Projektering omfattar de byggnader som ägs och/eller förvaltas av Landstinget i Uppsala län. Landningsplatser för helikoptrar behandlas inte i denna tekniska anvisning. Borttagen text från föregående version visas överstryken och med röd färg Ny text visas understryken och med röd färg - Projektering

4 4(15) 0.3 Ansvar Den tjänsteman eller konsult som utsetts att projektera, organisera och/eller utbilda svarar fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet samt att kraven i denna tekniska anvisning tas med i handlingen. Projektledaren ansvarar för att kraven i de tekniska anvisningarna följs och uppnås. Samtliga tekniska anvisningar är underordnade gällande myndighetskrav. Hänsyn ska alltid tas till andra regelverk och standarder som erfordras för det enskilda ärendet eller projektet men som inte berörs i riktlinjerna. För detta svarar den som är satt att handlägga ett ärende eller ett projekt. Projektering av tekniskt brandskydd ska ske integrerat med övriga discipliner enligt vedertagen branschpraxis. Projektering av brandskydd i Landstingets fastighetsbestånd, inklusive upprättande av plan för brandskydd under byggtid, ska utföras av person med brandingenjörsexamen med dokumenterad erfarenhet av brandteknisk projektering. 0.4 Avsteg Vid ändring kan avsteg från Landstingets egenambitioner få göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Samtliga avsteg från denna anvisning ska motiveras genom kvalitativ bedömning eller scenarioanalys och ska godkännas av Landstingsservice teknikchef. Samtliga avsteg skall vara tydligt beskrivna i projekterings- och relationshandlingar. 0.5 Uppbyggnad Till denna tekniska anvisning finns det inom Landstinget i Uppsala län ett antal styrande riktlinjer inom verksamhetsytorna, se ex LUL Brandfarlig vara samt LUL Brandsäkerhetskrav gällande lös inredning. Dessa riktlinjer skall inarbetas under brandskyddsprojekteringen. - Projektering

5 Dokument Sidnr 5(15) 0.6 Revideringar Följande revideringar har gjorts från ver.2 daterad Kapitel Ändring 1.4 Flyttad till kap 8 och delvis borttagen 4.4 Brandfarlig vara 8 Tillagt kapitel gällande projektavslut 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Allmänt Vid frågor eller oklarheter gällande innehållet i denna anvisning kontakta Landstingsservice, systemförvaltning- brandskydd. 1.2 Dimensionering Fastigheter som förvaltas av Landstingsservice har i många fall genomgått ny- om- och tillbyggnationer under olika lagstiftningar och regelverk. Med det följer att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet varierar. Krav på retroaktiva åtgärder föreligger inte så länge byggnaden eller byggnadsdelen upprätthåller funktionen enligt det ursprungliga kravet. 1.3 Dimensioneringsbehov För byggnader som klassificeras som Br0-byggnad enligt BBR, senaste utgåva, ska brandskyddet verifieras genom analytisk dimensionering där identifieringen av verifieringsbehovet är ett minimum av handlingar som ska presenteras senast i programhandlingsfasen. I de fall analytiska utformningar av byggnader utförs ska, utan undantag, detta tydligt framgå i dokumentationen och verifiering utförd enligt kraven i BBRAD, senaste utgåvan, och som bilägges brandskyddsbeskrivningen. Vid en eventuell oklarhet om byggnadsteknisk klass Br1 eller Br0 kan BIV:s stöd för tillämpning vid brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader tjäna som ett stöd gällande analytisk-/förenklad dimensionering samt att kontakt tas med Landstingsservice, systemförvaltning - brandskydd. - Projektering

6 6(15) 1.4 Dokumentation Landstinget har låtit utföra inventeringar med förslag till åtgärder baserade på prioriteringsbeslut för merparten av vårt fastighetsbestånd. Även vissa särskilda utredningar avseende brand har gjorts. Kontakta Landstingsservice, systemförvaltning brandskydd i ett tidigt skede för att stämma av om en särskild utredning eller inventering föreligger för det aktuella objektet. Vidare skall en Förenklad brandskyddsredogörelse som väldigt enkelt beskriver brandskyddet i aktuell byggnad och som ska delges nyttjaren vid övertagandet av nybyggda lokaler eller vid ändring av befintliga lokaler. Dokumentet ska ge nyttjaren en övergripande insyn och förklaring till vilka olika brandtekniska system som finns i lokalen. Befintliga redogörelser revideras vid ombyggnation och ändringar som påverkar dess innehåll. 1.5 Betydelse av räddningstjänstens insats Vid byggärenden (även om de inte är bygglovspliktiga) som på något sätt ändå kan påverka/förändra räddningstjänstens insatsmöjligheter skall kontakt tas med den lokala räddningstjänsten för avstämning ihop med systemförvaltare brandskydd, landstingsservice. 1.6 Insatsplaner Vid ändringar som berör befintliga insatsplaner ingår i projekteringen att revidera dessa. Vid avsaknad av insatsplaner vid ändring i byggnad försedd med automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten ska kontakt tas med Systemförvaltare brand för att utreda behov av att upprätta insatsplaner. Insatsplan ska upprättas enligt Svenska brandskyddsföreningens handbok Rekommendation för insatsplan. Upprättande av insatsplan ska föregås av dialog med räddningstjänsten vilken skriftligen ska dokumenteras. 2 BRANDTEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Verksamhetsklasser I de fall lokalers indelning i verksamhetsklasser är tveksam ska den verksamhetsklass som utgör högst skyddsnivå väljas. Vald verksamhetsklass ska tydligt motiveras i brandskyddsbeskrivning. 2.2 Brandtekniska installationer Larmsystem Samtliga lokaler i Landstingets byggnader och anläggningar ska förses med ett heltäckande automatiskt brandlarm. Avsteg från ovan kan göras, ex i serviceutrymmen eller administrativa byggnader. För mer information om utförande se teknisk anvisning El- Telesystem, Utformning och aktivering av automatiskt brandlarm Automatiskt brandlarm skall utföras enligt SBF 110 (senaste utgåva). - Projektering

7 7(15) Brandprojektören ansvarar för att stämma av placering av brandförsvarstablå och eventuella lokala riktlinjer från berörd kommuns räddningstjänst. Det automatiska brandlarmet ska överföras direkt till räddningstjänst och Landstingsservice driftcentral som är bemannad dygnet runt. Brandprojektör ska ge elprojektör underlag från brandskyddsbeskrivning för att fylla i utförandespecifikationen Utformning och aktivering av utrymningslarm Utrymningslarm ska installeras inom samtliga verksamheter som förses med automatiskt brandlarm. Utrymningslarm utförs enligt SBF:s rekommendation Utrymningslarm (senaste utgåva). I lokaler avsedda för inneliggande patienter, särskilt beaktat intensivvårdslokaler och Neonatal, ska varsamhet tillämpas avseende hörbarhet i vårdrum. I dessa fall ska utrymningslarmets utformning utredas med hänsyn till utrymningsorganisationen. För verksamhetsklass 5B, 5C och 5D ska brandlarmet skicka signal till kallelsesignalsystemet för att möjliggöra en tidig varseblivning och möjlighet till insats av vårdpersonal. I lokaler med verksamhetsklass 2B samt i dess kommunikationsstråk skall utrymningslarmet vara utfört som ett talat utrymningsmeddelande. Brandprojektör ska ge elprojektör underlag från brandskyddsbeskrivning för att fylla i utförandespecifikationen Automatiska släcksystem Landstingsservice ambition är att installera sprinkler utfört enligt SBF 120 och SBF 501 (senaste utgåva) i samtliga lokaler med verksamhetsklass 5B, 5C och 5D i samband med ny- och ombyggnation och planerade fastighetsåtgärder. Denna ambition ska vara vägledande i de gränsfall som kan uppstå vid tolkning av regelverket i samband med ändringsprojekt i befintliga byggnader. Vid ändring från annan verksamhetsklass till verksamhetsklass 5B, 5C eller 5D ska automatiskt vattensprinkler installeras. Vid nybyggnation av sjukhus ska dock installation av automatisk vattensprinkleranläggning i hela byggnaden beaktas i syfte att få ett robust sjukhus med goda möjligheter för att vara så flexibel att verksamheter ska kunna flytta utan att det innebär stora ombyggnationer gällande brandskydd. Landstingsservice har även ambition att beakta installation av sprinkler för att förstärka befintligt brandskydd då utvärdering av det byggnadstekniska brandskyddet visar att detta är skäligt. - Projektering

8 8(15) I vattenkänsliga miljöer t.ex. operation, röntgen, eller i lokaler med speciell elektrisk utrustning skall typ A förutlösningssystem användas för att höja säkerheten mot oönskade vattenskador. För vissa lokaler med känslig eller speciellt skyddsvärd utrustning kan det även vara lämpligt att installera annat fast släcksystem, tex gassläcksystem. Avsteg från installation av automatiska släcksystem godtas, förutsatt att det inte strider mot BBR/PBL, i de fall det medför en oacceptabel störning för verksamheten, orimlig kostnad i förhållande till nytta och/eller att det av andra skäl inte är lämpligt att installera sprinkler inom ramen för aktuellt projekt. I samband med avsteg skall en planering göras för att säkerställa en framtida installation av sprinkler enligt Landstingsservice ambition. Operationsavdelningar där det kan förekomma sövda patienter är att betrakta som verksamhetsklass 5C. För utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vattenkällan utgöras av förbättrad, dubblerad eller kombinerat vattentillopp enligt i SS-EN För mer information om utförande se 54 Brandsläckningssystem (VVS) Brandgasventilation Luckor/fläktar ska generellt utföras med motor och manövreras från närmsta brandförsvarstablå, Vid fjärrmanövrering ska installationen vara utförd på ett sådant sätt att luckorna ej öppnas automatiskt vid oplanerat strömavbrott. Manöverenheten till luckorna skall låsas med nyckel för att försvåra sabotage/intrång. Med nyckel avses en så kallad brandkårsnyckel utformad enligt SS3654. Brandgasventilation genom att krossa fönster accepteras ej. Brandgasluckor ska placeras så att friskluftsintag inte riskerar att ta in brandgaser i händelse av evakuering av brandgaser. Varje brandcellsdel av kulvertens kommunikationsstråk ska kunna brandgasventileras Vred och lucka ska vara tydligt märkta med det område de betjänar/manövrerar. Energiprestanda (isolering av lucka) ska beaktas vid materialval. Luckan ska vara upphöjd ca 0,4-0,5m ovan marknivå samt vara utrustad med inbrotts- och fallskydd Dörrstängare/dörrautomatik Dörrar som förväntas vara uppställda ska förses med magnetuppställning kopplade till ett automatiskt brandlarm, eller kombinerat med rökdetektorer placerade på vardera sidan om dörrpartiet om ett brandlarm inte finns i lokalen. Branddörrstängare ska uppfylla SS-EN 1155 ( Elektriskt manövrerade dörruppställningsbeslag) och SS-EN 1158 (Dörrkoordinatorer för pardörrar), och uppfylla kraven för den aktuella brandavskiljande dörren. - Projektering

9 9(15) Beakta särskilt öppningskraft på dörrar mot lokal/rum för inneliggande patient, där funktion typ freeswing kan vara ett krav, dels ur aspekten att patienter lätt ska kunna öppna dörren och dels ur verksamhetsperspektiv för att få en god arbetssituation vid förflyttning av sängar med mera Brandgasspjäll Brandgasspjäll som enbart aktiveras med smältbleck är inte tillåtna i någon av landstingets lokaler då dessa inte uppfyller kraven för skydd mot brandgasspridning, då brandgasspridning kan ske innan tillräckligt hög temperatur påverkar smältblecket. Vid installation av sprinkler ska befintliga mekaniska brandspjäll med smältsäkring särskilt beaktas och vid behov bytas ut då dess funktion sannolikt sätts ur spel då kalla brandgaser inte förväntas aktivera spjället. - Projektering

10 10(15) 3 Möjlighet till utrymning vid brand 3.1 Tillgång till utrymningsväg Brandskyddet ska utgå från och anpassas efter verksamheten. Då utrymningsstrategin på sjukhus till stor del bygger på horisontell utrymning till intilliggande brandceller, är det viktigt att avgränsa antalet vårdrum per brandcell. Detta för att ge personalen goda möjligheter att hjälpa patienterna i en brandutsatt avdelning att utrymma horisontellt. Brandcellen ska vara så stor att det antalet sängburna patienter som förflyttas horisontellt ska få plats i brandcellen. Brandcellsgränserna ska utformas med sådan skyddsnivå att tillräckligt med tid finns för att utrymma vidare till säker plats eller till det fria. I den mån det är möjligt skall projektering av utrymningslösningen ske i samråd med planerade brandskyddsorganisationen. I de fall utrymning sker med hjälp av personal ska utrymningsorganisationen dimensioneras efter lokalernas förutsättningar och den verksamhet som bedrivs Utrymning av sängburna personer Utrymningsstrategin för lokaler med patienter som endast kan transporteras i säng och som inte är svårflyttade ska utformas i två steg. Utrymning skall först ske horisontellt med möjlighet till utrymning i två av varandra oberoende riktningar. Vidare utrymning via trappor eller speciellt utformad hiss sker först efter att beslut tas om fortsatt utrymning. Detta beslut tas av räddningstjänsten Utrymning av svårflyttade personer I vissa verksamheter där förflyttning av patienter kan medföra mycket stora personrisker, är det motiverat att ha en tätare brandcellsindelning än vad som anges i myndighetskraven. Detta för säkerställa trygg och tillfredsställande utrymning i samband med brand/tillbud inom avdelningen. Exempel på där en tätare brandcellsindelning kan vara nödvändigt är förlossning, operation och intensivvårdsavdelningar. Även i dessa fall ska det finnas möjlighet till horisontell utrymning i två av varandra oberoende riktningar. Fortsatt utrymning görs efter räddningstjänsten bedömning. - Projektering

11 11(15) 3.2 Utformning och framkomlighet Utformning av utrymningsvägar Lokaler där utrymning med patienter som endast kan transporteras i säng kan förväntas förekomma ska ha utrymningsvägar anpassade efter sängbredder med tillhörande medicinsk utrustning Dörrar Vred får inte användas för att manövrera tryckesfallet. Dörrar som fungerar som utrymningsvägar som endast går att öppna med nyckel får ej förekomma, undantaget bostads- eller arbetslokal för högst 10 personer. Låsta dörrar som ska användas för utrymning och som enbart öppnar genom en signal från ett automatiskt brandlarm ska inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand Utrustning Vägledande markeringar Samtliga lokaler ska förses med genomlysta utrymningsskyltar. I utrymmen som är svåra att utrymma om allmänbelysningen slutar att fungera och där nödbelysning saknas, som exempelvis teknikutrymmen, ska slitagetåliga efterlysande linjer i golv målas samt efterlysande markering av föremål som skjuter ut vara ett komplement Nödbelysning Samtliga trapphus ska förses med en belysningsstyrka som motsvarar minst 5 lux i gånglinjen. Samtliga kommunikationsytor (korridorer, entréer och likande) inom lokaler avsedda för öppen- och slutenvård ska förses med nödbelysning, med en belysningsstyrka som motsvarar lägst 1 lux längs med kommunikationsvägens centrumlinje. Kontrollera utförande UPS med Landstingsservice, systemförvaltning El Utrymningsplaner Utrymningsplaner ska anslås även i publika utrymmen och handbrandsläckare ska ej markeras på utrymningsplaner. De utrymningsvägar som är lämpade för rullstolsburna personer ska anges med en särskild ikon för detta. - Projektering

12 Dokument Sidnr 12(15) 4 Skydd mot uppkomst av brand 4.1 Mindre kök och personalutrymmen Eluttag inom mindre kök och personalutrymmen där värmning av mat och dryck sker skall förses med timerfunktion, max 30 min. Installation av spis ska kompletteras med spisvakt. 4.2 Container vid fasad driftskede Objekt Mellan byggnad och soptunnor eller andra mindre behållare med brännbart material. Mellan byggnad och enstaka 600-liters avfallskärl av plast, avfallskärl av stål och brännbara föremål som är högst 1,5 meter breda och höga. Mellan byggnad och grupper av avfallsbehållare av plast, handmanövrerad vagn med emballage och andra brännbara föremål som är högst 4 meter breda och höga. Mellan byggnad och avfallscontainrar, fristående soprum, friggebod, staplar med lastpallar och andra brännbara föremål som är högst 6 meter breda och höga. Avstånd 2,5 meter 4 meter 6 meter 8 meter 4.3 Skydd mot anlagd brand Skydd mot anlagd brand ska alltid beaktas. Om inte tillträdesskyddet bedöms medge tillräckligt skydd kan bland andra följande åtgärder beaktas: Undvika upplag av brännbart material i anslutning till byggnader Anordna belysning inom mörka delar av området där brännbart material hanteras. Undvika byggnadsutformningar med öppna lastkajer, skymda vinklar mm. Anordna kompletterande övervakning, manuell rondering eller tekniska system. 4.4 Brandfarlig vara Under projekteringen ska följande fastställas: Om brandfarlig vara kommer att hanteras i berörd del och vem som ansvarar för denna hantering (hyresgäst eller Landstingsservice). Vem i projektet som ansvarar för projekteringen kopplad till brandfarlig vara. Vem i projektet som ansvarar för ansökan om tillstånd för brandfarlig vara. Kontakt ska alltid tas med Landstingsservice, systemförvaltning brandskydd, när det gäller brandfarlig vara. - Projektering

13 13(15) 5 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER 5.1 Brandcellsindelning I lokaler som inrymmer drifttekniska system eller annan utrustning som är av central betydelse för att kunna bedriva verksamhet i byggnaderna, ska särskilt beaktas i avseende skydd mot brand. Exempel på sådana lokaler är datacentraler, reservkraftsrum, driftövervakningscentraler, korskopplingsrum, telefonväxelrum, rum för UPS. Lokaler där stabilisering av patienter skall ske före utrymning kan påbörjas så som på operations- och intensivvårdsavdelningar skall behovet av extra brandcellsindelning utredas. Generellt ska samtliga lokaler som inrymmer dyrbar medicinsk utrustning som magnetkameror och liknande särskilt beaktas med avseende på brandtekniskt avskiljning. I de fall nyttjare har särskilt skyddsvärda lokaler med exempelvis medicinteknisk utrustning av unik art eller där ett avbrott pga. brand kan ge svåra konsekvenser och orsaka långa avbrott i verksamheten, ska utredning ske av möjlighet till utökat skydd i samråd med nyttjare. Brandtätning ska ske av fackman och märkas med intyg/skylt som upplyser om dess brandklass. Tätning av annan entreprenör än fackman får endast ske med håligheter upp till 40 m.m. Märkning av brandcellsgräns skall göras på vägg ovan undertak var 4:e meter med texten "BRANDCELLSGRÄNS EI30" resp. "BRANDCELLSGRÄNS EI60 o s v genom schablonmålning med bokstavshöjd ca 100 mm, kulör röd. På detta vis tydliggörs mot entreprenörer vad som är brandcellsgräns Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler Eventuella verksamhetsspecifika krav gällande avbrottsfri drift av ventilation (exempelvis över- eller undertrycksatta lokaler för att motverka spridning av smitta eller förebygga infektioner) ska särskilt beaktas vid val av lösning för ventilationsbrandskydd Isolering Gällande isolering och val mellan olika isoleringsmaterial, se teknisk anvisning Bygg. - Projektering

14 Dokument Sidnr 14(15) 6 Möjlighet till räddningsinsatser 6.1 Möjlighet till räddningsinsatser Handbrandsläckare skall generellt, om inte särskild anpassning krävs för verksamheten, utgöras av typen 9 liters skumsläckare med lägsta effektivitetsklass 34A 233B, vilka ska klara av att användas vid elektrisk utrustning upp till 1000V. Där särskild anpassning krävs för verksamheten skall verksamheten vara med i anpassningsbesluten. Det gäller även i de fall där förändring av typ av släckare eller släckarens position skall förändras. 6.2 Stigarledning Samtliga byggnader med fler än fyra våningsplan inrymmande lokaler för inneliggande patienter ska förses med stigarledning i trapphus. I övrigt gäller krav på installation av stigarledning för släckvatten i byggnader över 24 meter. Där dessa krav på stigarledning finns ska denna även sträcka sig ned till kulvert. Stigarledning utformas enligt SS Uttagen skall utgöras av två smalslangsuttag och vara placerad inne i trapphus. 7 Robusthet 7.1 Det robusta sjukhuset För att brandskyddet i en fastighet ska få avsedd effekt krävs att funktionslösningar och tekniska åtgärder förstås av de personer som vistas i den berörda byggnaden. Målet med projekteringen ska alltid vara att skapa ändamålsenliga och funktionella lokaler med hög driftsäkerhet. Eventuella avbrott ska minimeras i skada och tid till återställning. Brandskyddet ska därför utformas på ett robust sätt som är enkelt för personal och räddningstjänst att förstå. Robusthet ska särskilt beaktas för: Tekniska system. Planlösningar. Driftsäkerhet. Sårbara delar, undvik single point of failure. Sårbara delar innebär delar i ett system som, om de slås ut, påverkar stora eller för verksamheten betydande funktioner. Gör styrningar så enkla som möjligt för att undvika att framtida ombyggnationer/omprogrammeringar medför att systemen fungerar fel. För att säkerheten för såväl patienter som personal ska bli tillfredsställande behöver aspekter som antalet patienter och personal per avdelning, patienters tillstånd på aktuell avdelning samt arbetsmiljö beaktas. - Projektering

15 15(15) 8 Projektavslut 8.1 Relationshandling Innan handlingar enligt framtagen handlingsförteckning, överlämnas från brandkonsult till projektet ska brandkonsulten genomföra en slutkontroll mot upprättade brandskyddshandlingar. Slutkontrollen utförs för att brandkonsulten ska förvissa sig om att brandskyddet är korrekt utfört och därmed kunna upprätta en brandsyddsdokumentation relationshandling och intyga till byggnadsnämnden att brandskyddet uppfyller kraven i brandskyddsdokumentationen. Handlingar enligt handlingsförteckning (relationshandlingar och brandritningar) ska sparas enligt gällande rutiner. Relationshandlingar i form av brandritningar och brandskyddsdokumentation ska alltid tas fram/uppdateras vid projektavslut. Relationshandlingen som tas fram vid projektavslut ska alltid beskriva hur brandskyddet är utformat. Det accepteras därför inte att en relationshandling upprättas genom att stämpla om en bygghandling. 8.2 Information till hyresgäster Vid projektavslut efter en ombyggnation eller om annan teknisk förändring skett i byggnaden som påverkar hyresgästen ska hyresgäster informeras via en Förenklad brandskyddsredogörelse som väldigt enkelt beskriver brandskyddet i aktuell byggnad och som ska delges nyttjaren vid övertagandet av nybyggda lokaler eller vid ändring av befintliga lokaler. Dokumentet ska ge nyttjaren en övergripande insyn och förklaring till vilka olika brandtekniska system som finns i lokalen. Se bilaga 1 som ett exempel på hur denna kan se ut. - Projektering