1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen"

Transkript

1 1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen Målet för den första etappen av proj ektet Bittis var att göra en kartläggning av bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna i Finland. Enligt den ansökan som riktades till Svenska kulturfonden år 2001 skulle kartläggningen fokuseras på följande frågor: o Sam arbetet m ellan skolan och de allm änna biblioteken i Svenskfinland o Skolbibliotekets och det allm änna bibliotekets förm åga att ge service till de svenska skoleleverna. o Skolornas strategier vad gäller de krav på kunskaper i självständig inform ationssökning som de nya undervisningsm etoderna för m ed sig. o Läsning av skönlitteratur i skolorna. Undervisningsm inisteriets Kunskapsstrategi för utbildning och forskning och Bibliotekspolitiska program lyfter fram bibliotekens roll i undervisningen. I strategin noteras att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Sam tidigt konstateras att På grund av sparåtgärderna på 1990-talet har skolornas bibliotek och inform ationstjänster utarm ats. I princip borde det inte ha blivit så, eftersom läroplansgrunderna från år 1994 förutsätter att den lärande utvecklas till en person som aktivt och självständigt skaffar sig inform ation och tilläm par den och som också ställer sig kritisk till inform ationen. (Kunskapsstrategi för utbildning och forskning, s ) Vidare konstateras i strategin att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Dagens inform ationssam hälle ställer allt större krav på detta om råde. 1

2 Det Bibliotekspolitiska program m et kom m er m ed fem rekom m endationer angående sam arbetet m ellan skolans och det allm änna bibliotekets och elevens inform ationsförsörjning (Kirjastopoliittinen ohjelm a , s. 120 f): o Att skolornas datasystem följer standardrekom m endationer o Att skolbiblioteken och inform ationsförsörjningen sköts på ett professionellt sätt o Att arbetsfördelningen blir klarare m ed hjälp av en inform at ionsförsörj ningsst rat egi o Att grunda gem ensam m a tjänster där innehavaren besitter pedagogiska kunskaper och bibliotekskunskaper o Att bokbussarna utnyttjas effektivare för att vägleda elever och lärare i inform ationssökning Monica Nilsson skriver i sin bok Skolbiblioteket skolans inform ationscentrum om dagens inform ationssam hälle och påpekar att bibliotekarien har en lång tradition bakom sig av inform ationssökning. I nform ationen i skolorna begränsas inte längre av lärobokens trygga sidor eller antalet böcker i det egna skolbibliotekets hyllor. Mängden av inform ation är obegränsad. Begränsningen är endast den egna fantasin, nyfikenheten och tiden. I skolbiblioteken ligger en stor och outnyttjad resurs vilande. Här finns skolans nav! o ett inform ationscentrum där all inform ation sam las och görs sökbar. o ett nyfikenhetens centrum där läsglädjen och nyfikenheten blom strar. o ett språk- och kulturcentrum där m öjlighet ges åt elever och lärare att skapa förståelse och inlevelse för olika begrepp och företeelser i vårt sam hälle. (Nilsson, 1998, s. 11) 2

3 Biblioteket är en m ycket betydelsefull påverkare av elevernas läsvanor och språkutveckling. Tom as Rönström skriver i Ett läsande Norden : bokprat, barnbokskaravaner och lässtafetter: Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat. (Rönström, 2000, s. 11) Unescos skolbiblioteksm anifest från år 1997 fastställer att skolbiblioteket skall erbjuda tjänster i form av inform ationssökning, via litteratur och andra m edier som stöd för studierna. Skolbiblioteken skall ingå i ett om fattande biblioteks- och inform ationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksm anifest. På detta sätt ges hela skolsam hället en m öjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Skolbibliotekets m aterial är ett värdefullt kom plem ent till lärom edel och erfarenheten visar att elevernas förm åga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja inform ationsteknik förbättras, när bibliotekarier och lärare sam arbetar. Manifestet stipulerar vidare att: En effektiv och åskådlig verksam het förutsätter: o Att tydliga m ål, prioriteringar och verksam hetsom råden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna o Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt o Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsam hället och att det är en del av det om givande sam hället o Att sam arbete m ed skola, föräldrar, andra bibliotek sam t m ed lokalsam hället uppm untras. 3

4 Andra undersökningar, rapporter och projekt som funnits som bakgrundsm aterial till denna kartläggning är bl.a. Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000, en undersökning som studerat undervisningsförhållanden i ett urval grundskolor. Avsnittet om skolbiblioteken visar att situationen i Finland sällan uppfyller de krav som t.ex. Unescos m anifest beskriver. Böckerna Kirjasto koulussa (1999) och Koulu kirjastossa (2000) redigerade av Liisa Niinikangas och utgivna av Utbildningsstyrelsen och Btj-Kirjastopalvelu har gett betydelsefull bakgrundsinform ation i äm net. Kunskap om situationen i Sverige kan fås bl.a. via I uppsatsen Sam arbete bibliotek skola, som Lise-Lotte Sundqvist skrev år 1996 vid I nstitutionen för biblioteksvetenskap och inform atik (Åbo Akadem i) behandlades de allm änna bibliotekens kontakt m ed skolorna i några svenskspråkiga kom m uner. I Helsingfors har det gjorts en förfrågan om skolbiblioteken i de svenska grundskolorna och gym nasierna år Övrig litteratur se litteraturförteckningen. 4

5 2. Genom förandet av kartläggningen Proj ektledarna sam m anställde i novem ber 2001 ett frågeform ulär. I januari 2002 sändes det bearbetade och testade form uläret (se bilaga) ut till alla svenska grundskolor i Finland. Finlands kom m unförbund om besörjde utskicket. På grund av olyckliga om ständigheter blev utskicket något försenat. Genom att uppskjuta sista inläm ningsdatum till sista februari och genom att sända ut påm innelsebrev till de skolor som inte svarat inom utsatt tid blev svarsprocenten dock god, 75 procent för alla skolor. Fyra besvarade form ulär anlände så långt efter sista inläm ningsdag att de m åste läm nas utanför kartläggningen Svarsandelar regionalt Svarsandelarna fördelade sig på följande sätt: Tabell 1. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika regionerna ant al skolor skolor som svarat svarsprocent Nyland % Åboland % Österbotten % Åland % Språköar % Sam m anlagt % Med språköar m enas svenska skolor i enspråkigt finska kom m uner. 5

6 Tabell 2. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika skoltyperna antal skolor skolor som svarat svarsprocent åk % åk % åk % sam m anlagt % 2.2 Skolornas storlek Förutom den regionala indelningen och indelningen i åk 1-6 och åk 7-9 användes skolornas storlek som bakgrundsfaktor i undersökningen. I form uläret frågades efter antal elever och lärare i skolorna. I denna rapport bestäm s skolornas storlek dock i huvudsak enligt antal elever. I enlighet m ed rapporten Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000 har skolorna indelats i följande storleksgrupper: 1. < 50 elever elever elever 4. > 299 elever I ndelningen är dock inte helt jäm förbar m ed ovannäm nda rapport som endast om fattade skolor m ed årskurserna 1-6, m edan Bittisundersökningen om fattar hela grundskolan. I Bittisrapporten finns en del skolor m ed endast åk 1-4, m edan andra kan ha t.o.m. 0-9 eller 1-10! Det hade varit en fördel om form uläret innehållit en fråga om skolans årskurser. 6

7 Skolorna m ed åk 7-9 är oftast stora skolor m ed över hundra elever. Elva av skolorna m ed åk 1-9, som besvarat fom uläret har över 300 elever. Tre åländska skolor m ed under 50 elever har åk 1-9. Dessutom finns Svenska Norm allyceum i Helsingfors m ed 240 elever. I skolan finns åk 7-9 sam t ett gym nasium. Kotka svenska sam skola har åk 1-9 sam t gym nasium m ed sam m anlagt 220 elever. I fortsättningen räknas Svenska Norm allyceum till skolorna m ed åk 7-9 och Kotka svenska sam skola till skolorna m ed åk 1-9. Skolor m ed endast åk 1-4 räknas till gruppen åk 1-6 i denna rapport. Tabell 3. Skolornas ( åk 1-6 ) storlek i de olika regionerna elevantal < > sum m a Nyland Åboland Åland Österbotten språköar sum m a

8 3. Skolornas avstånd till det allm änna biblioteket I frågeform uläret ingick frågor om skolans avstånd till kom m unens huvudbibliotek och till närm aste filialbibliotek. Dessa svar har kom binerats till en variabel som visar avståndet till närm aste allm änna bibliotek. Detta avstånd har indelats i följande grupper: o Allm änt bibliotek i huset (0 = km ) o < 5km o 5-9 km o > 10 km I vissa fall svarade skolorna endast m ed nam net på närm aste bibliotek. I sådana fall har avståndet blivit uppskattat till m indre än fem kilom eter, m ed utgångspunkten att filialen finns i närsam hället. Tabell 4. Skolornas avstånd till närm aste bibliotek avstånd åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 antal skolor allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km Av de tjugotre skolor som har kom m unens bibliotek i skolbyggnaden är största delen skolor m ed åk 1-6. En skola m ed åk 7-9, Cronhjelm skolan i Larsm o och två skolor m ed åk 1-9, Höjdens skola i Ekenäs och Kum linge grundskola har också tillgång till ett allm änt bibliotek i den egna skolan. 8

9 Skolorna m ed åk 7-9 ligger i allm änhet i kom m unens/ stadens centrum och har kort väg till närm aste allm änna bibliotek. Nästan alla har m indre än fem kilom eter till biblioteket, i de flesta fall till kom m unens/ stadens huvudbibliotek. Därem ot finns det m ånga skolor m ed åk 1-6 som har långt avstånd till ett bibliotek. Alla skolor som har m era än tio kilom eter till närm aste bibliotek är skolor m ed åk skolor har över tio kilom eters väg och fyra av dessa har t.o.m. längre än tjugo kilom eter till närm aste bibliotek. Tabell 5. Avstånd t ill det allm änna biblioteket enligt storlek ( skolor m ed åk 1-6 ) avstånd < 5 0 elever < sum m a allm. bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km sum m a Alla skolor m ed åk 1-6 som har ligger på långt avstånd från biblioteket är sm å och har högst 100 elever, största delen av dem är skolor m ed 50 elever eller färre. Största delen av skolorna m ed åk 1-6 m ed ett allm änt bibliotek i huset hör antingen till de sm å skolorna m ed m indre än 50 elever, eller till de relativt stora m ed elever. Tillgång till bokbuss En m ycket vanlig kontaktlänk m ellan skolan och det allm änna biblioteket är bokbussen. I enkäten svarade skolorna på påståendet: Bokbussen stannar vid skolan... ggr/ m ånad Om skolan inte har angivit antal bokbussbesök är tolkningen den att ingen bokbuss besöker skolan. 9

10 Tabell 6. Skolornas tillgång till bokbuss enligt avstånd till biblioteket bokbuss ej bokbuss sum m a allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km alla Största delen av de skolor som ligger på långt avstånd från biblioteket har i alla fall tillgång till en bokbuss, oftast varannan vecka. Det finns sam m anlagt sjutton skolor som saknar bokbussservice och som har över fem kilom eter till närm aste bibliotek. Sju av dessa ligger på över tio kilpm eters avstånd från det allm änna biblioteket. 10

11 4. Skolbiblioteket 4.1 Skolbibliotek eller boksam ling Bittisenkätens första num rerade fråga behandlar skolans bibliotek eller boksam ling. Skolorna om beds beskriva det eventuella biblioteksrum m et utgående från följande påstående: 1. I skolan finns följande slag av skolbibliotek eller boksam ling: Svarsalternativen som gavs var: Skolbibliotek/ boksam ling som delar utrym m e m ed annan undervisning, vilken undervisning?... Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... En boksam ling som är utspridd i klassrum Annat... I Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu (s. 117), ingår en liknande frågeställning m ed ovannäm nda svarsalternativ. I fråga num m er ett har vi således valt att följa den finska rapportens uppläggning. Tyvärr saknades ett fem te svarsalternativ, näm ligen m öjligheten att kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna biblioteket) är placerat i skolan. Det fanns en del skolor som förm odligen lät bli att svara på enkäten av denna orsak, då vissa av enkätens frågor inte passar skolor som har ett allm änt bibliotek i byggnaden. Många skolor kryssade för flera av alternativen och gav en del kom m entarer och förklaringar. 11

12 På basen av dessa olika faktorer har frågans svar kodats om på följande sätt: - Eget rum. Tydligt eget rum för skolbiblioteket (m otsvarar ungefär punkt 2) - Delat rum. Eget rum för skolbiblioteket, m en delat m ed annan verksam het (m otsvarar ungefär punkt 1) - Utspridd sam ling. Boksam ling, utspridda böcker i klassrum, lärarrum osv. (m otsvarar ungefär punkt 3) - Allm änt bibliotek i skolan Denna indelning är således en tolkning av de olika svar och kom m entarer som fram förts. Den ger en bild av hur det ser ut i de olika skolorna. Tabell 7. Olika typer av skolbibliotek / boksam lingar åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor % eget rum % delat rum % utspridd sam ling % allm änt bibliotek i skolan % sum m a % I Opetuksen laatu, en rapport som / / presenterar resultaten av en nationell, jäm förande utvärdering av undervisningens kvalitet i den grundläggande utbildningens årskurser 1-6/ / hade 50 procent av skolorna ett särskilt rum för biblioteket. 17 procent hade en boksam ling i ett rum avsett för undervisning, 20 procent en utspridd sam ling och 13 procent var helt utan skolbibliotek, bland dem fanns en del skolor som hade ett allm änt bibliotek i sin om edelbara närhet. 12

13 I de svenska skolorna förekom m er oftast boksam lingar som är utspridda i skolan eller skolbibliotek som finns i rum där m an också har annan verksam het än sådan som har anknytning till biblioteket. Tabell 8. Typ av skolbibliotek enligt antal elever, skolor m ed åk 1-6 < > sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a I sm å skolor m ed åk 1-6 delar biblioteket/ boksam lingen oftare rum m ed annan verksam het eller är utspridd i klasserna än i större skolor m ed åk 1-6. Tabell 9. Typ av skolbibliotek enligt region alla skolor Nyland Åboland Åland Österbotten språkö sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a Ett eget bibliotek är alltså vanligast bland skolorna m ed åk 1-6 i Nyland, m edan de österbottniska skolorna m ed åk 1-6 oftare har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het. Detta kan närm ast förklaras m ed det jäm förelsevis stora antalet sm å skolor i Österbotten (< 50 elever: 38 skolor). 13

14 Eget rum Många skolor som har uppgett att de har ett särskilt rum för skolbiblioteket har sam tidigt en boksam ling utspridd i klassrum m en. En del näm ner att facklitteraturen är placerad på annat håll. Exem pel från två skolor m ed åk 1-6 i Nyland: dessutom bokhylla m ed facklitteratur för lärare och elever t.ex. grupparbeten. Utlånas ej. Faktabibliotek i datasalen/ åk 1 Skönlitteratur i egna biblioteksutrym m en, En språköskola skriver på följande sätt: facklitteratur i äm nesrum, skilt bibliotek för åk 1-4 (1000 böcker) Ett specialfall utgör Rangsby lågstadieskola i Närpes som har följande biblioteksarrangem ang: - 3 rum (ca 50 m ², 1 rum barn- och ungdom sböcker). Biblioteket var tidigare filial. Blev indraget för ca 10 år sedan och sköts nu av byarådet, som anställt en bibliotekarie (3 h/ vecka) för att sköta utlåningen för allm änheten. Bokbussen om besörjer en cirkulation av bokurvalet från huvudbiblioteket. Lärarna lånar m ed eleverna. Man kan säga att utlåningen helt sköts på talko m en det fungerar. Boksam lingen består i huvudsak av det tidigare filialbibliotekets egna böcker. Delat rum Det är relativt vanligt att biblioteket/ boksam lingen delar rum m ed dataundervisningen i skolan. 16 skolor som räknas till gruppen Delat rum uppger detta. Det kan ses som en logisk lösning, eftersom m odern biblioteksanvändning också innefattar inform ationssökning m ed dator. Biblioteket/ boksam lingen kan också dela rum m ed m atsal, grupprum, specialundervisning eller språkundervisning. 14

15 Åtta skolor näm ner att biblioteket finns i en korridor, ett genom gångsrum eller en tam bur. En sådan lösning är m ycket beroende av den enskilda skolans förhållanden och förutsättningar och kan genom föras på ett m er eller m indre ändam ålsenligt sätt. Utspridd sam ling Till gruppen utspridd sam ling räknas skolor m ed en boksam ling som är utspridd i klassrum eller som tilläm par andra lösningar när skolan inte har något egentligt eget skolbiblioteksrum. Här rym s m ycket varierande lösningar, gränsen till gruppen delat rum är också diffus. En del av skolorna i denna grupp använder sig av det kom m unala bibliotekets tjänster. Så här skriver två skolor m ed åk 1-6 i Österbotten: Vi använder alltid huvudbiblioteket. Alla årskurser besöker biblioteket 1 gång/ m ånad, sam t vid behov. Alla lånar enskilt, sam t böcker att ha i klassen. Vi går till filialbiblioteket varannan vecka Största delen av skolorna i gruppen m ed utspridd sam ling har inga kom m entarer. Några beskriver i alla fall sin sam ling till exem pel såhär: 2 sm å skåp. Åk 7-9, Åboland Vi har fyra bokhyllor (biblioteket) i ett hörn i ett källarrum, som kallas förråd. Hyllor för faktaböcker finns i korridoren Åk 1-6, Österbotten Alla klasser har ett eget klassbibliotek (bokhyllor m ed böcker) Åk 1-6, Österbotten 15

16 4.2 Skolbibliotekets öppethållning I fråga num m er två efterfrågas: 2. Bibliotekets öppettider ( tim m ar/ vecka)... I praktiken var det relativt få som svarade på denna fråga i form av en siffra. Endast 61 skolor (25 procent) uppgav att biblioteket är öppet under en viss tid. I stället svarade de flesta att biblioteket är tillgängligt för eleverna under skoltid, antingen hela tiden fritt eller under övervakning, alternativt m ed särskilt lov av lärarna. Svaren har indelats i fyra grupper hela tiden, lov/ behov, tim m ar och ej svar på basis av de fria svaren och angivna tim m ar. Om svaret har varit att biblioteket är öppet m era än 20 tim m ar i veckan är tolkningen den att biblioteket är öppet hela tiden under skoltid. Dessa grupper kan jäm föras m ed vilket slag av skolbibliotek skolan har. Tabell 1 0. Skolbibliotekets öppettider i olika typer av skolbibliotek skolbibliotekstyp öppet eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek alla hela tiden lov/ behov tim m ar ej svar sum m a De skolor som har ett eget skolbibliotek har oftast sitt bibliotek öppet hela tiden under skoltid. Vissa skolor kan ha speciella tider då klasserna besöker biblioteket eller särskilda tider då den biblioteksansvariga är på plats, trots att biblioteket ständigt är öppet. 16

17 Exem pel: 2 tim m ar/ vecka m ed bibliotekarie på plats, annars öppet kl > 45 h/ v. Språköskola klasserna har egna bibliotekstim m ar m en biblioteket är alltid öppet Åk 1-6, Nyland Också i skolor som har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het är biblioteket för det m esta alltid tillgängligt. De skolor som saknar särskilda öppettider, d.v.s. där eleverna får använda biblioteket endast under lärares övervakning, vid särskilt behov eller m ed annan begränsning, utgör 17 procent av alla skolor. Exem pel: Öppet alltid m en m ed en lärare m ed eleverna, Reserverat 1 tim / vecka för varje undervisningsgrupp. Därutöver enligt tillgång och behov m ed klassläraren/ skolgångsbiträde. Skolor m ed åk 1-6, Nyland Alla klasser har lånetid 1 ggr/ vecka. Biblioteket är alltid tillgängligt för häm tning av läs- och faktaböcker för skolbruk Skolans tim resurs räcker inte till utan varje lärare sköter om respektive klasser under raster Skolor m ed åk 1-6, Österbotten Lärare går m ed sina elever vid behov, eller bokar biblioteket för en viss tim m e. Inga allm änna öppethållningstider! Åk 1-6, Åboland Vid behov, klassläraren handleder och övervakar. Beroende av prioritering i tim planerna ibland bibliotekstim m e inskriven för tim lärare. Språköskola Av dem som uppger särskilda tim m ar då skolbiblioteket är öppet är öppettider på en, två eller upp till sex tim m ar allm änna. Det är också m ånga som skriver att biblioteket är öppet vissa raster under veckan. 17

18 Största delen av de skolor som inte har svarat på frågan om öppethållning har ett bibliotek eller en boksam ling som är utspridd i skolan. Den som har utspridda boksam lingar kan tolka frågan så att biblioteket/ boksam lingen alltid är tillgänglig eller, som de flesta har gjort, att biblioteket inte egentligen existerar och därför inte heller har någon öppettid. Av dem som förts till gruppen ej svar finns det dessutom en del som skrivit att de har m öjlighet att utnyttja ett allm änt bibliotek i närheten eller att de använder sig av bokbuss. - skolan använder sig av kom m unens biblioteksbuss 1 gång / vecka (ca ½ tim m e) Åk 1-6, Nyland Ett annat exem pel är en skola m ed åk 1-6 i Nyland, som har ett filialbibliotek på 200 m eters avstånd från skolan. Detta bibliotek har regelbundet öppet enkom för skolans elever: 2 h på m åndagar / enbart för skolans elever/ personal 3 h på tisdag kväll för kom m uninvånarna De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolhuset är i en annan situation. De kan kanske inte helt bestäm m a över biblioteksanvändningen, m en det finns å andra sidan bibliotekspersonal att anlita och också på andra sätt finns större resurser tillgängliga. De allm änna biblioteken har bestäm da öppettider, som ofta är rätt rejäla. Det finns också skolor som har tillgång till det allm änna biblioteket när som helst under skoltid, också då bibliotekspersonalen inte är på plats: Filialbibl. - 1,5 h/ vecka på dagtid. Men vi har m öjlighet att utnyttja det på övriga tider! JÄTTEBRA! Åk 1-6, Åland Vi får använda biblioteket när vi vill, sam t att bibliotekarien är på plats från kl. 12 på fredagar! Åk 1-6, Österbotten Nästan hälften av skolorna m ed det allm änna biblioteket i huset har m öjlighet att fritt utnyttja det under skoltid. Den andra hälften är hänvisad till bibliotekets öppettider som under skoltid varierar från en tim m e till hela förm iddagar. 18

19 4.3. Skolbibliotekets storlek Ett av alternativen i fråga nr 1 var: Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... Det finns vissa rekom m endationer för hur stort ett skolbibliotek borde vara. Enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 117) anses ett skolbibliotek vara tillräckligt stort om det uppfyller följande kriterier: o m inst 40 m ² om skolan har 4 klasslärare o 50 m ² eller större om skolan har 5 klasslärare o.s.v. till högst 110 m ² Av de svenska skolor som har svarat är det endast 35 procent (82 skolor) som överhuvudtaget har ett eget rum för biblioteket. Andelen skolor m ed egna bibliotek fördelar sig på följande sätt: åk 7 9 sam t åk % åk % Av alla som har eget bibliotek uppger största delen hur stort deras bibliotek är. Medeltalen ser ut på följande sätt: Alla m ed eget bibliotek 39 m ² Alla skolor m ed åk 7-9 m ed eget bibliotek 53 m ² Alla skolor m ed åk 1-6 m ed eget bibliotek 33 m ² Utgående från m åttet 10 m ² biblioteksrum per lärare upp till högst 110 m ² finns det endast åtta skolor som har ett tillräckligt stort biblioteksrum. Av dessa åtta är sex skolor sm å (< 50 elever) och belägna i relativt sm å kom m uner. 19

20 Följande skolor hör till de åtta: Skola Skolbibliotek Täcktom skola, 2 lärare, Hangö 20 m ² Barösunds skola, 2 lärare, I ngå 20 m ² Pernå kyrkoby skola, 3 lärare 60 m ² Kirjala skola, 4 lärare, Pargas 45 m ² Harrström skola, 2 lärare, Korsnäs 30 m ² Rangsby lågstadieskola, 2 lärare, Närpes 50 m ² Dessutom överstiger bibliotekslokaliteterna i två skolor i Marieham n, näm ligen Strandnäs skola och Ytternäs skola, m åttet 110 m ². Strandnäs skola om fattar åk 1 9 och har 273 elever och 45 lärare. Skolans bibliotek är 250 m ² stort. Ytternäs skola om fattar åk 1-6 och har 260 elever och 18 lärare. Skolans bibliotek är 154 m ² stort. Många skolor har, förutom klasslärarna, uppgett tim lärare och andra vuxna som finns i skolan. Det blir därför oklart hur m ånga lärare som kan räknas m ed i skolans lärarkollegium, och därm ed kan m an inte direkt dra slutsatsen att alla andra skolor än de näm nda skulle ha för sm å bibliotek. Det finns m ånga skolor m ed stora enskilda bibliotek, såsom : Granhultsskolan i Grankulla, en skola som om fattar åk 1-6 och har 433 elever och 28 lärare. Skolbiblioteket är 100 m ² stort. Lika stort är biblioteket i Vasa övningsskola (åk 1 6) m ed 300 elever och 28 lärare. Degerö lågstadieskola i Helsingfors m ed 135 elever och 14 lärare har ett 90 m ² stort skolbibliotek. Cirka 80 m ² har Lyceiparkens skola i Borgå, Helsinge skola i Vanda, Kungsvägens skola i Sibbo och Övernäs Högstadieskola i Marieham n alla skolor m ed åk 7-9, sam t Övernäs skola (åk 1-6), också i Marieham n. Vid en jäm förelse m ellan de olika länen i Finland är det endast på Åland som kraven på tillräckliga bibliotekslokaler uppfylls helt och hållet, enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 118). Sam m a resultat ger svaren på Bittisenkäten för Marieham ns del. Andra kom m uner på Åland har ofta sitt kom m unbibliotek i skolan. Anm ärkningsvärt är att det är så få skolor som uppfyller kriterierna för ett egentligt och tillräckligt stort skolbibliotek. 20

21 4.4. Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden I enkäten ställdes fråga num m er tre: 3. Om skolbiblioteket har ett eget utrym m e, var är det placerat i skolbyggnaden? (ange även på en skala från 1 5) Biblioteket är svårtillgängligt centralt placerat Skolorna m ed egna skolbibliotek och skolorna där biblioteket delar rum m ed annan verksam het bedöm de sitt biblioteks läge på följande sätt: Tabell 1 1. Skolbibliotekets tillgänglighet i skolor m ed eget eller delat skolbiblioteksrum tillgänglighetsgrad eget rum delat rum 1 svårtillgänglig centralt placerad ej svar - 28 alla Största delen av skolorna m ed någon form av skolbibliotek ansåg att deras bibliotek är centralt eller relativt centralt (skala: 4-5) placerat i skolan. Endast sam m anlagt 10 skolor (4 skolor m ed åk 1-6 och 2 skolor m ed åk 7-9) anser att deras biblioteksrum är svårtillgängligt. 21

22 De skolor som ansåg att deras bibliotek är dåligt placerade gav kom m entarer som : På säm sta m öjliga plats På andra våningen i gam la lärarbostaden bakom auditoriet i ett slags förrådsrum Risö skola i Larsm o som uppger att biblioteket är svårtillgängligt, konstaterar: Biblioteket verkar i år i tillfälliga utrym m en. Det kom m er nästa läsår att få helt nya utrym m en. Bibliotek försedda m ed kom m entarerna I ändan av en korridor i övre våningen och Skolan består av 2 byggnader och bibl. finns i sam m a hus som en av skolans klasser. har uppfattats vara värda en trea på skalan. De skolor som bedöm er att deras bibliotek är centralt placerat har sällan särskilda kom m entarer till detta. Några exem pel finns: Vårt bibliotek är skolans hjärta Kottby åk 1-6, Helsingfors Det är placerat m itt i skolan Mårtensdals skola, Vanda Nära skolans lärarrum + adm inistration väldigt centralt i skolbyggnaden Vasa övningsskola. En skola värd att näm nas är Helsinge skola i Vanda (80 m ² ): - Sanering av skolfastigheten pågår Biblioteket får en central plats (från o. m ed 2003-). 22

23 5. Skolbibliotekets m edia 5.1 Boksam lingens storlek En viktig fråga när det gäller skolans bibliotek/ boksam ling är boksam lingens storlek, i fråga num m er fyra efterfrågas antal exem plar. 4. Bibliotekets boksam ling ( ej läroböcker)... ex. Svaren på denna fråga kan grovt indelas i tre grupper o ett ungefärligt antal exem plar. Ofta angivet i form en ca ex. o högsta num ret i en förvärvskatalog. Siffran är ofta m ycket exakt ex. (observeras bör att i den siffran kan sedan länge avskrivna eller försvunna exem plar ingå). o boksam lingens storlek är okänd (i denna grupp finns de skolor som har ett allm änt bibliotek i huset). De siffror vi har fått är således inte exakta, utan endast riktgivande. Resultaten för hela Finland (Opetuksen laatu, s. 119) visar att cirka tjugo procent av skolorna har högst 250 böcker i sin boksam ling, ett m ycket anspråkslöst tal. Motsatsen, skolor m ed tillgång till ett välutrustat bibliotek ( böcker) stannar vid sju procent. Skolor m ed allm änna bibliotek är m edräknade. Med Bittisenkätens svar gjordes sam m a jäm förelse. Den m insta boksam lingen som om näm ns bestod av 150 böcker. Ytterligare fem skolor kunde räknas in i gruppen m ed 250 böcker eller m indre: 6 skolor < 250 böcker 2% av svaren De välutrustade biblioteken förekom i flera skolor på svenskt håll: 36 skolor > böcker 15% av svaren Även här är de allm änna biblioteken m edräknade. 23

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek En rapport från Lärarförbundet och Centum för lättläst Förord Från skolans värld kommer ständigt rapporter om problem kring elevers bristande

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Informatiker Jonna Hahto 16.7.2013 Innehåll 1 De svarande... 3 2 Bibliotekstjänsternas inverkan... 4 3 Gapanalys och bedömningsskala...

Läs mer

Traditioner och nutid. Biblioteket syns

Traditioner och nutid. Biblioteket syns Salo stadsbibliotek Biblioteket betjänar Bibliotekstjänsterna har blivit mer mångsidiga än den traditionella låneoch returneringsverksamheten. Salo stadsbibliotek erbjuder material för informationshunger

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Kom m unala pensionärsrådet 2005-09- 13 1( 15) Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00

Kom m unala pensionärsrådet 2005-09- 13 1( 15) Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00 Nr Sam m anträdesdatum sida 1( 15) Plats och tid Melleruds kom m unkontor, Bolstadsrum m et Klockan 09 00 12 00 Beslutande Kerst in Nordst r öm ( s) Rune Ander sson ( PRO- Skållerud) Erik Nordst r öm (

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN S T O C K H O L M SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS FORLAG #NN STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN # UTGIVEN AV DESS LÄRARRÅD #MMSTOCKHOLM #PPJ. A. KRITZ OCH KURT LINDBERG

Läs mer

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola 44 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011 Diarienummer: Datum: 2011-11-12 Handläggare: Lena Gullmert, Karin Fernström Kundvals- och finansieringsavdelningen Kulturenheten Kultur- och fritidsnämnden Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek

Läs mer

Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer

Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer Bilaga 4 Lagar, föreskrifter och riktlinjer Vård i livets slutskede regleras av flera olika lagar med tilhörande föreskrifter. Lagar De övergripande lagarna som gäller är Hälso- och sjukvårdslagen HSL

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg Enkätundersökning hösten 24 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Sollefteå kommun Vallaskolan

Sollefteå kommun Vallaskolan Välkomna till ett nytt läsår! Nu har ett nytt läsår börjat och vi känner oss glada över att era barn åter är i skolan. Vi hoppas att ni har haft en fin sommar tillsammans och att ni känner er redo inför

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Boksamtal i gymnasiet

Boksamtal i gymnasiet Sandra Holmgård Sandra.holmgard@helsinki.fi Våren 2014 Boksamtal i gymnasiet Under min studietid har jag reflekterat en del över litteraturundervisningen i skolan. Då jag tänker tillbaka på min egen skoltid

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

En underutnyttjad och underprioriterad resurs

En underutnyttjad och underprioriterad resurs En underutnyttjad och underprioriterad resurs Svensk Biblioteksförening, september 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132 30. Fax. 08-545 132 31 E-post: info@biblioteksforeningen.org

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Värnamo bibliotek. Rapport januari 09. Compile Solutions Sverige AB 031 773 04 00 www.compile.se

Värnamo bibliotek. Rapport januari 09. Compile Solutions Sverige AB 031 773 04 00 www.compile.se Värnamo bibliotek Rapport januari 09 1 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 4 VAD KAN BIBLIOTEKET GÖRA FÖR ATT LOCKA FLER BESÖKARE? 6 DE MEST FREKVENTA ÅTGÄRDER SOM BEHÖVS FÖR ATT LOCKA FLER BESÖKARE FÖRDELAT

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg.

Mia Malm (ny) vikarierar Jonas Tana på Biblioteken.fi och fungerar som ordförande för IT-utskottet. Hon är tjänstledig från Karis bibliotek, Raseborg. Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottet Tid 7.10.2013 kl. 11.30-14.30 Plats: Böle bibliotek, Helsingfors Närvarande: Mia Malm (ordf.), Biblioteken.fi Susanne Ahlroth, Regionförvaltningsverket

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte. 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt. Närvarande

Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte. 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt. Närvarande Finlands svenska biblioteksförening IT-utskottets möte 11.12.2012 i Glaspalatsets träffpunkt Närvarande Jonas Tana (ordf.), Biblioteken.fi Harriet Lill-Smeds, Lovisa stadsbibliotek, Östra Nylands bibliotek

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola 28 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Rev. 2015 09 17. Handledning till MTM:s användarregister

Rev. 2015 09 17. Handledning till MTM:s användarregister Rev. 2015 09 17 Handledning till MTM:s användarregister Rev. 2015 09 17 Innehållsförteckning Inledning... 2 Kom igång... 2 Logga in... 2 Startsidan... 3 Mitt bibliotek... 3 Mina uppgifter... 4 Registrera

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer