Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP"

Transkript

1 Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har förskolan genomgått stora förändringar. Vi är allvarligt oroade över att dessa har gjort förskolan till en sämre plats för små barn att tillbringa sina dagar på, skriver bland andra professor Anders Broberg. Små barns önskningar och behov är ibland svåra att förena med föräldrars behov av barntillsyn, kommunens ekonomi och pedagogernas rättigheter som anställda. De senaste 30 åren har det skett stora förändringar i förskolan. Vi är oroade över utvecklingen mot betydligt större barngrupper och alltfler barn per pedagog, inte minst i Göteborg som har betydligt större barngrupper för små barn än vad man har t ex i Stockholm. Små barns primära behov av närhet och kontinuitet är inte är annorlunda idag än för trettio år sedan! Politiker och tjänstemän har ansvar för att säkerställa kvaliteten i förskolan, och därmed bidra till att förebygga ohälsa hos barn och unga och lägga grunden för kreativitet, nyfikenhet och lärande. När man hävdar att förskolan är bra för små barns utveckling, vilar man oftast på kunskap från de studier som gjordes på svensk barnomsorg under 1980-talet (vilka en av författarna, Anders Broberg, aktivt bidrog till). Vi menar att de studierna inte kan användas som argument för dagens svenska förskola på grund av de stora förändringar som skett. Inte heller internationell forskning, som i allt väsentligt handlar om hur man i USA arbetar på att stödja allvarligt underprivilegierade barn i mycket utsatta bostadsområden, är särskilt relevant för den aktuella svenska debatten. Nytt fokus drabbade de yngsta barnen Är dagens förskola tillräckligt bra på att tillgodose små barns behov av trygghet så att barnen kan tillgodogör sig det förskolan är bäst på att erbjuda nämligen gemenskap, lek, utforskande och lärande? För att kunna bedöma det behöver vi förstå förskolans utveckling under de senaste decennierna. Ett lämpligt startår är 1985 då regeringen la fram propositionen Förskola för alla barn. Förskolan och dess föregångare (barnträdgård, barnkrubba, daghem) har alla haft ett dubbelt uppdrag omsorg och lärande. Men sedan 1985 har tillgänglighet och lärande betonats i allt högre

2 utsträckning, och det har skett på bekostnad av omsorgen om barnen, vilket är särskilt allvarligt för de yngsta som är särskilt beroende av trygga vuxenkontakter. Förändrad inriktning och förändrat tillsynsansvar I samband med att ansvaret för förskolan 1996 flyttades från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet, poängterades i allt högre utsträckning förskolan som en verksamhet för 3- till 5-åringar. När förskoleklassen infördes (1998) förändrades åldersstrukturen i förskolegrupperna, i och med att de flesta sexåringarna gick vidare till förskoleklass och ersattes av yngre barn. Samtidigt som genomsnittsåldern i förskolan alltså sjönk, fick denna en läroplan med tydligare krav på att profilera lärandet. Riksdagen fattade år 2000 beslut om att ge alla fyra- och femåringar och barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till förskola. Regering och Riksdag har också ökat trycket på tillgänglighet genom att kommunerna numera har skyldighet att inom fyra månader erbjuda föräldrar förskoleplats till sitt barn. År 2000 beslutades också om införande av maxtaxa i förskolan vilket även det bidrog till att öka tillgängligheten till förskolan. Tillgänglighetsreformerna genomfördes i en tid då de offentliga resurserna skars ned rent generellt. Vad blev resultatet? Jo antalet barn som skulle beredas plats i förskolan ökade kraftigt, vilket innebar att kommunerna i första hand fick inrikta sig på att, trots nedskärningar, bereda plats åt allt fler barn. Kvantitet prioriterades framför kvalitet. Parallellt innebar huvudmannaskapsförändringen, och den nya läroplanen, att de äldre förskolebarnens pedagogiska behov poängterades på bekostnad av de yngre förskolebarnens omvårdnadsbehov. Statlig detaljreglering avskaffades För förskolans del har beslut om decentralisering, avreglering, och införande av mål- och resultatstyrning inneburit minskad statlig detaljstyrning, med ett enda undantag maxtaxan (för att kommunen ska få del av det statliga stödet till förskolan måste man följa reglerna vad avser hur mycket föräldrar ska betala för en plats). Tidigare statlig reglering av t.ex. minimiytor och personaltäthet togs bort när reglerna för kommunernas styrning ändrades och ett generellt system för statsbidrag infördes. Samtidigt fortsätter skollagens och läroplanens krav att gälla lika för alla kommuner: för undervisningen i förskolan ska finnas förskollärare och annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Barngrupperna ska ha en lämplig

3 sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö. Kommunledningen ska ha kunskap om hur barngruppernas storlek och sammansättning samt hur personaltätheten påverkar barnen och den pedagogiska kvaliteten i förskolan och avsätta resurser därefter. Genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljningar och utvärderingar ska kommunerna kontrollera att de följer gällande lagstiftning och på så sätt säkra kvaliteten i verksamheten. Beslut om barngruppernas sammansättning och storlek samt antal personal ska alltid tas utifrån barnens behov och lokala förhållanden. (Skollagen 2010:800) Genom ramlagstiftningens till inte förpliktigande honnörsord, staplade på varandra, har fått en situation som möjligör för en kommun att skära ner kvalitén i förskolan utan sanktioner, genom att den själv ska kontrollera att verksamheten håller tillräckligt hög kvalitet. Samtidigt kan Riksdag och Regering skjuta problemen ifrån sig genom att hänvisa till Skollagen där det står att kommunerna visst är skyldiga att erbjuda god kvalitet. En bra lösning för alla utom för barnen, föräldrarna och pedagogerna på den enskilda förskolan. Barngrupperna har blivit större Hur har då förskolan påverkats av avregleringen när det gäller de strukturella kvalitetsindikatorerna gruppstorlek och personaltäthet? År 2011 var drygt hälften av alla inskrivna barn i förskolan 0 till 3 år gamla, och så har det sett ut sedan Idag är var tredje förskolegrupp en småbarnsgrupp. Andelen småbarnsgrupper med 17 eller fler barn har nästan fördubblats de senaste åren. Flertalet studier av hur förskolan påverkar små barns utveckling, som ofta hänvisas till, gjordes på 1980-talet. Då hade ingen förskoleavdelning för små barn fler än 15 barn och tre eller fyra pedagoger. Många småbarnsavdelningar hade inte fler än 12 barn. Minskande personaltäthet Personaltätheten i förskolan har sjunkit drastiskt under och 2000-talet var riksgenomsnittet 4,4 barn per årsarbetare och hösten 2011 var det 5,3 barn per årsarbetare detta trots att Regeringen satsade på att öka personaltätheten med ett särskilt riktat stadsbidrag. När vi diskuterar personaltäthet ska vi komma ihåg att personalen arbetar på schema och även om samtlig personal är frisk och i arbete är det är en begränsad del av dagen som det i realiteten är till exempel 5,3 barn per pedagog. Det illustreras av följande exempel: En vanlig dag på förskolan

4 Sara, Mirela och Wilma arbetar tillsammans på en avdelning med sjutton barn, där det yngsta barnet just har fyllt ett år och det äldsta har någon månad kvar innan hon fyller tre. Förskolan öppnar och stänger klockan Sara öppnar klockan tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Redan kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtidigt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan börjar Mirela och under halvtimmen före frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det tio barn och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten, försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst för dem som just överlämnats. u Resten av barngruppen droppar in fram till klockan 09.00, då det totalt är femton barn (två barn är sjuka den här dagen). Då Wilma börjar sitt arbetspass är det dags för Sara att gå på frukostrast, och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till cirka är de alltså två pedagoger på femton barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år, och slår upp läppen. Det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen och eftersom klockan är och det snart är lunch, stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras kl och Mirela börjar duka fram, medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själva. Efter lunch ska tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, läggas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på femton barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch, så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund före mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras cirka och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med femton barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid tiden. Mirela slutar 16.00, då är det sex barn kvar som Wilma har hand om. Klockan slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för elva barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går

5 Denna dag var samtliga pedagoger friska, men trots att alla var där, finns det med denna personaltäthet små möjligheter att tillgodose både barnens behov av individuell vuxenkontakt och Läroplanens intentioner vad gäller innehållet i verksamheten även för en pedagog med stort engagemang och goda kunskaper om små barn. Det är lätt att föreställa sig de svårigheter som uppstått om någon av pedagogerna varit sjuk, och ersatt med en vikarie som inte kände barnen. Eller inte ersattes alls, ja, sånt händer faktiskt inte så sällan. Nya arbetsuppgifter på barnens bekostnad För att förskolans verksamhet ska fungera krävs det planering, vilket pedagogerna också ska pressa in i schemat. Var i schemat ovan skulle det ha legat? Plus det viktiga nära samarbetet med de små barnens föräldrar. Det handlar om den dagliga kontakten, men också om utvecklingssamtal som måste planeras och ibland oplanerade samtal som är viktiga och måste rymmas under dagen. På senare tid har dessutom ännu en arbetsuppgift tillkommit, kravet på dokumentation. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas... Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. s. 14. Det låter ju väldigt bra, men när, och på bekostnad av vad, ska det göras? Ingen rättvis jämförelse En annan förändring som påverkar arbetet i förskolan, är att antalet barn i barnomsorg med annat modersmål än svenska fördubblats mellan 2001 och I dag har 20 procent av förskolebarnen annat modersmål än svenska, och andelen är betydligt högre i storstäderna. Detta är på många sätt positivt och förskolan kan få betydelse som en kulturellt gränsöverskridande och viktig verksamhet, men det tar också mer tid och kräver kunskap och ett medvetet pedagogiskt arbete. Av skollagen framgår att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. För att kunna stödja barn

6 med annat modersmål i sin språkutveckling krävs bl.a. att pedagogen har tid att: lyssna, försöka förstå, sätta ord på känslor, händelser och saker, läsa sagor och samtala med barnen väldigt viktiga uppgifter som har stor betydelse för barnens utveckling både språkligt och rent allmänt. Men när under dagen ska Sara, Mirela eller Wilma i exemplet ovan få tid för det? Som om allt detta inte vore nog ingår nu för tiden även uppgifter som förr var en del av föreståndarens arbetsuppgifter (till exempel beställningar och felanmälningar) i pedagogernas arbetsuppgifter. Numera har föreståndaren ersatts av en områdeschef/rektor med ansvar för ett flertal förskolor. När vi jämför personaltätheten 2013 med hur den var för 20 eller 30 år sedan är det alltså ingen rättvisande jämförelse att bara räkna hur antalet barn/pedagog förändrats. Många nya arbetsuppgifter, som konkurerar med tiden med barnen, har tillkommit. Strukturella faktorer sätter ramarna Spelar det egentligen någon roll hur stor barngruppen är eller hur många pedagoger där finns? Är det inte helt andra faktorer som avgör kvalitén på samspelet mellan barn och pedagog? Naturligtvis ger minimikrav avseende gruppstorlek och personaltäthet i sig ingen garanti för att kvalitén på samspelet blir hög. Det går för visso att hitta förskoleavdelningar med liten barngrupp och gott om personal som ändå håller väldigt låg kvalitet; oftast på grund av bristfällig organisation, dålig arbetsledning, bristande kunskap om små barns behov och utveckling eller konflikter i personalgruppen. Men det är betydligt svårare att hitta avdelningar med riktigt många barn och få personal som håller god kvalitet. Strukturella faktorer sätter så att säga ramarna för vilket arbete som är möjligt att utföra, men garanterar inte att ramen fylls med bra innehåll. Studier visar dock att det finns ett starkt samband mellan hur många barn pedagogen ska samspela med samtidigt och kvaliteten på det samspel som hon kan ha. Också svenska studier pekar i samma riktning. Det är svårt för barn att inte få sitt behov av trygghet tillgodosett, men det är också svårt för pedagoger att inte kunna tillgodose barns behov. Pedagoger som dagligen känner av allvarliga brister i den egna verksamhen, mår ofta dåligt själva. Detta är både ett arbetsmiljöproblem och en allvarlig kvalitetsbrist eftersom det försvårar för personalen att engagera sig och utvecklas i arbetet med barnen. Behov av revision

7 Med tanke på betydelsen av hur olika kvalitetsindikatorer samverkar i positiv eller negativ riktning, så föreslår vi att föräldrar efterfrågar och lokalpolitiker verkar för en årlig revision av kommunens förskoleavdelningar. I en sådan kan de olika aspekter som vi diskuterar ovan ingå, och det skulle bli tydligt vilka förskolor och vilka avdelningar som har problem och vilka som fungerar väl, åtminstone vad avser de strukturella aspekterna (som gruppstorlek, personaltäthet, personalens utbildning, personalomsättning, sjukskrivningar samt tillgång till handledning och fortbildning under året). De uppgifter som behövs för revisionen samlas redan idag in, och de kan sammanställas av förskolechefen eller annan personal som inte arbetar direkt med förskolebarnen, så att det inte blir ytterligare en uppgift som stjäl tid från arbetet med barnen. Genom en sådan årlig revision får såväl politiker som ledning möjligheter att verka för det som anges i läroplanen (Lpfö 98/2010 s. 7): Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte ska utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Det behövs regler Vi menar att kvantitativa minimimått vad gäller gruppstorlek och personaltäthet behövs som en utgångspunkt när man diskuterar pedagogernas förutsättningar att bedriva en bra och utvecklande förskoleverksamhet. Minimimåtten måste utgå från hur den genomsnittlige pedagogen uthålligt orkar arbeta, och bemanningen i förskolan måste, för de små barnens och för personalens skull, baseras på detta. Förskolan kan lika lite som annan verksamhet bygga på att personal förväntas göra en större insats än vad de strukturella faktorerna gör möjligt. Skolverket bör få Regreingens uppdrag att utforma dylika minimimått, åtminstone för förskoleavdelningar som tar emot små barn (= de som inte fyllt tre år och har extra stort behov av trygga vuxenkontakter). Om minimimåtten baseras på aktuell kunskap om små barns behov, parad med insikten om den samlade arbetsbelastningen på pedagogerna som vi redovisat ovan, är det ingen risk att dessa miniminivåer blir lägre än vad dagens förskoleavdelningar har. Risken med minimimått är alltså betydligt överdriven. Det behövs resurser Samhällsekonomiska beräkningar visar att investering i god förskoleverksamhet är ekonomiskt lönsamt, speciellt för barn från resursfattiga miljöer. Men förskolan idag är en nödvändig förutsättning för alla små barns och deras föräldrars vardagsliv. Därför måste den hålla en så god minimistandard att den är utvecklande för alla barn. Därutöver behöver vissa barn i alla områden,

8 och alla barn i vissa områden, riktade satsningar. Sådana satsningar måste ske utan att rucka på läroplanens krav på en god minimistandard. Vår slutsats av ovanstående genomgång av hur förskolan förändrats sedan mitten på 1980-talet är att om politikerna menar allvar med de högstämda skrivningarna i skollag och läroplan är det hög tid att, på såväl regerings- som riksdags- och kommunal nivå, ta ställning till hur förskolan ska få de resurser som krävs för en uthålligt fungerande verksamhet av tillräckligt god kvalitet. Vi menar att det krävs ett medelstillskott, och det är dags att politikerna tar en förnyad diskussion om hur kostnaden för förskolan ska fördelas mellan föräldrarna som utnyttjar förskolan, kommuninnevånarna som helhet och staten. Anders Broberg professor i klinisk psykologi, Göteborgs universitet Malin Broberg docent i psykologi, Göteborgs universitet Birthe Hagström fil. dr i pedagogik och utvecklingsledare, Malmö

Förskolans kvalitet i fara

Förskolans kvalitet i fara Förskolans kvalitet i fara Ett genomgående tema i vår bok Anknytning i förskolan är små barns behov av god omsorg och av kontinuitet i sina relationer. Men små barns önskningar och behov är ibland svåra

Läs mer

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Hjorteds förskola; Kattbjörnen Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola Välkommen till Floby Förskola! Vi hoppas att Ni ska trivas hos oss och att tiden i förskolan ska bli en positiv erfarenhet för hela familjen. Om detta är Er första kontakt med barnomsorgen är det säkert

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare Förskolans ABC 1 V älkommen A Allergier När ditt barn har en allergi eller intolerans meddelar du personalen på förskolan. För att få annan mat behöver förskolan ett läkarintyg. Arbetsplatsträff APT En

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

Blickar som ser, öron som hör och

Blickar som ser, öron som hör och Personerna på bilden har inget samband med innehållet i artikeln. Stor oro för våra minsta i Barngrupper i många förskolor är fortfarande för stora. Och personaltätheten fortsätter att minska. Det visar

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens Vi har

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.

Läs mer

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem. 1 (6) 2013-01-22 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (6) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Välkommen till din förskola!

Välkommen till din förskola! Välkommen till din förskola! Furets förskola Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret 1 (6) Enhet Förskolechef Tranbär förskola Anna Hamilton Viktiga händelser och/eller projekt under året Tranbär förskola startade sin verksamhet 8.8.2005 med inskolning av 16 barn varav 8 var 18 månader

Läs mer

Verksamhetens innehåll

Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se 2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller

Läs mer

Tillsyn av fristående SMUlans förskola

Tillsyn av fristående SMUlans förskola Beslut Dnr: Bun/2014:118 694 Huvudman för SMUlans förskola Missionskyrkan Kaxholmen 561 92 Huskvarna Tillsyn av fristående SMUlans förskola Utbildningsförvaltningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Tillsyn av

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar: Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder

Läs mer

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun

Läs mer

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen

Läs mer

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Välkommen till vår förskoleverksamhet!

Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Snart är det dags för ditt barn att börja på förskola eller i familjedaghem. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola 2015/2016 Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Särskilt stöd i förskolan

Särskilt stöd i förskolan Särskilt stöd i förskolan Förskolans uppdrag Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Banvaktens förskola Anci Rehn, Förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig ~ 1 ~ Innehållsförteckning sidnr 1. Inledning 3 2. System för kvalitetsarbete 5 3. Områden

Läs mer

Förskolan Karusellen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Förskolan Karusellen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 Förskolan Karusellen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 Innehåll: Inledning.2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse...4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga 1:

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14 Juli 2014 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14 Mockfjärds förskola Innehåll 1. PRESENTATION AV FÖRSKOLAN... 3 2. BESKRIVNING AV ÅRETS VERKSAMHET... 3 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN...

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16 Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande; Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer