SVENSKA FRÖBELFÖRBU MARIA MOBERG OCH

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA FRÖBELFÖRBU MARIA MOBERG OCH"

Jan-Erik Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

2 SVENSKA FRÖBELFÖRBU Av MARIA MOBERG OCH 'STINA

3 SVENSKA FRÖBELFÖRB STYRELSE 1938 NORRKÖPING J938 NORRKÖPINGS TIDNTNGARS AKTIEBOLAG

4 Agda Jeppson. Disa Beijer. Agnes Kleberg. Vice ordf. Ida Sjögren. Kassaförvaltare. Stina Sandels. Förbundets sekreterare. Dagmar Dahlberg. Ester johansson. Greta Hjelmblad. Maria Moberg. Ansv;u'ig utgivare av tidskriften. Ellen Moberg. Ordf. N aimi Lindegren. Rlt För '" Anna Holmberg. Gltnnel Landberg. f. HamlTIJ.rskjöld. Ledamöter Anna Höglin... Margareta Strokirle..

Maria Moberg. Ansv;u'ig utgivare av tidskriften. Ellen Moberg. Ordf. N aimi Lindegren.

5 IIOAIII::O ' IUUTlDIL..1.1., UI! Kfa 1938 Svenska Fröbelförbundets sty BEIJER, DISA, Stockholm...,. DAHLBERG, DAGMAR, Stockholm.. GUSTAFSSON, GUNVOR, Stockholm HJELMBLAD, GRETA, suppl., Ålsten HOLMBERG, ANNA, Norrköping... JEPPSSON, AGDA, Malmö JOHANSSON, ESTER, Göteborg... KLEBERG, AGNES, vice ordf., Hjonha KARRBERG, ELI N, suppl., Domnarvet LANDBERG, GUNNEL, Uppsala... LINDEGREN, NAIMI, suppl., Götebor MOBERG, ELLEN, ordförande, Norrkö MOBERG, MARIA, suppl., Norrköping SANDELS, STINA, sekreterare, Marie SJOGREN, IDA, kassaförvaltare, Norrkö

.. - JOHANSSON, ESTER, Göteborg... KLEBERG, AGNES, vice ordf., Hjonha KARRBERG, ELI N, suppl., Domnarvet LANDBERG, GUNNEL, Uppsala.

6 Svenska Fröbelförbundets styrelse Anna Eklund. Ellen Moberg. Vice ordf. Maria Kjel/mark. Tidsläget vid Svenska Fröbelförbundets bild Den första början. Disa Bcijer. Betty Hirsch. Signe Akermark. Fru Anna Warburg. Fröbelförbundets första ordförande. Maria Moberg. suppl. Agnes Petersson. Anna Stina Pripp. Tidskriftens första redaktör. Elin K ärrberg. Det var i november Världskrigets fasor och fastän vi, lyckliga Sverige, fingo behålla vår levde vi ändå mitt uppe i händelserna. Vårt gjorde såsom alltid sin beredvilliga tjänst och b tågen, som förde s~rade, lemlästade och lidand vårt land från Skåne upp till Finlands gränse oberörd ' av det hemska som skedde. Nöden bränslebristen fingo även vi känna av, och köe man utanför butikerna, väntande att få ut s ranson av det nödvändigaste för sig och familj spisning för småbarn anordnades för första gå gårdarna bistodo med att ge anvisning på mång kände sig mer än förr ansvarig för vad som s man ville framför allt söka rädda de uppväxande mycket taga skada kroppsligen och andligen av nöd, som en stackars mänsklighet tillfogat sig sj På samma sätt känd~ man behov av sammanhå bruka göra det i nödens tider, behov att möta muntran men framför allt till vidare utvecklin vi gjort till vår, småbarnsfostran genom barnträ för hemmen. Ett försök till sammanslutning h 1906 i Stockholm på initiativ av fröken Anna Ek vid Pestalozzi-Fröbelhaus i Berlin, år 1896 börja garten i Sverige. En Fröbelförening bildades n

Världskrigets fasor och fastän vi, lyckliga Sverige, fingo behålla vår levde vi ändå mitt uppe i händelserna.

7 en tidskrift, Kindergarten, som utkom med sju nummer. Men den föreningens varaktighet blev kort, och tidskriften upphörde efter ett år fanns i vårt land, förutom i Stockholm, 3 utbildningsanstalter, i Norrköping, örebro och Uppsala. Föreståndarinnorna vid dessa hade fått sina första impulser under en kort, alltför kort, utbildningstid vid en av ovannämnda privata kindergarten anordnad utbildningskurs i Stockholm. Före världskrigets utbrott sökte man genom studieresor till andra länder, företrädesvis Tyskland, att få en komplettering till sin förut erhållna utbildning, så mycket mera nödvändig för den utbildning av elever, som på här nämnda orter upptagits i samband med barnträdgårdsverksamheten. Men var och en arbetade mer eller mindre isolerat på sin ort, man var upptagen helt och fullt av sitt, även om tillfälliga sammanträffanden förekommo. Behovet av samarbete blev så alltmera kännbart, och därtill blev det för föreståndarinnorna vid Fröbelinstitutet i Norrköping ett önskemål att skapa en föreningslänk mellan de många f. d. elever, som nu arbetade i huvudstaden såväl som i landsorten mer eller mindre isolerade. Det var undantag, att någon på den tiden insåg, att barnträdgården var ett arbete liksom vilket annat arbete som helst - och att det var en pedagogisk verksamhet, det förstodo inte många i vårt land. Så gick det till, att fröken Maria Moberg en afton till Margareta Hushållsskola i Stockholm inbjöd alla i huvudstaden befintliga f. d. Fröbelinstitutets elever till ett samkväm. Det var ett glatt igenkännande av dem, man inte träffat på många år. Men till detta samkväm inbjöds också en f. d. barnträdgårdsledarinna, då gift och egentligen bosatt i Hamburg, men som under krigsåren med sin familj befann sig i sin födelsestad, Stockholm. Det var fru Anna Warburg. Hon hade i unga år samlat fattiga små barn på Stockholms gator till sitt hem, lekt och sysselsatt sig med dem och därtill gått såsom frivillig hjälp i barnkrubborna för att göra livet litet ljusare och rikare för de små. Sin utbildning hade hon fått vid Fröbelseminariet i Hamburg. Dessutom hade fru Warburg år 1904, då helt ung, hållit ett föredrag i Grängesberg, vilket väckte intresset för barnträdgården till den ' grad, att bruksledningen beslöt upprätta en sådan för sin arbetarebefolkning, vilken barnträdgård ännu i dag fortlever. Till Norrköping vände sig fru Warburg och fick därifrån dess vid därvarande barnträdgård enda utbildade elev, som antogs såsom föreståndarinna för Grängesbergs barnträdgård. - Men låt oss återgå till mötet vid Margareta Hushållsskola! Resultatet av detta möte blev, att en kommitte tillsattes en sammanslutning mellan för småbarnsfostran eventuellt inbjuda till ett konstituerande sammantr Fram i mars hade man nått så långt, att kallel Bland de närvarande märktes föreståndarinnorna trädgårdsseminarier, fröknarna Anna Eklund och för Fröbelseminariet i Stockholm, fröknarna Elle berg för Fröbelinstitutet i Norrköping, fröken Ma örebro Fröbelseminarium och fru Agnes Petersso kursen för kindergartenlärarinnor vid Uppsala E Förslag om bildande aven förening, benämnd S bundet framlades av fru Warburg och antogs enh Att intresset för det nya förbundet var stort va man kände att här var mycken god vilja, ene samlad, och alla uttalade sin glädje över att ma krubbor och barnträdgårdar och på eftermiddag ånyo, denna gång å Konstnärsklubbens lokal. Fru ett föredrag om "Barnkrubban och barnträdgå Ellen Moberg talade om "Vilka möjligheter barnt stadgar, vilka i huvudsak antogos, och vars först följande lydelse: "Fröbelförbundet har till uppgif sund utveckling av de fröbelska barnträdgårdarn i övrigt att väcka intresse och förståelse för de frö och deras tillämpning vid barnuppfostran i allmän v. ordf., fröken Anna Eklund, fröken Maria Kje Petersson, fröken Betty Hirsch, barnträdgårdsl Beijer och Anna Stina Pripp samt till supplean Moberg och fröken Signe Åkermark samt barntr Ännu ett betydelsefullt beslut fattades vid detta ligen utgivandet aven tidskrift. För dess startan erhållit en gåva av "okänd givare" på 500 kronor sekreterare antogs fröken Anna StinaPripp, men a glädjande nog med gott resultat. Det var tydl mogen. Tisdagen den 2 april 1918 samlades så burgs hem vid Engelbrektsgatan ett 6o-tal barnt o~h andra, för Fröbels uppfostringsprirciper intr detta steg. Med iver studerades även den av fru litteraturen. Följande dags förmiddag gjor'des stödja barnens moraliska fostran". Därefter fram medlemmar valdes fru Anna W arburg, ordf., frö Elin Kärrberg. 6

Föreståndarinnorna vid dessa hade fått sina första impulser under en kort, alltför kort, utbildningstid vid en av ovannämnda privata kindergarten anordnad utbildningskurs i Stockholm.

Relevanta dokument

Förskolans pionjärer. Författare: Magnus Fock

Förskolans pionjärer. Författare: Magnus Fock Förskolans pionjärer Författare: Magnus Fock Vid en båtresa på Bråviken i juni 1920 höll en av kvinnorna som var med på färden ett tal till de andra. Hon sa att det är med barnträdgårdarna som skolorna