S HISTORIA. rrtirirzc^rt z*r~ FÖR

Transkript

1

2

3 rrtirirzc^rt z*r~ FÖR S HISTORIA ust i år är det 75 år sedan de första förskollärarna i Sverige organiserade sig. För oss i Lärarförbundet, som är arvtagare till förskollärarnas organisationshistoria, är det är ett skäl att rikta blickarna bakåt och summera vad som hänt. Samtidigt är det ett tillfälle att reflektera över förskolans utveckling i framtiden. Att förskolan, liksom debatten om småbarnens fostran, har en lång historia i Sverige är okänt för många i dagens föräldrageneration. För dem och för många andra är "dagis" ett fenomen av 70-talet och den snabba utbyggnaden av den offentliga sektorn. Idag, mer än 150 år efter det att de första "småbarnsskolorna" startade tycks en konjunktursvacka vara nog för att ifrågasätta förskolans existensberättigande på nytt. Trots alla de insatser som gjorts för att göra förskolan tillgänglig för alla barn är barnens rätt till en pedagogisk verksamhet för barnens egen skull fortfarande en stridsfråga och inte en självklarhet. Kanske är just bristen på ett historiskt perspektiv en del av förklaringen till att förskolan haft så svårt att befästa sin ställning i det allmänna medvetandet. Industrialismens genombrott och invandringen av arbetskraft till städerna skapade under 1800-talets senare hälft en ny situation för barnen, som ofta lämnades att klara sig själva. Samtidigt ställde en ny tid nya krav på utbildning och fostran också av arbetarklassens barn. På 1830-talet startades småbarnsskolor i Stockholm och Göteborg efter engelsk modell. Idén var att ge barn i 3-6- årsåldern pedagogisk fostran. Barnkrubban, daghemmets föregångare, startade 1854 i Stockholm, med målsättningen att "rädda arbetare för samhällets behov och inverka till sedlighet och ordning". Verksamheten finansierades genom välgörenhet. "Hvad den kristliga fåfängan i hufvudstaden här tagit hand om, är samhällets egen uppgift, högre och vigtigare än någon annan. Hvad här ges den nödlidande ur hennes nåds handskprydda hand som en barmhertighetsgärd, det är hans rätt." W ******** 0v

4 // //rzrrc*zz t^r~ S HISTORIA älbärgade familjer kunde mot avgift placera sina barn i barnträdgårdar, föregångare till nutidens deltidsförskolor. Barnträdgården, som fick sitt genombrott i Sverige på 1890-talet byggde på den tyske pedagogen Friedrich Fröbels idéer. Barnträdgårdarna var utrustade med pedagogiska leksaker och gav möjlighet till slöjd, teckning, gymnastik och trädgårdsskötsel. Fröbel präglade tesen "leken är barnens arbete". Fitl-Mttl i HR Utbildningskurser: A. för barnträdgårdar (Kindergarten). B. för uppfostrarinnekallet i allmänhet. C. för späda barns vård. Prospekt sändes mot porto. Ellen Moberg. Maria Moberg. Men det gjordes också försök med att låta arbetarbarnen komma i åtnjutande av den fröbelska pedagogiken. Inspirerade av utländska förebilder öppnade systrarna Ellen och Maria Moberg 1899 den första folkbarnträdgården i sitt föräldrahem i Norrköping. FARBROR PÅLLES LEKSAKER öro oöverträffade i styrka och kvalité. Specialtillverkning av inne- och uteleksaker för barnträd - gårdar och lekplatser. KATALOG PÅ BEGÄRAN F A R B R O R P Å L L E S L E K S A K E R Grevturegotan 84 STOCKHOLM Tel "Om människorna en gång insåge, hur oändligt viktig småbarnens uppfostran är, så skulle det inte finnas en krubba, inte ett barnhem, inte en barnavårdsanstalt, som inte hade en utbildad Kindergartenlärarinna anställd. Här ligger Kindergartens viktigaste uppgift, här har vi att utföra vår stora mission." Anna WaAluWf, tal vid jjöteta, jp^juinddmäiet /9fS Amta

5 1918 var tiden mogen att bilda den första föreningen för barnträdgårdslärare i Sverige, Svenska Fröbelförbundet. Förbundets första ordförande, Anna Warburg, blev under många decennier en av verksamhetens förgrundsgestalter. "Då nu svenska Fröbelförbundets tidskrift utsänder sitt provnummer, sker detta med en hjärtlig önskan om att densamma må varda en bärare av de höga mål till vilka förbundet i ödmjukhet syftar. Må den ock bliva en hjälpare för dem som verka i barnuppfostrans heliga sak! Det Fröbelska ordet som motto - Kom låt oss leva för barnen!" gwtvika ^nöjsei^kinddi- LckkA^t /9fS/f Frågan om hur verksamheten skulle finansieras utvecklades tidigt till en stridsfråga för förbundet. Synen på yrket som ett kall med stora inslag av rent ideellt arbete levde däremot kvar under lång tid. "Det är verkligen sorgligt att se, hur tungt de intresserade få arbeta för att få ihop de nödvändiga medlen. Frånräknat de få som underhållas av bolag, äro de flesta av de här uppförda barnträdgårdarna sådana, som år efter år måste uppehållas genom mödosamt hoptiggda medel. Vore det inte på tiden att staten något toge sig an denna sak?" SvendAa QnöUpikuideh tid&krtfl / 9/9/3-4

6 r?lirirz^ri r*?- FORSKOLANS HISTORIA örskolans uppdelning i två olika traditioner, den ena socialt betingad och den andra pedagogiskt kom att bestå, trots flera ambitiösa försök att integrera de två. Barnkrubborna räknades som sociala nödhjälpsanstalter, som skulle göra det möjligt för fattiga mödrar att arbeta. Krubborna tog emot barn i åldern 0-7 år upp till 12 timmar om dagen. De fick tre mål mat om dagen. Stor vikt lades vid renlighet och ordning. Bristen på utrymme, material och personal gjorde det svårt att bedriva en pedagogisk verksamhet. I boken "Barn i Stan" berättar en av de anställda om arbetet på krubban på 30-talet: "Man skulle ge mat, tvätta och snyta. Man hade nästan aldrig tid att sätta sig med en unge. Barnen fick sysselsätta sig själva. När barnen skulle äta satte jag dem framför mig i en halvcirkel. Det var tio barn. Jag hade en bricka med tio fat och tio skedar. Så började jag mata från vänster till höger och sedan om igen... Det gick fortast så. Vi hade inte tid att låta barnen äta själva" Till skillnad från barnkrubborna var barnträdgårdarna bara öppna halva dagen. Barnen var i åldern 3-7 år. På talet varierade avgiften mellan två och fem kronor per månad på vanliga barnträdgårdar - de privata tog upp till 15 kronor. Verksamheten skulle ha en pedagogisk inriktning. Husliga sysslor, vård av växter och djur, sång rytmik, promenad och utelek var givna inslag. "Det är nuets barn vi arbetar bland, i tiden ligger njutningslystnad, nervositet, ett behov av att leva fort. Barnträdgården har sin stora uppgift i att skänka barnen ro, den ro som de behöva för en harmonisk utveckling och som så många hem ej kunna giva dem. Fru Warburg framhöll vidare, att barnens fantasi i denna biografernas, automobilernas och flygmaskinernas tid ej får så stort spelrum. De moderna leksakerna, efterbildningarna av de tekniska uppfinningarna i vår tid, grammofon, lokomotiv osv, förklara helt naturligt att barnet ej med samma intresse och tillfredsställande av skaparlusten nu som förr kan bygga ett tåg av t ex 5 byggklotsar. De leva nu och vi må vara vakna för vad just denna tid kräver av oss som uppfostrare." MöieAAej^iat piän 1925 RIKTIGA LEKSAKER AB Tel (»4 Stockholm H an Ive rkarg a I. 48 Tel

7 För skoleb arnen samhällets intresse Minnen ur FÖRSKOLANS HISTORIA åga födelsetal förde under 30-talet med sig en debatt om barnomsorgen och dess finansiering. Befolkningskommissionen med Alva Myrdal i spetsen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att främja befolkningstillväxten. "Det är mycket glädjande, att småbarnens sak nu äntligen börjar intressera den större allmänheten i Sverige och Alva Myrdals bok (Stadsbarn) kommer säkerligen att i hög grad bidraga härtill. Vi, som länge försökt att tala för småbarnens sak, ha inte kunnat göra oss hörda. åvenika ^nohdj^luutdeu tuikaifji f935/4' Foto Ai betan 01 elsens Aikiv 7

8

9 När Fru SOL drager ihop sin kjol När solen går i moln och regnet hindrar barnens utelek, gäller det att sysselsätta dem med lämplig inncverksamhet. FINGERLEKAR tarnlade oth utgivna a. MARIA MOBERG I Klappa, klappa händer II Natte vit och Naise grå t Inqegaid Kvornjtrom llluilre.ade av S.gne lund Giv barnen Fyris Cacao JUmqwrrtMkselb SkoMcktr HUGO ClffEn^s Också den nybildade bostadskooperationen HSB beslutade sig för att göra något för barnen till de allt fler förvärvsarbetande mödrarna. HSBs lekstugor blev en kombination av barnträdgård, daghem och fritidshem, dit alla barn som bodde i HSB-kvarteret var välkomna. Genom att slå ihop' verksamheterna skapade man en ny institution, fri från den gamla fattigstämpeln. Barnträdgårdslärarinnorna fortsatte att kämpa för att deras verksamhet genom statsbidrag skulle få ett pedagogiskt erkännande men beslutet dröjde: "Tanken på barnens bästa - var blev den egentligen av? Deras problem tycks faktiskt i den aktuella diskussionen ha reducerats till en parkeringsfråga. Den synpunkt, som vår förening alltid gjort till sin, den pedagogiska, den hur våra barn i förskoleåldern ska kunna förhjälpas till den bästa möjliga fysiska och psykiska utveckling, den verkar det som om man i hastigheten alldeles tappat bort." Samtidigt började ett nytt intresse för barnpsykologi att göra sig gällande. I stark motsats till de rasbiologiska tankegångar som frodats i framförallt Tyskland betonades nu miljöns betydelse framför arvets. Den nya synen på människans utvecklingsbarhet fokuserade intresset på barnen. Ledande på psykologins och pedagogikens verksamhetsfält blev USA. I Sverige blev makarna Myrdal den nya skolans främsta förespråkare. Barnträdgårdslärarinnornas organisation, Svenska Fröbelförbundet markerade nyorienteringen genom att byta namn till Pedagogiska föreningen för förskoleåldern. Vetenskap och forskning liksom ett ökande intresse för de fackliga frågorna kom i förgrunden. Förbundets ordförande vid denna tid, Stina Sandels, kom att personifiera strävan att ge yrket en vetenskaplig grund, då hon via förs kol lä raryrket så småningom blev fil. dr och professor i barnpsykolgi valde förbundet att ansluta sig till det nybildade Svenska facklärarförbundet. ^idnintjen. /lawinädcfåsulea /943/f Foton Norrköpings Stadsarkiv 9

10 I konjunkturernas spår ^7/>z//t'w //r FÖRSKOLANS HISTORIA är det efterlängtade statsbidraget kom 1944 knöts det till kravet på att personalen vid både barnträdgårdar och daghem skulle vara utbildade förskollärare. Det innebar ett viktigt erkännande både av de yrkesverksammas professionalism och av förskolebarnens behov av pedagogisk verksamhet. Vid mitten av 40-talet steg födelsetalen åter kraftigt. Fredsslutet innebar att männen kunde återgå till produktionen - och kvinnorna till hemmen. Utbyggnaden av förskolan stannade av och hemmafruidealet präglade återigen debatten om förskolebarnens bästa. "Förskoleåldern har alltid varit vansklig som arbetsfält. - Problem, som växer bort av sig själva i enskild familj, blir aldrig på allvar beaktade av myndigheterna, därför att föräldrar avstår ifrån politisk argumentation när deras eget behov är förbi. Förskollärarna, som ofta blivit kritiserade för att de talat i barnens sak, börjar nu naturligt driva samma fråga i egenskap av föräldrar och samhällsmedlemmar. Kanske kommer den dagen då förskolefrågorna erkänns som samhällets angelägenhet, även i förhållande till deras pedagogiska värde." Mu&ucjeA, fj&nåkxmänaaea (lik^i&ijmnda- jijuieummku^l /96S. Nästa uppsving dröjde till slutet av 60-talet, då behovet av arbetskraft och kvinnornas inträde på arbetsmarknaden än en gång gjorde frågan om förskolebarnens situation akut. Förskoleverksamheten visade sig lönsam för samhället när kvinnorna tog del i välfärdsbygget genom eget förvärvsarbete tillsattes Barnstugeutredningen med uppgift att för första gången utforma en gemensam målsättning för den svenska förskolans två organisationsformer - lekskolorna och daghemmen.

11 Folkets öde ligger mer i kvinnornas, i mödrarnas händer än i de maktägandes.

12 Jämlikhet och framtidstro minrzc-rr FORSKOLANS HISTORIA tt nytt pedagogiskt synsätt satte sin prägel både på förskolan och grundskolan under 70-talet. Det var en tid av framtidstro och jämlikhetssträvanden- och uppgörelse med gamla auktoriteten Barnstugeutredningen lanserade den dialogpedagogiska modellen, som innebar att barnen i dialog med de vuxna skulle "lära sig att från en kritisk inställning samla nya fakta att själv ta ställning till" (Barnstugeutredningen 1972.) Förskolläraryrket växte i status och lockade nu även till sig manliga sökande. Men i slutet av 70-talet var bristen på platser fortfarande stor i många kommuner fattade riksdgen därför det historiska beslutet om en förskola för alla barn. Målet skulle nås Alla kommuner ålades att bygga ut förskolan så att alla barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar kunde få plats i daghem. Barn i familjedaghem och barn till hemarbetande förälder skulle beredas plats i deltidsgrupp eller s k öppen förskola. I 1973 års lag om förskoleverksamhet blev kommunerna skyldiga att anvisa plats i förskola åt alla barn det år barnet fyllde sex år. Det var den första lagstiftningen på förskoleområdet ingicks en överenskommelse med Kommunförbundet om att under en 5-årsperiod få till stånd nya daghemsplatser. Likasom hela växtens liv ligger fördolt I fröet, gömmer så icke barnet i sig hela människan. Fröbel.

13

14 Förskolan behövs för barnens rrz rtric'tt FORSKOLANS HISTORIA ad har då hänt? Sedan riksdagsbeslutet 1985, har förskolan fått nya platser och ett pedagogiskt program. De svenska kvinnorna förvärvsarbetar mer än kvinnor i något annat land. Nativiteten är den högsta i Europa näst Irland. Tillgången till en bra förskoleverksamhet har gjort det möjligt att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Ändå har målet-en fullt utbyggd förskola inte nåtts. För detta krävs uppenbarligen en mer preciserad lagstiftning. Fortfarande står många förskolebarn utan plats i daghem eller deltidsgrupp. Samtidigt leder nu kommunernas hårda besparingskrav till försämringar. Personaltätheten minskar, barngrupperna blir större. I besparingarnas kölvatten har nya former för verksamheten, kooperativ och privata förskolor vuxit upp. I lågkonjunkturens och nyliberalismens 1993 känner vi igen tongångarna från det förflutna. Fd. SAF-ordförande Curt Nicolin ondgör sig i Dagens Nyheter över barnbidragen, som uppmuntrar barnafödande i en utsträckning som "ett fattigt land som Sverige" inte har råd med. Barn till arbetslösa föräldrar förlorar sin plats i förskolan, barn som får småsyskon likaså. Samhällets ansvar för förskolebarnen krymper, i hägnet av marknadskrafter och valfrihet. Som så många gånger förr hotar barnens egna behov att reduceras till en konjunkturregulator. Historien har lärt oss att barnens behov alltid riskerar att komma till korta om de inte skyddas av en lagstiftning. Därför tar vi ännu en gång upp kampen för alla barns rätt till förskola. "Den tråkiga tendensen är att den pedagogiska diskussionen byts ut mot en ekonomisk. Barn tenderar att bli hårdvaluta, att bli verktyg för att få verksamheten att gå runt. Små barn under tre år som går heltid är guld värda. Stora barn som går deltid är mest besvär. Barn med särskilda behov, ja tänk själv" fa "Sä lömåoilma4mih*ie", < MM 1993

15 ull ärarförbundet anser att det behövs en lagstiftning som garanterar alla barn en bra förskoleverksamhet. Lagstiftningen kan utgå från riksdagsbeslutet Men det ska vara en med övriga skolväsendet gemensam lagstiftning. Kommunerna måste bygga ut förskolan för de yngre barnen så att den motsvarar föräldrarnas behov. Från och med fyra års ålder ska plats anvisas på samma sätt som idag gäller för 6-åringarna. Det sista året i förskolan för 6-åringarna ska göras obligatoriskt och tillsammans med de nio åren i grundskolan utgöra ett tioårigt obligatoriskt skolväsende. Den flexibla skolstarten kan slopas och förskolan inlemmas i skolsystemet. Då kan vi utveckla och förstärka samverkan mellan förskolan och grundskolan och ge barnen den kontinuitet och trygghet de behöver. Inför en gemensam skollag för förskola, fritidshem och skola t s 4V Ersätt flexibel skolstart med ett obligatoriskt förskoleår, som tillsammans med grundskolan blir en 10-årig skolgång ** Bygg ut förskolan för de yngre barnen så den motsvarar föräldrarnas behov ** Inför allmän förskola för alla 4-5-åringar

16 Förskollärarna är sedan 1991 medlemmar i Lärarförbundet, som bildades då Svenska facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund gick samman. Lärarförbundet har idag drygt medlemmar inom alla skolformer, från förskola till högskola. Q Lärarförbundet Segelbåtsvägen 15, Box , Stockholm. Tel