1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen"

Transkript

1 1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen Målet för den första etappen av proj ektet Bittis var att göra en kartläggning av bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna i Finland. Enligt den ansökan som riktades till Svenska kulturfonden år 2001 skulle kartläggningen fokuseras på följande frågor: o Sam arbetet m ellan skolan och de allm änna biblioteken i Svenskfinland o Skolbibliotekets och det allm änna bibliotekets förm åga att ge service till de svenska skoleleverna. o Skolornas strategier vad gäller de krav på kunskaper i självständig inform ationssökning som de nya undervisningsm etoderna för m ed sig. o Läsning av skönlitteratur i skolorna. Undervisningsm inisteriets Kunskapsstrategi för utbildning och forskning och Bibliotekspolitiska program lyfter fram bibliotekens roll i undervisningen. I strategin noteras att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Sam tidigt konstateras att På grund av sparåtgärderna på 1990-talet har skolornas bibliotek och inform ationstjänster utarm ats. I princip borde det inte ha blivit så, eftersom läroplansgrunderna från år 1994 förutsätter att den lärande utvecklas till en person som aktivt och självständigt skaffar sig inform ation och tilläm par den och som också ställer sig kritisk till inform ationen. (Kunskapsstrategi för utbildning och forskning, s ) Vidare konstateras i strategin att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Dagens inform ationssam hälle ställer allt större krav på detta om råde. 1

2 Det Bibliotekspolitiska program m et kom m er m ed fem rekom m endationer angående sam arbetet m ellan skolans och det allm änna bibliotekets och elevens inform ationsförsörjning (Kirjastopoliittinen ohjelm a , s. 120 f): o Att skolornas datasystem följer standardrekom m endationer o Att skolbiblioteken och inform ationsförsörjningen sköts på ett professionellt sätt o Att arbetsfördelningen blir klarare m ed hjälp av en inform at ionsförsörj ningsst rat egi o Att grunda gem ensam m a tjänster där innehavaren besitter pedagogiska kunskaper och bibliotekskunskaper o Att bokbussarna utnyttjas effektivare för att vägleda elever och lärare i inform ationssökning Monica Nilsson skriver i sin bok Skolbiblioteket skolans inform ationscentrum om dagens inform ationssam hälle och påpekar att bibliotekarien har en lång tradition bakom sig av inform ationssökning. I nform ationen i skolorna begränsas inte längre av lärobokens trygga sidor eller antalet böcker i det egna skolbibliotekets hyllor. Mängden av inform ation är obegränsad. Begränsningen är endast den egna fantasin, nyfikenheten och tiden. I skolbiblioteken ligger en stor och outnyttjad resurs vilande. Här finns skolans nav! o ett inform ationscentrum där all inform ation sam las och görs sökbar. o ett nyfikenhetens centrum där läsglädjen och nyfikenheten blom strar. o ett språk- och kulturcentrum där m öjlighet ges åt elever och lärare att skapa förståelse och inlevelse för olika begrepp och företeelser i vårt sam hälle. (Nilsson, 1998, s. 11) 2

3 Biblioteket är en m ycket betydelsefull påverkare av elevernas läsvanor och språkutveckling. Tom as Rönström skriver i Ett läsande Norden : bokprat, barnbokskaravaner och lässtafetter: Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat. (Rönström, 2000, s. 11) Unescos skolbiblioteksm anifest från år 1997 fastställer att skolbiblioteket skall erbjuda tjänster i form av inform ationssökning, via litteratur och andra m edier som stöd för studierna. Skolbiblioteken skall ingå i ett om fattande biblioteks- och inform ationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksm anifest. På detta sätt ges hela skolsam hället en m öjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Skolbibliotekets m aterial är ett värdefullt kom plem ent till lärom edel och erfarenheten visar att elevernas förm åga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja inform ationsteknik förbättras, när bibliotekarier och lärare sam arbetar. Manifestet stipulerar vidare att: En effektiv och åskådlig verksam het förutsätter: o Att tydliga m ål, prioriteringar och verksam hetsom råden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna o Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt o Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsam hället och att det är en del av det om givande sam hället o Att sam arbete m ed skola, föräldrar, andra bibliotek sam t m ed lokalsam hället uppm untras. 3

4 Andra undersökningar, rapporter och projekt som funnits som bakgrundsm aterial till denna kartläggning är bl.a. Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000, en undersökning som studerat undervisningsförhållanden i ett urval grundskolor. Avsnittet om skolbiblioteken visar att situationen i Finland sällan uppfyller de krav som t.ex. Unescos m anifest beskriver. Böckerna Kirjasto koulussa (1999) och Koulu kirjastossa (2000) redigerade av Liisa Niinikangas och utgivna av Utbildningsstyrelsen och Btj-Kirjastopalvelu har gett betydelsefull bakgrundsinform ation i äm net. Kunskap om situationen i Sverige kan fås bl.a. via I uppsatsen Sam arbete bibliotek skola, som Lise-Lotte Sundqvist skrev år 1996 vid I nstitutionen för biblioteksvetenskap och inform atik (Åbo Akadem i) behandlades de allm änna bibliotekens kontakt m ed skolorna i några svenskspråkiga kom m uner. I Helsingfors har det gjorts en förfrågan om skolbiblioteken i de svenska grundskolorna och gym nasierna år Övrig litteratur se litteraturförteckningen. 4

5 2. Genom förandet av kartläggningen Proj ektledarna sam m anställde i novem ber 2001 ett frågeform ulär. I januari 2002 sändes det bearbetade och testade form uläret (se bilaga) ut till alla svenska grundskolor i Finland. Finlands kom m unförbund om besörjde utskicket. På grund av olyckliga om ständigheter blev utskicket något försenat. Genom att uppskjuta sista inläm ningsdatum till sista februari och genom att sända ut påm innelsebrev till de skolor som inte svarat inom utsatt tid blev svarsprocenten dock god, 75 procent för alla skolor. Fyra besvarade form ulär anlände så långt efter sista inläm ningsdag att de m åste läm nas utanför kartläggningen Svarsandelar regionalt Svarsandelarna fördelade sig på följande sätt: Tabell 1. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika regionerna ant al skolor skolor som svarat svarsprocent Nyland % Åboland % Österbotten % Åland % Språköar % Sam m anlagt % Med språköar m enas svenska skolor i enspråkigt finska kom m uner. 5

6 Tabell 2. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika skoltyperna antal skolor skolor som svarat svarsprocent åk % åk % åk % sam m anlagt % 2.2 Skolornas storlek Förutom den regionala indelningen och indelningen i åk 1-6 och åk 7-9 användes skolornas storlek som bakgrundsfaktor i undersökningen. I form uläret frågades efter antal elever och lärare i skolorna. I denna rapport bestäm s skolornas storlek dock i huvudsak enligt antal elever. I enlighet m ed rapporten Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000 har skolorna indelats i följande storleksgrupper: 1. < 50 elever elever elever 4. > 299 elever I ndelningen är dock inte helt jäm förbar m ed ovannäm nda rapport som endast om fattade skolor m ed årskurserna 1-6, m edan Bittisundersökningen om fattar hela grundskolan. I Bittisrapporten finns en del skolor m ed endast åk 1-4, m edan andra kan ha t.o.m. 0-9 eller 1-10! Det hade varit en fördel om form uläret innehållit en fråga om skolans årskurser. 6

7 Skolorna m ed åk 7-9 är oftast stora skolor m ed över hundra elever. Elva av skolorna m ed åk 1-9, som besvarat fom uläret har över 300 elever. Tre åländska skolor m ed under 50 elever har åk 1-9. Dessutom finns Svenska Norm allyceum i Helsingfors m ed 240 elever. I skolan finns åk 7-9 sam t ett gym nasium. Kotka svenska sam skola har åk 1-9 sam t gym nasium m ed sam m anlagt 220 elever. I fortsättningen räknas Svenska Norm allyceum till skolorna m ed åk 7-9 och Kotka svenska sam skola till skolorna m ed åk 1-9. Skolor m ed endast åk 1-4 räknas till gruppen åk 1-6 i denna rapport. Tabell 3. Skolornas ( åk 1-6 ) storlek i de olika regionerna elevantal < > sum m a Nyland Åboland Åland Österbotten språköar sum m a

8 3. Skolornas avstånd till det allm änna biblioteket I frågeform uläret ingick frågor om skolans avstånd till kom m unens huvudbibliotek och till närm aste filialbibliotek. Dessa svar har kom binerats till en variabel som visar avståndet till närm aste allm änna bibliotek. Detta avstånd har indelats i följande grupper: o Allm änt bibliotek i huset (0 = km ) o < 5km o 5-9 km o > 10 km I vissa fall svarade skolorna endast m ed nam net på närm aste bibliotek. I sådana fall har avståndet blivit uppskattat till m indre än fem kilom eter, m ed utgångspunkten att filialen finns i närsam hället. Tabell 4. Skolornas avstånd till närm aste bibliotek avstånd åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 antal skolor allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km Av de tjugotre skolor som har kom m unens bibliotek i skolbyggnaden är största delen skolor m ed åk 1-6. En skola m ed åk 7-9, Cronhjelm skolan i Larsm o och två skolor m ed åk 1-9, Höjdens skola i Ekenäs och Kum linge grundskola har också tillgång till ett allm änt bibliotek i den egna skolan. 8

9 Skolorna m ed åk 7-9 ligger i allm änhet i kom m unens/ stadens centrum och har kort väg till närm aste allm änna bibliotek. Nästan alla har m indre än fem kilom eter till biblioteket, i de flesta fall till kom m unens/ stadens huvudbibliotek. Därem ot finns det m ånga skolor m ed åk 1-6 som har långt avstånd till ett bibliotek. Alla skolor som har m era än tio kilom eter till närm aste bibliotek är skolor m ed åk skolor har över tio kilom eters väg och fyra av dessa har t.o.m. längre än tjugo kilom eter till närm aste bibliotek. Tabell 5. Avstånd t ill det allm änna biblioteket enligt storlek ( skolor m ed åk 1-6 ) avstånd < 5 0 elever < sum m a allm. bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km sum m a Alla skolor m ed åk 1-6 som har ligger på långt avstånd från biblioteket är sm å och har högst 100 elever, största delen av dem är skolor m ed 50 elever eller färre. Största delen av skolorna m ed åk 1-6 m ed ett allm änt bibliotek i huset hör antingen till de sm å skolorna m ed m indre än 50 elever, eller till de relativt stora m ed elever. Tillgång till bokbuss En m ycket vanlig kontaktlänk m ellan skolan och det allm änna biblioteket är bokbussen. I enkäten svarade skolorna på påståendet: Bokbussen stannar vid skolan... ggr/ m ånad Om skolan inte har angivit antal bokbussbesök är tolkningen den att ingen bokbuss besöker skolan. 9

10 Tabell 6. Skolornas tillgång till bokbuss enligt avstånd till biblioteket bokbuss ej bokbuss sum m a allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km alla Största delen av de skolor som ligger på långt avstånd från biblioteket har i alla fall tillgång till en bokbuss, oftast varannan vecka. Det finns sam m anlagt sjutton skolor som saknar bokbussservice och som har över fem kilom eter till närm aste bibliotek. Sju av dessa ligger på över tio kilpm eters avstånd från det allm änna biblioteket. 10

11 4. Skolbiblioteket 4.1 Skolbibliotek eller boksam ling Bittisenkätens första num rerade fråga behandlar skolans bibliotek eller boksam ling. Skolorna om beds beskriva det eventuella biblioteksrum m et utgående från följande påstående: 1. I skolan finns följande slag av skolbibliotek eller boksam ling: Svarsalternativen som gavs var: Skolbibliotek/ boksam ling som delar utrym m e m ed annan undervisning, vilken undervisning?... Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... En boksam ling som är utspridd i klassrum Annat... I Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu (s. 117), ingår en liknande frågeställning m ed ovannäm nda svarsalternativ. I fråga num m er ett har vi således valt att följa den finska rapportens uppläggning. Tyvärr saknades ett fem te svarsalternativ, näm ligen m öjligheten att kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna biblioteket) är placerat i skolan. Det fanns en del skolor som förm odligen lät bli att svara på enkäten av denna orsak, då vissa av enkätens frågor inte passar skolor som har ett allm änt bibliotek i byggnaden. Många skolor kryssade för flera av alternativen och gav en del kom m entarer och förklaringar. 11

12 På basen av dessa olika faktorer har frågans svar kodats om på följande sätt: - Eget rum. Tydligt eget rum för skolbiblioteket (m otsvarar ungefär punkt 2) - Delat rum. Eget rum för skolbiblioteket, m en delat m ed annan verksam het (m otsvarar ungefär punkt 1) - Utspridd sam ling. Boksam ling, utspridda böcker i klassrum, lärarrum osv. (m otsvarar ungefär punkt 3) - Allm änt bibliotek i skolan Denna indelning är således en tolkning av de olika svar och kom m entarer som fram förts. Den ger en bild av hur det ser ut i de olika skolorna. Tabell 7. Olika typer av skolbibliotek / boksam lingar åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor % eget rum % delat rum % utspridd sam ling % allm änt bibliotek i skolan % sum m a % I Opetuksen laatu, en rapport som / / presenterar resultaten av en nationell, jäm förande utvärdering av undervisningens kvalitet i den grundläggande utbildningens årskurser 1-6/ / hade 50 procent av skolorna ett särskilt rum för biblioteket. 17 procent hade en boksam ling i ett rum avsett för undervisning, 20 procent en utspridd sam ling och 13 procent var helt utan skolbibliotek, bland dem fanns en del skolor som hade ett allm änt bibliotek i sin om edelbara närhet. 12

13 I de svenska skolorna förekom m er oftast boksam lingar som är utspridda i skolan eller skolbibliotek som finns i rum där m an också har annan verksam het än sådan som har anknytning till biblioteket. Tabell 8. Typ av skolbibliotek enligt antal elever, skolor m ed åk 1-6 < > sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a I sm å skolor m ed åk 1-6 delar biblioteket/ boksam lingen oftare rum m ed annan verksam het eller är utspridd i klasserna än i större skolor m ed åk 1-6. Tabell 9. Typ av skolbibliotek enligt region alla skolor Nyland Åboland Åland Österbotten språkö sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a Ett eget bibliotek är alltså vanligast bland skolorna m ed åk 1-6 i Nyland, m edan de österbottniska skolorna m ed åk 1-6 oftare har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het. Detta kan närm ast förklaras m ed det jäm förelsevis stora antalet sm å skolor i Österbotten (< 50 elever: 38 skolor). 13

14 Eget rum Många skolor som har uppgett att de har ett särskilt rum för skolbiblioteket har sam tidigt en boksam ling utspridd i klassrum m en. En del näm ner att facklitteraturen är placerad på annat håll. Exem pel från två skolor m ed åk 1-6 i Nyland: dessutom bokhylla m ed facklitteratur för lärare och elever t.ex. grupparbeten. Utlånas ej. Faktabibliotek i datasalen/ åk 1 Skönlitteratur i egna biblioteksutrym m en, En språköskola skriver på följande sätt: facklitteratur i äm nesrum, skilt bibliotek för åk 1-4 (1000 böcker) Ett specialfall utgör Rangsby lågstadieskola i Närpes som har följande biblioteksarrangem ang: - 3 rum (ca 50 m ², 1 rum barn- och ungdom sböcker). Biblioteket var tidigare filial. Blev indraget för ca 10 år sedan och sköts nu av byarådet, som anställt en bibliotekarie (3 h/ vecka) för att sköta utlåningen för allm änheten. Bokbussen om besörjer en cirkulation av bokurvalet från huvudbiblioteket. Lärarna lånar m ed eleverna. Man kan säga att utlåningen helt sköts på talko m en det fungerar. Boksam lingen består i huvudsak av det tidigare filialbibliotekets egna böcker. Delat rum Det är relativt vanligt att biblioteket/ boksam lingen delar rum m ed dataundervisningen i skolan. 16 skolor som räknas till gruppen Delat rum uppger detta. Det kan ses som en logisk lösning, eftersom m odern biblioteksanvändning också innefattar inform ationssökning m ed dator. Biblioteket/ boksam lingen kan också dela rum m ed m atsal, grupprum, specialundervisning eller språkundervisning. 14

15 Åtta skolor näm ner att biblioteket finns i en korridor, ett genom gångsrum eller en tam bur. En sådan lösning är m ycket beroende av den enskilda skolans förhållanden och förutsättningar och kan genom föras på ett m er eller m indre ändam ålsenligt sätt. Utspridd sam ling Till gruppen utspridd sam ling räknas skolor m ed en boksam ling som är utspridd i klassrum eller som tilläm par andra lösningar när skolan inte har något egentligt eget skolbiblioteksrum. Här rym s m ycket varierande lösningar, gränsen till gruppen delat rum är också diffus. En del av skolorna i denna grupp använder sig av det kom m unala bibliotekets tjänster. Så här skriver två skolor m ed åk 1-6 i Österbotten: Vi använder alltid huvudbiblioteket. Alla årskurser besöker biblioteket 1 gång/ m ånad, sam t vid behov. Alla lånar enskilt, sam t böcker att ha i klassen. Vi går till filialbiblioteket varannan vecka Största delen av skolorna i gruppen m ed utspridd sam ling har inga kom m entarer. Några beskriver i alla fall sin sam ling till exem pel såhär: 2 sm å skåp. Åk 7-9, Åboland Vi har fyra bokhyllor (biblioteket) i ett hörn i ett källarrum, som kallas förråd. Hyllor för faktaböcker finns i korridoren Åk 1-6, Österbotten Alla klasser har ett eget klassbibliotek (bokhyllor m ed böcker) Åk 1-6, Österbotten 15

16 4.2 Skolbibliotekets öppethållning I fråga num m er två efterfrågas: 2. Bibliotekets öppettider ( tim m ar/ vecka)... I praktiken var det relativt få som svarade på denna fråga i form av en siffra. Endast 61 skolor (25 procent) uppgav att biblioteket är öppet under en viss tid. I stället svarade de flesta att biblioteket är tillgängligt för eleverna under skoltid, antingen hela tiden fritt eller under övervakning, alternativt m ed särskilt lov av lärarna. Svaren har indelats i fyra grupper hela tiden, lov/ behov, tim m ar och ej svar på basis av de fria svaren och angivna tim m ar. Om svaret har varit att biblioteket är öppet m era än 20 tim m ar i veckan är tolkningen den att biblioteket är öppet hela tiden under skoltid. Dessa grupper kan jäm föras m ed vilket slag av skolbibliotek skolan har. Tabell 1 0. Skolbibliotekets öppettider i olika typer av skolbibliotek skolbibliotekstyp öppet eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek alla hela tiden lov/ behov tim m ar ej svar sum m a De skolor som har ett eget skolbibliotek har oftast sitt bibliotek öppet hela tiden under skoltid. Vissa skolor kan ha speciella tider då klasserna besöker biblioteket eller särskilda tider då den biblioteksansvariga är på plats, trots att biblioteket ständigt är öppet. 16

17 Exem pel: 2 tim m ar/ vecka m ed bibliotekarie på plats, annars öppet kl > 45 h/ v. Språköskola klasserna har egna bibliotekstim m ar m en biblioteket är alltid öppet Åk 1-6, Nyland Också i skolor som har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het är biblioteket för det m esta alltid tillgängligt. De skolor som saknar särskilda öppettider, d.v.s. där eleverna får använda biblioteket endast under lärares övervakning, vid särskilt behov eller m ed annan begränsning, utgör 17 procent av alla skolor. Exem pel: Öppet alltid m en m ed en lärare m ed eleverna, Reserverat 1 tim / vecka för varje undervisningsgrupp. Därutöver enligt tillgång och behov m ed klassläraren/ skolgångsbiträde. Skolor m ed åk 1-6, Nyland Alla klasser har lånetid 1 ggr/ vecka. Biblioteket är alltid tillgängligt för häm tning av läs- och faktaböcker för skolbruk Skolans tim resurs räcker inte till utan varje lärare sköter om respektive klasser under raster Skolor m ed åk 1-6, Österbotten Lärare går m ed sina elever vid behov, eller bokar biblioteket för en viss tim m e. Inga allm änna öppethållningstider! Åk 1-6, Åboland Vid behov, klassläraren handleder och övervakar. Beroende av prioritering i tim planerna ibland bibliotekstim m e inskriven för tim lärare. Språköskola Av dem som uppger särskilda tim m ar då skolbiblioteket är öppet är öppettider på en, två eller upp till sex tim m ar allm änna. Det är också m ånga som skriver att biblioteket är öppet vissa raster under veckan. 17

18 Största delen av de skolor som inte har svarat på frågan om öppethållning har ett bibliotek eller en boksam ling som är utspridd i skolan. Den som har utspridda boksam lingar kan tolka frågan så att biblioteket/ boksam lingen alltid är tillgänglig eller, som de flesta har gjort, att biblioteket inte egentligen existerar och därför inte heller har någon öppettid. Av dem som förts till gruppen ej svar finns det dessutom en del som skrivit att de har m öjlighet att utnyttja ett allm änt bibliotek i närheten eller att de använder sig av bokbuss. - skolan använder sig av kom m unens biblioteksbuss 1 gång / vecka (ca ½ tim m e) Åk 1-6, Nyland Ett annat exem pel är en skola m ed åk 1-6 i Nyland, som har ett filialbibliotek på 200 m eters avstånd från skolan. Detta bibliotek har regelbundet öppet enkom för skolans elever: 2 h på m åndagar / enbart för skolans elever/ personal 3 h på tisdag kväll för kom m uninvånarna De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolhuset är i en annan situation. De kan kanske inte helt bestäm m a över biblioteksanvändningen, m en det finns å andra sidan bibliotekspersonal att anlita och också på andra sätt finns större resurser tillgängliga. De allm änna biblioteken har bestäm da öppettider, som ofta är rätt rejäla. Det finns också skolor som har tillgång till det allm änna biblioteket när som helst under skoltid, också då bibliotekspersonalen inte är på plats: Filialbibl. - 1,5 h/ vecka på dagtid. Men vi har m öjlighet att utnyttja det på övriga tider! JÄTTEBRA! Åk 1-6, Åland Vi får använda biblioteket när vi vill, sam t att bibliotekarien är på plats från kl. 12 på fredagar! Åk 1-6, Österbotten Nästan hälften av skolorna m ed det allm änna biblioteket i huset har m öjlighet att fritt utnyttja det under skoltid. Den andra hälften är hänvisad till bibliotekets öppettider som under skoltid varierar från en tim m e till hela förm iddagar. 18

19 4.3. Skolbibliotekets storlek Ett av alternativen i fråga nr 1 var: Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... Det finns vissa rekom m endationer för hur stort ett skolbibliotek borde vara. Enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 117) anses ett skolbibliotek vara tillräckligt stort om det uppfyller följande kriterier: o m inst 40 m ² om skolan har 4 klasslärare o 50 m ² eller större om skolan har 5 klasslärare o.s.v. till högst 110 m ² Av de svenska skolor som har svarat är det endast 35 procent (82 skolor) som överhuvudtaget har ett eget rum för biblioteket. Andelen skolor m ed egna bibliotek fördelar sig på följande sätt: åk 7 9 sam t åk % åk % Av alla som har eget bibliotek uppger största delen hur stort deras bibliotek är. Medeltalen ser ut på följande sätt: Alla m ed eget bibliotek 39 m ² Alla skolor m ed åk 7-9 m ed eget bibliotek 53 m ² Alla skolor m ed åk 1-6 m ed eget bibliotek 33 m ² Utgående från m åttet 10 m ² biblioteksrum per lärare upp till högst 110 m ² finns det endast åtta skolor som har ett tillräckligt stort biblioteksrum. Av dessa åtta är sex skolor sm å (< 50 elever) och belägna i relativt sm å kom m uner. 19

20 Följande skolor hör till de åtta: Skola Skolbibliotek Täcktom skola, 2 lärare, Hangö 20 m ² Barösunds skola, 2 lärare, I ngå 20 m ² Pernå kyrkoby skola, 3 lärare 60 m ² Kirjala skola, 4 lärare, Pargas 45 m ² Harrström skola, 2 lärare, Korsnäs 30 m ² Rangsby lågstadieskola, 2 lärare, Närpes 50 m ² Dessutom överstiger bibliotekslokaliteterna i två skolor i Marieham n, näm ligen Strandnäs skola och Ytternäs skola, m åttet 110 m ². Strandnäs skola om fattar åk 1 9 och har 273 elever och 45 lärare. Skolans bibliotek är 250 m ² stort. Ytternäs skola om fattar åk 1-6 och har 260 elever och 18 lärare. Skolans bibliotek är 154 m ² stort. Många skolor har, förutom klasslärarna, uppgett tim lärare och andra vuxna som finns i skolan. Det blir därför oklart hur m ånga lärare som kan räknas m ed i skolans lärarkollegium, och därm ed kan m an inte direkt dra slutsatsen att alla andra skolor än de näm nda skulle ha för sm å bibliotek. Det finns m ånga skolor m ed stora enskilda bibliotek, såsom : Granhultsskolan i Grankulla, en skola som om fattar åk 1-6 och har 433 elever och 28 lärare. Skolbiblioteket är 100 m ² stort. Lika stort är biblioteket i Vasa övningsskola (åk 1 6) m ed 300 elever och 28 lärare. Degerö lågstadieskola i Helsingfors m ed 135 elever och 14 lärare har ett 90 m ² stort skolbibliotek. Cirka 80 m ² har Lyceiparkens skola i Borgå, Helsinge skola i Vanda, Kungsvägens skola i Sibbo och Övernäs Högstadieskola i Marieham n alla skolor m ed åk 7-9, sam t Övernäs skola (åk 1-6), också i Marieham n. Vid en jäm förelse m ellan de olika länen i Finland är det endast på Åland som kraven på tillräckliga bibliotekslokaler uppfylls helt och hållet, enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 118). Sam m a resultat ger svaren på Bittisenkäten för Marieham ns del. Andra kom m uner på Åland har ofta sitt kom m unbibliotek i skolan. Anm ärkningsvärt är att det är så få skolor som uppfyller kriterierna för ett egentligt och tillräckligt stort skolbibliotek. 20

21 4.4. Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden I enkäten ställdes fråga num m er tre: 3. Om skolbiblioteket har ett eget utrym m e, var är det placerat i skolbyggnaden? (ange även på en skala från 1 5) Biblioteket är svårtillgängligt centralt placerat Skolorna m ed egna skolbibliotek och skolorna där biblioteket delar rum m ed annan verksam het bedöm de sitt biblioteks läge på följande sätt: Tabell 1 1. Skolbibliotekets tillgänglighet i skolor m ed eget eller delat skolbiblioteksrum tillgänglighetsgrad eget rum delat rum 1 svårtillgänglig centralt placerad ej svar - 28 alla Största delen av skolorna m ed någon form av skolbibliotek ansåg att deras bibliotek är centralt eller relativt centralt (skala: 4-5) placerat i skolan. Endast sam m anlagt 10 skolor (4 skolor m ed åk 1-6 och 2 skolor m ed åk 7-9) anser att deras biblioteksrum är svårtillgängligt. 21

22 De skolor som ansåg att deras bibliotek är dåligt placerade gav kom m entarer som : På säm sta m öjliga plats På andra våningen i gam la lärarbostaden bakom auditoriet i ett slags förrådsrum Risö skola i Larsm o som uppger att biblioteket är svårtillgängligt, konstaterar: Biblioteket verkar i år i tillfälliga utrym m en. Det kom m er nästa läsår att få helt nya utrym m en. Bibliotek försedda m ed kom m entarerna I ändan av en korridor i övre våningen och Skolan består av 2 byggnader och bibl. finns i sam m a hus som en av skolans klasser. har uppfattats vara värda en trea på skalan. De skolor som bedöm er att deras bibliotek är centralt placerat har sällan särskilda kom m entarer till detta. Några exem pel finns: Vårt bibliotek är skolans hjärta Kottby åk 1-6, Helsingfors Det är placerat m itt i skolan Mårtensdals skola, Vanda Nära skolans lärarrum + adm inistration väldigt centralt i skolbyggnaden Vasa övningsskola. En skola värd att näm nas är Helsinge skola i Vanda (80 m ² ): - Sanering av skolfastigheten pågår Biblioteket får en central plats (från o. m ed 2003-). 22

23 5. Skolbibliotekets m edia 5.1 Boksam lingens storlek En viktig fråga när det gäller skolans bibliotek/ boksam ling är boksam lingens storlek, i fråga num m er fyra efterfrågas antal exem plar. 4. Bibliotekets boksam ling ( ej läroböcker)... ex. Svaren på denna fråga kan grovt indelas i tre grupper o ett ungefärligt antal exem plar. Ofta angivet i form en ca ex. o högsta num ret i en förvärvskatalog. Siffran är ofta m ycket exakt ex. (observeras bör att i den siffran kan sedan länge avskrivna eller försvunna exem plar ingå). o boksam lingens storlek är okänd (i denna grupp finns de skolor som har ett allm änt bibliotek i huset). De siffror vi har fått är således inte exakta, utan endast riktgivande. Resultaten för hela Finland (Opetuksen laatu, s. 119) visar att cirka tjugo procent av skolorna har högst 250 böcker i sin boksam ling, ett m ycket anspråkslöst tal. Motsatsen, skolor m ed tillgång till ett välutrustat bibliotek ( böcker) stannar vid sju procent. Skolor m ed allm änna bibliotek är m edräknade. Med Bittisenkätens svar gjordes sam m a jäm förelse. Den m insta boksam lingen som om näm ns bestod av 150 böcker. Ytterligare fem skolor kunde räknas in i gruppen m ed 250 böcker eller m indre: 6 skolor < 250 böcker 2% av svaren De välutrustade biblioteken förekom i flera skolor på svenskt håll: 36 skolor > böcker 15% av svaren Även här är de allm änna biblioteken m edräknade. 23

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2011-05-30 Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll Elevers tillgång till skolbibliotek... 3 Nyheter... 3 1. Regleringen av skolbibliotek

Läs mer

Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning 2002. Planering och genom förande av m arknadsutställningen i

Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning 2002. Planering och genom förande av m arknadsutställningen i 6DPHUQDV6O MG 9HUNVDPKHWVSODQ bilaga 4.RQVWKDQWYHUNVI UEXQG I UnU ) UEXQGHWVEDVYHUNVDPKHW ) UEXQGVNDQVOLHW Medlem saktiviteter, sem inarier, inform ationsm öten, adm inistration och ekonom i. före juni

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag 1 (12) Biblioteksplan 2015-2019 Vetlanda här växer människor och företag 2 Biblioteksplan 2015-2019 Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 204) Gäller för: Kultur- och fritidsnämnden,

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 Inom ramen för projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier (år 2015-2017) har Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa getts möjligheten

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Martina Ringefelt KSS201 Iréne Johansson Innehållsförteckning: Inledning sid.3 Presentation av skolan...sid.4 Skolans

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

När m an betraktar begreppet användbarhet m åste m an ta hänsyn till två viktiga faktorer. Dessa är:

När m an betraktar begreppet användbarhet m åste m an ta hänsyn till två viktiga faktorer. Dessa är: - Användbarhetsorienterad design Varför ska m an involvera användaren i designprocessen? Det finns m ånga anledningar till detta. Först och främ st kan m an på ett lättare sätt få fram användbara produkter,

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

Barn & Kultur. Specialtidskrift om barn och böcker för skola och bibliotek. Bibliotekstjänst.

Barn & Kultur. Specialtidskrift om barn och böcker för skola och bibliotek. Bibliotekstjänst. Litteratur Aaltonen, Leena: Tiedonhallintataitojen opetussuunnitelm a tietoyhteiskunnan haaste kirjastoam m attilaisille. I verket: Koulu kirjastossa : kirjasto oppim isym pärist önä. Toim. Liisa Niinikangas.

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Mål för bibliotekslektionerna

Mål för bibliotekslektionerna Mål för bibliotekslektionerna Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Biblioteket ska vara en

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för förskoleklass och grundskola (Dnr :7578)

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för förskoleklass och grundskola (Dnr :7578) Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för förskoleklass och grundskola (Dnr 43-2014:7578) Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

ANSÖKAN OM BIDRAG 2012 INKÖP AV LITTERATUR TILL FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK

ANSÖKAN OM BIDRAG 2012 INKÖP AV LITTERATUR TILL FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK ANSÖKAN OM BIDRAG 2012 INKÖP AV LITTERATUR TILL FOLK- OCH SKOLBIBLIOTEK SISTA ANSÖKNINGSDAG: 10 APRIL 2012 ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren Internet Explorer

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Fokusbibliotekens mål Fokusbibliotek är en pedagogisk resurs som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: vara en integrerad del av

Läs mer

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Cecilia Ranemo, utredare KB 2012-09-27 Sidnummer 1 210.000 elever saknar tillgång till skolbibliotek Sidnummer 2 Skollagen 1 juli 2011 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Kartläggning av skolbiblioteken som pedagogisk resurs Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga nämnder... 1 1.5

Läs mer

Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek

Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek Genom ett nära samarbete mellan bibliotek och skola strävar vi till att stöda det mångsidiga arbete som görs inom skolorna för att främja

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Karlstads del i bokflödet inom länet

Karlstads del i bokflödet inom länet 1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek En rapport från Lärarförbundet och Centum för lättläst Förord Från skolans värld kommer ständigt rapporter om problem kring elevers bristande

Läs mer

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan Ydre kommun 2015 2018 Skolbiblioteksplan med handlingsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan, Ydre kommunbibliotek 2015 2018 Bakgrund:

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Upphovsrätt och undervisning

Upphovsrätt och undervisning Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

Sursik skolas utvecklingsarbete. Elevens lärande

Sursik skolas utvecklingsarbete. Elevens lärande Sursik skolas utvecklingsarbete Elevens lärande Den bärande idén i skolutvecklingen Att hjälpa den enskilda eleven att utvecklas utifrån den potential hen har. Flytta fokus från undervisning till inlärning

Läs mer

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- samarbete samarbete främjar elevernas studerandenas entusiasm inlärning stöder dem att utvecklas till allmänbildade medborgare. Målet

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete

Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete Dnr BUN13/67 RIKTLINJER Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2014-08-26 Dnr BUN13/67 2/8 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Mål och inriktning... 3 1.1 Övergripande

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan

Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan 2011-06-21 Innehållsförteckning INLEDNING...2 1 STYRANDE DOKUMENT...3-4 1.1 Folkbibliotekets verksamhet...3-4 1.2 Skolbibliotekets verksamhet...3-4

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Skolbiblioteksplan. Inledning. Syfte med skolbibliotekets verksamhet

Skolbiblioteksplan. Inledning. Syfte med skolbibliotekets verksamhet Skolbiblioteksplan Nämnd, förvaltning Sida Utbildningsförvaltningen 2015-05-05 1 (5) Inledning Planen är en gemensam plan för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun och gäller från grundskola till

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Sökhjälp. Snabbsök. Sökfältet finns på samma ställe på alla sidor.

Sökhjälp. Snabbsök. Sökfältet finns på samma ställe på alla sidor. Sökhjälp Snabbsök Sökfältet finns på samma ställe på alla sidor. Du kan välja att söka i bibliotekskatalogen, på webbplatsen eller bland nyckelorden. Du kan skriva in ett eller flera ord. Sökresultatet

Läs mer

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN S T O C K H O L M SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS FORLAG #NN STUDIEHANDBOK FÖR SKOGSHÖGSKOLAN # UTGIVEN AV DESS LÄRARRÅD #MMSTOCKHOLM #PPJ. A. KRITZ OCH KURT LINDBERG

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Frågeformulär om skolan Din skola är utvald att

Läs mer

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 16 mars 2009 sid 2 av 11 Alla bibliotek ska vara bemannade med personal som professionellt och helhjärtat bygger goda relationer med våra besökare. 24/7

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2014-05-12 Plusgymnasiet AB fredrik.ericsson@plusgymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn i Plusgymnasiet Gävle i Gävle kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig

Läs mer

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125 Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...

Läs mer